Avanzianen vs index: Avanzas snittsparare är sämre 13 av 18 år

Avanzianen förlorar mot index i de flesta år

Avanzas snittkund är en modig datapunkt, för den visar något många av oss helst slipper se. Mellan 2008 och 2025 var snittkunden sämre än en svensk indexfond 14 av 18 år, och sämre än en global indexfond 13 av 18 år.

Den genomsnittliga årsavkastningen i siffrorna är 7,0 % för Avanzas snittkund, 11,3 % för svensk indexfond och 10,7 % för global indexfond. Skillnaden mot svensk indexfond är i snitt −4,3 procentenheter per år. Mot global indexfond är den −3,7 procentenheter per år.

Det gör ont att skriva, men det är också befriande. Om den genomsnittliga småspararen förlorar mot en enkel indexfond så ofta, då behöver vi inte leta efter den perfekta fonden. Vi behöver främst sluta göra det som gör oss sämre.

Här finns också en rubriknyans att vara noggrann med. Den äldre formuleringen ”13 av 17 år” bygger på perioden till 2024. När 2025 finns med i datasetet blir utfallet mot svensk indexfond 14 av 18 år och mot global indexfond 13 av 18 år. Det är inte en dramatisk ändring av budskapet, men det är precis den sortens detalj som behöver vara konsekvent innan sidan synkas till WordPress.

100 kr blev 239 kr, 415 kr eller 491 kr

Den tydligaste delen av storyn är 100-kronorsgrafen. Om du satte 100 kr hos Avanzianen i början av 2008 hade du 258 kr vid utgången av 2025. Samma 100 kr i Sverige-index hade blivit 463 kr, och i DNB Global 493 kr.

Det motsvarar cirka 5,4 % per år för Avanzianen, 8,9 % per år för Sverige-index och 9,3 % per år för global indexfond. Skillnaden låter liten när den uttrycks årsvis, men den blir stor när den får ränta-på-ränta.

Skalar du upp 100 kr till 100 000 kr blir skillnaden 205 000 kr mot svensk indexfond och 235 000 kr mot global indexfond.

Det här är också en bra illustration av varför procentenheter spelar roll. Skillnaden mellan 5,4 % och 8,9 % är 3,5 procentenheter per år, inte ”3,5 % bättre”. Över ett enskilt år låter det lite. Men låt det gå på i sjutton år, och plötsligt sitter den ena investeraren på nästan dubbelt så mycket pengar som den andra.

Det är ränta-på-ränta åt båda håll. När du får mer avkastning får nästa års avkastning ett större kapital att arbeta på. När du får mindre avkastning händer motsatsen, och gapet växer även om de årliga skillnaderna inte känns dramatiska.

Det är beteendet som kostar, inte bara fondavgiften

Det vanliga svaret är att avgifter spelar roll, och det gör de. Men den här grafen pekar på något bredare: beteende. Vi köper för sent, säljer för tidigt, byter för ofta och jagar det som nyss gått bra.

Det syns särskilt i vissa år. Mot den svenska indexfonden var gapet −19,0 procentenheter 2021, −12,1 procentenheter 2019 och −9,4 procentenheter 2013. Mot den globala indexfonden var gapet −19,1 procentenheter 2014 och −15,4 procentenheter 2022. Ibland vinner snittkunden, som 2008 mot svensk indexfond eller 2009 mot global indexfond, men över perioden räcker det inte.

Min tolkning är att indexfonden vinner för att den är tråkig. Den kräver färre beslut. Färre beslut betyder färre tillfällen att sabotera sin egen plan.

Det här är en av mina favoritfördelar med passivt sparande. Det handlar inte om att vara lat eller ointresserad. Det handlar om att bygga ett system som inte kräver att du är ditt bästa jag varje gång marknaden rör sig. De flesta av oss klarar inte 18 år av perfekta beslut. En enkel indexlösning minskar antalet beslut till något vi faktiskt kan leva med.

Det är därför ”sluta byta” ibland är ett bättre råd än ”hitta bättre fonder”. För många sparare är nästa förbättring inte mer information, utan mindre friktion.

Amerikanska småsparare visar samma mönster

Det här är inte en svensk specialitet. I den amerikanska jämförelsen var småspararna sämre än S&P 500 i 10 av 11 år mellan 2015 och 2025. Den genomsnittliga differensen var −6,4 procentenheter per år.

Det värsta året i den serien är 2022, då amerikanska småsparare låg −34,6 procentenheter efter index. Det bästa var 2020, då de låg +15,4 procentenheter före. Det är mänskligt: vissa år ser risktagandet smart ut, andra år blir samma beteende dyrt.

Poängen är inte att småsparare är dumma. Poängen är att marknaden är en svår miljö för mänsklig psykologi. En bred, billig indexfond är därför inte bara ett matematiskt val, utan ett beteendeskydd.

Den amerikanska serien visar också varför enskilda vinnarår kan vara förrädiska. 2020 låg småspararna före index med 15,4 procentenheter. Det kan lätt skapa berättelsen att ”nu har privatpersonerna knäckt koden”. Två år senare var gapet −34,6 procentenheter. Samma beteende som ser smart ut i ett visst marknadsläge kan bli dyrt när miljön ändras.

Det är precis därför jag föredrar system framför självförtroende. Självförtroende går upp när det nyss gått bra. Systemet ska fungera även när självförtroendet är felkalibrerat.

Det grafen inte visar

Värt att påpeka är att Avanzas snittkund inte nödvändigtvis är 100 % investerad i aktier hela tiden. Det kan finnas kontanter, räntor, enskilda aktier och annat som gör indexjämförelsen ofullständig. Det ska sägas tydligt.

Samtidigt är det just därför grafen är användbar som tankeväckare snarare än stenhård fakta. Den säger inte att varje enskild Avanzakund borde skämmas. Den säger att den genomsnittliga blandningen av val, tajming och beteende har blivit dyr jämfört med att bara äga index.

För mig landar det i en enkel slutsats: gör sparandet så tråkigt att du faktiskt orkar följa det. Automatiskt månadssparande, bred global indexfond och färre byten är inte spännande.

Brasklappen gör också att man ska undvika att använda grafen som moralisk dom över enskilda personer. En kund kan ha haft pengar i kontanter av goda skäl, ha sparat till bostad eller ha en annan riskprofil än indexfonden. Men när mönstret upprepas över så många år blir grafen ändå relevant. Den säger något om vad genomsnittliga investeringsbeslut tenderar att kosta.

Det fina är att lösningen inte kräver mer briljans. Den kräver ofta mindre aktivitet, lägre kostnader och bättre tålamod. Det är en ganska mänsklig slutsats, och kanske därför den är så svår.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för storyn. Den första tabellen visar Avanzas snittkunds årliga avkastning jämfört med svensk och global indexfond samt differenserna mot respektive index.

Den andra tabellen visar vad 100 kr hade vuxit till från 2007 till 2024 för Avanzianen, Sverige-index och DNB Global. Den gör ränta-på-ränta-effekten av några procentenheters årligt gap tydlig.

Den tredje tabellen visar amerikanska småsparare jämfört med S&P 500 mellan 2015 och 2025. Där underpresterar småspararna 10 av 11 år, med 2022 som det största gapet.