Tjäna pengar på börsnoteringar och emissioner

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Åtta av tio första dagar slutar på plus
2. Varför avsnittet är tidlöst
3. Tack för all feedback
4. Ansvarsbegränsning och villkor
5. Vad är en börsnotering?
6. Kraven för att bli börsnoterad
7. Varför börsnoteras man egentligen?
8. Man börsnoterar för att man kan, inte för att man behöver
9. Att konsolidera och betala med aktier
10. Olika börser och listor
11. Första dagen är speciell
12. Tre decennier av samma mönster
13. Varför är tilldelningen så svår?
14. Vilka banker fick EQT-andelarna?
15. Varför är första dagen speciell?
16. Informationsasymmetrin
17. Man vill inte bli ett fiasko
18. Ett kort sidospår om WeWork
19. Tillgång, efterfrågan och rädslan för stämningar
20. Bankens stabiliseringsåtgärder
21. Vilka faktorer tittar Jan på?
22. Vad säger andra, och finns proffsen med?
23. Hype och frågan om någon kommer skämmas
24. Skulle jag kunna bli sittande med aktien?
25. Börsnotering eller nyemission?
26. Att vara gammeldags om lönsamhet
27. Vilken lista noteras det på?
28. Hur ser villkoren ut?
29. Småspararen står sist i kön
30. Det räcker med tio klick
31. När på dagen ska man sälja?
32. Överkurs: trick och tips för tilldelning
33. Konton per personnummer eller per konto
34. Att täcka pengarna och koppla kredit
35. Överkurs: att överteckna
36. Påsen med kulor
37. Sluta vänta på revansch i en enskild aktie
38. Riskerna man måste känna till
39. Bara pengar ur lekhinken
40. Egna anekdotiska observationer
41. Den gemensamma stunden i kommentarsfältet
42. Förmiddagen är småspararna, eftermiddagen proffsen
43. Hur man läser vilka som handlar
44. Observationer från studier: de största är mest underprissatta
45. Riskkapitalbackade och spreaden
46. Jans egen spaning om förlustbolag
47. Underpresterar de mot index på lång sikt?
48. Indexfonden vinner över tid
49. En sista grej att ta med sig
50. Att bygga ekonomiskt självförtroende
51. Häng med oss i framtiden
52. Om de snäva deadlinearna
53. Patreon och vår lilla community
54. Tack till Oskar

Åtta av tio första dagar slutar på plus

Jan: Åtta av tio första dagar slutar på plus. Avkastningen är mellan 5 och 15 procent. Men problemet är alltid tilldelningen, och att börsintroduktioner inte slår index över tid. Men det finns trick att göra.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 121, och idag tänkte jag att vi skulle prata om hur man kan tjäna pengar på börsnoteringar. Och krydda till sparandet lite.

Caroline: Ja, som annars är som att se gräs växa.

Jan: Ja, precis. Enligt vår filosofi.

Caroline: Ja, eller precis. Eller se målarfärg torka.

Jan: Och jag tänker faktiskt att i dagens avsnitt... Jag tror att detta kommer bli ett lite längre avsnitt, misstänker jag redan nu när jag tittar på outlinen. Men det är ju så att de senaste veckorna har vi pratat om börsintroduktioner väldigt ofta. Vi har pratat både om EQT, och sedan till våra Patreon-medlemmar tipsade vi även om Akelius. Och jag hintade om det i nyhetsbrevet också. Sedan är det så att när vi spelar in detta nu, så vet vi att EQT gick superbra, och alla som anmälde sig tjänade från 2 000 kronor och uppåt. Akelius vet vi ännu inte. Så det ska bli spännande, för det får vi reda på i slutet av veckan.

Varför avsnittet är tidlöst

Caroline: Men hur är detta avsnittet tidlöst, kan man säga? Nu pratar vi om aktier som har börsintroducerats. Ska... börs... Nej, har. Jo, men Akelius. Akelius är börsnoterat. Hur blir detta avsnittet tidlöst?

Jan: Varför ska man lyssna på detta? Jo, så här: från tid till annan tipsar vi om att delta i de här börsintroduktionerna. Och jag tänkte att framför allt vad vi kommer fokusera på idag, det är den här första dagens felprissättning. Eller rabatten som alltid ges. Först, inte alltid, men i de flesta fall ges. Och jag tänker att vi framför allt ska titta på vad forskningen säger om börsintroduktioner. Jag har faktiskt läst, jag tror jag har läst ett tiotal studier om börsintroduktioner och IPO:er, som det heter på engelska, initial public offering. Så vi kommer titta på vad studierna säger, och de är ganska entydiga, även i detta fallet faktiskt.

Och det kommer vara lite högt och lågt i dagens avsnitt. Det kommer vara egna empiriska observationer, och vi kommer hamna långt ner i kaninhålet.

Caroline: I forskningen.

Jan: I forskningen, också. Och syftet, som du säger, jag gillar det du säger, att detta ska vara tidlöst. Tanken är att det vi går igenom i detta avsnittet ska kunna användas konkret för att tjäna pengar i börsintroduktioner, och få ganska höga procentuella avkastningar på de affärer vi gör. Men sedan finns det ju nackdelar också. Detta är ingen strategi för att bygga basen i sitt sparande, utan detta är som sagt en krydda att göra. För det finns vissa problem med de här börsintroduktionerna som vi kommer prata om, och som forskningen också är ganska tydlig med. Så vi kommer också prata om tips för att öka sannolikheten att få tilldelning eller tjäna pengar. För det är ofta det som kommer vara problemet: man får inte tillräckligt många aktier för att det ska bli en stor summa pengar. Och sedan kommer vi också titta på vad vi själva har gjort för observationer, och vad studierna säger om det.

Tack för all feedback

Jan: Men jag tänkte faktiskt också, en sista grej innan vi kör igång med själva avsnittet, så måste jag säga att jag uppskattar all feedback vi får från er tittare och lyssnare och läsare. Och det är allt möjligt. Vi fick tips på företagskort som var kopplat till Fortnox, så det ska vi testa. Men jag fick också feedback från en som skrev så här: "Ja, jag älskar er blogg och podd och har lyssnat på många. Men jag tycker att på sistone har det varit mycket reklam, så jag har inte ens lyssnat på det här betalkortsavsnittet, för det kändes som bara reklam." Och jag fattar det. För oss är det en balans mellan att ha reklam och inte. Men sedan kan jag också säga så här, att jag skrev till Robert också: du kan vila tryggt i att ni läser och lyssnar. Ni är brutala i er feedback om det skulle vara så att vi postade någonting som "detta tjänar vi pengar på, men detta är inte det bästa kortet".

Caroline: Ja, vi skulle inte kunna det.

Jan: Jag har gjort det en gång, för ett par år sedan. Och jag tror vi fick in 200 kommentarer.

Caroline: Det var klassisk reklam, det var.

Jan: Ja, det var precis så. Det var så här Preem-kortet, delbetala. Och det var så här: "Hur går detta i linje med er filosofi? Detta är inte alls det bästa", och sådant. Så att skriver jag om ett kort som det bästa betalkortet, så har jag testat det med er läsare många gånger själva. Det här är en jättestor kvalitetssäkring som vi gör tillsammans. Och jag vill verkligen tacka er lyssnare och tittare och följare för det där. Det hade inte varit möjligt utan er. Så bara fortsätt komma med feedbacken. Det är det som gör att vi kan göra det bättre. Så tack för det. Bra.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Innan vi kör igång behöver vi ta...

Caroline: Ansvarsbegränsning och villkor.

Jan: Ja, detta är ju Erik, vår jurist, som tycker att vi ska säga detta.

Caroline: Ja, men det är viktigt.

Jan: Och det är också viktigt att detta avsnittet inte är sponsrat. Men vi kommer nämna två sponsrade länkar till Avanza och Nordnet, eftersom det är där man deltar i börsintroduktioner, såklart. Sedan är det också viktigt att säga att detta inte är finansiell rådgivning, utan allmän information. Vad säger studier om börsintroduktioner? Vad har vi själva lärt oss under åren? Vad har vi fått reda på när vi pratar med folk i finansbranschen? Och sedan precis som vanligt: alla studier bygger på historisk avkastning. Bara för att det har funkat historiskt betyder det inte att det kommer funka framgent, även om sannolikheterna är på vår sida, skulle jag säga. Och de här börsintroduktionerna, liksom alla investeringar, kan ju öka och minska i värde, och man kan i värsta fall förlora sitt insatta kapital. Och vi refererar naturligtvis till exempel till Dagens Industri i detta, men jag har inte kollat upp Dagens Industris källa till det de skriver.

Caroline: Nej, nej. Ja, men det är faktiskt... Jag vet inte hur jag ställer mig till detta.

Jan: Jag bedömer Dagens Industri som tillförlitligt. Jag bedömer studierna som tillförlitliga. Så jag har inte gått och kollat studiernas referenser. Så det är också viktigt att veta.

Caroline: Ja, men bra. Vill man veta mer så är det rikatillsammans.se. Och om man själv vill kolla referenserna så kommer man kunna göra det i själva blogginlägget.

Jan: Nej, såklart.

Caroline: För då kan man gå vidare från Dagens Industri och se.

Jan: Ja, eller man kan gå till Dagens Industri. Sedan vet jag inte om Dagens Industri har lagt ut sina källor. Det brukar de inte göra, tyvärr.

Caroline: Vilket jävla otyg, alltså. Dagens Industri, skärpning. Anyway, det är klart att det ska finnas referenser.

Jan: Men alla referenser till studierna kommer finnas på bloggen. Jag tror att jag kommer lägga upp länkar så att man kan klicka sig vidare. Bra. Så jag tänker att vi kör igång ganska basic.

Vad är en börsnotering?

Caroline: Ja, mycket basic. Det är ju främst du som sköter de här börsnoteringsaffärerna i vår familj. Det får man väl säga, till hundra procent. Och någon som jag, som kanske skulle ge mig på det, jag behöver ju veta från grunden egentligen. Men det betyder inte att det blir långrandigt.

Jan: Nej, det kan jag inte garantera. Men vad börjar vi med då? Vad är den första frågan egentligen?

Caroline: Vi kan ju börja med: vad är en börsnotering?

Jan: Ja, perfekt, tänker jag. Och jag vill också säga så här: vi tipsar ibland om dem, det är en till två gånger om året som vi tipsar om de här börsnoteringarna. Och då är det ofta, jag brukar säga, då är det som en straffspark, som i fotboll. Man har sannolikheterna på sin sida. Och då kan man delta. Bra.

Så om vi börjar med vad en börsnotering är: det är ju så här att de allra flesta bolagen inte är börsnoterade. De är privata. De ägs av ett fåtal personer. Och för att få en känsla för det här: i Sverige finns det ungefär 590 000 bolag. Av de här 590 000 bolagen, det är aktiebolag, är ungefär 1 000 börsnoterade. Så vi pratar om mindre än en halv procent av alla bolag som är börsnoterade.

Och detta var till exempel roligt. Jag pratade med Freja häromdagen, för det var ju månadsskifte och så skulle vi ha den där månadens aktie. Jag kommer ihåg vad hon ville ha denna månaden.

Caroline: Nej, jag var inte inblandad i det.

Jan: Vad ville hon ha för någonting? Hon ville ha en aktie i Nickglass. En av våra kompisar som gör glass. Och hon sa: "Men pappa, kan man köpa en aktie i Nickglass?" Och jag bara: nej, Freja, det är inte ett noterat bolag. Och det är så, de flesta bolag kan man inte köpa aktier i på ett enkelt sätt. Jag brukar ibland jämföra det. Att handla med de här onoterade aktierna, handla med aktier som inte finns på en börs, det är som att handla med begagnade grejer, fast du har inte Tradera och du har inte Blocket.

Caroline: Det är inte så lätt att genomföra.

Jan: Nej, för du vet inte vem som säljer, och de som säljer vet inte att du är en köpare. Och det är väldigt knökigt. Det funkar inte särskilt bra. Och därför har vissa företag insett att det finns en möjlighet för dem att tjäna pengar genom att sammanföra de som vill sälja saker med de som vill köpa saker. Blocket har det som affärsidé, Tradera har det som affärsidé, och ett företag som heter Nasdaq har det som affärsidé att sammankoppla folk som har aktier med folk som vill köpa aktier. Så en börs är egentligen bara en marknadsplats, i grunden. Och när man börsnoterar, då gör man sitt bolag tillgängligt på den här börsen, så att det blir enkelt för alla som äger aktier i bolaget att handla med de här aktierna. Och för att man ska kunna handla, alltså bli börsnoterad, så behöver man uppfylla vissa kvalitetskrav och regelverk.

Kraven för att bli börsnoterad

Caroline: Ja, det är inte vilket bolag som helst som kan bli börsnoterat.

Jan: Nej, precis. Man skulle nästan kunna jämföra det, om jag ska göra en dålig jämförelse, med Amazon eller Tradera. Där säger man så här: du får inte vara på den här listan förrän du har fem stjärnor från tusen personer. Är du med? Alltså att man har fått ett bra betyg.

Caroline: Man måste ha skött sina affärer någon annanstans för att kunna hamna där då.

Jan: Ja, precis. Och det är bara det att när vi pratar om börsnoteringar så handlar det om att det måste vara en spridning på bolagets aktier. Det kan inte vara en person som äger alla aktier, utan det måste vara olika. Det måste vara 500 aktieägare, det måste vara 1 000 eller 300, det är lite olika. Man behöver genomgå en legal granskning, man behöver ha en erfaren styrelse, man behöver lämna rapporter med jämna mellanrum, man måste ha en flik på sin hemsida som heter Investera eller Investor Relations. Man måste informera om vissa krav, man får inte som ledande person utnyttja information själv, det som kallas insiderhandel, och så vidare. Så det finns en massa krav för att kunna bli börsnoterad.

Caroline: Behöver man ha ett stort bolag? Det känns som att det är vissa bolag som når en viss punkt i, vad ska man säga, omsättning, eller?

Jan: Ja, precis. Omsättning eller börsvärde brukar man prata om. Det måste finnas ett värde på bolaget. Nu är jag inte expert, för jag är inte så intresserad av de här frågorna, men jag tror att det är från 25 miljoner kronor i värde på bolaget.

Caroline: Och då kan man köra igång en sådan här börsnotering.

Jan: Ja, precis.

Varför börsnoteras man egentligen?

Caroline: Men varför börsnoteras man egentligen?

Jan: Det finns många olika anledningar. Det vanliga, till exempel om man tittar på Avanza Akademin, är så här: man vill få tillgång till nytt kapital. Bolaget behöver kapital, till exempel för att utveckla någonting eller köpa upp ett annat bolag, eller man behöver pengar. Och då är det ett enkelt sätt för en massa andra personer att bidra med kapital. Och problemet är, för detta är det rätta svaret, som alltid när man pratar så här: för att få tillgång till kapitalmarknaden, få tillgång till nya aktier och nytt kapital.

Caroline: Okej, men du menar att det finns ett annat svar?

Jan: Ja. För tittar man på forskningen eller på studier, så fanns det till exempel många som visade så här: men företag kan ju få finansiering på annat håll. Man kan få finansiering via private equity, alltså onoterat, alltså gå till en liten grupp investerare. Man kan få finansiering via att gå till räntefonder och ställa ut obligationer. Det finns en massa andra sätt att få finansiering. Sedan var det en studie som tittade på det, där man intervjuade 336 finanschefer på bolag som hade börsnoterats. Och det visade sig att det inte var behovet av kapital som de rankade som viktigast.

Caroline: Vad var det? För jag har en fördom här.

Jan: Ja, berätta om din fördom.

Caroline: Jo, men det är ju att man vill att bolaget ska visa upp sig som ett riktigt bolag.

Jan: Absolut. Det har jag faktiskt som en punkt sedan: kvalitetssäkring, marknadsföring. Det är en marknadsföring för bolaget. "Titta, vårt bolag är börsnoterat." Det är någonting att räkna med. Ja, jag sitter i en börsbolagsstyrelse. Alltså, det är klart att det är status.

Caroline: Okej, men berätta, vad sa de egentligen? Var det vd:arna?

Jan: Nej, jag tittade bara på att det inte var det som var det viktigaste. Och sedan var det en annan studie som tittade på vad man använde pengarna man faktiskt fick in till. Och då var det mer än 50 procent av pengarna som bara lades i kassan. Vilket också kan vara bra.

Det kan också vara bra, men det är ett ganska dåligt sätt för ett företag att få avkastning på sitt eget kapital. Om jag som investerare investerar i ett bolag, så vill jag ju att de ska få en högre avkastning, eftersom jag har tagit en risk. Jag vill inte bara att de ska lägga pengarna på ett bankkonto, för det kan jag göra själv. Så det är ett ganska okreativt sätt. Jag skulle säga att det ofta är ett tecken på, inte alltid en dålig ledning, men en okreativ ledning.

Man börsnoterar för att man kan, inte för att man behöver

Jan: När man tittar på studierna, och på min erfarenhet, så varför börsnoterar man? Det är mycket som pekar på att man börsnoterar för att man kan, och inte för att man behöver. Och man börsnoterar för att man kan, det vill säga när man upplever att man får mer betalt än vad något är värt. Så att man säger: okej, nu är vi värda 100 kronor, men marknaden bedömer oss vara värda 110. Då är det lika bra att vi utnyttjar det.

Man börsnoterar för att man kan, inte för att man behöver. Det vill säga när man upplever att man får mer betalt än vad något är värt.

Och det är också ofta en möjlighet... jag skulle säga att detta nästan är den viktigaste anledningen till att man börsnoterar sig: man vill ge tidigare ägare möjlighet att kliva av. Man har haft personer som har jobbat i tio år, eller gjort bra ifrån sig. Som har satt in pengar tidigt, investerat tidigt.

Caroline: Ja, och då vill man ge dem en möjlighet att casha ut en del, åtminstone, av sina pengar. För när jag har pratat med människor i sådana här finanssammanhang, så har det varit som en exit. När bolaget börsnoteras, då är det en exit för mig, och jag har varit med sedan starten och sådär.

Jan: Ja, precis. Så då diversifierar man. Man har haft den stora uppgången. Det behöver man också vara medveten om. De stora uppgångarna i företagsvärlden uppstår nästan alltid innan bolaget kommer till börsen. De som är kritiska till börsen brukar ju ibland säga att börsen är en begagnad marknad. På sätt och vis. Men grejen är så här: det har vissa fördelar att det är en begagnad marknad, för då vet man att det funkar. Det är bra grejer. Ja, för många grejer innan börsen funkar ju inte. De flesta bolag läggs ju ner. Så man anser att man har fullvärderat bolaget. Till exempel, många gånger är det riskkapitalister som säger: vi kan köpa in oss i det här bolaget, vi kommer kunna effektivisera det, vi kommer kunna konsolidera det, vi kommer kunna köpa upp andra bolag. Och sedan säger man: our work is done, nu kan vi inte göra någonting mer, nu lämnar vi över till andra som är duktiga i nästa fas. För bolag går igenom olika faser, och då kan man säga att en fas är färdig.

Att konsolidera och betala med aktier

Caroline: Men vad är det att konsolidera ett bolag? Är det att se över alltihop?

Jan: Ja, till exempel kan det vara att köpa upp liknande bolag och slå ihop dem till ett. Securitas har ju varit ett sådant bolag, där man har varit väldigt duktig på att köpa upp andra bolag och slå ihop dem. Bra. Sedan är det mycket så här, att köpa andra bolag. Svårt kanske att göra själv. Men kan man betala... det är ganska vanligt att man säger så här: vi köper ert bolag, ni får betalt i aktier i vårt bolag.

Caroline: Vem är det nu som gör det?

Jan: Nej, men till exempel, jag är Securitas och du har ett litet vaktbolag. Och så säger jag så här: jag köper ditt bolag, men istället för att betala kontant så säger jag att du får aktier i vårt bolag. Så betalar jag med aktierna, för du kommer kunna sälja dem på börsen.

Och sedan var vi inne på det med kvalitetsstämpel, marknadsföring, et cetera. Och sedan, om jag ska vara lite cynisk, ibland så börsnoterar man för att dumpa skiten.

Caroline: Kan du ta något exempel?

Jan: Nej, men där finns ju... alla börsnoteringar är inte bra. Ibland använder man nyemissioner eller börsnoteringar för att lura småsparare. Man köper det, och sedan är det inget bra bolag.

Caroline: Det kommer bara gå ner sedan, efter det.

Jan: Precis, och det händer ju tyvärr. Så det är något sådant vi ska prata om. Det är ju lite skamligt, väl. Vi kommer prata om mycket som är skamligt i detta avsnittet.

Olika börser och listor

Jan: Sedan finns det mycket mer att prata om. Det finns olika börser. Till exempel i Sverige har vi två stora börser. Det som vi normalt kallar Stockholmsbörsen, som är Nasdaq OMX Stockholm. Sedan finns Nordic Growth Market. Sedan finns det dessutom, för att göra det ännu struligare, olika listor på de olika börserna. Att man noteras på den stora listan eller den lilla listan. Large cap, säger du.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Large cap, eller mid cap, eller small cap. Capital. Capitalisation. Alltså hur stort värdet är. Till exempel large cap, det skulle vara över en miljard euro. Mid cap är 150 miljoner i värdering av bolaget. Och så vidare. Sedan finns det många olika handelsplattformar också. First North, Aktietorget, Alternativ. Ibland när man pratar om börsnotering, som vi kommer till när vi når insikterna i slutet, så är det stor skillnad på en aktie som noteras på Stockholmsbörsen på large cap, eller någon som noteras på en sådan här Aktietorget. Det är väldigt, väldigt olikt. Det ena skulle jag inte röra med tång, och det andra kan man i princip blunda och teckna, och det kommer bli bra.

Caroline: Men du, jag måste säga en sak, en parentes. Nasdaq. Första gången jag hörde det, jag var väl liten, så tyckte jag: vilket konstigt namn. För vi hade någon som hette Masdak på dagis. Anyway.

Jan: Tack för ditt relevanta tillägg.

Caroline: Men ibland undrar man så här: hur fick den det namnet? Men det är väl kanske två ord som har slagits ihop, skulle jag gissa.

Jan: Ja, jag har ingen aning. Du kan få kolla upp det till nästa avsnitt.

Första dagen är speciell

Jan: Så om vi ska prata om det som egentligen är lite poängen i dagens avsnitt, så är det så här att första dagen då ett bolag noteras är väldigt speciell. För ofta ser man stora kursrörelser i bolagets aktier. Vi kommer prata om varför, och hur det ser ut. Men om vi börjar, till exempel, med en studie som gjordes av Lowry 2017. Då skriver han... du kan läsa vad han skriver.

Caroline: Då skriver han på engelska så här: "It is well known that IPOs are on average underpriced, with average first day returns of approximately 15%."

Jan: Procent. Så att man får en ökning av värdet. Ofta har man en rörelse på nästan 15 procent första dagen. Så de flesta... och IPO står då för initial public offering, det är alltså börsnotering. Och tittar man på flera studier, så var det en annan studie som gjordes av professor Ritter. Det är ganska coolt, han har en databas på alla börsnoteringar sedan 1980, alltså hur de har gått.

Caroline: I USA?

Jan: I USA. Och då sa han att mellan 1980 och 2018 var en genomsnittlig ökning den första dagen 17,9 procent. Så det är en ganska stor ökning.

Sedan tittar vi i Dagens Industri. De hade gjort en undersökning nu den 23 september, där de skrev att för perioden 2013 till 2019 ökade nyintroduktioner i genomsnitt med 9 procent i värde. I värde den första dagen. Tittar vi på de tre senaste tipsen vi har gett de senaste ett och ett halvt åren, så gjorde EQT plus 18 procent på öppning. Sedan stängde den på 32 procent, men det var en onaturligt hög rörelse. John Mattsson, plus 15 procent. Internationella Engelska Skolan, plus 15 procent. Så det verkar ligga... innan jag läste studierna brukade jag säga mellan 5 och 15 procent. Och jag blir inte förvånad, jag brukar inte ta i. Så jag får kanske säga mellan 10 och 20 procent framgent.

Tre decennier av samma mönster

Jan: Och det finns faktiskt en graf där man kan se antalet börsnoteringar och den genomsnittliga första rörelsen. Detta är en graf på Ritters data mellan 1980 och 2018. Och det man kan se är att det har legat runt de här mellan 10 och 20 procenten i snart tre decennier. Enda undantaget var ju under it-bubblan, 2001 eller vad det var. Då kunde man se rörelser första dagen som dubblerades i värde. Genomsnittet 1999 var 70 procents rörelse första dagen. Det var ju därför det var en bubbla. En del av det, i alla fall. Så därför brukar man säga... jag vet att vissa amerikanska tidskrifter brukar skriva om att aktierna "pops". Alltså att det är som att man öppnar en läsk, och så poppar det ut.

Men där är ju ett stort problem. Och problemet är att det är väldigt svårt att komma åt de här aktierna i någon större utsträckning i de bra börsintroduktionerna. I de dåliga börsintroduktionerna får du ofta så många aktier du vill ha. Men i de bra emissionerna, de bra börsintroduktionerna, får man sällan mer än kanske 10 procent av det man har sökt.

Caroline: Men det här med bra och dåliga, hur vet man vilket som är vilket?

Jan: Vi kommer komma till det också. Men ofta märker man det här. Det var ju ofta en diskussion på bloggen eller på Facebook när vi har skrivit om det: "Jag sökte tusen och jag fick hundra."

Caroline: Är det besvikelse då?

Jan: Ja, det är klart. Om vi tar till exempel EQT nu. Det var ju det vi pratade om i förra avsnittet. Det var ju schysst av Investor och EQT, de gav minimitilldelning till alla. Så alla fick 150 aktier. Det spelar ingen roll om du har tecknat för 10 000 eller för en miljon, du fick fortfarande 150 aktier. Så de som tecknade för en miljon fick i princip ingenting. Och det är ju då för att antalet är begränsat. Och detta bekräftas också i en studie av Reuter 2006. Du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "Overall, the evidence suggests that business relationships with lead underwriters increase investor access to underpriced IPOs." Vad betyder det?

Varför är tilldelningen så svår?

Jan: Jo, och det är ju detta. Så varför är det så svårt att få tilldelning? Jo, för att till exempel de bankerna som hjälper till i emissionerna ger större tillgång till sina mest lönsamma kunder. Så det är väldigt svårt för oss småsparare att få tilldelning. Det är därför man ibland till och med lottar tilldelningen. Och vi kommer också prata om sannolikheten: hur gör man för att öka sannolikheten? För det finns trick för att komma runt det också.

Caroline: Vad sa det? Bankerna som hjälper till i emissionerna, hur kan de?

Jan: Jo, för de väljer ju vem som ska få tilldelning. Vi kommer prata om detta, för det är en sådan grej som stör mig lite faktiskt.

Caroline: Ja, det stör mig med.

Jan: Jag har läst nästa, Jenkinson 2018.

Caroline: "We also find strong support for the existence of a quid pro quo, whereby broker revenues are a significant determinant of investors' IPO allocations and profits." Vad betyder nu detta då?

Jan: Jo, det betyder så här. Problemet är att vi småsparare... att det är ett begränsat antal aktier, och de här aktierna ska fördelas. Och vad de här studierna visar är att man inte fördelar dem rättvist. Så även om jag säger att EQT var rättvist på det sättet att alla fick 150 aktier, så menar jag så här: ja, för att det blev inte lottning. Eller du fick inte mer för att du investerade för en miljon. Men grejen är att redan innan tillgängligheten når oss småsparare, så har de här stora bankerna fått sina andelar. Och jag tycker att detta är sånt här som gör mig lite upprörd.

Vilka banker fick EQT-andelarna?

Jan: För även om vi tittar på den här EQT-aktien, som jag tror att de flesta av oss upplevde som positiv, så är det ju så att om man tittar på vilka banker som EQT använde för den här emissionen... då är det ju ofta så att man behöver en bank. För det är tre parter i en börsintroduktion. Det är företaget som ska noteras, det är en bank som hjälper till med noteringen, och det är vi i marknaden, småspararna. Du kan ju läsa vilka banker det var.

Caroline: Vilka banker som var med om detta. SEB, JP Morgan, Goldman Sachs, Morgan Stanley, Nordea, UBS, Bank of America, Merrill Lynch, ABG, BNP Paribas. Ja, det var många banker.

Jan: Och detta är så här, who's who av de största, mest kända bankerna i världen.

Caroline: Men varför gjorde de så?

Jan: Ja, precis. Och detta är ju så, för SEB hade klarat detta bra själv. Eller JP Morgan hade klarat detta bra själv. Nej, men då är ju detta ett sätt att hålla bra relationer i finansvärlden, eftersom EQT är ett bolag som jobbar i finansvärlden. Vilket innebär att det inte är vi småsparare som har tjänat pengarna. För många av de här bolagen har ju egna fonder. Och det visade man också i en studie från 2017, att många av de här bankerna använder IPO:er för att gynna sina egna fonder och ge dem en bättre utveckling.

Caroline: Så de tar in EQT?

Jan: Ja, om vi tar EQT. Nu kan jag inte säga att det gick till så här i EQT.

Caroline: Nej, men som ett exempel.

Jan: Man har sett detta i andra situationer. Då är det till exempel så här: Nordea har fonder. Vi kan ta Swedbank, Swedbank var inte med, så vi tar Swedbank. Swedbank har egna fonder. Och sedan är Swedbank med i den här emissionen. Och så ser de så här: okej, men vi kan ge rabatt på den här. Precis, för vi har den här rörelsen på i genomsnitt 15 procent. Om vi har fonder som har gått dåligt, så kan vi tilldela en stor andel till de här fonderna. Eller de behöver inte ha gått dåligt, vi ger bara mycket aktier till våra fonder, så kommer de få en högre utveckling den dagen, som en annan fond inte kan få, som inte är på den banken, för de får inte den tilldelningen. Och så får de ett bättre resultat.

Caroline: Man blir lite lurad.

Jan: Ja, men det är ju nepotism. Jag är så här: detta är ju inte okej. Och när jag har kollat, och det skriver forskarna också, så vet folk i finansbranschen att detta pågår.

Caroline: Ja, det är ett knep.

Jan: Det är ett knep, och jag vet inte ens om det är ett lagligt knep. Men det händer, och det finns fakta för det i studierna. Så det är problemet. Man behöver veta att problemet med börsnoteringar är tilldelningen. Att den är begränsad.

Varför är första dagen speciell?

Caroline: Om vi går vidare i frågeställningarna här. Varför är då första dagen speciell vid en börsintroduktion?

Jan: Varför ökar det med de här 15 procenten? Jag skulle säga att det är en samling av olika faktorer. Om man vill titta, till exempel, Carnegie är väldigt duktiga på det. Carnegie, när de sköter sådana här börsnoteringar, det är en svensk bank, då säger de till företaget: ni ska släppa 25 procent av era aktier, så att bolaget behåller 75 procent själva. Då säger de så här: det är viktigt att vi får en bra börsstart, så det är viktigt att vi ger en 10–15 procents rabatt. För då kommer det bli stor efterfrågan, det kommer bli rusning, det kommer bli en lyckad börsintroduktion. Och sedan säger de att det gör ju ingenting, det är bara 25 procent av aktierna som är till salu, ni sitter ju ändå på 75 procent av aktierna. Och det här säger de ju till dem som sitter på aktierna i dagsläget, till de befintliga ägarna. Sedan, till marknaden, säger de så här: titta vilken bra bank vi är, som gav er ett schysst erbjudande. Titta här, ni köpte den här hundralappen för 95 kronor, och nu tjänar ni alla 5 kronor. Titta vad duktiga vi är. Så på det här sättet blir det ju win-win. Det blir en win för dem i företaget, och det blir en win för investerarna.

Caroline: Sådana härliga känslor all over.

Jan: Ja, precis. Och sedan handlar det också om att bankerna är väl medvetna om vilka signaler de skickar till marknaden. För om det plötsligt skulle vara så här att 90 procent av alla börsintroduktioner är skit, ja, då kommer ju ingen vilja teckna sig i kommande börsintroduktioner. Och då blir det ju svårt att sätta bolag på börsen. Det blir dessutom svårt för bankerna, för de tjänar ju jättemycket pengar i avgifter. Bolagen betalar ganska mycket pengar.

Caroline: För börsintroduktionerna.

Jan: Ja, precis. För man behöver anlita jurister, man behöver anlita de här externa revisorerna, man behöver gå igenom regelverket, man behöver en rådgivare. Så där finns ett incitament för de rådgivande bankerna att ge en rabatt för det här.

Informationsasymmetrin

Jan: Och sedan, när man tittar mer på forskningen, om vi hoppar ner lite i kaninhålet, då säger forskningen att det är en informationsasymmetri. Det finns tre parter i den här börsintroduktionen. Det är företaget, det är marknaden, och det är banken.

Caroline: Vem sitter på mest information? Jag gissar att det är det som...

Jan: Ja, men precis. Nej, men tricket är att ingen sitter på mest information. Alla sitter på en del information, men ingen sitter på all information. Så till exempel ledningen i bolaget, de sitter ju på all information om bolaget. De vet hur kommande order ser ut, de vet vilka kunder de har, de vet vilka marginaler, de vet vilka utmaningarna är, de vet vilken Pelle som inte jobbar på lagret. De vet allt. Men den informationen vill man ju inte dela med sig av. För du vill inte dela med dig av den informationen till marknaden, för i marknaden finns ju dina konkurrenter. Så du vill inte berätta vad dina kunder betalar, hur ni har löst er interna utveckling. Man har information, men man vill inte dela med sig av all information.

Marknaden, å andra sidan, vet inte så mycket om bolaget. Men marknaden som helhet, alltså vi, summan av alla investerare, vet ju exakt vad efterfrågan är. Men det vet ju inte bolaget. Eller hur? Så bolaget har ju svårt att prissätta sig själva, för de vet inte vad marknaden är villig att betala. Medan marknaden vet vad den är villig att betala, men den vet inte om bolaget. Och sedan har du banken, som försöker medla den här informationen, men samtidigt ska balansera att företaget ska vara nöjt, men investerarna måste också vara nöjda. Så man kan inte bara screwa den ena parten. Och sedan vill man balansera avgifterna och allokeringen. Och det är den här informationsasymmetrin som gör att det är svårt att prissätta en börsintroduktion. Och det är det också som gör att företagen är okej med att lämna pengar på bordet. Det vill säga, man fullprissätter inte, utan man ger hellre en rabatt. Är det förståeligt?

Man vill inte bli ett fiasko

Jan: Och sedan, om vi tittar på flera anledningar, så är det så här: man vill inte bli ett fiasko.

Caroline: Nej, för här inom parentes har du skrivit Uber, WeWork.

Jan: Ja, precis. Det är fiaskon. Fiaskon när de börsnoterades. De ligger under värderingen för börsnoteringen. De sjönk på börsnoteringen. WeWork drog ju tillbaka sin börsnotering, för marknaden bara var så här: vad i helvete är detta för skit? Och det måste ha kostat dem rätt mycket pengar.

Caroline: Kostat jättemycket pengar.

Jan: Stor prestigeförlust för vd:n och för styrelsen och för Softbank, den stora ägaren. För folk är så här: allvarligt talat, vad håller ni på med?

Caroline: Jag blev nyfiken på vad marknaden tyckte, men vi kanske inte behöver gå in på det specifikt.

Jan: Ja, men vi kan göra ett kort sidospår kring WeWork. Nu är jag inte inläst, för det var inte det jag tänkte.

Caroline: Nej, jag tänkte inte prata om det.

Ett kort sidospår om WeWork

Jan: Men jag kan säga lite så här: WeWork är egentligen, det är de här att man gör kontorshotell, exklusiva kontorshotell. Man har försökt branda sig i alla år som ett techbolag, men folk är så här: ni är inte ett techbolag, ni är ett hajpat fastighets-kontorshotell. Så där var många som protesterade. Sedan verkar de ha en vd som har lite gudkomplex. Och sedan var han kompis med en sådan här Softbank-vd som var största investeraren. En sådan här fond som hade samlat ihop en miljard dollar, och bara så här: tänk större, du är gud. Så det blev ju jättekonstigt. Och sedan hade både han och hans fru sagt så här: kvinnans uppgift är att stötta sina män. Okej.

Caroline: Ja, det kan bli jättekonstigt om man blandar in den typen av diskussioner.

Jan: Ja, och sedan var det massa att han hade köpt fastigheter privat och sedan hyrt ut dem till bolaget och tagit överpris för det. Och sedan var det så här med organisationsstrukturen. Det var en artikel, jag tror det var Wired, som visade organisationsstrukturen. Och det var ett skämt. Det gick inte att fatta. Så de drog ju tillbaka.

Caroline: Men de existerar fortfarande som bolag?

Jan: Ja, men de kommer inte börsnoteras inom en framtid. Ja, Lyft var också där, Ubers konkurrent. Så man vill inte bli det här, för alla kommer prata om det som ett fiasko. Alla artiklar, Dagens Industri, Business, alltså allt sådant. Och särskilt viktigt, skulle jag säga, det här med fiasko, det är viktigt för företag med starka ägare. Så till exempel EQT, som börsnoterades, hade ju Investor som storägare, vilket är familjen Wallenberg. Är det något man kan säga om de svenska rika familjerna, så är det att de håller väldigt låg profil. Man vill inte hamna i Dagens Industri eller i nätverk där man har blåst småspararna på pengar. Så det där är också: hellre ge rabatt och komma upp som good guy, än att försöka maximera intjäningen.

Tillgång, efterfrågan och rädslan för stämningar

Jan: Sedan är det ju också naturligtvis så här, tillgång och efterfrågan. Stor efterfrågan, liten tillgång, driver upp priset. Till exempel EQT nu igen, att det övertecknades tio gånger. Så det fanns ett liksom...

Caroline: Vad betyder det? Att det fanns tio gånger fler som ville ha?

Jan: Ja, så att säga att det fanns hundra aktier tillgängliga och folk hade efterfrågat tusen aktier. Och det gör ju också att det driver upp priset. Sedan är det också så att man underprissätter, eller man ger rabatt, för att locka investerare till att ta risken. Ett nytt bolag, men om ni får rabatt, då är det mer motiverat att ta den här risken.

Och sedan finns det en massa andra också. Till exempel i USA är man ju så himla rädd för att bli stämd. Och skulle det felprissättas, så kan man bli utsatt för en class action lawsuit, alltså att du blir gruppstämd. Och då säger lagstiftningen också att det räknas på noteringskursen. Så genom att sänka noteringskursen minskar du risken för en stämning. Så där finns många incitament.

Bankens stabiliseringsåtgärder

Jan: Och en av de saker som man inte tänker på ofta, är att i en börsnotering har banken möjlighet till det som kallas stabiliseringsåtgärder.

Caroline: Banken? Ja. Hur gör de det då?

Jan: Ja, du kan läsa det. Detta är direkt taget från EQT-prospektet förra veckan.

Caroline: Ja, stabilisering. Okej. "I samband med erbjudandet kan Joint Global Coordinators, med SEB som ansvarig, komma att genomföra transaktioner i syfte att hålla marknadspriset på aktierna på en nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande på marknaden."

Jan: Jag tycker detta är en så fin formulering. Så SEB kan alltså genomföra transaktioner, alltså köp och sälj, i syfte att hålla marknadspriset på aktierna, hålla aktiepriset, på en nivå högre än den som i annat fall kanske hade varit rådande. Vilket betyder så här: om SEB tycker att den är felprissatt, att den sjunker, så kan de stödköpa aktien för att hålla ett visst pris.

Caroline: Och då kan man känna sig trygg.

Jan: Ja. Sedan skriver de att det är inga garantier, vi garanterar inte att vi kommer göra det, vi garanterar inte i vilken utsträckning. Du vet, där är hundra hängslen på det här. Men detta är ju ett sätt, för man vill inte råka ut för det där fiaskot. Och i EQT var det Wallenberg, det var så många som var inblandade, alla de här stora kända bankerna. Och ingen av dem ville ta risken. Och då kan de göra de här stabiliseringsåtgärderna under en period. Och detta var ju en av anledningarna, alltså alla sammantaget, till att vi gick ut och rekommenderade detta till alla. För vi var så här: sannolikheten för att EQT skulle bli en katastrof var obefintlig. Så det kan de göra. Bra.

Vilka faktorer tittar Jan på?

Jan: Så om vi ska försöka sammanfatta nu, vad är det för faktorer som vi tittar på? Eller som jag tittar på?

Caroline: Som du tittar på, när du undersöker om det är något vi rekommenderar?

Jan: Ja, precis. Och då ska jag säga så här: på bloggen rekommenderar vi bara det bästa av det bästa. Sedan kanske vi själva... eller så här ska jag säga. Officiellt på bloggen, när jag skickar ut ett extra nyhetsbrev, då är det bara det bästa av det bästa. På Patreon brukar vi dela upp även nivån under. Om vi skickar ut straffsparkarna, så finns det vissa bra frisparkar, precis i anslutning till straffområdet. De brukar vi skriva om på Patreon. Och sedan gör vi själva ibland också frisparkar i lite sämre läge.

Men någonting som jag tittar på är: är bolaget lönsamt? För till syvende och sist går aktier ut på så här: vi tar en risk som aktieägare, och i utbyte mot den risken får vi ta del av bolagets vinst. Om inte bolaget går med vinst, så finns det ju inget värde att ta del av. Så för mig är det så här, där är jag tråkig, och jag fattar inte alla de här börsnoteringarna med olönsamma bolag. Jag tycker att ett bolag ska gå med vinst.

Caroline: Är det att man tycker att i framtiden kommer det bli lönsamt, men det har ingen vinst i nuläget?

Jan: Nej. Spotify är ju ett sådant bolag som vi tecknade.

Caroline: Det minns jag, när det börsnoterades.

Jan: Ja, det var inte så länge sedan. Och jag var så här: de har aldrig visat vinst. Någonsin. Och jag är så här: ja, tveksam.

Caroline: Tveksam.

Vad säger andra, och finns proffsen med?

Jan: Sedan är det så här: eftersom jag många gånger spekulerar i att efterfrågan är större än tillgången, så tittar jag mycket på vad andra säger. Vad säger Aktiespararna? Vad säger Dagens Industri? Vad säger SvD Börs Plus, eller vad det heter?

Caroline: Men brukar de säga samma allihop? Eller kan det variera?

Jan: I EQT sa alla samma. Internationella Engelska Skolan, alla sa samma. Privata Affärer, et cetera. Och då vet jag också att då kommer efterfrågan, för det är många som följer de här råden. Så för mig blir det en kvalitetsfaktor. Någonting annat jag tittar på är så här: finns det institutionella investerare? Alltså går Swedbank in, till exempel, eller går Carnegie in? Går proffsen in? För om proffsen inte gillar det, då är det shitdumping på småsparare. Och om inte proffsen går in, då ska inte småspararna gå in heller, tycker jag.

Caroline: Och det ser man i media då, eller?

Jan: Ofta står det ju det. Det står i prospektet också, det får man ut.

Caroline: Så det kommer information från dem som ger ut.

Jan: Ja, till exempel så här: de här aktierna emitteras, 40 procent är redan tecknat av Swedbank Robur. För det är en trygghetsstämpel. Wow, men du vet, köper Swedbank, då är det bra. Jag vet ju att många läsare använder det: rekommenderar Jan det, då litar jag på Jan. Och det är det som är lite så här. Det är trevligt, och lite vanskligt. För vi kan också ha fel.

Hype och frågan om någon kommer skämmas

Jan: Och sedan är det också så här: finns det en hype kring det här? Vi kunde säkert ha tecknat Spotify, nu vet jag inte hur Spotify gick, men Spotify var ju så här hajpat.

Caroline: Det var hajpat, men det är...

Jan: Jag vet inte hur det gick, faktiskt. Men ibland kan man köpa bara på hypen. Sedan brukar jag ställa den här frågan också: finns det någon som kommer skämmas om det misslyckas?

Caroline: Precis, men det är ju alltid någon. Men är det rätt person?

Jan: Nej, det är inte alltid någon.

Caroline: Är det inte?

Jan: Nej, om det inte finns en stark ägare. Alltså som i EQT. Ja, men 25 procent av EQT ägs av Wallenberg. Wallenberg kommer få skit om inte detta funkar. Så det är därför jag kan ta till exempel Akelius också, och sådant. Det finns en riktig person där bakom, som heter Roger Akelius, tror jag. Och sedan är det inte som att alla måste vara jag. Men detta är liksom olika aspekter att titta på.

Skulle jag kunna bli sittande med aktien?

Jan: Sedan tänker jag så här: skulle jag i nödfall kunna tänka mig att bli sittande med aktien?

Caroline: Ja, vill du ha den fastän den kanske inte gick så superbra som du trodde?

Jan: Ja, fast detta är ju så här: när jag pratar om börsintroduktion, så är spekulationen i den här första dagen. Jag vill inte äga det på lång sikt. Men om det värsta skulle inträffa, kan jag tänka mig att bli sittande med den här, alltså i nödfall? Och till exempel med EQT var svaret ja. I Akelius-fallet var svaret också ja. Men är svaret... Bluff och Båg AB, vill jag bli sittande med dem? Nej, det vill jag kanske inte.

Caroline: Nej, men då är jag inte ens med i den. Vad? Nej, det var bara ordvalet du gjorde där.

Jan: Det var ju någon som hade försökt starta bolaget Svarta Pengar AB.

Caroline: Ja.

Jan: Det hade varit något att bli sittande med, va?

Caroline: Ja, jag tror inte det gick.

Börsnotering eller nyemission?

Jan: Bra. Sedan tänker jag så här: är det en börsnotering eller en nyemission? Och det är också stor skillnad. En börsnotering är att bolaget för första gången kommer kunna handlas på börsen. En nyemission är ofta ett bolag som redan är noterat, men som behöver mer pengar. Och då är det superviktigt att titta på: varför börsnoteras det, eller varför gör de en nyemission? Är det: våra pengar är slut för att vi har misskött bolaget, och vi behöver mer pengar så vi kan fortsätta missköta det framåt? Ja, men spring därifrån och göm dig.

Caroline: Det här är ju också ganska svårt att veta. Då måste man ändå ha rätt bra koll på hur ett bolag kan misskötas. För det är inte som att någon erkänner att vi har misskött det. Utan de säger så här: ja, det har inte gått exakt som vi har velat, framgent tror vi på... Det är så mycket fina ord.

Jan: Vi ska sjösätta ett omstruktureringsprogram. Heter det så? Eller konsolidera utgifter. För mig är det så här: jag investerar och deltar i nyemissioner i princip bara när det är en satsning framåt. Man ska köpa någonting, man ska investera i någonting. Inte för att täcka löpande utgifter. Det är därför jag inte gillar Spotify, till exempel. För de har aldrig gått med vinst. Alla pengar de tar in går ju för att täcka de utgifter de har. För de är inte lönsamma. Så jag gillar inte lönsamma bolag. Sedan ligger det mig...

Caroline: Olönsamma bolag.

Jan: Ja, förlåt. Citera mig inte på det där. "Titta vad Jan sa, jag gillar inte lönsamma." Jo, jag älskar lönsamma bolag. Jag hatar olönsamma.

Att vara gammeldags om lönsamhet

Jan: Och där är jag väl lite gammeldags. För tittar vi på majoriteten av noteringar de senaste åren, så har det ökat jättemycket. Det finns grafer på det. Många bolag vill börsnotera sig. För 20 år sedan kom du inte in på börsen om du inte var lönsam. Så du var tvungen att vara lönsam.

Caroline: 20 år sedan är inte så lång tid ändå, faktiskt.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Men hur då gammeldags? För jag tänker mig: hur kan det vara bra att köpa bolag som inte är lönsamma?

Jan: Nej, men pratar man med Spotify, så är deras case så här: vi kommer bli lönsamma i framtiden, nu är det viktigaste inte att vara lönsam, utan att växa.

Caroline: Jaha, okej.

Jan: Och så säger man så.

Caroline: Så låter det rätt bra ändå?

Jan: Ja, det är ju massor av människor som investerar i det. Uber är ett typiskt sådant exempel. Inte heller lönsamma, det bara brinner pengar i dem. Men någon gång i framtiden. Men då spekulerar jag. Jag tar mycket hellre ett bolag som SKF. Skittråkiga aktier. Nu vet jag inte om SKF har varit lönsamma, men jag hittar på att SKF har varit lönsamma i många år. Men det är ett sjukt osexigt bolag. Och det är därför jag gillar indexfonder. För köper du indexfonder, så kommer du ha majoriteten lönsamma bolag. Bra.

Vilken lista noteras det på?

Jan: Och sedan tittar man också så här: vilken lista noteras det på? Där är tumregeln: ju mindre lista, desto större försiktighet. Jag pratade med en kompis som sa så här: när det noteras på den riktiga Stockholmsbörsen, till exempel på large cap, ja, då kan man typ blunda och köpa, och det kommer bli bra. Är det på någon av de mindre listorna, ja, då behöver man vara väldigt försiktig. För där är vissa introduktioner eller emissioner på de mindre listorna där han var så här: spring och göm dig, eller ta inte i det.

Caroline: Ja, och du har listat de listorna.

Jan: Ja, precis. Men detta är också så här, återigen: vi är nästan aldrig på de små listorna, utan då ska det vara ett undantag för att man gör det. För det är dessutom så att vissa institutionella investerare inte får investera på de små listorna, för att risken är så mycket högre. Och där finns också... nu kan jag inte siffrorna i huvudet, men jag tror att det är så att 80 procent av bolagen på large cap är lönsamma. Och så är det typ mindre än hälften av bolagen som är lönsamma på den minsta listan. Så ju mindre lista, desto mindre lönsamhet, oftast.

Caroline: Är det rimligt att det kommer rabatteras?

Jan: Det är nästa fråga. Och sedan också så här: hur ser villkoren ut?

Hur ser villkoren ut?

Caroline: Men det här, hur ser villkoren ut? För nu tänker jag så att även om man är helt ny kring det här, så ska man ändå kunna ta med sig mycket matnyttigt. Vad är det här med villkoren? Står det i prospektet vilka villkor det är?

Jan: Sedan kan det vara problem så här: prospekt... EQT:s prospekt, 240 sidor. Man pallar inte.

Caroline: Jag tänkte om man kunde leta upp vissa grejer i det.

Jan: Ja, men det är därför jag brukar rekommendera: läs de här analyserna. För där, till exempel när Privata Affärer skriver, då har de ofta gått igenom det. Eller när Dagens Industri, eller de här, Aktiespararna. Och det är ju detta jobbet som vi gör. Alltså om jag ska, till exempel när jag räknar med EQT eller Internationella Engelska Skolan, då har jag gått igenom alla de här frågorna. Så för mig är detta avsnittet också lite ibland att i framtiden, när det kommer ett nytt case, så kan jag hänvisa: titta på detta för att fatta vad en börsnotering är. För att titta på detta kan man göra, men det kräver mycket jobb. Och då är frågan: är det värt det jobbet?

Caroline: Om man inte älskar att göra det.

Jan: Nej. Men då är till exempel villkoren: är det institutionella investerare, är det stabiliseringsåtgärder, hur ser det ut, vad är riskerna?

Småspararen står sist i kön

Jan: Så om vi börjar titta på vad slutsatserna är, som man kan börja dra, om vi ska börja runda av (vi har en del slides kvar, så det är inte det sista), då tänker jag så här: småspararen står som vanligt sist i kön. Det är viktigt att veta. Och kom alltid ihåg: de bästa affärerna kommer aldrig till dig som småsparare.

De bästa affärerna kommer aldrig till dig som småsparare.

Och anledningen är ganska enkel. Eftersom det krävs rätt mycket dokumentation, bara en sådan grej, så om jag ska sälja de här aktierna, då går jag ju hellre till en person som kan köpa för 10 miljoner, än till en miljon småsparare som kan köpa för 10 kronor. För det blir så bökigt. Så vi småsparare står alltid sist i kön. Och det är viktigt att komma ihåg.

Med det sagt, så är det också så att i 80 procent av fallen, visar studierna, stiger en aktie mellan 5 och 15 procent. Om vi tittar på den svenska börsen. Studierna säger lite högre, men jag brukar räkna 5.

Caroline: Ja, fem till femton.

Jan: Problemet är nästan alltid tilldelningen. Att du väldigt sällan får så många som du söker. Men då kommer vi också prata om att det finns trick för att öka sannolikheten för den här tilldelningen. Och trots att vi står sist i kön, trots problemen med tilldelning, så kan jag många gånger tycka att det är värt det att delta i de bra...

Caroline: Även om man får liten tilldelning. Man ska ju inte förakta de små beloppen, det har vi alltid sagt.

Det räcker med tio klick

Jan: Nej, och särskilt med tanke på att det ofta, på Avanza eller Nordnet, är max tio klick. Alltså: gå in, välj konto, välj aktie, välj hur mycket pengar du vill satsa, och så godkänn. Och sedan sälj på första dagen. Så till exempel nu när vi tar EQT, de flesta fick mellan 2 000 och 3 000 kronor. Sätter du det i relation till en timlön, så tror jag att de flesta av oss behöver jobba både en, två och tre dagar för att tjäna 3 000 kronor, i princip efter skatt. Så det är en schysst bonus, en krydda i portföljen att göra. Sedan går det inte att bygga ett pensionssparande på det här, eller ett långsiktigt sparande, för det funkar inte så.

Vi kommer också fortsätta tipsa, de här en till tre gångerna om året kommer de här straffsparkarna. Och vi säljer alltid på första dagen, för vår tes är att man vill fånga den här rörelsen den första dagen. Och då säger folk ibland så här: men varför äger ni inte den långsiktigt? Jo, men då är det så att alla studierna visar att långsiktigt underpresterar börsnoteringar mot index. Så det är samma sak: det är bara den första dagen man har den här onaturliga rörelsen, det är en felprissättning, och den korrigeras första dagen. Och det är den man satsar på.

Caroline: Jag blev bara så nyfiken, vilka är det som sitter på aktien sedan då?

Jan: Ja, men det är ju allt möjligt. Det är allt från fonder till småsparare.

Caroline: Ja, men du...

Jan: Eller de tidigare ägarna, som redan har gjort vinst, såklart.

När på dagen ska man sälja?

Caroline: Du kanske kommer in på det senare, men jag tänker: hur länge ska man vänta innan man säljer på den första dagen? Ska man vänta till åtta på kvällen, eller vänta, kan man ens det?

Jan: Nej, det kan man inte.

Caroline: Men hur länge ska man hålla sig liksom?

Jan: Ja, jag har det som en slide. De största rörelserna på börsen sker alltid den första halvtimmen och den sista halvtimmen. Börsen i Sverige är öppen mellan 9.00 och 17.30. Så den stora rörelsen sker mellan 9.00 och 9.30, och oftast mellan 17.00 och 17.30. Inte alltid, men oftast. Och tiden däremellan är ofta bara en transportsträcka. Så då kan man sälja. Jag brukar sälja... jag är en försiktig fegis, så jag brukar alltid sälja direkt i början. Men jag har börjat störa mig på det, för oftast är priset högre i slutet av dagen.

Caroline: Vid klockan fem.

Jan: Vid fem, ja. Återigen, på EQT var det ju någon som dunkade in en stor order klockan 17.30. Så då stack den iväg. Så där hade vi kunnat göra 30 procent till på vinsten. Så att, ja.

Överkurs: trick och tips för tilldelning

Jan: Så jag tänker att vi ska titta på lite överkurs, trick och tips. För problemet är ju, som vi har varit inne på, att man ofta inte får så mycket tilldelning som man vill ha. Ju större tilldelning, desto mer pengar tjänar man ju.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det första tricket jag brukar säga är: om du till exempel är kund på Avanza, öppna ett konto även på Nordnet. Så att du är kund på flera banker. Och du får jättegärna använda våra sponsrade länkar om du vill vara med och sponsra. Det kostar dig ingenting, och det är naturligtvis kostnadsfritt, och de finns i anslutning till avsnittet.

Caroline: Och detta är vad du brukar kalla att vara ombytt i matchen.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Att man har kontona redo när det kommer ett sådant här tips. Så att man inte behöver sitta och fippla när det är stressigt.

Jan: Precis, precis. Vissa gör ju till och med så att de är ännu mer ombytta, så att de öppnar konto på SEB, Handelsbanken. Det har inte vi gjort, det pallar man inte.

Caroline: Jo, för du menar att när man har multipla konton...

Konton per personnummer eller per konto

Jan: Ja, så ökar man sannolikheten att få tilldelning. Lite beroende på hur det ser ut. För bolagen och banken kan själva välja. Ibland sätter de en begränsning per konto. Ibland sätter de en begränsning per personnummer.

Caroline: Ja, då är det ju en person. Det kvittar hur många konton man har.

Jan: Exakt, exakt. Men då är ju tricket istället att öppna konton både i sitt eget namn och till exempel i sin partners namn. Vi har konton både i ditt och mitt namn. Och vi har konton i våra företags namn också, och i barnens. Så då har man kanske fyra, fem personer redan där.

Caroline: Detta kan man alltså göra ifall man vill.

Jan: Ja, precis. Man kan ta sin mamma och sin pappa.

Caroline: Men får man detta? Alltså, man kan ju göra det.

Jan: Ja, ja, ja. Nej, det är ju inget.

Caroline: Alltså, du brukar säga så här: jag vet inte om detta är kosher.

Jan: Jag vet inte om detta är kosher, nej. Jag vet folk som gör så här, så kan vi säga. Öppna företagskonto, det har vi pratat om, olika typer av konton. Att man kan ha till exempel tjänstepension, ISK, aktiedepå, et cetera. Så att man har ett smörgåsbord där man kan använda.

Caroline: Ja, och ansöka, om man får tilldelning i vart och ett av dem.

Jan: Ja, precis.

Att täcka pengarna och koppla kredit

Jan: Sedan är ju problemet att man måste ha pengar för att täcka det på alla kontona. Men ta till exempel...

Caroline: Det är ju också att vara ombytt. Det kan inte vara noll på kontona.

Jan: Nej, precis. Och där finns det också lite olika trick. Men till exempel om vi tar EQT, så gjorde vi så att vi hade ett konto där vi sökte för mycket pengar, flera hundra tusen. Och vi fick 150 aktier, som alla andra. Men sedan gjorde vi också så att vi sökte på flera konton. Och då fick vi tilldelning, tror jag, på sju konton, eller något sådant. Så då blev det inte 2 000 kronor i vinst, utan 14 000 kronor i vinst. Och då är det plötsligt liksom så här: värt det. För då börjar vi närma oss inte bara dagslön, utan månadslön.

Caroline: Överkurs, överkurs.

Jan: Detta är inte till för alla, utan man behöver veta vad man håller på med. För att slippa ha de där pengarna på alla de där kontona, så kan man koppla kredit. Och det kan man på Avanza och Nordnet. Så får du tilldelning, så dras exakt så mycket pengar som du får tilldelning på krediten. Vilket är ganska smidigt, för då behöver man inte ha pengarna stående där. Och man undviker skatteeffekter när man sätter in och tar ut pengar. Så det är ett överkurstips.

Överkurs: att överteckna

Jan: Ett annat överkurstips, detta är sjukt riskabelt. Jag gör det ibland, och det har exploderat på mig vid något tillfälle också. Och det är att överteckna.

Caroline: För du fick mycket då?

Jan: Ja. Så till exempel att jag misstänker att det kommer bli övertecknat. Jag misstänker att man inte kommer få så många som man vill. Och säg att jag vill ha tusen aktier, men jag misstänker att det kommer bli övertecknat. Då ansöker jag om fem tusen aktier. Och då vet jag att då kanske jag får 2 000 aktier istället för 250. Problemet är att om det är en dålig emission, den inte blir övertecknad, ja, då får du full tilldelning.

Caroline: Och så kan man inte bli av med det sedan?

Jan: Jo, du kan bli av med det, men du kan bli av med det till en förlust. Så att...

Caroline: Man måste veta att det blir bra.

Jan: Ja, precis. Så man behöver veta vad man håller på med. Men det är ett ganska vanligt trick också.

Påsen med kulor

Jan: Och när vi ändå pratar om det här, så tänker jag mycket på investeringar och de här börsintroduktionerna som ett kulspel. Detta var ett tips jag fick av Ingmar, en fondförvaltare, för många, många år sedan. Och han sa alltid att investeringar handlar om sannolikheter, och han pratade alltid om sin påse med kulor. Han till och med, vid ett tillfälle, köpte en påse med kulor och skulle investera dem. Men säg att vi har en påse med hundra kulor. Då säger forskningen, till exempel här, att vid en börsintroduktion kommer du ha 80 kulor av de här 100 som kommer ge en vinst på ungefär 15 procent, men säg 5 till 15 procent. Sedan kommer jag ha 20 kulor som kommer ge en förlust. Och det betyder att om jag leker med att jag deltar i de här börsintroduktionerna över tid, så är det som att dra kulor ur den här påsen.

Det är som att dra kulor ur en påse: 80 ger vinst, 20 ger förlust. Så länge du inte blir av med alla pengarna på förlustkulorna, går du plus över tid.

Och eftersom det är fler vinstkulor än förlustkulor, och så länge förlustkulorna inte är sådana att du blir av med alla dina pengar, vilket sällan händer på börsen även om det går dåligt, så kommer jag gå plus. För det är fler, det är 80 procents sannolikhet för dem. Så jag tänker inte på det så himla mycket känslomässigt, utan jag tänker att detta är en kula jag drar. Sedan råkar den ibland heta EQT, ibland heter den Ambea, ibland heter den FM Mattsson, ibland heter den Akelius. Men det spelar ingen roll, utan det är bara en ny kula, ny kula. Det gick inte? Då drar vi en ny kula. Och över tid kommer du gå med vinst på de här. Det är bara en kula av många.

Sluta vänta på revansch i en enskild aktie

Jan: Och det handlar också om att släppa taget om det vanliga misstaget som många gör. När man förlorar pengar på en aktie, så sitter man kvar i den av någon underlig anledning. Och så säljer man den när man är plus minus noll. Och jag är så här: sluta. Det kan jag säga, sluta. Tänk att du måste få revansch i den enskilda aktien. Du kan väl för tusan få revansch i någon annan aktie. Det är mycket större sannolikhet att du får revansch i en annan aktie, än att du sitter kvar i något skit. Så därför brukar jag säga, det är därför jag alltid skriver så här: jag säljer första dagen oavsett vilket. Oavsett om det går upp eller ner. Går det upp? Grattis, jag tjänade pengar, jag hade rätt, perfekt. Går det back? Jag förlorade, jag hade fel.

Caroline: Du sitter inte och väntar då.

Jan: Nej. Alltså att inte ha den här känslomässiga kopplingen till det. Utan återigen, tänk på det som en kula av många.

Caroline: Bra där, Ingmar.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, men jättebra, för det blir mycket lättare att hantera det här om det inte ska vara så mycket förhoppningar och förväntningar.

Jan: Nej, precis.

Riskerna man måste känna till

Jan: Och tittar vi... vi måste ju säga någonting om riskerna. Så riskerna här är: du kan få tilldelning på hela innehavet, och kursen backar. Och det kan backa för att det är en dålig emission, alltså någon har klantat sig. Men det kan också vara så här att man noteras en dag då USA bestämmer sig för att invadera Iran, och börserna faller med 30 procent. Och det kunde man inte veta. Så där behöver man också skilja. Ofta, om det är en sådan händelse, så brukar den hämta sig ganska snabbt. Men det kan hända att det går back. Det finns inga garantier. Även om jag kallar det för en straffspark. Det är bara att titta på en VM-match, folk missar straffsparkar också.

Caroline: Ja, det finns en målvakt.

Jan: Ja, det finns en målvakt. Sedan ibland, som i EQT-fallet, har målvakten ögonbindel och får stå med ryggen mot bollen. Men man kan ändå sparka den utanför. I värsta fall, det är väldigt osannolikt, är att man skulle förlora hela innehavet. Jag kan på många sätt tycka att många av de här är bättre onoterade investeringar. Du kan bli av med allt eller bli fastlåst. Och sedan naturligtvis, många av studierna, det vi har pratat om, bygger på historisk avkastning, och det är inte en garanti.

Bara pengar ur lekhinken

Jan: Min egen regel är att bara göra börsintroduktioner och nyemissioner för pengar i lekhinken. Jag hade en workshop här för två veckor sedan i Stockholm. Då var det en kvinna som heter Rebecka. Hon var så här: vet du vad det är, den där fjärde hinken, vad är det den heter? Den där disco-hinken.

Caroline: Jag gillade det. På eget namn.

Jan: Jag gillade det. Det är avsnitt 47, De fyra hinkarna.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så detta ska bara vara med pengar man har råd att förlora, som inte är basen i ens sparande. Så att inte sälja Lysa eller indexfonder för att du deltar i en börsintroduktion.

Egna anekdotiska observationer

Jan: Så om vi ska ta de sista tre slidesen.

Caroline: Ja, här har du skrivit något spännande: egna anekdotiska observationer.

Jan: Ja, precis. Så detta finns det inga belägg för i någon studie, utan detta är vad du har märkt, vad jag har märkt under de här senaste tio åren som jag har roat mig med detta från tid till annan. Tilldelningen får man ofta inte reda på förrän samma dag som börsintroduktionen sker. Ofta får man inte reda på det förrän vi är 8.30, 8.45. Och ibland är det till och med så att man kan bli lurad, att det är svårt att se hur stor tilldelningen är, att man måste klicka sig runt. För ibland står det hur mycket du har sökt, men inte hur mycket du har fått. Så det är lite klurigt. Det har hänt fler än en gång.

Caroline: Det här känns mer och mer som att det inte är för nybörjare, men det måste det ju få vara.

Jan: Ja, men det är därför, när vi...

Caroline: Nej, så det är inte så lätt alltid. Man måste tänka själv.

Jan: Ja, precis. Och det är därför jag skickar ut, när det är en ny instruktion, så brukar jag skicka ut instruktion exakt hur man gör.

Den gemensamma stunden i kommentarsfältet

Jan: Och sedan är det alltid roligt, för till exempel om vi tar EQT igen som exempel, så den artikeln på bloggen som handlar om det, halv, kvart över åtta den dagen, så börjar det komma upp kommentarer. Och normalt sett har vi väldigt lite läsare på förmiddagen, utan de flesta är på kvällen. Men nu var det mycket mer läsare på förmiddagen. För man sitter där och tänker och kollar och väntar på sin tilldelning. Och då är det roligt att se varandra. Så vi hade en sådan liten gemensam stund där i kommentarsfältet, vilket jag tyckte var jättekul.

8.55 brukar ofta orderdjupet dyka upp, så då kan man se.

Caroline: Vad är orderdjup nu då?

Jan: Det är att man börjar lägga in de första orderna. Hur många vill sälja, hur många vill köpa, till vilket pris vill säljarna sälja, till vilket pris vill köparna köpa. Så man får den första indikationen. Där såg man ju till exempel på EQT, då var det... jag tror de första fem minuterna kom det in åtta miljoner order på åtta miljoner aktier till 80 kronor, när introduktionskursen var 68. Så redan där var det så här, perfekt.

Förmiddagen är småspararna, eftermiddagen proffsen

Jan: Vi har varit inne på det, den största rörelsen sker första och sista halvtimmen på börsen, ofta är resten en transportsträcka. När jag har pratat mycket med Niklas, en kompis som jobbar med detta professionellt, så har vi konstaterat att på förmiddagen är det ofta småspararna som handlar, och på eftermiddagen är det ofta proffsen.

Caroline: Är det en observation, eller är det så?

Jan: Ja, vår observation är så, när vi har tittat.

Caroline: Och vad betyder det då? Är småspararna mer krampiga?

Jan: Nej, de är dumma.

Caroline: Dumma?

Jan: Ja, alltså, jag är ledsen, och jag är inräknad i den.

Caroline: Och hur är beteendet då?

Jan: Att man säljer. Man är tjänstemässig. Till exempel som jag, jag säljer klockan nio. Och man låter ofta... proffsen sitter på läktaren. Ja, men låt amatörerna springa sig trötta, och sedan kommer vi in och bestämmer matchen.

Caroline: Så man ska vänta lite alltså?

Jan: Inte alltid. Om man vill. Men oftast har det varit en fördel, svarar jag. Man tjänar mer på det.

Hur man läser vilka som handlar

Jan: Och sedan kan det också ha att göra med att till exempel klockan två öppnar den amerikanska börsen. Många av de proffsen sitter och avvaktar för att se hur USA går och sånt. Och detta kan man se, för där står det i den här listan vilka banker som gör affärerna. Som jag, som handlar via Avanza, så står det ju på, alla kan se att Avanza har handlat. De kan inte se vem på Avanza som har handlat, men att Avanza har handlat. Så där kan man kolla, och Avanza och Nordnet är ofta småspararna, de handlar där. Svenska banker kan man ofta säga är de svenska proffsen som handlar, för en svensk fond handlar ofta via en svensk bank. Till exempel Carnegie eller SEB, eller så här. Utländska banker är ofta utländska proffs. Så då kan man ofta se tendenser. Sedan är det många gånger anonymt, och då är det ofta hedgefonder, börsrobotar.

Caroline: Hur kan det vara anonymt?

Jan: Jo, man tillåter anonym handel. För de vill inte skylta med vilka namn det är. Men ofta är anonymt också proffs. Så då kan man börja se tendenser. Jag brukar numera, kommer jag nog i framtiden säga så här: sälj hälften på förmiddagen, sälj hälften på eftermiddagen. Då får man lite av båda.

Caroline: Jag är alltid så, jag tänker inte ens att man kan dela upp det, så som du har sagt, nu sälj hälften på förmiddagen.

Jan: Nej, men ofta är det så att en fågel i handen är bättre än tio i skogen. Och så är jag med och är supernöjd med mina 2 000 spänn på EQT. Visst, hade jag väntat hade jag kunnat ta 2 400 spänn.

Observationer från studier: de största är mest underprissatta

Jan: Om vi ska ta lite observationer från studier, så ska du läsa.

Caroline: Lowry från 2017 säger: "Since the 1990s, the largest IPOs are frequently the most underpriced."

Jan: Vilket är lite ointuitivt, men de största företagen ger ofta mest rabatt. Vilket jag inte har tänkt på, men det makes sense.

Caroline: Ska du ta nästa? Är det för att de har råd med det, eller?

Jan: Ja, och för att det ofta är mer investerat, det är fler som har incitament i att det ska gå bra.

Caroline: Okej. Lowry säger också: "Less than 20% of IPOs has negative first day returns." Okej, så det är bara en femtedel, mindre än en femtedel av alla.

Jan: Ja, börsintroduktioner som slutar negativt första dagen. Så det är därför jag pratar om påsen: 80 kulor som ger vinst, 20 kulor som ger förlust. Ska du fortsätta?

Caroline: Liu och Ritter 2004 säger: "We find that venture capital backed IPOs experience larger first day returns than comparable non-venture backed IPOs."

Riskkapitalbackade och spreaden

Jan: Vilket är också ganska spännande. Så riskkapitalbackade, bolag som har ägts till stor del av riskkapitalbolag, ger en större vinst. Också helt ointuitivt. För man skulle tycka att proffsen, de vill hämta igen mer pengar. Men då är det också så här: nej, de vill ha ett bra rykte, de vill kunna göra bättre affärer i framtiden, så då ger de också en rabatt. Lite ointuitivt, innan jag hittade detta i studien faktiskt. Kul.

Caroline: Det är George från 2017. Den här studien säger: "positive relation between the gross underwriting spread and the first day return."

Jan: Så att ju större spread... för ofta ger man ett intervall när man börsintroducerar. Till exempel EQT var ju mellan 62 och 68 kronor. Så ofta, ju större spread, desto större rörelse. Och det hänger väl också ihop med att då kan bankerna ta mer betalt för att spreada den. Och då kan man ge lite mer rabatt i slutet.

Jans egen spaning om förlustbolag

Jan: Ska vi ta en sista?

Caroline: Här står det bara "trend".

Jan: Just det, detta är min egen spaning.

Caroline: Okej, din egen lilla observation. Berätta, berätta.

Jan: Nej, men det är att fler och fler företag börsintroduceras utan att gå med vinst. Och det är liksom så här, jag tycker ju att det är ett otyg. Och är det så att det kommer bli ännu fler sådana bolag, så tror jag att detta kommer skifta de här oddsen.

Caroline: Ja, alltså, det är inte 80–20 kulor som går med vinst, utan 20 som...

Jan: Nej, går med förlust. Om det är så att bolagen som noteras är förlustbolag. Så det är viktigt att ha avstamp där. Vi har två studier till, eller tre.

Underpresterar de mot index på lång sikt?

Caroline: Nu har vi Lowry 2017 igen. "Do IPOs underperform over the long term, measured as the three or five years following the offering?" Fråga. "The answer is yes if we compare them to a broad market index, but the answer is no if we compare them to firms of similar size and book to market."

Jan: Detta får du översätta lite.

Caroline: Ja.

Jan: Så vad de säger i sin studie är att han har frågat sig så här: överpresterar de här börsintroduktionerna mot index över en treårs- till femårsperiod? Och svaret är nej. De går sämre än index över en treårs- till femårsperiod. Däremot går de bättre än motsvarande bolag i samma storlek.

Caroline: Och samma bransch.

Jan: Nej, i samma storlek.

Caroline: Vad ska vi göra med den informationen? Jag känner mig helt förvirrad.

Jan: Nej, att inte investera i börsnoterat långsiktigt. Du säljer första dagen. Så det kommer gå sämre än index över tid, liksom. Enkelt.

Caroline: Dimensional 2019 säger: "Dimensional's research team studied the first year performance of more than 6 000 US IPOs from 1991 to 2018 and found that they generally underperformed industry benchmarks."

Indexfonden vinner över tid

Jan: Det är en annan studie, i ett annat företag. Man gick igenom 6 000 börsnoteringar mellan 1991 och 2018 och noterade att de underpresterade mot index. Det är ingen tvekan om att de underpresterar mot index. En indexfond är bättre över tid än att sitta och köpa börsnoteringar och hålla dem. Och sedan, för att slå in spiken, kan vi ta Financial Times också.

Caroline: Ja: "We analysed all IPOs in the US rising more than one billion since 2000 and found that the direction of first day movements was no guide to future performance."

Jan: Så där finns ingen sådan: "oj, den ökade mycket första dagen, alltså kommer den gå bra", eller "nej, den backade, den kommer gå dåligt". Så där finns inga sådana samband som många pratar om. Så det är också bara, nej men detta är lite fakta. Det var egentligen det jag tänkte att vi skulle prata om. Nu har vi pratat i en timme och 20 minuter.

En sista grej att ta med sig

Caroline: Ja, men om du bara skulle säga en sista grej som man kan ta med sig kring det här, med när det kommer sådana straffsparkar som du säger.

Jan: Alltså så här, jag skulle säga, ta i trä: hittills under alla de här tio åren har vi 100 procent track record. Vi har aldrig haft fel i en sådan här bransch på RikaTillsammans. Sedan är det ju också så att jag är väldigt försiktig. Jag tar ju bara det som jag upplever är som en målvakt som står med ögonbindel och bakbundna armar. Vad detta avsnittet säger egentligen, är att vi skulle kunna vara mycket mer laid back, och kanske kunna ta dubbelt så många tillfällen, eller kanske till och med tre gånger fler tillfällen. Men där är det ju också så här: jag vet ju inte hur duktig den som sitter i andra änden och lyssnar eller tittar på det här är. Så därför vet jag att det är många som nu i EQT, som meddelade att det är första gången jag är med, det ska bli spännande, och sånt. Och då vill jag så här: man vill ha en positiv upplevelse av det här.

Hittills under alla de här tio åren har vi 100 procent track record. Vi har aldrig haft fel i en sådan här bransch på RikaTillsammans.

Så jag skulle säga så här: är man en lite mer avancerad sparare, ja, men delta i fler av de här börsintroduktionerna och se det som ett kulspel. Och sedan skulle jag säga att nej, det finns inga garantier, men sannolikheterna är starka, du har oddsen på din sida. Sedan är inte detta något du kommer bli rik på, det går inte att bygga en strategi på det, det går inte att ha en fond på det här. Men det är ett kul sätt att kunna få lite extra pengar. Är man då i början av sin sparkarriär, då är detta ett bra sätt att kunna bygga upp ett kapital. Ta till exempel de där 10 000 kronorna: du satte dem, och så fick du 2 000 kronor, ja, det är 20 procent. Det är rätt stor del av de 10 000 kronorna. Plus att det är roligt. Det här tjänstemässiga gör ju att det blir något man får prata om, du vet så här: oj, jag gjorde detta, eller jag förlorade på detta.

Att bygga ekonomiskt självförtroende

Caroline: Jag tror också att man kan bygga sitt ekonomiska självförtroende lite grann, att om man har ett litet sparkapital, som du säger, och man vill få ut mer av det, eller liksom att det ska bli större, snabbare...

Jan: Så kan det vara, absolut. Men jag är bara så här, varningens finger: jag är ju hellre att man investerar i en fondrobot som Lysa, och liksom en indexfond. Där har du sannolikheten på 90, 95, 99 procent, alltså över långa tidsspann, 10, 20, 30 år. Så jag tror att man ska se detta som en krydda. Man ska se det som lekhinken. Jag tror man ska våga, och förhoppningsvis gör detta en lite tryggare. Men att man inte ser det som någon garanti. För det finns inga garantier. Så skulle jag säga.

Häng med oss i framtiden

Jan: Bra. Så jag tänker så här: om du tyckte att detta var kul, så häng gärna med oss även i framtiden. Om du lyssnar på detta i en podd, prenumerera på podden. Ser du detta på YouTube, tryck gärna på prenumerera på kanalen, och tryck på den här klockan.

Caroline: Så får man notiser när det kommer ett nytt avsnitt.

Jan: Anmäl dig till nyhetsbrevet, om du inte redan har gjort det. Där kommer ju de här tipsen. För det är inte som att jag fattar att man gör andra saker än att sitta och hänga och vänta på att vi ska släppa ett nytt avsnitt.

Caroline: Och var anmäler man sig till nyhetsbrevet?

Jan: Ja, antingen går du till rikatillsammans.se, och så är det nästan överst. Eller rikatillsammans.se snedstreck nyhetsbrev. Och det är kostnadsfritt, såklart, kommer ut en gång i månaden. Förutom när det kommer sådana här extra avsnitt.

Om de snäva deadlinearna

Jan: Sedan är det ju tyvärr så här att jag ofta är ganska snäv med deadlinen. För ofta är det så att emissionen får man reda på den första september, och sedan kommer den ske, deadline den tjugonde. Problemet är att jag inte kan gå ut med det förrän ofta kanske den sjuttonde, artonde, när det är två dagar kvar. För jag vill ofta vänta in alla andras analyser, för vi satsar ändå på att det blir en övertäckning, et cetera. Så därför är det också bra att vara ombytt i matchen, så som vi har pratat om.

Patreon och vår lilla community

Jan: Sedan brukar vi lägga ut på Facebook, jag börjar tycka det är kul igen, så jag har börjat lägga ut lite grejer på Facebook. Men det stora, där vi hänger mest, det är ju såklart på Patreon. För där tror jag att vi är 200 patroner nu totalt, vilket är jättekul. Och det är ju vår lilla community, där vi försöker ge extra material. Vi har gett några av de här extra tipsen, vi har tipsat om Akelius där, till exempel. Vi har sådana här fika-tillsammans-tillfällen.

Caroline: Digitala fika-tillsammans.

Jan: Precis. Så det är som en livepod, man är med och så ställer jag frågor till till exempel gästen, eller så kan du ställa frågor om du vill, eller andra läsare.

Caroline: Ja, och man kan också bara lyssna. Precis. Men det är ju att man stödjer oss med lite...

Jan: Ja, precis. Man väljer ju själv hur mycket man vill stödja och hur länge. Så de flesta brukar ligga på en fika i månaden. Och pratar vi särskilt om det här med de här börserna, så krävs det ju inte mer än en sådan här lyckad för att täcka allt det man sätter in. Och där kan man läsa mer på patreon.com snedstreck rikatillsammans.

Tack till Oskar

Jan: Men jag måste faktiskt få dela det här, så jag vill tacka Oskar på Patreon, för han skrev ett så himla fint meddelande till oss. Kan inte du läsa vad han skrev, för jag blev helt rörd.

Caroline: "Detta, och tidigare kommentarer idag och tidigare dagar här på Patreon och nyhetsbrev, är så jäkla bra. Gick med för att stötta er, och för att ni gjort så mycket för mig och min portfölj. Men sedan, när man får detta också, är det ren och skär bonus. Tack."

Jan: Och då var det precis, då skrev vi rätt mycket om EQT på Patreon. Och det är precis detta. För ibland får jag frågan från en läsare som är så här: ni är så generösa, kan jag inte swisha eller sånt? Och för mig är det så här, det känns jättedumt att ta emot swish. För då blir det som... du vet så här, jag fattar att det inte är tänkt så, men det blir som en allmosa. Men det är svårt för mig att ge tillbaka någonting.

Caroline: Ja, på Patreon kan vi ge tillbaka.

Jan: Ja, precis. Och då brukar jag säga så här: du som vill swisha, ge hellre, gör någonting för en annan person, eller skänk dem till välgörenhet. Men vill du vara med och stötta, gör det på Patreon. För då kan vi få återgälda det på något sätt. Så att så resonerar vi kring Patreon.

Och med det så återstår väl egentligen att bara säga: tack för den här veckan. Och så hoppas vi att vi ses nästa vecka. Tack.