Hem » Studier » Mental bokföring och sparande

Mental bokföring och sparande

Forskningen visar att vi behandlar pengar olika (Shefrin & Thaler, 1988)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 13 juli 2026

Publicerad 4 juli 2025

5 minuters läsning

Källa

Dela

Hjärnan behandlar lön, bonus och pension som tre olika sorters pengar, trots att en krona alltid är en krona. Det avgör i tysthet hur mycket du faktiskt sparar, ofta mer än din viljestyrka gör.

Idén kommer från ekonomerna Hersh Shefrin och Richard Thaler, som 1988 publicerade den beteendevetenskapliga livscykelhypotesen i tidskriften Economic Inquiry. De byggde ut den klassiska livscykelteorin för sparande med tre beteendeinslag: självkontroll, mental bokföring och framing. Mental bokföring blev senare en av byggstenarna bakom Thalers ekonomipris 2017.

Värt att nämna är att studien publicerades 1988 och bygger på amerikanska, brittiska, kanadensiska, israeliska och japanska data från 1960- till 1980-talen. De exakta siffrorna ska därför inte överföras rakt av till svenska hushåll. Mekanismen är däremot brett replikerad, och den förklarar varför automatiskt sparande oftast fungerar bättre än disciplin.

Mental bokföring gör att en krona inte alltid känns som en krona

Mental bokföring betyder att vi behandlar pengar olika beroende på varifrån de kommer och vilket mentalt konto de hamnar på. En krona är alltid en krona i kalkylbladet, men i huvudet kan lön, bonus, skatteåterbäring och pension kännas som fyra helt olika sorters pengar.

Shefrin och Thaler delade upp hushållets ekonomi i tre mentala konton: aktuell inkomst, nuvarande tillgångar och framtida inkomst. Studien visar att frestelsen att spendera är störst när pengarna känns som vanlig inkomst och minst när de känns som framtida pengar.

Utifrån sin modell ställde Shefrin och Thaler upp tio förutsägelser som skiljer sig från vad klassisk teori säger, och jämförde dem med tjugotalet redan publicerade studier från USA, Storbritannien, Kanada, Israel och Japan. Deras modell stämde bättre med verkligheten i de flesta fallen, men det är inget bevis på en orsakseffekt, bara ett starkare stöd för att hjärnan inte behandlar alla pengar som lika värda. Modellens bild av en inre planerare och en inre görare är för övrigt en metafor som författarna själva är tydliga med, inte belagd hjärnfysiologi.

Det förklarar varför många inte räknar pensionen som ”riktiga pengar” förrän långt senare. Den är låst, osynlig och emotionellt långt bort. Just därför kan den också få vara ifred. Det som känns svåråtkomligt får ofta stanna kvar.

Formen på pengarna styr hur mycket som blir kvar

Samma summa kan ge olika sparande bara för att den presenteras på olika sätt. I Shefrin och Thalers egen enkät fick 122 MBA-studenter ta ställning till en oväntad summa på 2 400 dollar med samma nuvärde, men i olika form: utspridd som månadsinkomst, som klumpsumma eller som pengar fem år fram i tiden.

Medianpersonen tänkte spendera 1 200 dollar per år när pengarna kom utspridda som inkomst, 785 dollar när de kom som klumpsumma och 0 dollar när de låg fem år bort. Kom ihåg att det är självskattat tänkt beteende i ett litet amerikanskt studenturval, inte registrerade köp. Mönstret återkommer dock i verkliga data: i japansk statistik från 1980-talet spenderades ungefär 44 % av bonusinkomsterna mot 69 % av vanlig inkomst, trots att bonusen var väntad. En israelisk studie av oväntade utbetalningar fann dessutom att ju större beloppet var, desto mindre andel spenderades.

Ibland är den bästa sparstrategin inte mer disciplin, utan en bättre förpackning av pengarna.

Automatisering gör framtida pengar svårare att röra

Automatiskt sparande fungerar eftersom det flyttar pengar från ett frestande konto till ett mindre frestande konto innan vardagen hinner göra anspråk på dem.

Det är därför jag gillar autogiro till sparande samma dag som lönen kommer. Pengarna hinner aldrig bli en del av det mentala lönekontot. De blir framtida pengar direkt, och framtida pengar är, som vi nyss lärt oss, lättare att låta vara.

Det här är också skälet till att tjänstepension och pensionssparande fungerar bättre än klassisk teori förutspår. Standardmodellen räknar med att en extra pensionskrona tränger undan en krona annat sparande. I de studier Shefrin och Thaler gick igenom låg undanträngningen i stället någonstans mellan svagt positiv, alltså att annat sparande till och med ökade något, och som mest ungefär hälften. Ingen studie låg nära krona för krona. Folk verkar helt enkelt inte behandla pensionspengar och vanliga pengar som utbytbara.

Två förbehåll hör till bilden. Författarna kan inte helt utesluta att sparbenägna människor oftare söker sig till jobb med pensionsplaner. Nyare registerdata, bland annat på norska lotterivinster, visar dessutom att hur mycket av en oväntad summa som spenderas också beror starkt på hushållets likviditet. Mekanismen står sig, men enskilda siffror från 1988 bör inte tolkas som ett definitivt facit.

Den som vill spara mer kan alltså börja med att göra det sparade mindre synligt, mindre lättillgängligt och mindre ”vanligt”.

Bygg konton och regler som hjälper dig när viljan är svag

Det mest praktiska med mental bokföring är att du kan använda din egen brist på rationalitet till din fördel. I stället för att försöka bli en perfekt människa kan du bygga ett system som hjälper den människa du faktiskt är.

Här är tre enkla regler som brukar räcka långt:

• Låt månadssparandet gå automatiskt samma dag som lönen kommer.
• Bestäm i förväg vad som händer med bonus, skatteåterbäring och andra klumpsummor.
• Ha separata konton för buffert, kortsiktiga mål och långsiktigt investerande.

Det fina är att detta inte kräver en ny personlighet. Det kräver bara att pengarna hamnar på rätt plats innan du börjar förhandla med dig själv.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i beteende, sparsystem och hur man gör det enklare att göra rätt finns de här texterna nära till hands:

• Forskningens: automatisera ditt sparande – systerstudien om varför system slår viljestyrka.
• Lura dig själv till en bättre portfölj – om att designa runt sina beteendebrister.
• Buffert får en att må bättre – om tryggheten i separata pengar.
• Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet – en senare parallell till oviljan att röra framtida pengar.