Vad krävs för att slå index?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. En av de bästa böckerna om sparande
2. Att slå index betyder att vara annorlunda och bättre
3. Vem är Howard Marks?
4. Den juridiska brasklappen och communityn
5. Oaktree Capital och private debt
6. Memos och boken som började som ett memo
7. Risk i fokus, inte avkastning
8. Erfarenhet får man när man inte fick det man ville
9. Den med erfarenhet får pengarna
10. Dunning-Kruger och Mount Stupid
11. Att lära av sina misstag
12. Benjamin Graham om konsten att investera
13. Howard Marks om genomsnittlig avkastning
14. Slå schackmästaren utan att spela schack
15. 30-kronorsfrågan eller 30 000-kronorsfrågan
16. Beteendeförändringen som ger mest
17. Att tänka på nästa nivå
18. Att hitta en edge konsensus inte har
19. Exempel på första nivån mot nästa nivå
20. Tredje exemplet: intjäningen faller mindre än väntat
21. Storskogen som exempel på nästa nivå
22. Synergier behöver inte vara värdeskapande
23. VD:n som nettosäljare som inte stämde
24. Jämförelse av de två sätten att tänka
25. Priset speglar deltagarnas förväntningar
26. Gillar du produkten, köp aktien?
27. Värt jobbet att tänka på nästa nivå?
28. Keynes skönhetstävling
29. Koppling till Kahneman
30. Att börja tänka objektivt
31. Vad är din edge?
32. Frågorna för att ta sig till nästa nivå
33. Delta mot konsensus och pris
34. Agapaddan i Australien
35. Elektrifiering av bilar: första nivåns konsekvenser
36. Andra nivåns konsekvenser av elbilar
37. Att ta reda på fakta är förutsättningen
38. En liten gräl om värderingar
39. Att gå mot konsensus är jobbigt
40. Effekter i flera led
41. Lättare bilar och kameror överallt
42. Avslutning: konsensus har nästan alltid fel
43. Memot från april 2007
44. Den japanska börsen som exempel
45. Bargains finns inte där alla letar
46. Klarna som vi tackade nej till
47. När konsensus ändrar sig och alla springer mot utgången
48. Kantareller och okonventionellt beteende
49. Different and better
50. Bara kapitel ett av femton
51. Avrundning och tips på Patreon

En av de bästa böckerna om sparande

Jan: Det är en fantastisk sammanfattning av det här med second level thinking. Det räcker inte bara att tänka annorlunda. Du måste dessutom tänka rätt och ha mer rätt än alla andra.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 224 och idag kommer vi prata om second level thinking. Det kommer bygga på Howard Marks bok som heter "The Most Important Thing".

Caroline: Det är en finansbok, väl?

Jan: Jag skulle säga att detta är en av de bästa böckerna jag har läst faktiskt om sparande och ekonomi. Så pass mycket att det vi kommer prata om idag är bara första kapitlet. Så jag tror att vi kommer komma tillbaka till den här boken flera gånger. Och framför allt är det för att Howard Marks, jag skulle säga att detta är den första boken inom finans som både pratar om index och pratar om hur man kan slå index. För ofta är det antingen så här, index är lätt att slå och man är bara aktiv. Eller så är det så här, index är omöjligt att slå, alla som försöker är dumma.

Vi ska bara säga att index är ju genomsnittet för hur marknaden går, typ köpa en fondrobot eller indexfond. Det vi pratar om i avsnitt 99. Och det ska fortfarande sägas, det är fortfarande avsnitt 99 som är basen i allt vårt sparande.

Att slå index betyder att vara annorlunda och bättre

Jan: Men jag tycker detta är illustrativt, för du och jag har ju pratat om dagens avsnitt som handlar om second level thinking.

Caroline: Ja, vi har pratat lite internt. Men inte så mycket i podden, väl?

Jan: Nej, men precis. Och det handlar ju om, okej, men som vi kommer prata om i avsnittet, att för att få en bättre avkastning än index, det vill säga, och index är ju genomsnittet av alla andra sparare, ja, då måste du vara annorlunda. Och det räcker inte med att du är annorlunda, du måste vara bättre. Och vad innebär det att vara annorlunda och vara bättre? Ja, det innebär att du måste tänka annorlunda och du måste tänka bättre.

Caroline: Än andra. Man kommer vara en kuf.

Jan: Man kommer vara en kuf. Med sitt sparande, bara.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Så jag tänker att detta är väl det som dagens avsnitt kommer att handla om. Jag har försökt göra det lite illustrativt med en hel del exempel.

Caroline: Får jag bara fråga, second level thinking. Vi har ju pratat om det, inte bara i finansiella sammanhang, du och jag, när vi har suttit på kontoret. Är det också så att man kan använda den här second level thinking utanför sitt sparande? Så att man har andra...

Jan: Ja, ja. Vi kommer ta fler exempel av det där. Hur man kan använda detta i andra områden. Till exempel beslutsfattande eller företag och sånt. Men det är inte det som är fokuset, utan här blir fokuset mest...

Caroline: Men vad är det, krasst om jag skulle säga så här, vad är det som krävs för att få en avkastning som är bättre än genomsnittet? Alltså om jag ska välja bort Lysa, som vi är ett stort fan av till exempel, vad är det jag behöver göra då? Vad är arbetsinsatsen? Vad är det jag kommer behöva göra?

Jan: Och detta är ju det som han går igenom.

Vem är Howard Marks?

Jan: Och det som jag gillar med Howard Marks är ju att han är född någonstans runt 46 eller något sånt. Han är väl typ 75 år gammal nu.

Caroline: Han ser så himla ung ut på din bild.

Jan: Ja, jag vet inte när bilden är ifrån. Men det står att han är en investerare, författare och medgrundare till Oaktree Capital.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och han har ju varit på finans. Jag tror han skrev något sånt att han började i finans på 60-talet. Och sen berättar han hur finansmarknaden har förändrats. Och detta är ju typ hans sammanfattning av hans investeringsfilosofi.

Caroline: Det är ju roligt med sådana som har varit med jättelänge.

Jan: Ja, precis. Och man har byggt upp en erfarenhet. Och framför allt det som jag gillar, detta är inte bara så här, du vet, survivorship bias. Och titta vad bra det gick för mig, för jag var den som hade tur. Utan han har verkligen en tanke. Och vi kommer återkomma till det.

Men jag tänker så här att innan vi kör igång så är det superviktigt att påpeka. Detta är inte ett avsnitt så här, åh, vi har lämnat indexfonder. Och nu kommer vi från och med nu prata om att slå index. Det är liksom fortfarande avsnitt 99 och 190 som är basen i alla våra rekommendationer. Och det är det som har mest stöd och konsensus. Så har du inte lyssnat på avsnitt 99 eller 190, stäng av och lyssna på dem först. Det är tipset.

Caroline: Och sen är det någon som säger, men ska jag lyssna på ett två år gammalt avsnitt, avsnitt 99?

Jan: Vi brukar uppdatera avsnitt 99. Vi har sagt det i så många avsnitt. Så för oss går det inte att göra ett nytt avsnitt 99 i form av 226.

Caroline: Nej, men de är också ganska tidlösa, väl, från vårt perspektiv.

Jan: Ja, men jag tror att avsnitt 99 nu är typ sex månader gammalt eller åtta månader gammalt.

Den juridiska brasklappen och communityn

Jan: Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Man kan både tjäna och förlora pengar, framför allt om man ger sig på det här att försöka slå index. Detta vi pratar om är inte finansiell rådgivning och ska inte ses som sådan heller. Och mer information kan ses på rikatillsammans.se/villkor. Så det är dagens juridiska brasklapp.

Och sen brukar jag försöka tipsa om vår community på RikaTillsammans, på Patreon. Och det är ju så att i RikaTillsammans-communityn så har vi extra material. Vi har till exempel den här boken som bokklubb, så vi kommer diskutera boken. Vi har något som vi kallar Fika Tillsammans-podden, där jag tror att vi är uppe i 20 avsnitt. Vi har tips på börsnoteringar ibland, eller till och med långsiktiga innehav. Vi kommer till och med att komma nu under hösten faktiskt med tips på en fond som förmodligen inte kommer gå att köpa på Avanza eller Nordnet. Så det är lite extra, lite fördjupande för den som vill ha tips till lekhinken, träffa andra människor, ha lite sånt som vi normalt inte kan prata om i podden.

Caroline: Och lekhinken, det är ett uttryck vi använder som kommer från...

Jan: Avsnitt 190, ja.

Caroline: Men jag tänker, om man är nybörjare, ska man gå med i communityn eller? Det är överkurs, liksom.

Jan: Jag skulle säga så här, get your shit in order först. Och det är avsnitt 99 och sen kan man börja här.

Caroline: Ja, toppen. Bra.

Oaktree Capital och private debt

Jan: Vi hoppar till dagens avsnitt. Så som vi var inne på, att Howard Marks, han har ju det här företaget Oaktree Capital. Och de är ju roliga, alltså man hade kunnat göra ett avsnitt bara kring Oaktree, för att de investerar i något som kallas för distressed debt. Alltså skulder till företag som är i problem, eller som har fått problem med sin finansiering. Inte ett jättestort område i Sverige.

Jag har tittat en hel del på till exempel något som kallas för direct lending. Att till exempel företag kan låna pengar av bank, men det har vissa problem att det tar lång tid och sen får man ofta ändå nej. Sen kan man få pengar från sina aktieägare, vilket ofta är dyrt, för det kostar 10, 15, 20 procent om året. Och sen är då alternativen att ge ut en ränteobligation. Men då är allt transparent, då har man fläkt ut sig där på marknaden. Och sen är det inte ens säkert att man fyller sin obligation.

Och då finns det fjärde benet som typ ingen känner till. Jag kände inte till det för typ ett år sedan, som kallas för private debt. Det vill säga att man lånar pengar av enskilda aktörer. Och då blir det väldigt diskret. Man kan låna pengar. Ofta är räntorna ganska höga, men man betalar det för att det ska vara diskret och flexibelt. Ska man köpa ett annat företag, så är det typ som att man får ett lånelöfte. Så det är ganska intressant. Så de investerar inte jättemycket i aktier, men detta har ju varit Howard Marks stora intresse.

Caroline: Men är det inte ganska riskfyllt också? Jag tänker om man är i skuld, man har ett företag som är i skuld. Då kan det ju vara av olika anledningar. Det kan också vara för att det inte är välskött, eller?

Jan: Nej, nu ska vi inte göra detta avsnitt om private debt, men det är ju intressant. Jag vet ju många family office i Sverige som jobbar med det här till exempel. Och det är inte ovanligt att man till exempel tar säkerhet i ett bolag och så tar man säkerhet med kanske säg på 90 procent eller till och med på 100 procent av företaget och lånet är kanske på 20 procent. Då kan värdet falla på säkerheten med 80 procent och man får ändå tillbaka sina pengar. Och då kan de ta över hela företaget. Så att ofta är det ju lägre risker än aktier. Och räntan är ofta avtalad i förväg, så att du vet vad du får för en ränta. Du har ofta bra säkerheter. Så gör man jämförelsen med en räntefond och private debt, så får private debt ofta tillbaka 70–80 procent av sina pengar, medan en räntefond får tillbaka 30 procent i händelse av problem. Men skitsamma, det var ett sidospår. Vi får återkomma om private debt i ett annat avsnitt. Det är ju motsatsen till private equity.

Memos och boken som började som ett memo

Jan: Men i alla fall, så boken bygger ju på hans erfarenheter från Oaktree Capital och där har han, typ två, tre gånger om året, släpper han något som han kallar för memos. Så detta är ju precis som Warren Buffett har sina brev till sina aktieägare, så har han memos till sina delägare. Och detta har han gjort sedan 1990. Och att bara läsa de här memos, vi skulle kunna göra en poddserie i ett år om de här noteringarna.

Och den här boken, "The Most Important Thing", började som ett memo 2003, då han skrev till sina delägare "The Most Important Thing Is". Och sen konstaterade han att, nej men, det är ganska många saker som är "The Most Important Thing". Och detta blev då sammanfattningen, till exempel till hans bok, den här "The Most Important Thing".

Sen har vi köpt, vi kommer att prata om den boken som är "Illuminated", vilket är jättespännande, för då har han bjudit in andra tänkare, typ som Joel Greenblatt, som har skrivit boken "The Magic Formula", eller Seth Klarman, eller Christopher C. Davis och Paul Johnson, alltså ganska andra kända tänkare. Och så kommenterar de hans tankar. Och det är också för att han har, precis som Ray Dalio, som också är en annan fondförvaltare, den här synen, att du ser inte verkligheten så som den är, du ser bara din bild av den, så du behöver ha andra människor som inte håller med dig för att kunna se verkligheten.

Caroline: Ja.

Risk i fokus, inte avkastning

Jan: Och det som jag också tycker är spännande, och som flera har kommenterat i hans bok, är att han pratar ganska mycket om risk. Att fokuset ligger inte så mycket på avkastning, utan fokuset ligger på risk, vilket förmodligen kommer från hans räntehandlarben. Och han skriver så här:

"To me, risk is the most interesting, challenging and essential aspect of investing."

Och detta går till grunden för det som han pratar om, sin filosofi. Och han skriver själv om sin filosofi: "A philosophy has to be the sum of many ideas accumulated over a long period of time from a variety of sources. One cannot develop an effective philosophy without having been exposed to life's lessons."

Så man kan inte vara 19.

Caroline: Nej, man kan inte skriva en filosofi när man är 19.

Jan: Och sen finns det ganska mycket av vad som på nätet har kommit att kallas för howardism. Alltså saker som han har sagt, som liksom sen hänger kvar.

Caroline: Men är det inte så att man vill ha en guru, att man vill göra honom till en guru då?

Jan: Alltså folk har gjort honom till en guru, men det är skitsamma. Eftersom han inte pratar om köp det här, utan han försöker lära en så här: okej, detta är mina erfarenheter och ta dem om ni vill. Det är ju inte som att han har skrivit, detta är en howardism. Utan det har ju liksom sen blivit vi andra som läser det. Och många, visst det är klyschor, men å andra sidan finns det ju anledning till att klyschor är klyschor.

Erfarenhet får man när man inte fick det man ville

Jan: Och då säger han till exempel så här:

"Experience is what you got when you didn't get what you wanted."

Så erfarenhet är det du får när du inte får det som du ville ha. Och sen fortsätter han: "Good times teach only bad lessons: that investing is easy, that you know its secrets, and that you don't need to worry about risk. The most valuable lessons are learned in tough times."

Caroline: Ja. Det är ju en tröst när det är jobbigt. I livet så vet man, nu kommer den största läxan. Och man är öppen för det.

Jan: Ja, och varför den hoppade ut på mig från boken är ju till exempel för att jag känner igen det där. Alltså mellan 96, när jag började investera, till 99, då var det så här good times. Allt gick upp. Börsen 99 gick ju upp med 70 procent. Allt du köpte gick ju upp. Och vad lärde jag mig då? Som jag själv brukar skoja, jag kommer ihåg att vi investerade klasskassan på gymnasiet i Ericsson-aktier. Och jag, Christoffer och många andra i klassen, vi var ju kungen av aktier.

Samma sak 2004 till 2008, när allt gick upp. Det är inte då jag lärde mig grejer. Jag lärde mig grejer mellan 2000 och 2002, eller mellan 2008 och 2010. Det är ju då insikten när man förlorar kommer. Samma sak som nu. Vi har haft tio års uppgång på börsen. Corona förra året, minus 30 procent på 30 dagar. Sen gick det ju upp, var över till efter sommaren. Det har ju bara lärt folk...

Caroline: Nej, men börskrasch är ju inget farligt. Det går upp igen.

Jan: Det studsar tillbaka. Vilket inte alltid är sant.

Caroline: Nej.

Jan: Och titta, Aftonbladet och Expressen. Expressen har nu något sånt här, "Vägen till miljonen. Gå med här och du kommer tjäna din första miljon." Alltså för mig blir det ju liksom symptom på det här.

Den med erfarenhet får pengarna

Jan: Och en annan mentor brukade säga så här: när en person med pengar träffar en person med erfarenhet så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar.

Caroline: Det är ju lite en variant. Det låter ju som att någon blir bestulen.

Jan: Nej, men...

Caroline: Men det är inte riktigt så han menar då, väl?

Jan: Ja, det beror på vilken tolkning man lägger i det. Alltså börsen är ju i stora drag ett nollsummespel. Så det någon tjänar har ju någon annan förlorat. Så att, ja, på sätt och vis är det ju det. Att de med erfarenhet, inom citationstecken, stjäl. Det är ju inte brottsligt, men det handlar ju om misstag och sånt som folk gör.

Och vi hade ju på Patreon i vår community häromveckan ett samtal om en annan bok, som heter "Think Again", av Adam Grant, som handlade om många olika saker.

Caroline: Våga tänka om.

Jan: Ja, och våga inse att du har fel. Våga tro att någon annan kanske vet mer än du.

Dunning-Kruger och Mount Stupid

Caroline: Ja, och då pratar vi ju om den här Dunning-Kruger-effekten. Ju mindre man vet om ett ämne, desto mer tror man sig veta om det.

Jan: Ja, precis. Och jag älskar det, för det har varit så här: "The first rule of Dunning-Kruger club is that you don't know that you're a member of it." Vilket jag tyckte var kul.

Men i alla fall, då var tesen så här att om man ritade upp detta, och det kan man säga, du som bara lyssnar på avsnittet, om du vill se bildspelet till detta så ligger det en länk till artikeln och där finns hela bildspelet. Men då är det liksom en graf att när man inte har någon kunskap om ett område alls, så är man inte särskilt villig att uttala sig om det. Men sen efterhand, man har läst kanske en, två böcker, man har kanske investerat i ett, två år, man får självförtroende.

Caroline: Alltså till och med mindre än det, ja.

Jan: Så ökar ju villigheten att uttala sig. För man tycker att så här, nu har jag ju lärt mig mer än jag kunde innan, jag har lärt mig mer än andra. Och då har man liksom gått upp. Och detta är roligt, för då kallar Adam Grant detta för Mount Stupid.

Caroline: Ja, man har vandrat upp för det lilla berget av kunskap.

Jan: Ja, precis. Här på bilden vi använde så var det så här, du har gått upp för Wall of Ignorance och är nu på Peak of Stupidity. Och grejen är, när man står där och tycker så här, okej, men köp Tesla eller köp Bitcoin eller det här. Jag vet vad man ska investera i. Ja, då har man liksom, då vet man inte om att man står på Mount Stupid. Det är ju det som är lite roligt.

Sen händer det någonting och så inser man så här, nej fan, jag hade inte koll på läget. Man hamnar på det som kallas för Slope of Awareness. Och för att sedan hamna i dalen, som är då Valley of Despair, där man inser, nej men jag kan ingenting. Och där var jag ju väldigt tydligt typ 2008 och runt där, där jag var så här, nej men detta med börsen är inte till för mig. Jag är nog inte tillräckligt smart. Jag har inte rätt utbildning, för jag har förlorat mina pengar två gånger på 15 år. Och sen därifrån kan Slope of Enlightenment börja. Man börjar inse, shit, det här är mycket jag inte kan. Man inser att investerande är ganska komplext.

Att lära av sina misstag

Caroline: Jag tycker också om detta med Mount Stupid. För man kan veta att jag är på väg upp för Mount Stupid nu. Om man nu är medveten om att det finns.

Jan: Man lär sig något nytt, man kommer göra massa misstag. Och det är en del av det.

Caroline: För att vi skäms så ofta över misstagen vi gör. Vi vill inte kännas vid dem. Vi vill helst glömma dem. Man ska inte glömma dem. Man ska lära sig någonting av dem.

Jan: Ja, precis. Så det är väl som Adam Grant skriver: "Next time you're on Mount Stupid, remember to take..."

Caroline: Men hur exakt gör man det? Är det att man tar en skärmdump på sitt fantastiska uttalande?

Benjamin Graham om konsten att investera

Jan: Jag tänker att vi ska gå vidare här. Jag ska läsa ett citat från Benjamin Graham, som har skrivit en klassiker som heter "The Intelligent Investor". Här kommer engelska citat staplade på varandra.

Caroline: Ta lite i taget nu.

Jan: Ja, men vi läser boken på engelska. Jag gillar översättningar, eftersom jag inte ens vet om boken är översatt till svenska. "The art of investment has one characteristic that is not generally appreciated."

Caroline: Vad står det här?

Jan: "A creditable, if unspectacular, result can be achieved by the lay investor with a minimum of effort and capability. But to improve this easily attainable standard requires much application and more than a trace of wisdom." Ja, vi måste översätta det, för jag kände att det blev lite styltigt.

Så han säger så här, att konsten att investera har en karaktäristik, en egenskap, och det är en egenskap som man sällan uppskattar. Jag tycker däremot att vi är väldigt duktiga på att uppskatta den. Och den är nämligen att vem som helst kan få ett genomsnittligt resultat. Vem som helst kan, genom att köpa en indexfond eller en fondrobot, få ett genomsnittligt resultat på marknaden.

Om du och jag skulle börja spela tennis, så hade det tagit ganska lång tid innan vi hade varit en genomsnittlig tennisspelare i den klubben.

Caroline: Du och jag kommer nog aldrig bli en.

Jan: Nej, men lägg fokus på rätt grej. Medan att köpa en indexfond, så kan jag bli en genomsnittlig investerare direkt från dag ett. Alltså på tio minuter utan minimum of effort. Jag behöver inte ha någon bakgrundskunskap, jag behöver inte ha någon utbildning, jag behöver inte ha någonting. Men steget att förbättra den är liksom inte att jag lägger in lite energi till och så får jag ett bättre resultat, utan det är massivt med ansträngningar man behöver komma för att lyfta det.

Och det var ju det exemplet vi hade häromveckan med, att många tror att jag kan gå in och investera, ungefär så som jag spelar lite korpfotboll. Och så tänker jag inte på att det finns lag som PSG, som har lika många tränare som de har spelare, som bara fokuserar på att göra en enda grej.

Howard Marks om genomsnittlig avkastning

Jan: Och Benjamin Graham lever ju inte längre, utan han skrev ju detta för många decennier sedan. Och Howard Marks är också inne på det här. Han formulerar det lite annorlunda. Ska du läsa?

Caroline: "Anyone can achieve average investment performance. Just invest in an index fund that buys a little of everything. That will give you what is known as market returns, merely matching whatever the market does. In my view, the definition of successful investing is doing better than the market and other investors."

Jan: Så här pratar han, och det är det som jag också gillar med Howard Marks, att han är inte negativ. Alltså de flesta aktiva investerare brukar vara ganska negativa till indexfonder. Och han säger så här, nej men indexfonder är bra, det är bra för majoriteten av de flesta. Och det säger till exempel Warren Buffett också. Men om jag vill spela spelet, om jag vill ha above average returns, ja då måste jag vara bättre än marknaden. Genom att vara bättre än marknaden, då måste jag vara bättre än alla andra deltagarna på den marknaden. Vara bättre än PSG. Och då måste jag också lägga in den ansträngningen.

Och detta tycker jag är ganska intressant, för vad jag konstaterade, kanske felaktigt, är ju att jag upplever inte att det är värt den ansträngningen. Och jag har liksom aldrig kunnat uttrycka det på ett särskilt bra sätt, förrän nu, när vi kommer gå igenom Howard Marks bok. Så vad är det som krävs? Vad är den här ansträngningen? Hur kvantifierar man den? Jag har bara sagt så här, det är inte lönt. PSG är mycket bättre, det är inte lönt att spela. Men vi har inte sagt så här, nej men PSG, den franska klubben, är bättre på anfallsspel. Vad innebär anfallsspel? De är bättre på passningar. Vi har inte brutit ner vad det är de är bättre på.

Slå schackmästaren utan att spela schack

Jan: Och för mig blir det så här, när jag historiskt har kollat på det, så har jag tänkt så här, okej, vad är det enklaste sättet att vinna över en mästare i schack? Ja, det är fan inte att spela schack med personen, utan då är det ju bättre, okej, men vet du vad, vi går och boxas. Ända tills det var någon som sa att det finns boxningsschack. Men det är en annan grej.

Men i alla fall, så mycket av de här avsnitten som vi kommer prata om framgent, handlar ju om, hur blir jag bättre än schackmästaren i schack? Är du med? Så det jag tycker däremot, om vi bara ska titta så här, hur slår man schackmästaren om man inte vill spela schack, så upplever jag många gånger att folk lägger ner kopiösa mängder tid, om vi tittar till exempel på proffs, alltså fonder och sånt, lägger ner kopiösa mängder tid på att hitta kanske 0,1 procent mot marknaden, 0,5 procent mot marknaden.

Medan vi privatpersoner har en stor fördel som de här fonderna och institutionerna inte har. För vi kan till exempel titta på, finns det andra sätt hur jag kan öka mina inkomster? Kan jag byta jobb? Kan jag löneförhandla? Kan jag byta karriär, som vi hade i förra avsnittet med Monica? Kan jag starta eget? På många sätt kommer det förbättra min avkastning, eftersom jag kan få in mer pengar.

Ett annat sätt är att minska det som vi brukar kalla för lifestyle creep eller minska sina kostnader.

Caroline: Ja, lifestyle creep kan vi väl ändå säga vad det är för någonting. Så ju mer man tjänar...

Jan: Desto mer tenderar utgifterna att öka. Ja, men lite som vi skojade om i förra avsnittet, att när vi var studenter för 15 år sedan så levde vi gott på 15 000 kronor i månaden. Medan idag så har vi en bra månad om vi håller oss under 50 000.

Caroline: Ja, jag ska bara säga en sak om det. Alltså, ja, vi levde gott, men både du och jag extrajobbade. För när jag tittar tillbaka så var det så att vi ville alltid skaffa oss mer.

Jan: Ja.

Caroline: Kunna lägga undan, kunna resa och så. Så vi ska inte skönmåla.

Jan: Nej, men så var det ju. Vi hade ju inte barn, vi hade inte bil, vi hade inte stort hus. Det var ju massa annat. Men jag tror att de flesta känner igen det där att utgifterna tenderar att öka med inkomsterna.

Caroline: Ja, absolut. Det tror jag många känner igen.

30-kronorsfrågan eller 30 000-kronorsfrågan

Jan: Och då menar jag så här, okej, var kommer jag få mest effekt för nedlagd tid? Kommer jag få den genom att tävla med sådana som Howard Marks? Tänk på, Howard Marks som har skrivit den här boken, han är där ute på marknaden. Och det är inte omöjligt att du och jag har handlat mot honom. Så lägger jag tid på att jag ska bli bättre än någon som har skrivit boken? Eller kan jag minska mina kostnader? Kan jag förhandla bolåneräntan? Kan jag byta mina elavtal? Ja, det finns ju jättebra sätt att minska sina kostnader. Alltså sådana tråkiga kostnader som man bara inte vill ha. Men jag ska inte hålla på här nu.

Så min poäng är att ibland, detta är ju ett sätt att vinna över marknaden. Eller ett sätt att vinna genom att spela ett annat spel. Sänka avgifter, minska beteendemisstag. Väl bevisat eller underbyggt att vi småsparare förlorar pengar till följd av beteendemisstag. Allt från mental bokföring, att vi värderar pengar annorlunda, att vinstpengar är mindre värda än pengar vi har jobbat ihop. Vi försöker tajma marknaden. Till exempel när vi spelar in så har börsen fallit med ungefär 20 procent de senaste veckorna. Och folk börjar tycka att det är jobbigt att ta ut pengarna. De vill ta ut pengarna.

Caroline: Det ska man inte.

Jan: Så jag tänker att fokus, trots allt vi pratar om, så gäller det att ställa sig frågan, gör jag rätt sak eller gör jag fel sak på rätt sätt? Det är en väldigt stor skillnad. Är detta en, som Ramit, en amerikansk coach eller bloggare, brukar säga så här, fokuserar du på 30-kronorsfrågan eller 30 000-kronorsfrågan?

Caroline: Så det är så man vet att man fokuserar på rätt sätt?

Jan: Rätt fråga egentligen. Ja, men vad har mest påverkan? Alltså om jag ska vara lite tuff mot dig. Du gillar ju att fokusera på 30-kronorsfrågan. När jag säger så här, nu har vi det lite tajt med pengar. Då ska du dra ner på Ica.

Caroline: Nej.

Jan: Jo, så har det varit.

Caroline: Ja, okej, det händer. Men du gör också det, Jan.

Jan: Ja, men det är klart jag gör. Från tid till annan.

Caroline: Pekar du inte på mig? Det känns pinsamt.

Jan: Nej, men medan det är ju andra frågor som är 30 000-kronorsfrågor som är betydligt viktigare.

Caroline: Ja, och kan upplevas som lite svårare. Vad skulle kunna vara en 30 000-kronorsfråga?

Jan: Det kan vara allt så här. Förhandla bolånet. Det kan vara att titta över bilkostnader. Det kan vara till exempel PPM-valet. Det kan vara hur har jag placerat mina fonder. Vilka avgifter har jag på de fonderna jag har. Vilken skattesituation har jag? Till exempel starta företag. Hur kan vi öka intjäningen? Kan vi höja priserna? Jag tycker till exempel att man alltid, varje år ska försöka höja priserna. Alltså massor, massor av den typen av frågor. Det som på sikt, på några års sikt, kan innebära en besparing eller intjäning på 30 000 kronor eller mer. Till exempel löneförhandla är ju en sån grej. Till exempel byta jobb, öka priset. Det är ju saker som lätt kan dra in...

Caroline: Och det gör man inte heller så ofta. Så man kan vara lite ovan.

Jan: Ja.

Caroline: Och man är mer van vid att spara på Ica än att förhandla sin lön. Så då blir det lättare att man gör det man är van vid, än det som egentligen gör skillnad.

Beteendeförändringen som ger mest

Jan: Ja, man gör fel grej på rätt sätt. Alltså att spara på Ica eller jaga rabatter eller kuponger. Jag gör ju inte sånt, för att jag är så här, ja visst jag kan spara några kronor, men det är ju inte där slaget står.

Och sen kan man väl säga så här, vad är det som är skillnaden? 30 000-kronorsfrågorna är ju tuffare utifrån ett beteendeperspektiv. För ofta behöver jag gå utanför min komfortzon. Jag behöver sluta göra någonting eller jag behöver börja göra någonting. Så att 30 000-kronorsfrågor kräver ju ofta en beteendeförändring. Men det är ju det som gör skillnaden mycket större. Till exempel, 30 000-kronorsfrågan är så här, hur kan jag öka inkomsterna i stället för att dra ner på utgifterna? Då är ju det en mycket svårare fråga. Men den ger också mycket mer resultat.

Eller som Filip, vår kompis, som hade en sån här 30 000-kronorsfråga, var så här, ja men mitt mål när jag är på semester är att jag ska komma hem rikare, vara rikare när jag kommer hem än när jag åkte dit.

Caroline: Det kan ju vara provocerande. Hur ska det gå till?

Jan: Ja men exakt, och det är därför jag menar att det bygger på beteende. Så 30 000-kronorsfrågorna är mycket svårare, men de har mycket större påverkan. Så den relevanta frågan är ju mycket så här, är det värt jobbet? Och jag kan liksom många gånger hamna i, det ska jag vara helt autentisk och öppen med, jag har många gånger tyckt så här, nej, det är inte värt jobbet att försöka slå marknaden. För att jag har liksom, under 15 år så stod jag på Mount Stupid och trodde att jag slog marknaden. Och visst, jag kan slå, senaste åren har vi också slagit index. Men grejen är att jag vet att det är ganska stor dos tur i det där. Och, ja, vi återkommer.

Caroline: Roligt att du sa att du var på Mount Stupid i 15 år. För man kan ju det. Man kan ju vara där rätt länge. Bara för att det är en topp så betyder det inte att man passerar på en minut.

Jan: Nej, och man kan klättra upp till nästa topp på Mount Stupid. Det är ju inte bara en topp på Mount Stupid. Så att, så är det.

Att tänka på nästa nivå

Jan: Och om vi då fortsätter, och börjar komma in på detta, second level thinking. Skriver Howard Marks så här. Det kan du läsa.

Caroline: Nej.

Jan: "Millions of people are competing for each available dollar of investment gain. Who will get it? The person who's a step ahead. In some pursuits, getting to the front means more schooling, more time in the gym or the library, better nutrition and better equipment. But in investing, these things count for less. It calls for more perceptive thinking at what I call the second level."

Caroline: Yeah.

Jan: Och detta är också det som vi har pratat om i andra avsnitt, att många gånger upplever vi som att investering handlar om ett skicklighetsspel, men där är en dos tur. Så att okej, hur kan jag maxa skickligheten? Ja, det handlar inte om mer tid, läsa fler böcker eller handla, få mer erfarenhet. Det handlar om att tänka annorlunda och tänka på det som man kallar på nästa nivå. Jag vet inte, vad ska vi kalla detta, second level? Jag tänker så här, tänka på nästa nivå. Vi kommer återkomma en timme.

Caroline: Jag tror det är det bästa faktiskt. Nästa nivå.

Jan: Från och med nu kallar vi det för nästa nivå. Tänka på nästa nivå. Ska du läsa här?

Caroline: "Your goal in investing isn't to earn average returns. You want to do better than average. Thus, your thinking has to be better than that of others, both more powerful and at a higher level. Since other investors may be smart, well-informed and highly computerized, you must find an edge they don't have."

Jan: Så han säger så här, målet måste ju vara att inte få genomsnittlig avkastning. Genomsnittlig avkastning i detta fallet är indexfond. Och då ska vi också komma ihåg här, parentes, genom att få en genomsnittlig avkastning flera år i rad, så får man bättre avkastning än de flesta andra, för att, som vi har sett i undersökningar, de flesta fonder slår inte sitt index. De flesta småsparare underpresterar mot index. Så bara genom att få den här genomsnittliga avkastningen, som inte är remarkable, som inte sticker ut, som inte är sexig, som aldrig kommer att hamna på någon topplista, så kommer du liksom vinna till slut.

Ungefär som cyklisten i Tour de France-loppet. Den som kommer konstant i mitten och hela tiden får poäng i varje lopp, kommer få en bra slutplacering jämfört med den som vinner enstaka etapper och sen kör ihjäl sig i någon annan etapp.

Så när vi pratar om här, vi är fortfarande, att få en genomsnittlig avkastning är bättre än något de flesta får. När vi har jämfört på Avanza, så påstår ju jag, något provocerande, att elva eller tio av de senaste tretton åren har den genomsnittliga investeringen på Avanza underpresterat mot index.

Caroline: Den spontana känslan som man alltid har, det är klart att man vill vara bättre än genomsnittet.

Jan: Ja, fast genomsnittet här med en indexfond eller en fondrobot som Lysa eller Opti eller någon annan, det är väldigt, väldigt bra. Över tid är det bättre än de flesta.

Att hitta en edge konsensus inte har

Jan: Här pratar vi till exempel om Howard Marks som har jobbat inom finans i 50 år. Och han erkänner ju också att det är svårt att slå index. Och det som jag tycker är spännande också, att han säger för att andra investerare försöker ju också göra det och de har liksom också utbildning, de har kanske alla prenumerationer, de har Bloomberg, de har läst böckerna, de har kanske varit på föreläsning, köper in konsultkänslor av Howard Marks, etc. Och för att slå index, som i detta fallet är att slå genomsnittet för marknaden, det vill säga slå genomsnittet av alla andra investerare, så måste man hitta en fördel, en edge, som de inte har.

Och då skriver han fortfarande vidare så här:

Caroline: "You must think of something they haven't thought of, see things they miss, or bring insight they don't possess. You must think differently and you must behave differently. In short, being right may be a necessary condition for investment success, but it won't be sufficient. You must be more right than others, which by definition means your thinking has to be different."

Jan: Jag älskar detta, för detta visar hur svårt det är. För det räcker inte att du har rätt. Att ha rätt är bara första steget, att göra en korrekt analys. Men sen, du måste dessutom ha mer rätt än vad andra har. Så det räcker inte att du har rätt isolerat, de andra måste dessutom ha fel. Och då måste man ju tänka annorlunda än alla andra. Att man måste ha någon insikt som andra inte har. Man måste se någonting som andra inte har sett. Man måste tänka på något som andra investerare inte har tänkt på.

Exempel på första nivån mot nästa nivå

Jan: Och det är väl det som han nu, vi kommer att ta några exempel på skillnader mellan första nivån att tänka och då nästa nivå eller andra nivån. Och då säger han till exempel så här att en på första nivån kan säga så här: ja, men titta, detta är ett bra företag. Låt oss köpa aktien. Man har läst en analys eller man har gjort någonting så tänker man att man ska köpa den.

Medan den som tänker på nästa nivå tänker så här: "It's a good company, but everyone thinks it's a good company, and it's not. So the stock's overrated and overpriced. Let's sell."

Så att den på andra nivån tänker så här, okej, det är ett bra företag, men problemet är att alla andra tycker också att detta är ett bra företag. Vilket förmodligen gör att kursen har drivits upp högre. Så trots att det är ett bra företag så har det en dålig aktiekurs. Så att det är överprisat, behöver vi sälja. Så att man tar hänsyn till fler faktorer.

Ett annat exempel, då säger han så här, första nivån säger: okej, men analysen, "the outlook calls for low growth and rising inflation. Let's dump our stocks." Det vill säga att vyn säger så här, vi kommer ha låg tillväxt i framtiden, vi kommer ha en ökande inflation, ungefär det läget vi är i dagsläget. Aktier kommer inte må bra i detta, så vi borde sälja i förväg för att undvika nedgången. Så det säger first level thinking. Om man då lyssnar på en sån här person som säger detta så tycker man så här, fan det låter ju sjukt smart, ja jag har inte tänkt på att om vi har ökande inflation, då kommer det påverka aktier.

Medan den som tänker på nästa nivå skulle säga så här, ja men vyn suger. Alltså framtidsvyn suger, vi kommer ha låg tillväxt, vi kommer ha en hög inflation, men alla andra har redan tagit hänsyn till det här och har sålt. Vilket faktiskt innebär att detta är ett bra köpläge. Så låt oss köpa. Vad tänker du?

Caroline: Jag försöker inte alls tänka så här. Jag förstår att media inte rapporterade på det viset.

Jan: Vad tror du media är? De är på first level.

Caroline: Ja, media är fantastiskt exempel på första nivån.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Men sen ska de ta in någon expert som pratar vad det verkar som på andra nivån. Det känns ändå som att det finns till och med en tredje nivå. Eller att man tänker tanken en bit till.

Jan: Så det här är ju enkla exempel. Detta är ju triviala exempel. Jag kommer ha några andra.

Tredje exemplet: intjäningen faller mindre än väntat

Jan: Eller denna då. Ett tredje exempel. Okej, jag tror att intjäningen kommer falla. Att företaget kommer inte omsätta lika mycket som det har gjort innan. Till exempel som under corona. Okej, låt oss sälja aktien. För det kommer inte gå bra.

Medan den på nästa nivå säger så här: "I think the company's earnings will fall less than people expect, and the pleasant surprise will lift the stock. Let's buy." Det vill säga att man tänker så här, okej, företaget kommer ha en lägre omsättning eller en lägre vinst. Men förmodligen kommer det fallet vara lägre än folk antar. Så jag tror att folk har överskattat nedgången och det kommer göra att aktien ökar. Så låt oss köpa.

Jag vet inte om du minns detta, men vi hade ju Andreas och Henrik från Coeli, från Coeli Global Selective-fonden, i podden. Kommer du ihåg att de pratade just om det här? Att alla trodde ju att Nikes försäljning av skor skulle minska och sen kollade de på Google-sökningar. De kollade på massa andra faktorer. Och sen insåg de så här, nej, tvärtom. Sökningar på Nikeskor, jag vet inte om det var Nikeskor, Adidas, vad det var, har ökat i perioden. Så att förmodligen kommer fallet eller försäljningstappet inte alls vara lika stort. Alltså de trodde att Nike skulle leverera en bättre kvartalsrapport än vad de flesta andra trott. Så de positionerade sig precis på det här sättet och fick mycket väl rätt i det här. De inte bara hade rätt att de skulle säga, för det är lätt att säga så här, åh, Tesla som har sålt många bilar detta kvartalet. Men det gäller dessutom att alla andra har fel. För att du ska kunna tjäna pengarna, above average return.

Caroline: Ja, men det är kul att du tog upp det exemplet. För då tänker jag att då har de ju funderat över, hur ska vi ta reda på och komma så nära sanningen som möjligt? Och då måste vi titta på olika faktorer eller statistik nästan. Så hur många söker på Google? Är du med? Då måste man ändå hitta ett sätt att komma nära sanningen.

Jan: Ja, men du måste tänka någonting som andra inte har tänkt. Du måste agera annorlunda än vad andra har gjort. Du måste ha rätt när andra har fel. Är du med? För det räcker ju inte bara att agera annorlunda. För agerar du annorlunda och har fel när andra har rätt, ja, då får du ju inga superior returns, utan då får du inferior returns.

Caroline: Vi pratar svenska.

Jan: Ja, men jag är så van från boken nu. Så du får hjälp med översättning.

Storskogen som exempel på nästa nivå

Jan: Men detta är ju så här, till exempel, vi kommer ta Storskogen som exempel nu. Och bara för brasklapp, vi har en stor position i Storskogen som börsnoterades förra veckan. Vi ligger under lock-up, så vi kan ändå inte agera på det. Men jag tänker illustrera några exempel från det.

Det är ju ett bolag som vi har följt i två år. De börsnoterades i början av oktober. Och alla analyserna var negativa. Alla.

Caroline: Ja, analyser i finansmedia kan man säga.

Jan: Dagens Industri var negativa, Privata Affärer var negativa, Affärsvärlden var negativa, Börsveckan var negativ, alla var negativa. Och jag och Niklas, som hade gjort en analys, vi var de enda som var positiva. Och det var till exempel, om vi ska ta first level thinking i media, då var det en kritik så här, Storskogen har tagit in nio banker. De betalar 200, eller 50 miljoner, eller vad det var, i avgifter till bankerna för börsnoteringen. Det är svindyrt och kasst tänkt, de gör detta bara för att ha fina namn.

Caroline: Ja, för att höja aktiens värde.

Jan: Och det är bara att gå in och läsa analyserna, vad de har. Alla påpekade det här. Det är också det att de ändrar ju i efterhand.

Caroline: Ja, det har vi också upptäckt.

Jan: De ändrar fan rubrikerna i artiklarna i efterhand. Och det har vi i forumet, en tråd om Storskogen, där vi har skärmdumpat rubriker. Första dagen på börsen så var rubriken "Storskogen på randen till fiasko". Och sen tre timmar senare, när kursen började öka, så ändrade de rubriken. "Sval mottagning på börsen", eller vad det var. Ja, så att intressant. Men skitsamma, det var inte det som var poängen.

Second level thinking, i detta fallet, var ju att tänka så här, okej, vänta här nu, vad är det Storskogen gör? Jo, de har en ambition att köpa bolag utomlands. De behöver stor finansiering för att kunna köpa bolag utomlands. Genom att kontakta de här bankerna, skapa sig en relation, så har man gjort bankerna en tjänst. För bankerna har fått positiv cred nu från sina kunder, sina klienter, genom att de kunde erbjuda Storskogen-aktier, som fortfarande inte har varit under noteringspris. Vilket innebär att när Storskogen kommer till dem i framtiden så kommer bankerna ha en bra uppfattning av dem och kommer göra det enklare att låna pengar.

Synergier behöver inte vara värdeskapande

Jan: Och sen, jag kommer säkert ta fler sådana här exempel om just Storskogen. För det blev så uppenbart att det är så lätt att tänka så här, första nivån. Det var till och med journalister som skrev så här, ja, Storskogen har fått öknamnet Snårskogen. Att de äger både äggkläckerifirma och måleri. Det finns ingen röd tråd, det finns inga synergier.

Medan second level thinking när det gäller synergier är till exempel så här, det är inte säkert att synergier är värdeskapande. Tittar man i historisk forskning så är många gånger synergier mycket överskattade. Att man får inte den synergi man vill ha. Och att det kräver stora integrationsprocesser. Medan Storskogen säger att vi köper lönsamma bolag från dag ett, kan vi göra en synergi så är det bonus, men det är inte vårt mål. Självklart har vi processer internt för att göra synergier, men vi promotar inte synergier som en core affärsidé, att vi ska köpa bolag och integrera dem. Det är någonting vi gör för att det är en hygienfaktor. Men det är ingenting som vi säljer in.

Jan: Det finns många sådana. Vi kommer ta några andra exempel som inte handlar om finans här också. Men om vi, ja förlåt, vad skulle du säga?

Caroline: Ja, jag tänker, hela den här clickbait-grejen på nätet gör ju att det är så mycket lättare att läsa sådana här första nivå-rubriker.

VD:n som nettosäljare som inte stämde

Jan: Ja, precis. Återigen, en annan sån här första nivå-grej. Affärsvärlden. Affärsvärlden skriver så här, vd Daniel Kaplan är nettosäljare. Och det är trots att han står i prospektet som cornerstone, som ankarinvesterare, att han köper. Men då har Affärsvärlden bara tagit tabell 1, som var aktier innan erbjudandet och sen aktier efter erbjudandet. Och så såg de att det var färre aktier efter erbjudandet än innan. Och så drog de slutsatsen att han säljer. De läste inte tre sidor innan i prospektet där det stod att det var en konvertering av A-aktier till B-aktier och att man tog bort 20 procent av aktierna. Och när vi påpekade det för dem, då rättade de. Och sen satte de dit en flagga som var så här, komplext erbjudande.

Så att jag menar, för mig blev det ju liksom, jag brukar ju inte direkt investera i enskilda aktier, så jag följer det inte på den nivån som jag har gjort nu. Nu har det varit så sjukt tydligt, och sen framför allt att det bara är en vecka gammalt, så det är väldigt färskt. Så jag har bara lite tappat förtroende. För jag tänker så här, om detta är en sån situation, återigen, där jag kan mer, och jag ser hur andra analytiker går bort sig, så är det så här, gör de detta i andra bolag som jag inte har samma koll på också? Och för mig blir det så här, förmodligen, förmodligen. Jag blir mindre och mindre att jag tror på det som står i media.

Caroline: Ja, det är first level.

Jan: Jag tror inte det rapporteras på ett smart sätt, där man vill ge sanningen. Eller jo, ge sanningen, men man vill ge dem enkla svar. Det är så här som populistiska partier. Man vill ge enkla svar på komplexa problem, för vi pallar inte ta in ett komplext problem.

Caroline: Kolla här, vi pallar det. Det där är en myt. Vi pallar ta in komplexa problem, men vi måste också få tid på oss. Och de flesta tar inte sig den tiden.

Jan: Nej. Bra, nu går vi vidare. Så vi är inte dumma i huvudet.

Caroline: Nej.

Jämförelse av de två sätten att tänka

Jan: Vi går vidare. Läs.

Caroline: "First level thinking is simplistic and superficial, and just about everyone can do it. All the first level thinker needs is an opinion about the future, as in 'the outlook for the company is favorable, meaning the stock will go up.'"

Jan: Ja, så att förstanivåstänkande är simplistiskt, det är på ytan, alla kan göra det. Det enda man behöver göra för att ha ett förstanivåstänkande, det är att ha en åsikt om framtiden. Ja, ungefär som under pandemin, när folk trodde att Netflix-aktien skulle stiga, för att folk är hemma och kollar på Netflix.

Caroline: Sen kan man ju dock säga så här, om det stämmer, eller vad? Jo, men sen gick de ju upp.

Jan: Grejen är ju också så här, som vi kommer komma till, om det är tillräckligt många first level thinkers, så blir det ju rätt. Så blir det en självförstärkande sanning. Och det måste man ju som en second level thinker ta hänsyn till. Alltså, det där är ju mina missar. Mina missar är ju ofta att jag ser igenom första nivån, men jag själv är dum i huvudet, för jag tar det inte till nästa nivå, för jag agerar inte på att jag tänker så här, hur kommer andra agera i förhållande till detta? Utan jag tänker så här, men ser inte alla det där att kejsaren är naken, att det är en bluff? Och sen när de inte gör det, så går jag därifrån. Men jag tänker inte tanken till slut, att om tillräckligt många tänker att kejsaren är liksom sjukt fint påklädd, ja, då borde jag ju investera i det där klädföretaget som alla tror att kläderna på kejsaren kommer ifrån.

Det vill säga, att det finns en poäng i att investera, till exempel i krypto, bara för att alla andra tycker att det är bra. Där räcker ju inte mitt second level thinking. Så jag blir ju också en first level thinker.

Caroline: Eller bara tycker folk är dumma.

Jan: Ja, jag tycker oftast folk är dumma. Ja, läs här.

Priset speglar deltagarnas förväntningar

Caroline: "First level thinkers... nej, vänta här nu. First level thinkers don't understand their setting as a marketplace where asset prices reflect and depend on the expectations of the participants. They ignore the part that others play in..."

Jan: Ja, men vad fan.

Caroline: Ja, men Caroline.

Jan: Jag vet, det är skitjobbigt. Okej. Låt mig ta det nu. "They ignore the part that others play in how prices change, and they fail to understand the implications of all this." Nu får du översätta.

Ja, så förstanivåns tänkare förstår inte hur priset på en tillgång eller på en aktie återspeglas på en marknad där alla agerar och där alla har en förväntning om priset. Är ni med? Så det är inte bara så här att en aktie värderas så här. Företaget har 110 kronor i tillgångar och 60 kronor i skulder. Alltså är det värt 50 kronor. Är ni med? Det räcker inte för att värdera ett bolag. Utan jag måste dessutom ta hänsyn till vad tror andra att det här företaget kommer att vara värt i framtiden. Är du med? Så vad andra människors åsikt är behöver jag ta hänsyn till. Och det är det som många inte tar hänsyn till. Utan man tänker så här, Netflix kommer att gå upp under pandemin. Och man tar inte hänsyn till, ja men alla andra har ju också tänkt denna tanken. Och det är redan inprisat. Eller så här, ja men inflationsförväntningarna att inflationen kommer att gå upp, det är ju redan inprisat för att det har ju alla andra tagit hänsyn till det, för man har pratat om inflation i sex månader. Det är bara jag som är sen till bordet. Är du med? Så att man missar att tänka på hur andra människors åsikt påverkar. Är du med?

Caroline: Nej, jag känner mig förvirrad nu, Jan. Det ska jag ärligt säga. Jag förstår att det finns first level. Men man vet ju inte ifall man är där och håller på. Man tror kanske man är på second level och så är man ändå på first level. Eller första nivån.

Jan: Ja, jag skulle säga så här. Om du inte vet att du är på andra nivån så är du på första.

Caroline: Men man kan också tro att man är på andra nivån och känna sig sjukt smart att man har tänkt på allting och då har man nog inte det ändå.

Jan: Nej, och då förlorar man pengar. Typ 2002, 2008, för mig.

Caroline: Alltså för mig, jag måste nog läsa den där boken. Det är sjukt förvirrande.

Gillar du produkten, köp aktien?

Jan: Men vad är det som är förvirrande?

Caroline: Förvirrande därför att... ja.

Jan: Ska vi ta ett exempel, så testar vi. Vi har ju tagit massa exempel.

Caroline: Ja, vi kan ta ett nytt exempel. Ja, ta ett exempel.

Jan: Så till exempel en sån här klassiker som vi kör. Till exempel med Freja, just nu med vår dotter som har så här månadens aktie. Där tränar jag ju henne i first level thinking. För att innan hon kan ta sig till nästa nivå så måste hon fatta första nivån. Så att då är ett sånt här klassiskt råd: gillar du produkten, köp aktien. Det är många, jag har sett detta i tidningar, etc. Och det är ju ett väldigt enkelt och logiskt råd. Eller hur? Om jag gillar produkten, så då kan jag köpa aktien. För förmodligen är det fler än jag som gillar produkten. Är du med?

Caroline: Ja, jo. Och jag tänker aldrig så.

Jan: Men du tränar i alla fall Freja i det här förstanivåstänkandet. Låt oss nu kolla, om detta är förstanivåstänkande. Gillar du produkten, köp företaget. Jättemånga som gjorde det. Jag gillar Spotify, jag köper Spotify-aktien. Jag gillar Uber, jag köper Uber. Vad är second level thinking? Vad är problemet med den här?

Caroline: Vad roligt. Ja, det kan ju vara så att det bara är du som gillar produkten.

Jan: Ja. Så kan det vara. Vad kan det vara mer?

Caroline: Det är jättesvårt. Ja, men jag tänker som att, även om jag gillar produkten och andra också gör det, så kan det ju vara andra faktorer som gör att det inte kommer gå bra för företaget. Och sen så slutar mitt tänkande där.

Jan: Ja, men det är sant.

Caroline: Det är för komplext för mig. Jag måste nästan ha ett riktigt exempel.

Jan: Jo, men detta är ett riktigt exempel. Jo, men gillar du produkten, köp aktien. Hitta på vilken du vill.

Caroline: Ja, men vid Ica då.

Jan: Du gillar att handla på Ica. Ja, köp Ica-aktien. Ica-gruppen heter den aktien.

Caroline: Men det kan ju vara att de får problem med leveranser eller, jag vet inte, någon dålig ledning eller någonting sånt där. Och så bara går det dåligt. Och så tänker jag så här, nej jag skiter i det.

Jan: Vad tänker du i andra nivån här?

Caroline: Nej men det finns många så här, företag med bra produkt kan vara dåligt skött.

Jan: Ja, det kan det vara. Bra produkt kan bli obsolet. Alltså att den slutar ha ett värde. Blackberry, till exempel. Jättestora. Sen kommer Apple, telefonen, iPhone. Och Blackberry slutar existera. Företaget kan vara bra, men det är fler som har tänkt detta. Och aktien är högt värderad. Till exempel. Produkten kan vara del i en företagsportfölj som inte går bra. Men Ica kan gå bra, men Apotea. Nu är ju Ica större. Men säg att man har ett annat affärsområde som inte alls går bra. Och det kan vara 100 andra grejer. Det kan vara att företaget är bra, men det har köpts av en riskkapitalist som har ökat skuldsättningen i bolaget. Så att om räntan går upp så kommer företaget få problem. Alltså det är 100 andra grejer som man kan börja titta på.

Caroline: Men precis som du kan. Det är ju extremt svårt.

Jan: Det är extremt svårt att tänka på det här sättet. Och han skriver, så här skriver Howard Marks: "Second level thinking is deep, complex and convoluted. The second level thinker takes a great many things into account. First level thinkers look for simple formulas and easy answers. Second level thinkers know that success in investing is the antithesis of simple."

Och återigen, då är vi tillbaka. Vill jag spela detta spelet eller köper jag min indexfond där jag inte behöver spela detta spelet? Jag köper min indexfond och glömmer bort den i tio år. Och så behöver jag inte sitta här och bli svettig av tankespjärn. Är du med?

Värt jobbet att tänka på nästa nivå?

Caroline: Jag kan säga att det finns en anledning till att jag vill ägna mig åt det här andranivåstänkandet. Och det är för att det är smartare.

Jan: Jo.

Caroline: Men det är som att man tränar ju också hjärnan. Man måste också prata med andra människor och få bollplanka. Man kan inte sitta själv och hålla på. Jag kan inte det i alla fall. Och då kommer demensen att dröja.

Jan: Men fattar du också hur mycket jobb det är? För säg till exempel det där du kom på med leveransproblem. Det har jag inte ens tänkt på. Men säg att du har rätt i det. Fatta hur mycket jobb det sen kommer vara bara att undersöka leveranskedjorna. Är du med? För sen måste man ju dessutom undersöka leveranskedjorna. Och sen måste man dessutom tänka, har andra tänkt på leveranskedjor? Och sen behöver man hitta de som också har tänkt eller har en åsikt kring leveranskedjor. Och sen måste man undersöka om deras åsikt om leveranskedjor är rätt eller fel. Och sen behöver man se, hur stor påverkan har då de här leveranskedjorna på den här aktiekursen? Så det räcker ju inte bara att ha rätt, eller så här, jag tänker lite second level thinking. Du behöver fan lägga ner sjukt mycket jobb i det du kommer fram till också.

Caroline: Ja.

Keynes skönhetstävling

Jan: Jag har fler exempel. Vi ska ta ett exempel här med John Maynard Keynes. Det var en av de mest kända...

Caroline: Marknadsekonomin, ja. Jag vet. Jag känner till honom.

Jan: Han hittade på en tidningstävling 1936, hypotetisk. Jag tror inte den genomfördes. Men den var så här. Man visar läsarna i en tidning 100 foton. Och så ber man dem välja ut de sex personerna som är mest attraktiva. Då delar man ut pris till de läsare som valde ut de populäraste personerna med flest röster. Ja. Är du med? Och detta är ju liksom så här, hur kommer en first level thinker fundera när de får denna uppgiften? Man får se 100 foton. Man ska välja ut de mest attraktiva personerna och sen delar man ut pris till de läsare som väljer ut...

Caroline: Ja, man vill ju vinna priset.

Jan: Så hur skulle du ha gjort?

Caroline: Då tar man den som man tycker, då väljer man de som man tycker är attraktiva och hoppas att andra också har valt dem.

Jan: Ja, precis. Och detta är ju liksom first level thinking. Jag väljer ut de sex mest attraktiva personerna.

Caroline: Enligt min uppfattning, ja.

Jan: Ja. Och hoppas att andra också har tänkt så.

Caroline: Ja, det är first level.

Jan: Så tänker ju alla på första nivån. Nästa nivå är ju att vara så här, det är ju inte de vackraste man ska välja ut. För det var ju inte de som vinner. Det är de som får flest röster. Det vill säga att man måste tänka, hur ser den genomsnittliga läsaren ut? Är det mest män eller kvinnor? Vem kommer de tycka är mest attraktiv? Och välja de personerna?

Caroline: Ja, och vad är vår uppfattning, vår standarduppfattning om snygghet?

Jan: Ja, tredje nivåns tänkande här, är ju så här, alla de som tänker på det här sättet, vilka kommer de välja? Alla de som funderar över, vilka andra kommer välja, vilka kommer de välja?

Caroline: Men är det vinnande egentligen, den tredje nivån?

Jan: Ja, alltså egentligen kan du fortsätta så till vilken nivå du vill.

Caroline: Men det är ju bisarrt. Alltså, man blir ju snurrig i huvudet.

Jan: Jo, men man kan skriva ner det så håller man tankarna isär från varandra. Vi kan prata om tredje nivån senare, när den egentligen kommer att hjälpa dig.

Caroline: Ja.

Jan: Så förstår du här, tricket är, de på första nivån fattar ju inte ens att uppgiften var att inte välja de mest attraktiva.

Caroline: Men vi klarar inte att tänka så. Vet du vad, Janne? Jag tror också det handlar om att kunna tänka sig in i andra människors tankar och inte bara vara upptagen av sig själv.

Jan: Ja, ja, ja. Absolut. Och vi är upptagna av oss själva och tror att vi är de smartaste, vi har de bästa åsikterna och har bäst uppfattning om verkligheten.

Koppling till Kahneman

Caroline: Ja, och det där hänger ju ihop också med Daniel Kahneman, "Tänka snabbt och långsamt". First level, second level thinking är inte samma sak. Men det är ju liksom kopplingar till Daniel Kahneman, det här med att tänka snabbt och långsamt. Att det första svaret är enkelt, snabbt, primalt. Medan vi behöver stanna upp och tänka efter.

Jan: Men skulle du säga att tänka snabbt är first level?

Caroline: Du kan inte sätta likhetstecken. Det finns vissa drag, ja. Men det är inte riktigt så.

Jan: John Maynard Keynes, han hittade ju på denna tävlingen. För att den är ju ganska lik börsen. För att där letar ju folk efter det mest kända bolaget eller den bästa produkten eller den bästa omsättnings- och vinsttillväxten eller högsta utdelningen eller lägsta P/E-talet. Eller liknande. I stället för att fatta, nej men du vet, det är fler människor som letar efter lägsta P/E-talet eller högsta price to book-ratio eller massa andra. Det är ju därför jag är så jäkla skeptisk. Du vet när folk kommer med den här, så här, magic formula eller köp baserat på detta kvantitativa. För jag tänker direkt så här, det är ju massa andra människor som också gör det här. Och då har jag inte tänkt annorlunda.

Caroline: Men när ska vi lära oss det här andranivåstänkandet?

Jan: Ja, det är snart.

Att börja tänka objektivt

Caroline: Jag tror det handlar också om någon slags mental mognad. Börja tänka objektivt. Jag kommer ihåg, det låter ju jätteskrytigt nu, men det sker för alla som inte på något vis drogar sig under uppväxten. Den dagen, när jag började kunna tänka objektivt. Jag kommer ihåg vilket sådant skifte det var som man bara...

Jan: Det gör ju inte jag.

Caroline: Ja, men det finns mycket jag inte kommer ihåg. Men jag kommer ihåg att det var liksom så, från ena dagen till andra typ.

Jan: Nej, men jag tror att nästa gång Freja till exempel kommer och säger så här, ja men vi ska köpa Tesla, till exempel, för jag gissar att det kommer väl snart, i och med att vi har en Tesla. Vi hade ju Volvo för att vi ägde Volvo. Så kommer jag fråga, varför ska vi köpa den? Och så kommer hon säga någonting. Och så kommer jag säga så här, hur vet vi då att det kommer göra att aktien är bra? Eller, ja men den kommer, de ska släppa en modell. Ja men hur vet vi att den kommer sälja mycket? Och vad vet du som inte andra vet?

Caroline: Ja, men vi får nog ändå göra det så att det är enkelt för henne. Alltså jag behöver ju inte skjuta ner henne.

Jan: Nej.

Caroline: Hon måste nog ändå bli sugen på att tänka, försöka sig på andra nivån efter det. Inte så att det blir för komplext och jobbigt för henne. För jag tror att det kan vara så att vi ibland försöker tänka andra nivån. Och sen så är vi inte tränade i det och det har varit jobbigt att göra det hittills. Och så vet du inte ens om du har rätt.

Jan: Nej, och så vet man inte ens ifall man har rätt. Så då gör man inte det.

Caroline: Man måste ändå finna någon lust i det.

Vad är din edge?

Jan: Detta är en föreläsning jag tittade på med honom. Han sa ju så här, om du får ett fakta, så måste du ställa dig frågan, vem har inte kunskap om den här faktan? Vem vet inte det här? Alltså vem har du ett övertag mot? Och om du läser någonting i Dagens Industri eller på något forum, så är sannolikheten hög att det är ingen edge i den informationen. Andra har ju den informationen redan.

Så till exempel, vad var min edge, om vi tar Storskogen-exemplet? Min edge är ju att vi har följt det där bolaget i två år. Jag har läst varenda delårsrapport. Jag har varit i möte med ledningen. Jag har sett massor av grejer. Jag har läst varenda nyhet de har släppt. Vi skrev en 27 sidors analys. Så det är en massa data eller fakta som jag vet att andra inte har.

Caroline: Men känner du då att du kan vara ödmjuk och tänka så? Vad är mitt första nivås tänkande här? Vad är det felet jag gör?

Jan: Ja, men det är som vi pratade om i "Think Again". I stället för att leta efter att du har rätt, leta efter att du har fel.

Caroline: Ja, äntligen. Nu är det en metod som jag kan förstå.

Jan: Ja, men så var det ju. När alla andra var negativa, och jag och Niklas, min kollega, som vi har investerat mycket i Storskogen, när vi var så här, vårt första antagande var så här, shit pommes frites, vad är det vi har missat? Och det var ju därför vi skrev en analys i tre dagar. Alltså på riktigt i tre dagar. För att undersöka. Vi gick igenom varenda antagande vi hade gjort. Är det vi som har fel, eller är det andra som har fel? Och till slut konstaterade vi, nej, vi tror att vi har rätt. För vi hittade inga bevis för att vi hade fel. Och då letade vi fan noga. Framför allt så hade vi massor av analyser, som tyckte att vi hade fel. Men när vi skrapade på ytan, som att nio banker, så var det så här, nej men vi har inte fel. Det är de som har fel i resonemanget kring varför man tar nio banker.

Frågorna för att ta sig till nästa nivå

Jan: Så att han skriver ju, Howard Marks, han tar ju upp frågor, att tänka på hur man tar sig till nästa nivå. Vad är det för frågor man kan ställa sig?

Caroline: Äntligen får vi en sån metod här nu.

Jan: Ja, då säger han så här, vad är hela spannet av sannolika framtida utfall? Alltså vad är best to worst case? Vad kan hända? Vilka är de sannolika utfallen? Och inte bara the best case, eller det jag tror.

Caroline: Nej, men då ska vi väl vara på det klara med att man måste nog ha papper och penna, typ. Och plus minus.

Jan: Ja, men det är inte plus minus, vi pratar inte fördel, vi pratar hela spannet av sannolika framtida utfall. Det kan vara något som sker som är positivt, det kan vara negativt, det kan vara neutralt. Förstår du vad jag menar?

Caroline: Man måste ändå värdera dem så småningom.

Jan: Ja, absolut. Och sen behöver man ju ställa sig för varje utfall. Så vad händer då? Och sen nästa, vad händer då? Och nästa, och vad händer då?

Caroline: My mistake. Ja. Inte värdera från början då?

Jan: Nej. Och sen, hur förändras utfallen över tid? Alltså att man lägger till en tidsskala. Så vad händer med detta på kort sikt, på tio minuter, vad händer med detta på tio månader, vad händer med detta på tio år? Så vad händer med de här olika utfallen, scenarierna? Vilket utfall tror jag kommer äga rum av hela detta spannet med utfall? Vilket scenario tror jag kommer att utspela sig? Och sen behöver jag då bedöma, vad är sannolikheten att jag har rätt att det här utfallet kommer att äga rum? Och sen måste jag titta så här, vad tror konsensus, vad tror marknaden kommer att hända? Så jag måste inte bara titta på vad jag tror händer, jag måste titta vad andra tror kommer att hända, så jag måste ju dessutom...

Caroline: Hur kan man få tag i den där informationen?

Jan: Vadå?

Caroline: Ja, men vad de andra kommer att tro. Konsensus där ute. Då måste man ju hitta konsensus där ute.

Jan: Ja. Don't wish it was easy, wish you were better. Alltså allt från att läsa analyser, till att läsa på forum, till att se hur fonder positionerar sig, om till exempel TIN är ny teknik. Om de är vana och placerar sig i ny teknik-bolag i Norden. Om de inte tar position i detta, då är ju uppenbarligen deras tro att detta inte är värt det.

Caroline: Ja, och prata med folk. Jag tror också det där att vilket utfall tror jag kommer att äga rum, kan också vara så att man önskar att vissa utfall kommer att äga rum, och så får man bara vara okej med att jag tror detta, för det kan vara så att jag önskar det.

Jan: Ja, men då måste jag säga, vad är sannolikheten att jag kommer ha rätt? För om man har en önskan och sätter en hög sannolikhet, då är man dum i huvudet, då förtjänar man att förlora pengar.

Caroline: Ja, men John, du, nej, önska nu inte att det var lätt.

Jan: Nej, för då måste du också ta reda på sannolikheten för det.

Caroline: Ja. Så varje moment kräver ju...

Delta mot konsensus och pris

Jan: Ja, detta är jättemycket jobb. Detta är asmycket jobb. Man kan inte bara sitta på sin kammare och göra det på 25 minuter. Och höfta lite med sannolikheter och så.

Caroline: Nej.

Jan: Eller så här, sitta och höfta med sannolikheter och sen ta en selfie, för då är du på Mount Stupid.

Sen måste man ju ställa sig frågan, hur skiljer sig min tro om utfallet från konsensus? Så vad är deltat mellan min tro och marknadens konsensus? Och sen måste jag dessutom ställa mig frågan, hur förhåller sig dagens pris i förhållande till konsensus och min syn? Så det gäller inte bara att veta skillnaden, utan jag måste dessutom ta in en prisaspekt på det. Och sen bör man ju också titta på, är konsensuspriset påverkat av psykologi, som är för positiv eller för negativ? För vi tenderar ju dra upp saker längre än de är, och vi tenderar att vara negativa när vi är negativa. Som till exempel, jag upplever ju att konsensuspriset, till exempel för Storskogen, är negativt. I förhållande till vad jag tycker att det borde vara rätt. Men jag kan ju ha fel.

Vad händer med tillgångens pris om konsensus får rätt? Eller om jag får rätt? Så är det en uppsida i detta om jag har rätt och konsensus har fel? Eller vice versa, vad händer om jag har fel och konsensus har rätt? Och sen den här frågan, vem har inte den här informationen? Vem har inte gjort detta jobbet?

Caroline: Jo, då måste man veta vilka aktörer som är med i spelet.

Jan: Jo, men du har ju hela marknaden.

Caroline: Ja. Jag vet inte ens vad marknaden består av, kan jag säga.

Jan: Alla spelar på marknaden. Så vissa kommer ha informationen, andra kommer inte ha den. Och sen behöver du ju också värdera så här, är det att min mamma inte har informationen eller att Andreas på Coeli inte har informationen? Det är ju helt irrelevant att min mamma inte har informationen, för hon har 100 000 investerat. Coeli har 8 miljarder. Så det gäller ju dessutom att värdera informationen baserat på vikt. Så att, det är ju detta jag menar, det är ju inte enkelt.

Agapaddan i Australien

Jan: Och där finns ju liksom, återigen, om vi tar ytterligare något exempel, så är sydamerikanska agapaddan, känner du igen den? Cane toad i Australien.

Caroline: Ja, var det inte en sån inplanterad padda som man ville skulle äta upp något, men sen tog den över totalt?

Jan: 1935 importerade man 100 paddor från Hawaii för att bekämpa en skalbagge. Men idag är agapaddan så giftig att såväl giftormar som vildhundar och till och med krokodiler dör av hjärtstillestånd inom fem minuter efter att man har svalt en padda.

Caroline: Den var giftig från början. Visste man det?

Jan: Ja, så first level thinking är så här, vi tar in paddor för de kommer äta upp skalbaggarna.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Second level thinking, paddorna är giftiga och har inga naturliga fiender. Snart blir de ohyran. Man har flera hundra miljoner paddor i Australien. De flyttar sig med 1,6 kilometer per år, tar över landet. Jättestora problem.

Caroline: Det är ju ett känt problem inom ekologi. Att man ska inte plantera in någonting. Det kanske var att man byggde erfarenheten på den här agapaddan.

Jan: Det vet jag, men...

Caroline: Man har gjort det flera gånger, vet jag. Inte med agapaddan, men annat.

Elektrifiering av bilar: första nivåns konsekvenser

Jan: Jag tänker att vi ska ta ett exempel till som är lite second level thinking. Som jag tycker var lite kul, som jag hittade på en hemsida. På Ben Evans. Elektrifiering av bilar. Så vad är konsekvenserna på första nivån?

Caroline: Vänta här nu. Kan du, vi bara ta det lite i taget.

Jan: Ja, men att vi har elbilar och vi elektrifierar fordonsflottan. Vad kommer det få för konsekvenser?

Caroline: Alltså det är ju jättemånga konsekvenser. Vi behöver se till att det finns el för att ladda dem. Eller tänker jag helt fel?

Jan: Nej, men du tänker på första nivån. Mindre behov av bensin och diesel. Halva världens oljeproduktion går till bilbränsle. Man tycker så här, fan vad smart jag är. Jag har kommit på detta. Oljebolag kommer nog inte gå bra i framtiden. Men då måste man ju tänka så här, okej, vem har inte den informationen?

Caroline: Ja, typ alla har ju nog... Alltså det är ju det första man kommer på. Det kommer bli mindre bränsle. Eller hur?

Jan: Men nu också när vi har pratat med Erik Nessén, vår bilexpert, så förstår jag ju att det kommer dröja lång tid.

Caroline: Absolut, absolut. Och då känner man ju också smart. Jag har information som inte alla har.

Jan: Ja. En lite mindre first level thinking. En miljon människor färre kommer att dö i trafikolyckor per år.

Caroline: Det är inte så här trevligt. Har man räknat ut det?

Jan: Ja.

Andra nivåns konsekvenser av elbilar

Jan: Men om vi tittar på konsekvenser på andra nivån, som är betydligt roligare eller mer intressanta, så är det till exempel så här. Färre delar i en elbil. Hälften av alla servicekostnader är relaterade till en bensin- eller dieselmotor. Så till exempel många småverkstäder kommer få problem. Bolag som tjänar alla pengar på efterhandsservice kommer få problem. Denna, hade jag ju aldrig gissat själv. Hälften av alla cigaretter i USA säljs på bensinstationer. Om antalet bensinstationer minskar kommer cigarettförsäljningen att minska. Det är inte så många som tänker så här. Elektrifiering av bilflottan kommer leda till att Philip Morris kommer få en lägre aktiekurs i framtiden.

Caroline: Ja, och nu kommer jag in och säger så, det kommer inte hända. Därför då kommer bensinstationerna sluta med bensin och börja med elektrifiering och andra tjänster. Så många kommer vara kvar. Okej, vissa kommer säkert att få stänga.

Jan: First level thinking igen.

Caroline: Hur vet du det? Var inte så himla arrogant här nu.

Jan: Okej. Ska vi gå vidare?

Caroline: Hur vet du att det är first level thinking?

Jan: Ja, men det är klart, Caroline.

Caroline: Ja, men ta nu andra nivån på den.

Jan: Vadå, ta andra nivån?

Caroline: Peka på mig och säg att det är förstanivåstänkande.

Jan: Ja, alltså de flesta cigaretter är spontanköp. De ligger framme, man går in och köper dem. Om du inte stannar på de här bensinstationerna.

Caroline: Javisst, vissa, Caroline.

Jan: Vissa är det så här. Hur många bensinstationer har vi till exempel längs vägen upp till Göteborg från Malmö eller upp till Stockholm? Och hur många superchargers har vi? Är det lika många bensinstationer som det är superchargers? Det är det inte. Antalet kommer bli färre. Antalet kommer sannolikt bli färre. Men det kommer inte vara så att de stänger ner allihopa.

Caroline: Nej, men det har jag inte sagt.

Jan: Jag har ju sagt att man stänger alla bensinstationer.

Caroline: Ja, du sa det, att man stänger alla bensinstationer.

Jan: Nej, det sa jag inte. Jag sa att om antalet bensinstationer minskar kommer cigarettförsäljningen att minska. Det var vad jag sa. Så jag menar, det där är återigen, och jag lägger ingen värdering i det, utan det är bara så lätt att trilla dit. Att man drar en snabb slutsats.

Caroline: Jo, men Jan, då får vi utgå från att 90 procent av alla våra slutsatser är förstanivåstänkande.

Jan: Ja, och därför...

Caroline: Och man vet inte när man kommer till andra nivån nästan.

Jan: Nej.

Caroline: Just nu i denna situationen här. Jag är otränad på andra eller tredjenivåstänkande, så jag vet inte ens när jag är där eller om jag kan komma dit idag.

Jan: Exakt. Presterar de flesta mot index? Det är ju inte konstigt. Detta är ju anledningen till att jag inte pallar att tänka på andra nivån. Och då tycker jag ändå att jag är ganska smart.

Caroline: Men det är också det där att man tror att det finns ett rätt svar på andra nivån. Och det kan ju vara så att det finns tusen svar på andra nivån. Inte ett enda rätt svar.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Men i princip alla förhastade, alla spontana svar är första nivå. Nästan alltid.

Caroline: Jo, men det är det säkert. Men också de där man har tänkt i fem minuter kan vara på första nivån.

Jan: Ja, garanterat. Och det är det jag menar. Då tänker jag så här, om det är detta som krävs för att slå index. Jag är fan nog inte en av dem som klarar detta.

Caroline: Nej, fast du har ju gjort det med Storskogen. Det var ju så att du gjorde jobbet så mycket du kunde.

Jan: Ja, och hur mycket tid har jag lagt på det de senaste två åren?

Caroline: Ja, rätt mycket tid. Jag tror det är så här, man kan inte tänka på andra nivån utan att behöva börja ta reda på saker. Kan det inte vara så?

Att ta reda på fakta är förutsättningen

Jan: Alltså, för mig blir det så bisarrt. Att ta reda på grejer är en fucking förutsättning. Alltså, förlåt att jag svär.

Caroline: Jo, men förlåt att jag säger detta här nu då. Att jag inte har tänkt så himla smart som du har. För nu fick jag den insikten, jag kan inte tänka på andra nivån utan att börja ta reda på saker.

Jan: Ja, men det var ju det vi var inne på, till exempel, när du sa om leveranskedjor med Ica.

Caroline: Ja.

Jan: Att du behöver, det är ju asmycket jobb. Och det är bara faktan.

Caroline: Ja, men kolla här.

Jan: Nej, jag får prata till punkt nu. Ta reda på faktan, det är ju det enkla. Alltså så här, ta reda på leveranskedjor. Det är mycket jobb, men det är enkelt. Och du får ett rätt svar. Problemet med second level thinking är att det är sjukt många grejer du inte ens kommer få rätt svar på. Som är så här, vad är konsensus-synen? Hur tolkar andra denna information? Vilken information har inte andra? Det är ju frågor du inte ens kommer få svar på.

Caroline: Jo, ja, absolut. Jag skulle bara säga det, att vi har suttit här i detta avsnittet och kommit närmare något som liknar andranivåstänkande i de här exemplen.

Jan: Ja.

Caroline: Där man måste börja ta reda på saker. Och sen så förtränger man den informationen, som gör den insikten. För att sen få den igen. Jag behöver ta reda på saker.

Jan: Förstår du att man inte vill ge sig på det? Varför tror du jag rekommenderar indexfonder och fondrobotar?

Caroline: Ja, men jag vet varför vi gör det, Jan. Jag tänker så här, för dig som är intresserad av andranivåstänkande, jag tror att det finns en bra grej med att göra jobbet.

Jan: Ja, alltså klarar du detta? För detta är ju inte något de flesta gör. Detta är ju så här, think differently. Tänk annorlunda, tänk bättre. Tänk bättre än andra. Och då kan du tjäna pengar på det.

En liten gräl om värderingar

Jan: Ska vi gå vidare? Men tänk då om man tänker så här, men det är alltid så himla komplicerat. Jag skiter i det.

Caroline: Ja, men det är komplicerat. Då har man liksom inte gjort sin hjärna en tjänst riktigt.

Jan: Ja, men nu har du en åsikt kring att detta är bättre. Att det är bättre att tänka på andra nivån än att tänka på första nivån.

Caroline: Det tycker jag.

Jan: Ja, och det är inte sant. Det är en värdering, Caroline. Det är inte rätt eller fel, bra eller dåligt, sant eller falskt. Det är en värdering som, du är smart, du gillar att använda din hjärna, du är rädd för demens. Då är det en ganska naturlig slutsats. Men det är ingen naturlag.

Caroline: Nej, det är ingen naturlag. Men du behöver ju inte dissa min värdering här live. Vi kan klippa bort detta. Nej, för jag tycker det är pinsamt när du dissar mina slutsatser.

Jan: Jag dissar inte det.

Caroline: Och så känner jag så att det är jobbigt för att du säger så här, men det stämmer inte. Och så tänker jag så, fuck you.

Jan: Ja.

Caroline: Vi kan ta det utanför det här.

Jan: Men Caroline, jag går ju inte ens dit.

Caroline: Vilket?

Jan: Att jag tycker att det är, jag blir bara så här, jag är trött, jag går och äter glass. Liksom.

Caroline: Vart är det du inte går någonstans?

Jan: Second level thinking, jag tycker ju detta är asjobbigt att tänka så här.

Caroline: Jag förstår, men du är också smart. Så varför går du inte dit då? Men det har väl aldrig hindrat dig?

Att gå mot konsensus är jobbigt

Jan: Jo, för det är jobbigt och jag vet inte om jag kommer ha rätt. Alltså så här, om vi tar Storskogen nu. Alltså, vi har ju delar kvar här i detta avsnittet. Det är sjukt jobbigt att gå emot konsensus. Sjukt jobbigt. Att ha en avvikande åsikt än alla andra. Och dessutom ha den åsikten offentligt. Och ha massa pengar involverade i det. Dessutom som jag gjorde, att vi skickade ut den analysen till alla på Patreon. Och sa så här, finansmedia har fel. Vi tror att detta kommer vara en bra affär. Är ni med? Alltså så här, jag pallar inte utsätta mig för det. Jag har inte de cojones.

Caroline: Men du har gjort det en gång.

Jan: Ja, och jag kommer aldrig göra om det igen. Förmodligen inte.

Caroline: Nej, men du fattar inte.

Jan: Nej, jag förstår det.

Caroline: Du har ju sett vilket jävla vrak jag har varit.

Jan: Jag såg vilket vrak du var.

Caroline: Ja.

Jan: Men jag tycker att det var skönt att du fick vara vrak. Nästa gång är du inte samma vrak.

Caroline: Nej, jag tänker inte utsätta mig för det igen.

Jan: Okej, vi går vidare nu då.

Effekter i flera led

Jan: Ja, så vi har elektrifiering av bilar. Dödsolyckorna kommer minska. 35 000 människor kommer dö färre. Vilket också är intressant. Vad blir följden om cigarettförsäljningen minskar? Då är det 500 000 människor som kanske kommer dö färre.

Caroline: Ja, men detta har vi ju sagt.

Jan: En miljon människor färre kommer dö i trafik.

Caroline: Så här kommer dödsolyckor i trafik i USA...

Jan: Precis, Caroline. Vi sa ju så här, en miljon människor dör i trafikolyckor om året, runt om i världen. I USA är det 35 000. Men det dör ju 500 000 om året i tobaksrelaterade. Om tobaksförsäljningen minskar så kommer det ju dö färre av de där 500 000. Så du kommer ju få andra effekter. Vad innebär det om den dödligheten minskar? Vad kommer det få för påverkan? Vad kommer hända om människor dör senare? Vilka företag kommer tjäna pengar på att det blir fler äldre? Alltså, du vet så här, det är ju effekter i flera led.

Caroline: Ja, och vad kommer cigarettföretagen att göra för att kunna hålla upp sin försäljning? Så det är ju jättespännande att tänka så.

Jan: Ja, eller nu, som man pratar om ökningen av skatt på diesel, till exempel här i Sverige, det vill säga bensinupproret eller bränsleupproret. Ja, men en anledning till varför priset på diesel är högre är ju så här, staten behöver ju sina skatteinkomster. Och dieselbilarna har ju blivit mer effektiva och drar mindre diesel.

Caroline: Ja, det är klart, för att ha samma nivå av inkomst, då måste man höja skatten.

Lättare bilar och kameror överallt

Jan: Så att det är ju flera sådana här effekter. En annan sådan här effekt av elektrifiering av bilar, att har vi bilar som kör själva, då kommer de ju bli mindre olyckor, det har vi ju sagt. Färre olyckor.

Caroline: Ja, mindre olyckor är en liten olycka, en stor olycka.

Jan: Ja, tack för att du rättar mig. Vilket innebär att det blir mindre behov av krocksäkerhet, vilket innebär att bilar behöver inte ha alla de här deformationszonerna, vilket innebär att bilarna blir lättare, ser du följderna? Det är inte så man tänker, elektrifiering av bilar kommer göra att bilarna blir lättare. Eller att krocksäkerhet kommer att spela ut sin roll, eftersom bilarna kommer inte krocka. Men återigen, så här, andra och tredjenivåstanke, som, du vet, jag pallar inte. Jag blir ju trött.

Caroline: För du är ju ovan.

Jan: Ja. Eller, om man tänker detta vidare, till exempel bara vår Tesla. Vår Tesla har ju så här, att den spelar in på alla fyra kamerorna. Den spelar in det som händer framför, bakom och vid sidan av bilen. När vi kör, ja. Så tänk, vad kommer det spela för roll om alla bilar har kameror? Du vet, idag när ett brott händer, så begär ju polisen in video från övervakningskameror. Tänk, i framtiden så kommer de begära in video från alla bilarna, som har kört förbi. Alltså, det är så här "1984" all over again. Eller vad kommer hända med stadsplanering eller parkeringsytor, om bilarna kör själva? Alltså, lika mycket som bilar har påverkat stadsplanering tidigare, för hundra år sedan, lika mycket kommer stadsplanering påverkas framåt. Men du vet, jag orkar inte ens tänka, hur kommer städer i framtiden se ut, när vi har elektrifierade bilar som kör av sig själva? Är du med?

Caroline: Jag förstår att du blir trött av det. Jag blir också trött av det, men samtidigt tycker jag det är väldigt stimulerande. Och tycker om den här typen av diskussioner. Och det är inte så många som vill ha den sortens diskussioner, som är helt hypotetiska. Du vet, när kommer de flygande bilarna?

Jan: Ja, och detta handlar så här krasst, att du fattar ju inte hur smart du är. Du är ju smartare än mig. Det är därför du gillar de här tankenötterna, medan jag blev så här, kan vi inte bara byta samtalsämne?

Caroline: Ja, det var fint sagt av dig. Jag tror aldrig du har sagt något så fint.

Jan: Nu har du det på video. Jag ska be Caspian om det lilla klippet.

Avslutning: konsensus har nästan alltid fel

Jan: Ska vi ta och avsluta? Nu har vi pratat i en och en halv timme. Nu är det lite Howard Marks-citat igen här. Ska du läsa här, sista?

Caroline: Mm.

Jan: "First level thinkers think the same way other first level thinkers do about the same things, and they generally reach the same conclusions. By definition, this can't be the route to superior results."

Så first level thinkers tänker precis på samma sätt som andra förstanivåstänkare och når samma slutsatser. Per definition kan inte detta vara vägen till överavkastning mot index.

"All investors can't beat the market, since collectively they are the market. Before trying to compete in the zero-sum world of investing, you must ask yourself whether you have good reason to expect to be in the top half."

Ja, och det kan inte vara vägen till överavkastning mot index eftersom alla investerare tillsammans är marknaden. Och eftersom marknaden är ett nollsummespel så därför måste jag ställa mig själv frågan så här: vad har jag för anledning till att jag kommer vara i den övre halvan?

"To outperform the average investor, you have to be able to outthink the consensus. Are you capable of doing so? What makes you think so? Why do others fail?"

Ja, så för att ha en bättre avkastning, för att överprestera mot den genomsnittliga investeraren, då måste jag kunna outthink, tänka bättre än konsensus. Och då är detta tre sjukt bra frågor. Är jag kapabel att tänka bättre än konsensus? Vad har jag för anledningar eller motiv till att tänka att jag kan göra det? Och varför fallerar andra? Varför misslyckas andra?

Och om jag ska ta, om vi återigen tar Storskogen som exempel, enda anledningen till att jag kan tänka, what makes you think so, why do others fail? Ja, jag har lagt ner två års jobb, genuint på ett enda bolag. Analyserna i Dagens Industri, de ska analysera tio bolag den veckan och kolla på några grejer de alltid kollar på, medan jag läste prospektet på 150 sidor. Så det var ju så här, ja, jag är kanske inte smartare, men jag jobbar hårdare. Så jag kan kompensera för att jag inte är smartare genom hårt jobb, men det räcker ju inte mot alla de som också bara gör hårt jobb. Till exempel i detta fallet AMF. AMF har ju gjort lika mycket jobb, om inte mer än vad jag har gjort, vilket också gör att de är största ägare i Storskogen.

Memot från april 2007

Caroline: Bra. Ska vi läsa ett av hans memon nu då?

Jan: Ja, det är några punkter från det. Memo april 2007. Detta är inte från boken, utan detta är från hans memo på hemsidan.

Caroline: Ja.

Jan: "What's clear to the broad consensus of investors is almost always wrong." Och detta tycker jag också är fantastiskt. Alltså det som är liksom first level thinking, konsensus på marknaden är nästan alltid fel.

Caroline: Ja, det tycker jag också om.

Jan: "If everyone likes it, it's probably because it has been doing well. Most people seem to think outstanding performance to date presages..."

Caroline: Presages. Förutsäger.

Jan: "...outstanding future performance. Actually, it's more likely that outstanding performance to date has borrowed from the future and thus presages subpar performance from here on out."

Så att, contenten här, om alla gillar någon, alla köper det, alla investerar i ny teknik, för att det har gått upp på sistone, så säger han så här, att de flesta tror att en fantastisk historisk avkastning kommer förutse en framtida fantastisk avkastning. Och så säger han så här, nej, det är snarare så att historisk fantastisk avkastning har lånat från framtida avkastning och då egentligen förutsäger en historisk fantastisk avkastning snarare en framgent dålig avkastning eller under genomsnittlig avkastning.

Och detta har ju, vi har ju ett helt avsnitt tror jag, 128 eller något sånt, om Morningstar-stjärnor. En fond får ju fem Morningstar-stjärnor, den är i de tio procent bästa i sin kategori. Men vad som händer där är ju att de i princip alltid förlorar sina stjärnor. Så att hans påstående här har ju bevisats gång på gång på gång i studier.

Den japanska börsen som exempel

Jan: Ska vi ta nästa punkt?

Caroline: Alltså det är intressant att de lånar från framtiden alltså.

Jan: Ja, japanska börsen. Alltså folk säger, jaha den japanska börsen har varit skitdålig sedan 1990. Den är inte tillbaka på nivån den var för 30 år sedan. Vad folk inte pratar om, japanska börsen mellan 1950-ish och 1990. Alltså där den gick brutalt upp. Alltså jag tror den snittade mellan 16 och 20 procent om året. Pengarna dubblades vart tredje och vart fjärde år. Det pratar man inte om. Men anledningen till att den gått så dåligt var ju för att den gick så jäkla bra dessförinnan.

Caroline: Men är det sant, Jan, att det är därför?

Jan: Ja.

Caroline: Det är också det där, det som går upp måste komma ner. Och så kan det ju vara, absolut.

Jan: Ja, inte måste komma ner, men om det inte växer in i sin värdering, så måste det ju ner. Då är ju konsensus fel. Och är konsensus fel, då måste den ju rättas till. Då kommer ju marknaden rätta till det. Det är ju det som händer i börskrasch. Konsensus var ju uppenbarligen fel.

Caroline: Och nu tänker jag så, shit vad komplicerat det förmodligen är med den japanska börsen.

Jan: Ja, men vi kan ta det i ett annat. Vi går inte in i det nu. Vi måste runda av.

Bargains finns inte där alla letar

Jan: Nu ska vi se, var var vi nu? "If everyone likes it, it's likely that the price has risen to reflect a level of adulation from which relatively little further appreciation is likely. Sure, it can go from overvalued to more overvalued, but I wouldn't count on it." Eller hur?

Så att, om alla gillar det, så är det för att priset har gått upp. Om priset har gått upp, så är det liksom sannolikt att det inte kan öka jättemycket mer därifrån. Sen säger han så här, ja visst, det kan gå från övervärderat till ännu mer övervärderat, eller det som man kallar greater fool theory. Jag kan hitta någon större idiot än mig själv att sälja detta till i framtiden. Men det är inte en bra strategi för framtiden.

"If everyone likes it, it's likely that the area has been mined too thoroughly, and too much capital has flowed in for many bargains to remain."

Så om alla gillar det, så har det säkert varit jättemycket uppmärksamhet. Man har grävt i detta jättemycket. Det har flutit in jättemycket kapital och då är det inte så många bra köp eller många bra möjligheter. Till exempel som jag läste nu på någon artikel om fintech. Alltså så här onoterade bolag, startup-bolag inom finans. Där det var någon som skrev så här att om du inte får riskkapital till din idé idag, då är du kass i huvudet. Allt blir finansierat idag, för vi har haft de här Klarna, vi har haft de här stora bolagen som har fått jättemycket kapital. Så det är jättesvårt att hitta någonting.

Klarna som vi tackade nej till

Jan: Till exempel, vi blev ju erbjudna Klarna förra året på Patreon. Innan det börsnoterades.

Caroline: Ja, det har inte börsnoterats än.

Jan: Shit, det trodde jag. Förlåt mig.

Caroline: Nej, och vi tackade nej.

Jan: Vi tackade nej till den posten. Det har ökat tre gånger i värde på sex månader redan. Ja, och sen naturligtvis. Så vi tackade nej. Och sen köpte ju SoftBank in sig och det har ökat ytterligare en gång. Så att vi hade fel. Men i min värld så gick det från overvalued till ännu mer overvalued. Sen kan det mycket väl vara att jag har fel i detta, att jag återigen missuppfattade konsensus.

Caroline: Men vi har ju inte satt oss in i Klarna.

Jan: Vi gjorde det.

Caroline: Gjorde ni inte super...

Jan: Innan boken, innan vi läste boken. Ja. Men det var liksom, det var dyrt redan då. Jag tror att misstaget, det som är väldigt smärtsamt uppenbart för mig, är ju att jag tittar isolerat på investeringar. Jag tar inte hänsyn till konsensus. Det är min fetläxa.

Caroline: Men är det inte kul att se så här, men okej, det finns en aspekt?

Jan: Nej. Jag tycker inte detta är kul, Caroline. Alltså genuint. Jag blir bara frustrerad.

När konsensus ändrar sig och alla springer mot utgången

Jan: Ska vi ta nästa punkt? "If everyone likes it, there's significant risk that prices will fall if the crowd changes its collective mind and moves for the exit."

Som om alla gillar det, så är det en stor risk att priserna kommer falla när konsensus ändras och folk rör sig för exit. Och då är vi inne nu på slutet här, att non-consensus forecasts. Ska du ta det?

Caroline: "The problem is that extraordinary performance comes only from non-consensus forecasts, but non-consensus forecasts are hard to make, hard to make correctly, and hard to act on. You can't do the same things others do and expect to outperform."

Jan: Och detta är nyckeln. Detta är så sjukt. Innan man har tagit en åsikt som inte är konsensus, vet man inte vad det innebär. Det är svårt att göra en analys som inte är konsensus, för att du behöver göra allt jobbet. Du behöver hitta grejerna som inte är konsensus. Det är lätt att göra misstag, för det är lätt att någon annan borde ha gjort rätt. Och sen ännu svårare att agera på.

Och man kan ta detta i det som vi kallar åsiktskorridoren i Sverige. Det var ju så här många som hade till exempel en icke-konsensus-åsikt om invandring. Och de fick hur mycket skit för det. Detta var några år sedan. Men på samma sätt, som man skriver, du kan inte göra samma sak som alla andra gör och förvänta dig att du får ett bättre utfall. Att göra samma sak som du alltid har gjort, att förvänta dig ett nytt resultat, är ju första tecknet på dårskap.

Caroline: Ja, men vad var det du tänkte med det här med invandringspolitiken?

Jan: Nej, men att det är jättesvårt att ta en åsikt...

Caroline: Som går stick i stäv.

Jan: Som går stick i stäv med det som är konsensus. För vad du gör är att du ställer dig utanför flocken. Och mentalt är vi människor inte gjorda för att stå utanför flocken. Det är ju därför jag har varit ett vrak i många sådana här situationer.

Caroline: Ja, jag tycker det är ett extremt intressant ämne. Hur man kan stå utanför flocken och vad som krävs av en. Vilka typer av människor som gör det. Och hur man pallar det. Det är jätteintressant. Vi behöver ju inte ta det nu. Jag får väl prata med någon om det. Eller vi får ta upp det i ett annat avsnitt.

Jan: Ja, men det roliga med det är ju att det fanns ju de som hade en åsikt i politiska Sverige då. Om att vi ska inte ta in fler invandrare. Vi ska göra andra grejer. Och då var det fruktansvärt impopulärt. Och idag är det konsensus. Så att det som går stick i stäv, och som har kanske pengarna på sin sida ändå, det kommer bli konsensus till slut. Det är min tes.

Kantareller och okonventionellt beteende

Jan: Alltså så här, Arne Talving, Kavastu, en kompis på Twitter. Han brukar ju säga att investera enkelt, det är ju bara att hitta kantarellerna ute i skogen. Gå dit och ställa sig och sen ha tillräckligt tålamod för att vänta tills alla andra kommer dit. Och då säljer man dem. Så att det är supersvårt.

Sen är det så att Marks har satt upp en så här två gånger två-tabell. Två rader och två kolumner. Han säger så här, ja men att ha konventionellt beteende och det går bra, så kommer du få genomsnittliga bra resultat. Om du har konventionellt beteende, alltså du går på konsensus, men du har ofavourable, alltså ogynnsamma förhållanden, så kommer du få ett genomsnittligt dåligt resultat. Detta är ju så här typiskt indexfond. Går marknaden bra så kommer du få bra resultat genomsnittligt. Går marknaden dåligt så kommer du få dåligt genomsnittligt resultat. Men du kommer ligga på genomsnittet.

Att vara okonventionell, att gå mot konsensus. Har du rätt så kommer du få bättre avkastning än index. Men har du fel så kommer du få sämre avkastning än index. Och detta är också superintressant, men jag hade kunnat göra ett långt sidospår om fondförvaltning. Är du fondförvaltare på en storbank, då vill du inte ha unconventional behaviour. För att uppsidan i att tjäna lite mer är väldigt liten i förhållande till risken att förlora mot index, att avvika för mycket mot index. Så att då håller du dig nära. Hellre då ha ett genomsnittligt lite bra eller lite dåligt resultat än att våga göra den stora vinsten eller den stora förlusten.

Det är ju där jag tycker det är så fantastiskt med, trots att jag är passiv investerare, gillar att bjuda in Andreas och Henrik från Coeli eller Erik Strand. För de vågar fan ha en annan åsikt. De vågar vara okonventionella.

Caroline: Ja, och du kan väl också säga att de här, låt säga, storbanker, som inte vill gå för mycket upp och ner, att de har också en plats.

Jan: Ja, det kan vi ju diskutera.

Caroline: Ja, men...

Jan: Jag kan se att de har en plats. Jag ser ju ingen anledning att sätta pengar i dem.

Caroline: Nej, jag ser inte heller det. Men vissa kommer ju att tycka att det är värt det, att liksom inte gå för mycket upp och ner.

Jan: Ja, men jag fattar. Men jag tar perspektivet som mig som investerare. Varför ska jag lägga pengar så? Antingen så köper jag index, och vill jag avvika mot index, ja men då tror jag till exempel på Andreas och Henrik, eller Erik Strand. Men då tar jag också risken för att kunna få above average results, så tar jag ju risken att få below average results också. Och det är ju det som jag tycker är så fräscht med dem, att de vågar. Erik har ju en väldigt tydlig ställning. Får han en favorable outcome, då kommer han ju tjäna pengar som gräs. Har han fel, då är det ju minus 50 procent.

Different and better

Jan: Bra. Så jag tänker att vi har nu de sista bilderna här. Ska du läsa här, sista?

Caroline: Mm. "For your performance to diverge from the norm, your expectations, and thus your portfolio, have to diverge from the norm, and you have to be more right than the consensus. Different and better, that's a pretty good description of second level thinking."

Jan: Precis, så jag kan ju inte ha en genomsnittlig portfölj och förvänta mig en överavkastning. Och jag måste ha mer rätt än konsensus. Och jag älskar ju detta.

Different and better. Det räcker inte att jag är better, för jag måste vara different. Och det räcker inte bara att jag är different, för jag kan vara så här, jag sätter allt i bitcoin, eller jag sätter allt i guld. Nej, jag måste ha mer rätt också.

Så different and better.

Caroline: "Those who consider the investment process simple generally are not aware of the need for, or even the existence of, second level thinking. Thus, many people are misled into believing that everyone can be a successful investor. Not everyone can."

Jan: Så det är roligt. Detta kan ju vara så här lackmustest, du som lyssnar, pallat lyssna ända nu. Att när du pratar med de där som ska slå index, hur de tänker kring second level thinking. Har de inget second level thinking, så spring därifrån, eller framför allt ta inte råd från dem.

Bara kapitel ett av femton

Jan: Så avslutningsvis, och detta är bara kapitel ett, som vi har lagt två timmar på, det finns 14 kapitel till i denna bok. Så jag tror att detta kommer följa oss, den här boken. Att det handlar om att tänka annorlunda och tänka bättre.

Och detta blir till exempel roligt för värdeinvesterare. För du vet, värdeinvesterare har ju en konsensus att genom hårt jobb och genom att titta på nyckeltal och ha margin of safety och olika kvoter, P/E-tal, P/S-tal, P/B-tal, att det jobbet kommer löna sig. Men är det tillräckligt annorlunda? För det tänker ju alla andra värdeinvesterare också. Så att det är ju inte ens different. Det kanske bara är hygien då?

Caroline: Ja.

Jan: Det är inte där man slutar.

Caroline: Nej.

Jan: Och att bara ha second level thinking i sig räcker inte heller. Eftersom det bygger dessutom på att man gör det här extrajobbet för att veta saker som andra inte vet. Alltså det som vi pratade om innan, att lägga ner jobbet. Och många gånger så behöver man ju ha hjälp av andra kring det här. Och att verkligen, det som man ofta läser i media eller i andra analyser, det är ju ofta bara first level thinking.

Avrundning och tips på Patreon

Caroline: Bra, nu har du bläddrat vidare i boken ser jag.

Jan: Jag skulle bara säga att det var fler kapitel här. Vad tänker du?

Caroline: Ja, det var spännande. Ja, vad bra. Jag ska läsa boken.

Jan: Ja, detta var ett långt avsnitt. Jag hoppas att du uppskattade det. Gå gärna med på, vi kommer diskutera boken på Patreon. Jag tror vi kommer ha lite blandade avsnitt, för jag tror ingen hade pallat med så här 14 avsnitt på rad om Howard Marks, utan vi kommer ha lite blandade avsnitt med både Andreas och Henrik som kommer komma tillbaka. Jobbar faktiskt även på att få in ett avsnitt med Lysa och prata om fondrobot. Och Elisabeth Svensson, en av våra kompisar som också uppnått FIRE, kommer också vara med. Så det är lite blandad kompott här framgent.

Men Patreon skulle jag verkligen rekommendera. Där kommer hända många roliga grejer. Har bland annat en Fika Tillsammans, digitalt möte med en av cheferna på Coeli, där vi kommer prata om private banking på riktigt och family office och lite annat roligt. Och lyssnar du på detta avsnittet efter att det har varit på Patreon så spelas de in. Så man kan alltid se dem i efterhand. Det vore väldigt roligt att ses där. Och med det sagt, så stort tack för idag. Så ses vi nästa vecka.