Mental bokföring och sparande
Forskningen visar att vi behandlar pengar olika (Shefrin & Thaler, 1988)
Hjärnan behandlar lön, bonus och pension som tre olika sorters pengar, trots att en krona alltid är en krona. Det avgör i tysthet hur mycket du faktiskt sparar, ofta mer än din viljestyrka gör.
Idén kommer från ekonomerna Hersh Shefrin och Richard Thaler, som 1988 publicerade den beteendevetenskapliga livscykelhypotesen i tidskriften Economic Inquiry. De byggde ut den klassiska livscykelteorin för sparande med tre beteendeinslag: självkontroll, mental bokföring och framing. Mental bokföring blev senare en av byggstenarna bakom Thalers ekonomipris 2017.
Värt att nämna är att studien publicerades 1988 och bygger på amerikanska, brittiska, kanadensiska, israeliska och japanska data från 1960- till 1980-talen. De exakta siffrorna ska därför inte överföras rakt av till svenska hushåll. Mekanismen är däremot brett replikerad, och den förklarar varför automatiskt sparande oftast fungerar bättre än disciplin.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (8 st)
- Mental bokföring gör att en krona inte alltid känns som en krona
- Formen på pengarna styr hur mycket som blir kvar
- Automatisering gör framtida pengar svårare att röra
- Bygg konton och regler som hjälper dig när viljan är svag
- Läs vidare
- Vanliga frågor (5 st)
- Konkreta saker du kan göra nu
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 1 sekund sedan (2026-07-13) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
En krona känns olika
Shefrin och Thaler visade 1988 att vi behandlar lön, bonus och pension som olika sorters pengar, trots att en krona alltid är en krona. Idén om mental bokföring blev senare en av byggstenarna bakom Thalers ekonomipris 2017. Läs mer.
Formen styr sparandet
I studiens enkät gav samma nuvärde på 2 400 dollar helt olika tänkt sparande: 1 200 dollar spenderades ur månadsinkomst, 785 ur en klumpsumma och 0 ur pengar fem år bort. Siffrorna är självskattade i ett litet amerikanskt urval, men mönstret återkommer i studie efter studie. Läs mer.
Bonusar sparas mer än lön
I japansk 1980-talsdata spenderades ungefär 44 % av bonusinkomsterna mot 69 % av vanlig inkomst, trots att bonusen var väntad. Klumpsummor känns som en annan sorts pengar och får därför oftare bli sparande. Läs mer.
System slår viljestyrka
Pensionssparande trängde inte undan annat sparande krona för krona: i de genomgångna studierna var undanträngningen som mest ungefär hälften. Pengar som flyttats till ett framtida konto tenderar att stanna där. Läs mer.
Framtida pengar får vara ifred
Frestelsen att spendera är enligt studien störst när pengar känns som vanlig inkomst och minst när de känns som framtida pengar. Det är därför autogiro samma dag som lönen kommer fungerar så bra. Läs mer.
Ju större summa, desto mer sparas
I israelisk data spenderades bara cirka 23 % av de största oväntade beloppen, medan de minsta spenderades dubbelt upp. Storleken avgör alltså vilket mentalt konto en klumpsumma hamnar på. Läs mer.
Regler före motivation
Bestäm vad som händer med lön, bonus och skatteåterbäring innan pengarna kommer. Förhandsregler minskar förhandlingen med dig själv när viljan är svag. Läs mer.
Använd bristen på rationalitet
Shefrin och Thaler beskriver självkontroll som en dragkamp mellan en inre planerare och en inre görare, en metafor de själva är tydliga med. Bygg därför ett system där rätt beslut sker automatiskt i stället för att kräva en ny personlighet av dig själv. Läs mer.
"För de fattiga är sparande en lyx - viljestyrka kostar mer vid låga konsumtionsnivåer"
Mental bokföring gör att en krona inte alltid känns som en krona
Mental bokföring betyder att vi behandlar pengar olika beroende på varifrån de kommer och vilket mentalt konto de hamnar på. En krona är alltid en krona i kalkylbladet, men i huvudet kan lön, bonus, skatteåterbäring och pension kännas som fyra helt olika sorters pengar.
Shefrin och Thaler delade upp hushållets ekonomi i tre mentala konton: aktuell inkomst, nuvarande tillgångar och framtida inkomst. Studien visar att frestelsen att spendera är störst när pengarna känns som vanlig inkomst och minst när de känns som framtida pengar.
Utifrån sin modell ställde Shefrin och Thaler upp tio förutsägelser som skiljer sig från vad klassisk teori säger, och jämförde dem med tjugotalet redan publicerade studier från USA, Storbritannien, Kanada, Israel och Japan. Deras modell stämde bättre med verkligheten i de flesta fallen, men det är inget bevis på en orsakseffekt, bara ett starkare stöd för att hjärnan inte behandlar alla pengar som lika värda. Modellens bild av en inre planerare och en inre görare är för övrigt en metafor som författarna själva är tydliga med, inte belagd hjärnfysiologi.
Det förklarar varför många inte räknar pensionen som ”riktiga pengar” förrän långt senare. Den är låst, osynlig och emotionellt långt bort. Just därför kan den också få vara ifred. Det som känns svåråtkomligt får ofta stanna kvar.
Formen på pengarna styr hur mycket som blir kvar
Samma summa kan ge olika sparande bara för att den presenteras på olika sätt. I Shefrin och Thalers egen enkät fick 122 MBA-studenter ta ställning till en oväntad summa på 2 400 dollar med samma nuvärde, men i olika form: utspridd som månadsinkomst, som klumpsumma eller som pengar fem år fram i tiden.
Medianpersonen tänkte spendera 1 200 dollar per år när pengarna kom utspridda som inkomst, 785 dollar när de kom som klumpsumma och 0 dollar när de låg fem år bort. Kom ihåg att det är självskattat tänkt beteende i ett litet amerikanskt studenturval, inte registrerade köp. Mönstret återkommer dock i verkliga data: i japansk statistik från 1980-talet spenderades ungefär 44 % av bonusinkomsterna mot 69 % av vanlig inkomst, trots att bonusen var väntad. En israelisk studie av oväntade utbetalningar fann dessutom att ju större beloppet var, desto mindre andel spenderades.
| Mentalt konto | Typisk känsla | Praktisk konsekvens |
|---|---|---|
| Lön | ”Pengar att leva på” | Hög risk att allt flyter in i vardagskonsumtion |
| Bonus/skatteåterbäring | ”Extra pengar” | Lättare att sätta av en större del |
| Pension/framtida sparande | ”Inte för nu” | Svårare att röra, ofta bättre för långsiktighet |
Ibland är den bästa sparstrategin inte mer disciplin, utan en bättre förpackning av pengarna.
Automatisering gör framtida pengar svårare att röra
Automatiskt sparande fungerar eftersom det flyttar pengar från ett frestande konto till ett mindre frestande konto innan vardagen hinner göra anspråk på dem.
Det är därför jag gillar autogiro till sparande samma dag som lönen kommer. Pengarna hinner aldrig bli en del av det mentala lönekontot. De blir framtida pengar direkt, och framtida pengar är, som vi nyss lärt oss, lättare att låta vara.
Det här är också skälet till att tjänstepension och pensionssparande fungerar bättre än klassisk teori förutspår. Standardmodellen räknar med att en extra pensionskrona tränger undan en krona annat sparande. I de studier Shefrin och Thaler gick igenom låg undanträngningen i stället någonstans mellan svagt positiv, alltså att annat sparande till och med ökade något, och som mest ungefär hälften. Ingen studie låg nära krona för krona. Folk verkar helt enkelt inte behandla pensionspengar och vanliga pengar som utbytbara.
Två förbehåll hör till bilden. Författarna kan inte helt utesluta att sparbenägna människor oftare söker sig till jobb med pensionsplaner. Nyare registerdata, bland annat på norska lotterivinster, visar dessutom att hur mycket av en oväntad summa som spenderas också beror starkt på hushållets likviditet. Mekanismen står sig, men enskilda siffror från 1988 bör inte tolkas som ett definitivt facit.
Den som vill spara mer kan alltså börja med att göra det sparade mindre synligt, mindre lättillgängligt och mindre ”vanligt”.
Bygg konton och regler som hjälper dig när viljan är svag
Det mest praktiska med mental bokföring är att du kan använda din egen brist på rationalitet till din fördel. I stället för att försöka bli en perfekt människa kan du bygga ett system som hjälper den människa du faktiskt är.
Här är tre enkla regler som brukar räcka långt:
- Låt månadssparandet gå automatiskt samma dag som lönen kommer.
- Bestäm i förväg vad som händer med bonus, skatteåterbäring och andra klumpsummor.
- Ha separata konton för buffert, kortsiktiga mål och långsiktigt investerande.
Det fina är att detta inte kräver en ny personlighet. Det kräver bara att pengarna hamnar på rätt plats innan du börjar förhandla med dig själv.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
Om du vill fördjupa dig i beteende, sparsystem och hur man gör det enklare att göra rätt finns de här texterna nära till hands:
- Forskningens: automatisera ditt sparande – systerstudien om varför system slår viljestyrka.
- Lura dig själv till en bättre portfölj – om att designa runt sina beteendebrister.
- Buffert får en att må bättre – om tryggheten i separata pengar.
- Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – en senare parallell till oviljan att röra framtida pengar.
