Stryk den sista siffran för saker du köper?
Psykologiskt knep från Flocken — för dig som har råd men bromsar
I det här klippet delar vi ett av de roligaste ekonomitipsen vi fått från vår community Flocken. Tricket är enkelt: stryk mentalt sista siffran på prislappen när du handlar. En jacka för 4 000 kr ser du istället som 400 kr – och med den känslan är det mycket lättare att faktiskt köpa den.
Publicerat 4 månader sedan.
Senast uppdaterad 1 månad sedan (2026-05-16) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Inga podcast-länkar är tillgängliga för tillfället.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-05-16) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Värdet för dig med det här klippet
Det här klippet är för dig som har en sund ekonomi men ändå bromsar dig själv från att njuta av pengarna. Du får ett konkret psykologiskt knep – direkt från vår community – som gör det mentalt lättare att unna dig saker utan att tumma på ditt ekonomiska ansvar.
Tricket: stryk sista siffran
Nästa gång du tittar på en prislapp och tvekar – stryk mentalt sista siffran. En jacka för 4 000 kr läser du som 400 kr. Plötsligt känns det rimligt istället för dyrt. Det är ett enkelt sätt att sänka den mentala tröskel som håller många tillbaka från köp de faktiskt har råd med.
Ja, det är att lura sig själv
Absolut – tricket är en mental illusion. Men poängen är att vi redan lurar oss själva varje dag, fast åt fel håll. Tankar som 'jag har inte råd' eller 'jag förtjänar inte' är lika mycket konstruktioner i huvudet, och de kostar oss livskvalitet utan att ge oss ekonomisk trygghet i gengäld.
Den dolda kostnaden av att alltid bromsa
Att aldrig unna sig saker har ett pris, även om det inte syns i kontoutdraget. Det kan handla om sämre relationer, lägre välmående eller känslan av att jobba hårt utan att få njuta av frukterna. En god ekonomi förlorar sin poäng om den aldrig används för att göra livet bättre.
Typisk profil för den här problematiken
Det här klippet riktar sig särskilt till dig som är en 'Sparare' – någon vars ekonomi har vuxit snabbare än det egna tillståndet att spendera. Det är vanligt bland dem som är duktiga på att spara och investera men har svårt att mentalt flytta om från sparläge till njutningsläge.
Sambandet med beteendeekonomi
Tricket utnyttjar ett känt fenomen inom beteendeekonomi: hur vi uppfattar priser påverkas av hur de presenteras, inte bara av deras absoluta värde. Vår hjärna är inte byggd för att hantera stora tal intuitivt – och det kan vi använda till vår fördel när vi vill tillåta oss att leva lite mer.
"Om man kan vara ansvarig i sin ekonomi och har råd – varför inte lura sig åt ett håll som gör livet rikare?"
Sammanfattning
Vi vet att det låter som att lura sig själv. Det är det också. Men poängen är att många av oss som har en sund ekonomi redan lurar oss åt fel håll varje dag – med tankar som ’jag har inte råd’, ’jag borde inte’ eller ’jag förtjänar inte’. Dessa tankar är lika mycket en illusion, men de håller oss tillbaka från att använda pengarna på ett sätt som faktiskt berikar livet.
Tipset fick en rolig efterföljd: en vän till deltagaren testade det direkt och skickade en bild på en väska med prislappen 690 kr – med kommentaren ’Tack Jan! Tack så jävla mycket!’ Det är humor, men det illustrerar också en viktig poäng: om du har råd, om du är ansvarig i din ekonomi, varför inte tillåta dig att lura dig åt ett håll som gör livet lite rikare?
Transkribering
Stryk den sista siffran på prislappen! Det är 2026 års bästa ekonomitips som jag har hört.
Och detta är till för dig som är en ”Spara”.
Kanske inte alltid har lätt att liksom unna dig saker eller det är till för dig där egentligen ekonomin har vuxit snabbare än vad vi själva har liksom tänkt eller känt efter.
Tipset kommer från en av våra deltagare i Flocken som var såhär;
Du, Jan, alltså såhär, jag har tänkt på det du har sagt för att göra liksom använda mina pengar för att göra livet rikare, men jag känner mig lite såhär snål mot mig själv, jag tycker saker är dyra, så nu har jag kommit på ett trick!
Och jag var såhär: vadå?
Jo, jag bara stryker den sista siffran på prislappen, så när jag tittar på den här jackan och så istället för 4000 tänker jag att står det 400. Och då tänker jag så här; 400 det var ju billigt! Och då blir det mycket enklare att köpa den här jackan. Och jag tyckte detta var så fantastiskt så jag delade med mig av detta till en kompis.
Och sen så messade han tillbaka såhär: ”Delade med mig till Lovisa om ditt såhär stryk sista siffran tips och nu fick jag ett sms med en bild på en kundkorg med en väska där det stod såhär: 690 kronor? 😁”
Och så fick jag kommentaren:
”Tack Jan! Tack så jävla mycket! 😂”
Och jag tycker att det är så himla roligt för att jag fick så här, men är inte detta och lura sig själv?
Och jag är så här absolut det är klart att det är att lura sig själv, men jag menar många av oss som har en god ekonomisk situation, vi lurar oss själva redan varje dag åt andra hållet.
Att jag har inte råd eller jag borde inte eller jag förtjänar inte, och då tänker jag så här om man kan vara ansvarig i sin ekonomi, man har råd så varför inte lura sig åt andra hållet?
Att lura sig åt ett håll som gör livet rikare.
Så jag ser fram emot alla protesterna i kommentarerna. Vi ses där!
Läs vidare
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Konkreta saker du kan göra nu
Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.
Testa sista siffran-tricket nästa gång du tvekar
Stryk mentalt sista siffran på prislappen — en jacka för 4 000 kr blir 400 kr i huvudet. Använd det vid engångsinköp där du faktiskt har råd men mentalt bromsar dig. Det funkar bara om din ekonomi är sund i grunden.
Reflektera över dina egna bromstankar
Märker du att du ofta tänker 'jag har inte råd' eller 'jag borde inte' trots att din ekonomi är sund? Skriv ner tre situationer den senaste månaden där du bromsade dig — och fråga dig själv om bromsen var ekonomisk eller mental.
Sätt en månatlig unna-sig-budget
Bestäm ett belopp (1 000–3 000 kr beroende på din ekonomi) som är förgodkänt varje månad. Då slipper du förhandla med dig själv inför varje köp — strukturen ger dig friheten. Automatisera generositeten mot dig själv, precis som du automatiserar sparandet.
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.
Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .
Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.
Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.