Småspararen på Avanza borde bara köpa en indexfond

Snittspararen vann bara ett av sjutton år

Det mest talande i quilt-grafen är hur sällan Avanzianen faktiskt hamnar överst. Av de 17 kalenderåren 2008–2024 var Avanzianen bäst 1 gång. Den globala indexfonden var bäst 9 gånger och den svenska indexfonden 6 gånger.

Det betyder inte att Avanzianen alltid var dålig. Tvärtom finns starka år, som 2009 med +43,0 % och 2019 med +22,55 %. Problemet är att de åren inte räcker när indexfonderna vinner oftare, mer konsekvent och utan att du behöver fatta nya beslut varje år.

Poängen är nästan provocerande enkel: det aktiva småsparandet behövde inte vara katastrofalt för att förlora. Det räckte att vara lite sämre, ofta.

Det är en viktig skillnad. Många tänker att de bara behöver undvika de riktigt dåliga misstagen. Men i sparande räcker det ofta att vara lite fel positionerad, lite för sen tillbaka efter en nedgång eller lite för koncentrerad i förra årets vinnare. Upprepat över sjutton år blir "lite" inte litet längre.

Fyra procentenheter per år blir stora pengar

När samma underlag räknas som faktisk ränta-på-ränta-avkastning 2008–2024 blir skillnaden tydlig. Avanzianen hamnar på 5,25 % per år, svensk indexfond på 8,72 % och global indexfond på 9,82 %.

Skillnaden mot global indexfond är alltså ungefär 4,6 procentenheter per år i CAGR. Det låter kanske som en Excel-detalj, men över många år är det hela skillnaden. I systergrafen där 100 kr investeras från start blir Avanzianens 100 kr cirka 239 kr vid utgången av 2024, medan svensk indexfond blir 415 kr och global indexfond 491 kr.

Poängen är att det här inte är ett argument för att Avanza är dåligt. Tvärtom är det generöst att de delar siffrorna. Det är ett argument för att snittbeteendet hos oss sparare ofta är sämre än den enkla lösningen vi redan känner till.

Den praktiska innebörden är att avkastningsskillnader inte bara ska läsas som procentsatser. De ska läsas som framtida valmöjligheter. Mer pengar i portföljen kan betyda tidigare ekonomisk frihet, större trygghetsmarginal eller större möjlighet att hjälpa barnen. Därför är en till synes torr skillnad på några procentenheter per år något väldigt konkret.

Det är beteendet, inte fondvalet, som kostar

Det är lätt att göra detta till en fondfråga: "Vilken indexfond är bäst?" Men grafen pekar mot något större. Forskningen om investerarbeteende, från till exempel Morningstar Mind the Gap och Dalbar, säger ungefär samma sak: investerare får ofta sämre avkastning än de fonder de äger.

Det vanligaste skälet är inte att fonden är usel, utan att spararen köper och säljer vid fel tillfällen. Vi jagar det som gått bra, säljer det som känns obehagligt, byter strategi när nyhetsflödet är som mest högljutt och underskattar kostnaden av att missa återhämtningen.

En bred global indexfond löser inte allt. Men den tar bort väldigt många möjligheter att göra fel. Den tvingar dig att äga hela marknaden, acceptera att vissa delar går dåligt och låta tiden göra jobbet.

Det är också därför den enkla lösningen ofta är så svår att sälja in till oss själva. Den ger oss inget att "göra". Ingen känsla av kontroll. Ingen spännande berättelse om varför just den här fonden ska bli nästa vinnare. Men frånvaron av aktivitet är inte en brist. Den kan vara själva skyddet mot det beteende som grafen synliggör.

Brasklappen: jämförelsen är inte perfekt

Det finns en viktig invändning: Avanzas snittkund är inte samma sak som en ren aktiefond. En snittkund kan ha kontanter, räntefonder, enskilda aktier, belåning eller kortare sparhorisont. En del av underprestationen kan alltså bero på lägre aktieandel, inte bara dåligt beteende.

Förbehållet ändrar inte huvudpoängen. För den som har ett långsiktigt aktiesparande är jämförelsen användbar eftersom den visar vad som ofta händer när vi försöker vara smartare än marknaden. Vi får mer aktivitet, mer känslor och sämre odds.

Det viktiga är därför inte att använda grafen som dom över varje Avanza-kund. Det viktiga är att använda den som spegel. Om mitt eget sparande kräver att jag år efter år fattar bättre beslut än en billig indexfond, hur sannolikt är det att jag faktiskt gör det?

En bra brasklapp ska inte ta bort lärdomen, bara göra den mer rättvis. Om du medvetet har lägre risk, mer kontanter eller en annan horisont än indexfonderna kan en lägre avkastning vara helt rimlig. Men om målet faktiskt är långsiktigt aktiesparande blir jämförelsen svårare att bortförklara.

Så gör du det tråkiga praktiskt

Det praktiska rådet blir nästan pinsamt kort: välj en billig, bred indexfond eller fondrobot, sätt upp automatiskt månadssparande och ändra så lite som möjligt. Det är inte särskilt underhållande, men just det är poängen.

För många räcker en global indexfond. Vill du ha lite mer Sverige kan du komplettera med en svensk indexfond, men se upp så du inte bygger en portfölj som kräver ständig bevakning. Ju fler val du lägger till, desto fler chanser får känslorna att ta över.

Personligen tycker jag att grafen är som mest användbar när den gör sparandet mindre dramatiskt. Den säger inte att du är dum om du försöker själv. Den säger bara att oddsen historiskt har varit bättre när spararen slutat försöka vinna och i stället slutat göra misstag.

Bilaga: Data till grafen

Den här posten använder en custom/quilt-graf (`custom_rt_chart_id: quiltAvanzian`) och saknar Flourish-ID. Därför finns ingen `` att rendera. Den publicerade quilt-tabellen har i stället extraherats till `quilt-quiltAvanzian.json`, och siffrorna i artikeln bygger på den filen samt den verifierbara Avanza-mot-index-serien i `rt-kb/_data/datasets/rt_dataset_flourish_23668474.csv`.

Avvikelse att verifiera manuellt: quilt-tabellen visar åren 2008–2024 men snittkolumnen heter `Snitt 16 år`. Ingen shortcode har lagts in eftersom det skulle hitta på en Flourish-tabell som inte finns.