Hem » Studier » Småsparare beter sig dumt när de väljer fonder

Småsparare jagar avkastning och väljer fonder baserat på fondbetyg

Automatisera ditt sparande och undvik misstagen de flesta andra gör (Ben-David, 2021)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 13 juli 2026

Publicerad 3 juli 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Småsparare väljer ofta fonder på ett sätt som känns rationellt men egentligen är en genväg: högst Morningstar-betyg, bäst historisk avkastning eller det som precis gått starkt.

Ben-David, Li, Rossi och Song visar att det inte bara är en känsla. I deras studie av 3 341 amerikanska aktiefonder mellan 1997 och 2011, publicerad i Review of Financial Studies 2022, är Morningstars stjärnbetyg den starkaste förklaringsfaktorn till vilka fonder som får inflöden. Betyget slår både rå avkastning och riskjusterade alfamått.

Det är en tung studie. Men den visar framför allt beteendet, utan att kvantifiera hur många kronor beteendet kostar.

Sparare jagar enkla signaler

Studien testar två berättelser om fondsparare.

Den första är den smickrande: sparare lär sig om förvaltarnas skicklighet, det forskarna kallar alfa, och flyttar pengar till fonder med bättre riskjusterad avkastning.

Den andra är mer mänsklig: sparare jagar enkel information som är lätt att förstå, framför allt historisk avkastning och Morningstars stjärnbetyg.

Data pekar tydligt mot den andra berättelsen.

Morningstar-betyget var den enskilt starkaste faktorn bakom fondflödena. Femstjärniga fonder fick i snitt cirka 37 miljoner USD i nettoinflöde per månad, jämfört med cirka 18 miljoner USD för fonder topprankade på rå avkastning och ungefär noll för genomsnittsfonden.

Kumulativt drog femstjärniga fonder in 656 miljarder USD, dubbelt så mycket som de 326 miljarder USD som gick till fonder topprankade på rå avkastning. Det trots att betyget i grunden bara är historisk avkastning i ny förpackning.

Samma mönster i passiva indexfonder

Det riktigt smarta i studien är falsifieringstesterna. Forskarna körde samma analys på 328 rena indexfonder och fann samma avkastningsjakt där: flödena styrs av Morningstar-betyg och rå historisk avkastning, precis som i de aktivt förvaltade fonderna.

I en indexfond finns det i princip ingen förvaltarskicklighet att lära sig om. Att flödena ändå reagerar på samma sätt som i aktivt förvaltade fonder talar mot idén att spararna rationellt lär sig om alfa.

Morningstar-reformen 2002 avslöjade beteendet

En av studiens mest pedagogiska delar är Morningstars metodreform i juni 2002.

Normalt bytte 12–14 % av fonderna betyg under en månad. Vid reformen bytte 54 % av alla fonder betyg, ungefär 40 procentenheter mer än normalt.

Om sparare verkligen förstod vad betyget mätte borde beteendet ha ändrats när betygets ekonomiska innebörd förändrades. Men sambandet mellan betyg och flöden var nästan identiskt före och efter reformen: betyget förklarade 7,3 % av flödesvariationen före och 7,4 % efter.

Det är ett starkt tecken på att många följde stjärnorna som symbol, inte som metod. Det är inte så konstigt. Vem av oss läser metodbeskrivningen bakom varje fondbetyg innan vi väljer? Men just därför är det ett tecken på att vi borde sluta agera efter symboler vi egentligen inte förstår, och i stället bestämma strategin i förväg och automatisera bort valet.

Studien visar beteende, inte kostnaden i kronor

Studien visar endast vad sparare köper och vilka signaler de reagerar på. Den visar inte hur mycket pengar en enskild sparare förlorar på beteendet.

Den frågan behöver andra källor. Morningstars rapport Mind the Gap uppskattar t.ex. att snittinvesteraren tappade cirka 1,2 procentenheter per år på dålig tajming under decenniet fram till 2024, men den beräkningen är metodologiskt kritiserad och helt orelaterad den här studiens fynd.

Därför går det inte att säga att Morningstar-betyg är värdelösa eller att sparare förlorar exakt si och så många kronor. Det studien visar är mer precist och kanske mer användbart: vi följer enkla signaler även när de inte betyder det vi tror att de betyder. Det räcker långt som varning.

Två saker till är värda att känna till. Urvalet är amerikanskt, så flödesnivåerna går inte att översätta rakt av till svenska förhållanden. Dessutom är en av författarna, Itzhak Ben-David, delägare i en investeringsrådgivningsfirma; metoden och siffrorna är dock öppet redovisade och publicerade efter peer review, så jag bedömer jävsrisken som låg.

Lösningen är färre fondbeslut

Min slutsats är inte att vi ska bli lite smartare på stjärnor, utan att vi ska minska antalet fondbeslut.

Bestäm en enkel regel i förväg: bred, billig, global indexfond, fondrobot eller AP7 SÅFA i premiepensionen om det passar din situation. Automatisera sparandet. Gör det svårt för dig själv att varje år sälja det som gått trögt och köpa det som nyss fått fem stjärnor.

Mönstret är inte heller unikt amerikanskt. Pensionsmyndighetens statistik visar att premiepensionssparare som byter fonder ofta i snitt får lägre avkastning, medan förvalet AP7 SÅFA haft högst värdeutveckling. Professor emeritus Harry Flam har dessutom visat att svenska fonders historiska avkastning inte säger något om den framtida på två års sikt och längre.

Bra privatekonomi handlar ofta mindre om att optimera nästa val och mer om att bygga ett system där du inte behöver välja så ofta.

Läs vidare

• Fokusera på låg avgift i stället för fondbetyg – praktisk fortsättning för fondval.
• Myten om 5-stjärniga fonder – varför toppbetyg inte är framtidsprognoser.
• Bästa fonderna – konkret guide till breda, billiga fondval.