Hem » Studier » 8 av 10 fonder med toppbetyg blir sämre

8 av 10 fonder med toppbetyg blir sämre

Morningstar-stjärnor förutspår inte framgång, tvärtom är de en dödskyss (Morey, 2003)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 2 juli 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Ett femstjärnigt Morningstar-betyg känns som en kvalitetsstämpel. Men Moreys studie ställer en obekväm fråga: vad händer efter att fonden fått sitt första toppbetyg?

Svaret är inte smickrande. I studiens urval presterade mellan 77 och 95 procent av fonderna sämre under de tre åren efter sitt första femstjärniga betyg, beroende på vilket mått man mäter med. Förenklat: ungefär 8 av 10 blev sämre.

Fem stjärnor kan markera toppen

Studien heter talande nog Kiss of Death: A 5-Star Morningstar Mutual Fund Rating? och omfattar 273 diversifierade amerikanska aktiefonder som fick sitt första femstjärniga betyg mellan 1993 och 1998.

Upplägget är enkelt: jämför fondens riskjusterade avkastning tre år före toppbetyget med tre år efter.

Håll samtidigt isär vad studien inte säger. Den säger inte att alla femstjärniga fonder är dåliga, och inte heller att betyget i sig orsakar den svagare avkastningen. Den visar att toppbetyget ofta delas ut efter en period som inte håller i sig.

Egentligen är det ganska logiskt. En fond får fem stjärnor för att den har haft en ovanligt bra period. Ovanligt bra perioder är just ovanliga.

77 till 95 procent blev sämre efteråt

Beroende på prestationsmått försämrades 77–95 % av fonderna efter sitt första femstjärniga betyg. Den genomsnittliga månatliga alfan föll från +0,32 % till −0,13 %, alltså från positiv till negativ.

Det är den sortens siffra som borde göra oss försiktiga med topplistor.

Den som köper en fond direkt efter toppbetyget kliver i praktiken ofta in efter att den bästa perioden redan är passerad. Det känns tryggt, eftersom historiken är stark. Men den starka historiken är ju själva skälet till att betyget delades ut.

Betyget är ingen prognos. Det är en pokal.

En brasklapp hör hemma här: studien bygger på amerikanska fonder från 1990-talet och en äldre betygsmetodik. Mekanismen, att toppform återgår mot snittet, bekräftas även i nyare svensk och europeisk data, men de exakta procenttalen ska inte överföras rakt av till dagens fondutbud.

Risken ökade, men avgifterna förklarade inte tappet

Det intressanta är att tappet inte berodde på höjda avgifter. Tvärtom sjönk den genomsnittliga avgiften från 1,25 % till 1,17 % under de tre åren efter betyget, och omsättningen i fonderna minskade också något.

Däremot ökade risken. Den totala risken steg tydligt och beta gick från 0,90 till 0,95. Studien tolkar det som att förvaltarna kan ha tagit mer risk för att försvara sin topposition, eller att inflöden och nya förutsättningar gjorde fonderna svårare att förvalta.

Nyansen är viktig. I många fondartiklar är avgiften huvudskurken. Här är poängen en annan: avkastningen föll trots att avgiften inte höjdes.

Det talar för att förklaringen är medelvärdesåtergång, det vill säga att en exceptionellt bra period följs av en mer normal.

Inflöden kan göra vinnaren svårare att förvalta

Ett femstjärnigt betyg drar till sig pengar. Tidigare forskning som studien hänvisar till (Del Guercio & Tkac) visar att ett första femstjärnigt betyg i snitt gav 53 % högre inflöden än normalt under de följande sju månaderna.

Bra för fondbolaget, men inte nödvändigtvis för spararen.

En fond som växer snabbt får svårare att investera som tidigare. Små positioner blir stora, likviditeten börjar spela roll och strategin som fungerade med mindre kapital blir trögare.

Det betyder inte att inflödena ensamma förklarar tappet. Men det är en rimlig mekanism, vid sidan av att den tidigare framgången delvis kan ha berott på tur och marknadsklimat.

Så bör du tolka en ny femstjärnig fond

Min praktiska slutsats är att en ny femstjärnig fond bör göra dig nyfiken, inte köpsugen.

Valsituationen är dessutom högst svensk, även om studien är amerikansk: fondlistorna hos nätmäklarna och i premiepensionen går utmärkt att sortera på Morningstar-betyg, och ett färskt toppbetyg lockar likadant här.

Ställ hellre några frågor:

• Vad gjorde fonden för att få betyget?
• Är det en strategi som går att upprepa?
• Har fonden vuxit kraftigt?
• Är avgiften låg nog?
• Behöver jag den här fonden alls, om jag redan har en bred indexexponering?

För de flesta landar svaret i att stjärnorna inte tillför särskilt mycket. En bred, billig global indexfond behöver inte vara femstjärnig för att vara ett bättre basval.

Det är tråkigare. Men tråkigt är en underskattad egenskap i sparande.

Läs vidare

• Myten om 5-stjärniga fonder – WSJ:s större granskning av femstjärniga fonder.
• Morningstar-betyg dåliga på att hitta vinnare – akademisk systerstudie om betygens prognosvärde.
• Fokusera på låg avgift i stället för fondbetyg – den praktiska handlingsslutsatsen.