Det är dyrt och onödigt att vara sämre än en indexfond

Kommentar till grafen

Det här är inte unikt för Sverige utan ett globalt fenomen. En annan studie görs årligen av Dalbar för amerikanska småsparare som också visar att småsparare blir slagna av index.

Om du inte känner dig vid bilden som grafen ovan målar upp vill jag tipsa dig om det fantastiska 50-50 rådet. Du behöver nämligen inte välja aktiv eller passiv strategi för du kan välja båda.

Ha en portfölj som du försöker slå index med samt en indexportfölj. På det sättet kan du tävla mot indexportföljen och begränsa den potentiella uteblivna avkastningen ifall du underpresterar mot index.

Grafen som visar priset för att vara snittsparare

Det här är en av de grafer jag återkommer till oftast, för den sätter en prislapp på något de flesta av oss bara anar. Den visar vad som hände med 100 kr investerade i slutet av 2007: hos genomsnittskunden på Avanza, i en svensk indexfond och i en global indexfond. Datan för snittkunden kommer från Avanzas egen årssammanställning ”Mitt år”, så det är inte en teoretisk modell utan facit för hundratusentals verkliga sparare. Jag har själv gjort de flesta av snittkundens misstag genom åren, så det här är inte en pekpinne utan snarare ett kvitto jag önskar att någon visat mig 2008. Och kvittot är på en större summa än de flesta gissar.

100 kr blev 239 kr hos snittkunden och 491 kr i indexfonden

Snittkunden på Avanza förvandlade 100 kr till 239 kr mellan 2008 och 2024, medan samma hundralapp blev 415 kr i en svensk indexfond och 491 kr i en global. Det motsvarar ungefär 5,3 % per år för snittkunden, mot 8,7 % för Sverige-index och 9,8 % för den globala indexfonden, alltså en skillnad på 3,5 respektive 4,6 procentenheter per år. Det låter kanske hanterbart, men över 17 år är det skillnaden mellan att dubbla pengarna och att femdubbla dem.

Så här ser några nedslag i grafen ut:

Skalar vi upp det blir det mer kännbart: den som satte in 100 000 kr hade slutat på ca 239 000 kr som snittkund, men på ca 491 000 kr i den globala indexfonden. Det är drygt 250 000 kr i skillnad, för exakt samma insats och exakt samma tidsperiod. Snittkunden hade dessutom ett sämre år än indexfonderna i 13 av de 17 åren, och slog båda samtidigt bara ett enda år (2015). Det är ett mönster, inte otur.

Det är beteendet som kostar, inte Avanza

Grafen säger ingenting dåligt om Avanza som plattform, den säger något om oss kunder. Snittkunden ägde i praktiken samma marknad som indexfonderna, men fondbyten, aktieplock, avgifter och dåligt tajmade köp och sälj åt upp gapet.

Fenomenet är globalt: enligt Dalbars QAIB-rapport fick den amerikanska snittspararen i aktiefonder 16,5 % under 2024 när S&P 500 gav 25,1 %, ett gap på 8,5 procentenheter på ett enda år. Morningstars ”Mind the Gap” visar samma sak mer långsiktigt: ungefär 1,1 procentenheter per år försvann 2014–2023 bara genom att sparare satte in och tog ut pengar vid fel tillfällen.

Till det kommer fondvalet. I SPIVA Europe 2025 hade 100 % av de nordiska aktiva fonderna underpresterat mot sitt index på tio år, och 9 av 10 svenska fondförvaltare är sämre än index över tid. Vi har också skrivit om forskningen som visar att småsparare är ännu sämre än proffsen, och att de som handlar mest också förlorar mest. Det vill säga: gapet i grafen är summan av många små, mänskliga och helt normala beslut. Därför är det också möjligt att slippa betala det.

Så undviker du att betala snittkundens pris

Det fina med den här grafen är att lösningen redan står i den: den passiva hundralappen vann utan att göra någonting. Det som funkat för oss, och som forskningen pekar mot, är några tråkiga grundregler:

• Köp en bred, billig, global indexfond och låt den vara basen. Konkreta förslag finns i vår genomgång av bästa fonderna.
• Automatisera månadssparandet så att besluten fattas av autogirot i stället för av magkänslan. Hela upplägget finns i Investera rätt och lätt.
• Sitt still i båten genom krascherna. Även grafens förlorare, snittkunden, fick +139 % på perioden genom att vara kvar. Den som sålde 2008 eller 2022 fick inte ens det.
• Vill du ändå försöka slå index, använd 50-50-regeln: halva portföljen i index, halva i din aktiva strategi, och tävla mot dig själv med riktigt facit.

Min upplevelse är att den sista punkten är viktigast för många. Det är inte kunskap som saknas, det är en ventil för lusten att ”göra något”. Med 50-50 begränsar du kostnaden för den lusten, och vår erfarenhet är att indexhalvan vinner oftare än egot vill erkänna. Mer om varför avvikelser kostar finns i Det är dyrt att avvika från index.

Vad grafen inte säger

En graf som den här förtjänar också sina brasklappar, för snittet är inte du. ”Avanzianerna” är ett genomsnitt av alla Avanzas kunder, och ett snitt kan dras av ett fåtal stora eller mycket aktiva konton. Många enskilda kunder slog säkert index, åtminstone enskilda år. En del av gapet är inte heller misstag utan medvetna val: den som har räntefonder eller kassa för att sova gott ska ha lägre avkastning än ett aktieindex, och det är helt rimligt.

Dessutom är alla siffror nominella, så köpkraften av 239 kr år 2024 är lägre än det ser ut. Och att den globala indexfonden slog den svenska under just 2008–2024 var inget man kunde veta på förhand; poängen är inte global mot Sverige, utan index mot snittkund. Med det sagt kvarstår kärnan oavsett hur man vrider på den: skillnaden på 3,5–4,6 procentenheter per år är för stor och för ihållande för att förklaras av riskval. Det dyraste i sparandet är sällan avgiften eller fonden, utan våra egna fingrar.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i indexfonder och varför det enkla slår det smarta har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Investera rätt och lätt – kom igång-guiden för ett automatiserat och forskningsbaserat sparande.
• Det är dyrt att avvika från index – systersidan som visar samma sak från SPIVA-hållet.
• SPIVA Europe 2025 – 75 % av Europas aktiva fonder slog inte index, 100 % av de nordiska på tio år.
• Småsparare är ännu sämre än proffsen – studien bakom beteendegapet.
• Om osäker, använd 50-50-regeln – ventilen för dig som vill försöka slå index utan att riskera allt.
• Fyra-hinkar-modellen – ramverket som ger den aktiva lusten en egen, begränsad hink.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.