Tips på bra indexfonder och räntefonder 2020

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Årets populäraste avsnitt: bästa fonderna för 2020
2. Därför är det här avsnittet läskigt att spela in
3. Fonder som går bra över tid, inte vinnare ett enskilt år
4. 40 timmars arbete och aggregerad data
5. En artikel som uppdateras tillsammans med läsarna
6. Viktiga ansvarsbegränsningar och villkor
7. Källor och varför nyckeltal kan skilja sig åt
8. Vår investeringsstrategi: de två avgörande frågorna
9. Gurun och analytikern
10. Marknadstradern och den kloka småspararen
11. Vandrande räntefonden: motparten är ofta smartare
12. Därför väljer vi indexfonder utan förvaltare
13. Fonderna ska gå att äga i tio år
14. Men för de flesta räcker en fondrobot
15. Lönt att fortsätta blogga när fondroboten finns?
16. Det vanligaste misstaget: fel risk
17. Som golf: ett dåligt slag kan sänka hela rundan
18. Den enskilda fonden spelar liten roll
19. Globalfonder: inte så globala som man tror
20. Don't argue with reality
21. All information om varje fond finns på bloggen
22. Bästa globala aktieindexfonden: Länsförsäkringar Global Indexnära
23. Avanza Global: billigare, men nördig skillnad
24. Bästa hållbara globalfonden: SPP Global Plus
25. Bästa globala småbolagsfonden: Handelsbanken Global Småbolag
26. Bonusfond för PPM: AP7 SÅFA
27. Hur lyckas AP7 med så många bolag?
28. Coeli Global Selektiv och investmentbolag i lekhinken
29. Sammanfattning av de bästa globalfonderna
30. Bästa Asien- och tillväxtmarknadsfonderna
31. Svenska aktier: SEB Sverige Indexfond
32. Spiltan Aktiefond Investmentbolag som komplement
33. Svenska småbolag: Plus Småbolag Sverige Index
34. De bästa räntefonderna: ett missförstått tillgångsslag
35. Korta och långa räntefonder: Spiltan och AMF
36. Räntefonder med högre risk: globala stats- och företagsobligationer
37. Spiltan Högräntefond och hållbara obligationer
38. Realräntefonder och inflationsskydd
39. Hur man väljer mellan räntefonderna
40. Bästa guldfonden: Xetra-Gold (4GLD)
41. Råvaror, hållbarhet och Handelsbanken Råvarufond
42. Nybörjarportföljen: 50 % aktier, 40 % räntor, 10 % guld
43. Därför höjer vi guldandelen till 10 procent
44. Globala barnportföljen: 80 % aktier
45. RikaTillsammans-portföljen som alltid ska gå plus
46. Avrundning: Patreon och kommande avsnitt

Årets populäraste avsnitt: bästa fonderna för 2020

Jan: De bästa fonderna är som legobitar man kan bygga ihop bra portföljer med. Eller som du, Caroline, sa det: det är som bra basplagg i en garderob som passar ihop och matchar bra.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 134. Och eftersom det är nytt år, nytt decennium, det är 3 januari 2020, så är det dags för kanske årets populäraste avsnitt. Och vilket är det? Jo, det handlar om de bästa fonderna för 2020.

Jag har alltid tyckt att det är lite konstigt. För nu kommer de här listorna. Bästa, det är 2019, säger vissa. Och vi säger för 2020. Men vi har valt att det är för det här året som kommer nu. Det är de fonderna som är bäst.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi tittar inte så mycket på vad som gick bra förra året. Det är ganska ointressant. Jag tänker att det som är intressant att titta på är: vad är det jag vill ha framgent? Var vill jag lägga mina pengar för det kommande året?

Caroline: För det kommande året, eller kanske till och med för det kommande decenniet.

Jan: För jag kan väl redan nu avslöja att listan är till över 90 % samma som den var förra året. Men det är lite nytt. Det är tre nya fonder av 17 eller 18. Så jag tänker att detta är ett avsnitt som kommer hålla under de kommande tolv månaderna. Och jag tycker alltid det är lite läskigt att göra det här avsnittet.

Därför är det här avsnittet läskigt att spela in

Caroline: Ja, jag tycker att det är lite läskigt. För det är nämligen så att här spelar vi in det och sen lägger vi ut det, och sen kan vi inte ändra det. Medan på bloggen kan man alltid säga: gud, jag gjorde en miss, jag kan gå in och ändra eller korrigera. Så det är verkligen ett sånt avsnitt. Vi kommer prata om det, man kan kolla på bloggen.

Jan: Men tanken med, syftet med det här avsnittet, är att ge dig de bästa ingredienserna för att baka en kaka det kommande året. Vilka pusselbitar kan man ha i sitt sparande?

Caroline: I sin deg, trodde jag du skulle säga. Blanda metaforerna, Jan, gör det så man blir lite förvirrad.

Jan: Men nej, okej. Ja, vi kommer att blanda friskt idag. Det är egentligen fyra distinkta delar i dagens avsnitt som vi kommer prata om. Det första vi kommer prata om är: okej, på vilka grunder har vi valt ut de här fonderna? Vad är vår strategi, vad är vår investeringsfilosofi?

Att gå på andras ekonomiska råd är typ som att sätta sig med de personerna i samma bil. Och då kanske man vill veta: vart är den här bilen på väg? Är detta en Formel 1-förare, som i perioder kommer köra 250–300 kilometer i timmen? Runt, runt, runt.

Caroline: Nej, inte runt.

Jan: Det var inte min poäng. Kör väldigt fort och kan vinna vissa lopp. Men å andra sidan läste jag någonstans att det är bara i fem av över tusen Formel 1-lopp som alla förarna som startade har kommit i mål.

Fonder som går bra över tid, inte vinnare ett enskilt år

Jan: Jag är till exempel inte sugen på att ha fonder som det ena året kan bli vinnarfonder, men året efter blir årets förlorarfonder. Jag vill ha fonder som går bra över tid. Men det kommer också, som vi kommer prata om, ingen av våra fonder kommer någonsin vara den bästa fonden i någon objektiv utvärdering det enskilda året. Men över tid kommer de vara bra.

Så vi kommer prata rätt mycket om strategi och filosofi. Hur har vi gjort det här urvalet? Sen ska jag redan säga nu att vi kommer ge vår lista, den med de bästa fonderna, men den är helt och hållet subjektiv. Naturligtvis har vi tittat på massa fakta, men det är återigen fonder som passar vår investeringsstrategi. Tittar man med andra experter, så kommer de säkert säga: nej, du skulle ha haft den här ny teknik-fonden, eller den här fastighetsfonden. Då kan det vara så att de inte passar oss.

Caroline: Exakt, så att på det sättet.

Jan: Och sen tänker jag att vi, framförallt i dag, både i podden och här på videon på YouTube, lägger fokus på kommentarer kring fonderna och berättar lite om dem. Som när jag ska berätta för en kompis, snarare än att berätta: men visste du att köpkvoten är 1,19 och standardavvikelsen de senaste fem åren 14,7 %.

Caroline: Ja, men det gläder mig. Det gläder mig att det kommer vara lite mer, inte lättsmält väl, men användarvänlig information.

Jan: Ja, precis. Men för den som vill, på bloggen kommer all den här informationen finnas, och mer därtill.

Caroline: The hardcore.

Jan: The hardcore, så man kan gå och bonanza.

40 timmars arbete och aggregerad data

Jan: Det här är ju en artikel där jag tror att jag har lagt över 40 effektiva timmar på att ta fram det. Viss data finns, jag tror jag har använt fyra eller fem olika datakällor för att sätta ihop all fakta. Så det är lite sammanställning, aggregerad data.

Caroline: Finns det ingen annanstans på nätet?

Jan: Jo, de finns, men på massa olika ställen.

Caroline: Men inte så aggregerad som du har.

Jan: Nej, förhoppningsvis inte. Detta är exklusivt.

Caroline: Ja, jag hade inte dragit det så långt.

Jan: Ja, vi kör bara.

Caroline: Ja, men det är skönt att du säljer in det här.

Jan: Och sen, slutligen, kommer vi prata om det som är viktigt. Om vi nu har pusselbitar, vi har ingredienserna, vad kan vi baka för kaka? Vad kan vi ha för portföljer? Hur kan vi sätta ihop de här olika portföljerna i en helhet? Vi kommer prata om legobitarna. Med de här typ 17, 18 legobitarna kan du bygga vilken lek som helst.

Caroline: Det är helt olika dessutom. Bara kör på kakorna.

Jan: Men skitsamma. Man kan bygga olika portföljer. Eller baka olika kakor.

Som jag var inne på innan, det här är ett sånt avsnitt jag verkligen rekommenderar att, även om du lyssnar eller kollar på YouTube, gå in på bloggen och kolla. Där kommer det vara mycket mer information kring fakta kring fonderna. Och jag kommer dessutom uppdatera den löpande.

En artikel som uppdateras tillsammans med läsarna

Jan: Det jag uppskattar är verkligen att, mer än ett decennium sen, när vi startade bloggen, då var det så här: rika tillsammans. Och det här är verkligen en sån collaboration med er tittare, lyssnare och följare. Förra året var jag så här: nej, jag har inte hittat någon bra global räntefond. Och då fick jag från Henrik och från massa andra läsare: ja, men du kan titta på den här. Så jag tror att det var fem, sex, sju uppdateringar som kom till följd av input från er andra. Så att vi hjälps åt.

Det kan vara värt att titta in på den här artikeln. Den finns på rikatillsammans.se/bastafonderna/2020. Det finns en länk i beskrivningen.

Och sen är det också så att detta är ett av våra populäraste avsnitt på bloggen. Är det så att du tittar eller lyssnar på det här avsnittet som ny, så prenumerera gärna antingen i din poddspelare eller på YouTube. Tryck på prenumerera och gärna även på klockikonen. Så får man uppdateringar när det kommer nya avsnitt.

Caroline: Ja, för vi släpper ett nytt avsnitt varje vecka.

Jan: Varje söndag kväll. Och nu har vi faktiskt gjort 104 veckor i rad. Det är ganska coolt. Plus några ytterligare bonusavsnitt.

Men framförallt rekommenderar jag att gå in på rikatillsammans.se/nyhetsbrev. Då kan man prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, kommer ut cirka en gång i månaden och innehåller bloggens bästa tips, artiklar och så. Dessutom, när man anmäler sig, får man våra första välkomstbrev som är guldkornen, de bästa tipsen från tio års poddande och bloggande. Man får russinen ur kakan och ganska snabba tips. Och man ska inte förakta det, jag har flera läsare som mejlat: man har sparat över tusen kronor i månaden och gjort så. Så det kan vara värt att göra.

Viktiga ansvarsbegränsningar och villkor

Caroline: Bra. Det sista jag tänker att vi ska göra innan vi kör igång. Det här är ju typiskt viktiga ansvarsbegränsningar och villkor.

Jan: Ja, men precis. Det är viktigt att veta. Det här avsnittet är inte sponsrat. Det är ingen som har betalt för det. Det är ingen som har sagt: du vet, du får här lite kronor så kan vår fond komma med på bästalistan. It's not gonna happen, har inte hänt.

Däremot är det så att vi har sponsrade länkar till Avanza och Nordnet, där man kan köpa alla de här fonderna. Och vi har också en sponsrad länk till två fondrobotar, Lysa framförallt, som vi använder själva. Och de har varit med i tidigare avsnitt. Men det här avsnittet är rent. Det är också så att vi har våra egna pengar i de här fonderna.

Och sen är det viktigt att säga att detta inte är finansiell rådgivning. Vi presenterar ju ingredienserna. Man bör se det som allmän information, inte en personlig rådgivning. Även om vi inte kommer fokusera så mycket på avkastning, vilka fonder som har gått bra, är det viktigt att veta att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Investeringar kan både öka och minska i värde. Framförallt de här fonderna, och några av dem har faktiskt hög risk. Det är viktigt att veta det. Man kan i värsta fall förlora det kapital man har satt in. Men det kommer vi också prata om, för sannolikheten är låg om man gör rätt.

Källor och varför nyckeltal kan skilja sig åt

Jan: Och sen, som jag var inne på, avsnittet bygger på fondbolagens hemsidor, på Morningstar, på Hållbarhetsprofilen, på Avanza, på Nordnet. På deras information.

Caroline: Ja, som du har sammanställt.

Jan: Och jag bedömer den som tillförlitlig, men jag kan såklart inte garantera informationen. Jag har faktiskt sett flera ställen där informationen skiljer sig åt, till exempel mellan Avanza och Morningstar.

Caroline: På samma fond? Varför det? Vad är det för typ av information som skiljer sig?

Jan: Ja, nyckeltal. Det är olika nyckeltal hos Avanza.

Caroline: Men de räknar väl inte ut nya själva? Eller gör de det?

Jan: Ja, till exempel om vi utgår från Morningstar-stjärnor, som är ett betyg för hur fonden har gått den senaste tiden i förhållande till andra fonder. Då har en fond ibland haft fem stjärnor på Morningstar, bara fyra på Avanza. Men då har jag alltid utgått från Morningstar, för jag tycker att de verkar mer kunna det.

Caroline: Och man har ingen förklaring heller till varför det skiljer sig, utan det är bara att byta det?

Jan: Ja, men det är också viktigt. Jag har gjort mitt bästa, jag bedömer. Jag investerar själv på den fakta vi presenterar. Sen får man ju själv alltid vara ansvarig för det man gör. Mer info om detta finns på rikatillsammans.se/villkor.

Vår investeringsstrategi: de två avgörande frågorna

Jan: Bra. Innan vi går in på fonderna: hur ser vår bil ut? Hur ser vår investeringsstrategi ut? Av en händelse råkade vi göra ett avsnitt om investeringsstrategier för två veckor sedan. Vilket kanske inte var så mycket en händelse, utan kanske planering inför dagens avsnitt. Men kommer du ihåg att vi hade två frågor? Vi sa att det finns två frågor som bestämmer.

Caroline: Jag glömmer aldrig de frågorna.

Jan: Nu vet jag inte om du menar allvar eller om du skämtar.

Caroline: Nej, jag har glömt lite. Men det är så här, utan att titta här.

Jan: Jo, du får titta.

Caroline: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Kan man fråga sig själv?

Jan: Ja, precis. Så ja eller nej: kan jag förutsäga hur marknaden kommer att gå imorgon? Och den andra frågan är: kan jag hitta felvärderade bolag? Kan jag hitta felvärderade investeringar? Och då kan man svara på de här på fyra olika sätt. Det är fyra kombinationer.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och detta pratar vi om i avsnitt 131. Så man får väldigt gärna gå tillbaka till det. Men om vi bara går in på det nu. Vi har ju olika personligheter, eller vad man säger, som svarar på de här frågorna på olika sätt.

Caroline: Exakt. Och så leder de till olika strategier.

Gurun och analytikern

Jan: Till exempel, om jag är en person som kan förutsäga marknadens rörelser och dessutom kan hitta felvärderade bolag.

Caroline: Undervärderade investeringar.

Jan: Ja, precis. Då svarar jag ja, ja. Och då kallar vi det för gurun. Den ekonomiska gurun.

Caroline: Den som alltid har rätt. Eller till och med kan förutspå hur allting ska gå?

Jan: Ja, jag ska inte säga alltid ha rätt. Men gurun är en sån som är i nuet, så man vet hur det ska gå. Jag har ju vissa åsikter om att de inte finns. Men det pratar vi om, som sagt, i 131. Att det är lite self delusion på dem. Men i alla fall. Så det är gurun.

Och sen kan man svara: nej, jag kan inte förutsäga marknadens rörelser, men jag kan hitta felvärderade bolag.

Caroline: Ja, och då är man analytikern.

Jan: Ja, och här hittar man de flesta fondförvaltare. De säger: nej, jag kan inte förutsäga hur marknaden kommer gå, men om jag tittar på ett bolag som kanske på 12, 24 eller 36 månaders sikt, så är detta felvärderat. Det borde vara mer värt. Där har vi till exempel Coeli, som vi hade här som gäst, Andreas och Henrik, där de gjorde en sån analys. De sa: bolaget är felvärderat. Det är värt mycket mer än vad aktien kostar.

Caroline: Precis, så de ringer till vd:n: du, vi har räknat fel här, är det någonting vi missat? Nej, jag kan inte heller fatta varför marknaden värderar vårt bolag så här.

Jan: Och då köpte de, och en tid senare upptäckte marknaden att det var felvärderat, och då korrigerades priset. Aktien blev värd mer.

Caroline: Nu har jag lärt mig att de gör något som heter fundamental analys. Är det inte så?

Jan: Ja, precis. De kollar på fundamentala faktorer, intjäning, omsättningstillväxt och så vidare. Jag personligen har en åsikt om att det inte går, eftersom man inte kan göra en bättre analys än marknadens aktörer, framförallt inte som småsparare.

Marknadstradern och den kloka småspararen

Jan: Det tredje alternativet är marknadstradern, en person som säger: jag kan förutse marknadens rörelser, men jag kan inte hitta undervärderade bolag. Då använder de psykologiska faktorer. Nu verkar börsen gå ner, småspararna är rädda, ja men då tror vi att detta kommer gå ner. Jag tror inte heller att det finns särskilt mycket bevis för att det funkar i längden, att försöka tajma marknaden. Tvärtom sa Nobelpristagaren Daniel Kahneman att den genomsnittlige investeraren underpresterar, får en sämre avkastning än vad han eller hon hade behövt få, och det beror till stor del på marknadstajming.

Så till slut kommer vi till det som vi kallar för: nej, jag kan inte hitta felvärderade bolag och jag kan inte förutse marknadens rörelser. I avsnitt 131 kallade jag det för losern, men då tyckte inte du att det var så bra, utan idag har jag döpt det till den kloka småspararen.

Caroline: Ja, det är bättre.

Jan: Det är väl egentligen en insikt som en kompis till mig formulerade utifrån det vi pratade om. Han sa: ju fortare man inser att man är medioker, eller ju fortare du inser att du är en genomsnittlig investerare, desto mer pengar kommer du tjäna över tid.

Ju fortare du inser att du är en genomsnittlig investerare, desto mer pengar kommer du tjäna över tid.

För de flesta småsparare är tyvärr inte kloka, och de får en sämre avkastning än vad de hade behövt.

Caroline: Och det är ju också för att man försöker så otroligt mycket att konkurrera med alla de här proffsen. Och det behöver man ju inte.

Vandrande räntefonden: motparten är ofta smartare

Jan: Nej, jag tyckte det var väldigt talande. Vi gjorde en intervju med en professor, Paolo Sodini från Handelshögskolan, förra året. Jag tror det var avsnitt 87 eller någonting. Avsnittet heter "Min insikt är en vandrande räntefond". Han är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Han har läst på MIT, han har läst på universitet, Handelshögskolan i London. Sjukt duktig.

Och han säger så här: Jan, jag vet inte om du har tänkt på det, men när du köper eller säljer en investering på Avanza eller Nordnet, då är det ju någon som har totalt motsatt åsikt.

Caroline: För de vill köpa den?

Jan: Ja, om jag ska sälja något så måste det ju vara någon annan som köper. Och då har de en total motsatt åsikt. På samma sätt, om jag köper så måste det vara någon som säljer. Och då säger han: jag utgår från att i över 90 procent av fallen är den andra personen smartare än mig. Om professorn på Handelshögskolan säger detta, så tänker jag: då borde jag som småsparare tänka efter.

Caroline: Ja, det borde man. Och vet du, jag har också tänkt den tanken: nu är det någon som säljer den här aktien, fast den vill jag ju ha. Och så har jag tänkt: men de kanske behöver pengar till något annat. Men jag tänker om nu, att det kanske är så att de är smartare än mig.

Jan: Ja, precis. Så vi utgår från fonder som passar den som inte kan förutsäga marknadsrörelser, den som inte tror på att man kan hitta felvärderade bolag. De fonderna vi har valt går i riktning med forskningen. För forskningen säger: ja, finns det människor som kan svara ja på någon av de här frågorna? Ja, det finns det. Men de är sex av tusen. Sex av tusen personer klarar det här.

Sex av tusen personer klarar det. Många känner sig kallade, få lever upp till utmaningen.

Och utmaningen för oss småsparare blir: hur ska jag veta vilken av de här tusen fondförvaltarna jag ska sätta mina pengar hos, när 994 av dem kommer misslyckas? Är du med?

Caroline: Sätter du hos dem som gör bäst reklam?

Därför väljer vi indexfonder utan förvaltare

Jan: Okej, nu går vi vidare. När vi väljer våra fonder väljer vi alltså ut fonder som inte har någon förvaltare.

Caroline: Ja, det där är entreprenören i dig.

Jan: Jag är så här: om du inte kan vinna spelet enligt reglerna, ja men ändra reglerna. Spela inte enligt reglerna, spela ett annat spel. Vi har inte ens en ansats på att försöka välja de bästa förvaltarna, utan vi väljer våra fonder på helt andra kriterier. Och de kriterierna är att de ska vara passiva. Där ska inte finnas någon som ska försöka förutse marknaden. Där ska inte finnas någon som försöker leta efter felvärderade bolag. Vi vill helt enkelt ha så billiga fonder som möjligt och så breda fonder som möjligt. Vi vill ha en fond som köper alla bolagen.

Säger vi att vi vill investera i Sverige, då vill jag inte ha någon tjomme som ska sitta och säga: det här bolaget kommer gå bra i Sverige nästa år. Eller så här kommer den svenska marknaden gå 2020. Jag blir allergisk när människor uttalar sig om det där. Utan då vill jag ha alla bolag i Sverige. Då köper jag en indexfond, eller jag köper alla bolagen i världen. Så vi pratar om indexfonder.

En indexfond är helt enkelt allt av ett visst slag. Men då finns det olika typer av indexfonder. När vi tittar här vill vi inte ha två svenska indexfonder, för de kommer köpa alla bolag i Sverige båda två. Därför vill vi ha till exempel en global indexfond, en svensk indexfond, en asiatisk indexfond. Vi vill ha olika typer av fonder. Vi går alltså efter den bästa fonden i respektive typ.

Fonderna ska gå att äga i tio år

Jan: Det andra kriteriet är att de här fonderna ska gå att äga i tio år. Detta ska inte vara någon sån här: oj, jag missade att ombalansera, eller jag sov på jobbet och nu är det kört. Utan det här är fonder som man ska kunna äga i tio år. Och det märks, eftersom vi har gjort de här avsnitten nu i, jag tror, fyra år. Vi har aldrig bytt mer än kanske 10–20 procent. Det är samma fonder som återkommer. I de fall vi idag byter ut en fond mot en annan, då är det inte att den andra blivit dålig, utan en som har blivit marginellt bättre. Den här vann det här maratonloppet, den kom in en minut tidigare. Det var inte att den andra bröt eller kom in en timme senare, utan en minut.

Och sen vill vi gärna att de ska vara hållbara.

Caroline: Absolut. Det där ska vara en lägstanivå, de ska inte göra dåligt. Inte för klimatet och inte för människor.

Jan: Nej, precis. Vi kommer prata mycket om det här med ESG. Vi vill att de flesta fonder ska ha ESG-kriterier. Environmental, social, governance. Miljömässiga, sociala och ägarstyrningshänsyn. Och faktiskt har majoriteten av alla detta. Det är några som inte har det, men det skriver vi tydligt på bloggen.

Och sen tycker jag att de ska vara rumsrena.

Caroline: Du bara skrattar.

Jan: Ja, men fundera på vad detta kan vara. Jag har redan sagt att de ska vara hållbara, så det finns vissa fonder som går bort redan där. Det ska helst inte vara någon helt nystartad fond, där man är först ut. Det ska vara fonder som är reglerade. De går att köpa på Avanza och Nordnet. De har inget dåligt rykte, att fondförvaltaren innan var anklagad för ekonomisk brottslighet och gömde pengarna på Malta. Det ska inte finnas några sådana frågetecken.

Caroline: Nej, precis.

Men för de flesta räcker en fondrobot

Jan: Och sen är det också så att jag vill vara supertrevlig, för jag vet att det är många som lyssnar på det här som är nya. Då vill jag vara tydlig med det som vi har sagt i många andra avsnitt: för de allra flesta finns det idag fondrobotar. Den lanserades 2017, 2018. Och en fondrobot kommer ge de flesta ett mycket bättre sparande än att man behöver sitta och välja ut de här fonderna själv, eller lyssna på oss och göra de här sammanställningarna.

Och då kan det vara: men vad är en fondrobot? Det finns mycket missuppfattningar, har vi upptäckt, till exempel när vi har våra workshoppar. För att sammanfatta: en fondrobot är helt enkelt en tjänst som hjälper en att välja ut de bästa och billigaste indexfonderna. Den hjälper dig att kombinera ihop dem i linje med det forskningen säger. För det är inte bara att köpa en indexfond och sen är man färdig, utan man behöver kombinera, för de är olika. Fondroboten hjälper en också att balansera risken, som vi kommer prata mycket om, mellan aktier och räntor. Den hjälper en att månadsspara, och den hjälper en att hålla fördelningen mellan de olika fonderna.

Caroline: Ja, för den förändras ju över tid.

Jan: Precis. Och den hjälper en att välja om man vill ha ett hållbart eller ett brett sparande. I princip allt det som vi pratar om i det här avsnittet, som vi nu har lagt 40 timmar på att göra manuellt, kan man göra med ett par klick med en fondrobot. Har man inte det där superstora intresset, utan bara vill ha ett schysst, bra sparande, då sparar en fondrobot sjukt mycket tid. Vi gillar ju Lysa till exempel, det är den fondroboten vi använder. Då får man gärna använda vår sponsrade länk, gå in på Lysa, klicka igenom det och så är det färdigt.

Lönt att fortsätta blogga när fondroboten finns?

Jan: Detta var en sån fråga som var lite mentalt jobbig för mig för ett tag sedan. Då tänkte jag: är det lönt att fortsätta med bloggen när det finns en fondrobot? Men det finns faktiskt situationer då man inte kan välja en fondrobot, eller att man tycker att det är kul.

Caroline: Och det är många som inte vet att man kan välja en fondrobot. Vi är här för er.

Jan: Ja, men precis. Vi har majoriteten, mer än 50 procent av våra pengar, i en fondrobot idag. Vi har gjort de jämförelserna i andra avsnitt, där vi har tittat och jämfört och insett: nej, vi kan inte göra det billigare, vi kan inte göra det bättre, så det är lika bra att outsourca det till den här fondroboten. Då slipper man ombalansering, man slipper välja ut fonderna, man kan fokusera på andra saker som kanske är viktigare.

Det vanligaste misstaget: fel risk

Jan: Bra. De sista två grejerna vi ska ta innan vi går in på själva listan med fonderna. Även om man använder våra fonder, eller en fondrobot, är det två grejer som är viktiga. Det första är att undvika det vanligaste misstaget som jag upplever att folk gör. Och det är att när man zoomar ut och tittar på ett helikopterperspektiv på hela sitt sparande, på alla sina pengar, så har man fel risk. Man har för mycket risk eller för lite risk. För lite risk ser ut som att man har mycket pengar på bankkontot.

Caroline: Som man inte gör så mycket med. Det bara står där för att man kanske är lite rädd för vad man ska göra med det. Eller det enda man gör är att amortera, man investerar ingenting.

Jan: Man är rädd för aktier, man är rädd för fonder. Och vad förlorar man på det? Jo, man förlorar att man kanske aldrig kommer upp till den summa pengar som hade kunnat ge en den livsstil man vill ha. Eller i värsta fall är det många som kommer få leva på 40 procent av sin lön när de går i pension. De kommer bli fattigpensionärer och får minska sin livskvalitet. Det är problemet med att ha för lite risk.

Det andra problemet är människor som har för mycket risk. Att man har de där 3,9 aktierna och Paradox och det här. Eller att man har bara massa alternativa investeringar. Fingerprint var i en hysteri för många år sedan. Folk hade alla sina pengar i Fingerprint. Det gick jättebra ända tills den dagen det inte gick jättebra längre. Och problemet är att man kan hamna i exakt samma situation. Pengarna räcker inte till den livsstil man vill ha, för att man kan förlora pengarna längs vägen.

Som golf: ett dåligt slag kan sänka hela rundan

Jan: Jag tänker på detta som golf ibland. Det spelar ingen roll att du har haft 13 fantastiska slag på de senaste hålen, om du sabbar det på det femtonde. Att du sabbar när du står på green och inte får ner den där bollen. Du kan ha 300 procents uppgång, men förlorar du 80 procent, ja då är du tillbaka på en väldigt låg summa.

Caroline: Jag vill också poängtera att det inte bara handlar om att man inte får den livsstil man hade velat ha, eller att man har ekonomisk stress. Det kan till och med vara så att man inte kan betala vissa saker, som att gå till vårdcentralen när man är fattigpensionär. Eller tandläkaren. Det hade varit en sån mardröm för mig.

Jan: Ja, men jag har träffat människor som har haft så lite pengar att de inte har prioriterat att hämta ut receptbelagda läkemedel på apoteket.

Caroline: Så ska det inte vara. Jag tycker alla ska ha chansen att få det bättre än så.

Jan: Ja, precis. Och då ska man komma ihåg att 30 procent av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsedd utgift på 5 000 spänn. Så att det är så.

Vi ska inte prata om strategin för hur man balanserar risken i sin ekonomi, för det har vi ett helt avsnitt om. Förra avsnittet handlade om det, avsnitt 133, som handlar om fyra-hinkar-strategin. Det handlar om hur man kan fördela alla sina tillgångar i olika hinkar och på det sättet få en fantastisk helhet.

Caroline: Ja, med lagom mycket risk.

Jan: Med lagom mycket risk. De människor som har för lite risk kommer bli tvingade att ta mer risk. Och människor som har för mycket risk kommer bli tvingade att ta lägre risk. Det balanserar risken. Och förmodligen, för de flesta, kommer det öka avkastningen över tid och göra dem rikare i slutändan. Det är avsnitt 133, fyra-hinkar-principen. Jag tror avsnittet heter "Bästa strukturen för din ekonomi".

Den enskilda fonden spelar liten roll

Jan: Bra. Och när vi pratar om fonderna är det viktigt att komma ihåg att den enskilda fonden spelar väldigt liten roll för den totala avkastningen. Vad jag menar är att när vi tittar på dina investeringar och på mitt sparande, så kommer 80 procent av den avkastning man får i framtiden från tillgångsslaget. Det kommer från huruvida du väljer att investera dina pengar i aktier eller räntor.

Caroline: Ja.

Jan: För att ta en metafor: det är som att välja två fordon. Om aktien motsvarar bil och räntorna motsvarar att ta cykel eller gå, så spelar det ingen roll hur snabbt jag cyklar eller springer. Den sämsta bilen kommer ändå vara snabbare än den snabbaste cyklisten. Är du med? På det sättet kommer den bästa räntefonden aldrig vara bättre än en aktiefond.

Caroline: Den sämsta aktien.

Jan: Jag skrev det i jämförelsen, precis. För aktierna kan falla i värde, och då kan räntefonden vara bättre. I genomsnitt, i en uppåtgående marknad, stämmer det. Så det viktigaste är att få rätt på det första beslutet: hur mycket ska jag ha i aktier, hur mycket i räntor? Och det är det fyra-hinkar-principen hjälper till med.

Nästa grej, som motsvarar 15 procent av den avkastning man får, är fondtypen. Det motsvarar det som blir aktier. Då kan jag välja till exempel en Sverigefond eller en global fond eller en Asienfond eller en teknikfond. I vår bilmetafor motsvarar det att jag kan välja en kombi eller en skåpbil. Ska jag köra från Malmö till Stockholm kommer jag fram snabbare i en personbil än i en skåpbil. Så det står för 15 procent. 95 procent av avkastningen väljs alltså beroende på vilken fondtyp jag väljer och vilket tillgångsslag.

Och det är bara de sista fem procenten som bestäms av den enskilda fonden. Om jag väljer Swedbanks globalfond eller Avanzas globalfond eller Länsförsäkringars globalfond, det spelar ingen roll. Om jag har valt personbil, om jag väljer Volvos personbil eller Mercedes personbil eller någon Fiats personbil, så går de ungefär lika. Det är en högst marginell skillnad. Det är också viktigt att komma ihåg. Does it make sense?

Caroline: Ja.

Globalfonder: inte så globala som man tror

Jan: Bra. Då har vi tittat på det. I den här listan kommer vi prata både om aktier och räntor. Och vi kommer faktiskt prata om övriga också, till exempel guldfonder. Den första fondtypen vi kommer prata om, den som är viktigast, är globalfonder. Fonder som investerar i hela världen.

Det man behöver vara medveten om är att globalfonderna inte är så globala som man kan tro. Du kan beskriva den här bilden, som också ligger på bloggen.

Caroline: Ja, man ser ju här egentligen. Det är en världskarta i förhållande till börsernas storlek. Man har tagit till exempel den amerikanska börsen, som är störst, så den står för 52 procent, så då fick den ta 52 procent av den här världskartan.

Jan: En globalfond investerar mer än 50 procent av sina pengar i USA, investerar 1 procent i Sverige, 6 procent i Storbritannien.

Caroline: Det är lite demokratiskt på något vis, eller vad ska man säga?

Jan: Inte demokratiskt, men det är lite.

Caroline: Nej, demokratiskt, då hade det ju varit lika för alla.

Jan: Nej, men det är ju inte så ens i en demokrati.

Caroline: Nej, det var bara fel.

Jan: Jo, men vissa länder får större andel för att de har så stor del i världsekonomin. När man tänker globalfond kan man initialt tänka att det är lika mycket i alla länder. Men så är det inte, utan vi har en koncentration på över 50 procent i USA, 20 procent i Europa, 8 procent i Japan. Så typ 80 procent av en global fond är i USA, Västeuropa och Japan. Kina, som vi alla fattar kommer bli den största ekonomin på sikt, ja men den står för 3 procent av innehållet i en global fond.

Caroline: På sikt, ja.

Jan: Men den är inte det än. Så då vill vi inte ha för mycket där.

Don't argue with reality

Caroline: Nej, men jag tycker ändå. Om man bara ska se detta från ett positivt perspektiv, att det ser ut på det här viset. Kan det vara bra på något sätt? Om du tittar på det och tänker: det är kanske bra ur en viss synpunkt?

Jan: Jo, men det är klart, det är så här det ser ut. Don't argue with reality. De största företagen finns ju i USA. Det är där vi har Google, Facebook, alla de här stora företagen. Man kan inte heller säga: nej, det borde vara jämlikt fördelat, eller Kina borde ha mer. För den kinesiska börsen är inte så utvecklad, den är inte så reglerad, den har inte den historiken.

Men å andra sidan, spelar jag fotboll, så vill jag inte titta där bollen har varit, utan ska jag göra mål måste jag stå där bollen är på väg.

Caroline: Well put. Ja, absolut.

Jan: Men då börjar vi helt plötsligt prata om att vi kan förutse var bollen ska vara.

Caroline: Ja, men vissa förutsägelser kan man göra, som att den ekonomiska utvecklingen är på väg österut.

Jan: Det behöver man ju inte vara supersmart för. Kolla hur USA håller på att gå ner sig, på alla möjliga sätt. Det ser man också, den här kampen nu mellan en stormakt som USA, som håller på, och en rising power. Det är därför vi har till exempel en handelskonflikt mellan USA och Kina, där USA vill ha konflikten så tidigt som möjligt, för man är så stark som möjligt idag.

Caroline: Detta är superintressant, jag älskar sånt här.

Jan: Medan Kina kommer bli starkare för varje dag som går, så de vill ha konflikten längre fram. Så det handlar inte om: nej, vi skiter i en global, för nu placerar vi allt i tillväxtmarknaderna. Men vi kommer absolut göra en grej. Vi kommer välja till Asien och tillväxtmarknadsfonder för att öka den andelen, till exempel i Indien. Det är inte rimligt att Indien, med en miljard människor, 10 procent av världens befolkning, ska ha en krona av 100 investerade kronor.

Caroline: Nej, men det känns orimligt, ja.

Jan: Men det finns en anledning, än så länge. Det är så det ser ut idag. Och sen är det också så att de som gör de här indexen, MSCI, som är ett företag som gör dem.

Caroline: Om inte de kan jobba lite hårdare på att.

Jan: Jo, men det finns ju också massa intressen i det där. Så nej, poängen här är: jag vet att när man placerar pengar i en globalfond, då hamnar fem av tio kronor i USA.

All information om varje fond finns på bloggen

Jan: Bra. Det var en sån viktig "visste du att"-grej. Och sen kommer det vara så här på bloggen: för varje fond har vi massor av information. Vi har avgiften, jämförelseindex, hur många bolag det är, vilken riskskala det är på den här 1–7-skalan, som vi pratade om i förra avsnittet. Så att man vet var fonderna passar in. Vi pratar om belåningsvärde, hur mycket man kan låna med fonden som säkerhet, hur många sparare på Avanza som har den, hur mycket pengar den förvaltar, hur den har gått det senaste året, vad köpkvoten är. Och sen länkar vi till fondens hemsida, till Morningstar, till Avanza, till Nordnet, till senaste rapporten som fonden har släppt och allt det där. Det finns för varje fond på bloggen. Det är bara att klicka på länken i beskrivningen. Vi kommer inte gå igenom det, för då hade vi suttit här imorgon och listat alla de här grejerna.

Bra, så här 40 minuter in är det dags för listan. Har vi sopat rent nu så att vi kan ställa fram listan?

Caroline: Ja, men tycker du att vi har sopat rent?

Jan: Ja, ja.

Caroline: Men jag säger att det är viktigt att veta förutsättningarna, tänker jag.

Bästa globala aktieindexfonden: Länsförsäkringar Global Indexnära

Jan: Vad börjar vi med nu då? Vi börjar med de bästa globala aktieindexfonderna. Och jag tänker att vi börjar med min favoritfond. Den är Länsförsäkringar Global Indexnära. Det är samma vinnare som förra året. Skulle jag bara fått välja min enda fond att ha mina pengar i, så hade jag valt den här Länsförsäkringar.

Men varför? Jo, för att den är billig. Jag tror bara 0,22. Så du betalar 22 öre per hundralapp för allt du äger i den. Den har en bred exponering, jag tror den investerar i över 1 500 bolag runt om i hela världen. Den finns på Nordnet, på Avanza, på Länsförsäkringar, på de flesta. Det är lätt att köpa den, det går att månadsspara i den.

Caroline: Kan man sätta sin pension i den också?

Jan: Ja, oftast. Sen är det så att, som vi sa innan, själva fonden gör bara 5 procent av det totala resultatet. Så det finns massor av bra alternativ till den här. Till exempel Swedbank Robur Access Global, DNB Global Index, SPP. Det finns många sådana bra globalfonder. Detta är basen i sparandet. Skulle man bara fått välja en enda fond, då är det den.

Caroline: Vi har pratat någon gång tidigare om varför den heter indexnära.

Jan: Jo, just det. Bra att du säger det. Den följer det här MSCI:s globalindex. Men Länsförsäkringar är duktiga på det här med hållbara och ansvarsfulla investeringar. De plockar bort bolag, till exempel vapen, tobak, pornografi och så vidare.

Caroline: Olja.

Jan: Ja, olja också.

Caroline: Eller lägger jag socker här i din mun och du bara, jag vet inte. Det vågar jag inte säga någonting om.

Jan: Men de försöker i alla fall ha ett hållbart perspektiv. De har en hållbar policy för sina investeringar. Och eftersom de plockar bort från det här indexet, så kan det inte bli som index, utan då blir det indexnära. Nästan index. Det gillar jag också med den. För mig blir det att jag många gånger glömmer bort att säga något om hållbarhet här. För för mig bör det vara så, därför glömmer jag bort det.

Avanza Global: billigare, men nördig skillnad

Jan: Men det har ändå varit ganska mycket frågor kring den här Avanza Global.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Avanza Global är en fond som jag tror kom i slutet av 2018, som är Avanzas svar på globalfonder. De lanserade den med buller och brak, att detta är den billigaste globalfonden, avgift på 0,11, så hälften av Länsförsäkringsfonden. Då kan man fråga sig: okej, varför vann inte Avanza Global? Den vann inte, men den fick en egen kategori som heter billigaste globalfonden.

Anledningen till att den inte vann är lite nörd. Nu kommer vi in på nördfakta. För det första var det jättesvårt att hitta något arbete kring hållbarhet. Så den har inte det. Det andra är att när man ska välja mellan dem, så kommer de flesta argumenten kring avgift. Men problemet är att avgiften inte säger hela sanningen. Länsförsäkringar Global Indexnära är baserad i Sverige. Avanza Global är baserad i Luxemburg.

Du kan tycka att det inte spelar någon roll. Men kommer du ihåg att 50 procent av bolagen var i USA? Om vi investerar 100 kronor i den här fonden, så kommer 50 kronor vara i amerikanska bolag. I USA delar bolagen ut sina vinster. Och man kan säga att det står för ungefär 2 procent av fondens avkastning per år. Om man räknar på att fonden gör 7 procent, kan man räkna med att 2 procent kommer ungefär från utdelningar.

I Luxemburg betalar man 30 procent skatt på de här utdelningarna. Medan Länsförsäkringar, som kan äga exakt samma bolag, bara betalar 15 procent skatt på samma utdelning, eftersom de har sitt säte i Sverige och Sverige har ett annat skatteavtal med USA.

Caroline: Man tror nästan att Luxemburg ska ha bra skatteavtal.

Jan: Ja, men så är det inte. Detta fick jag bekräftat av Länsförsäkringars jurist. Jag har suttit och mejlat med de här människorna. Och det skulle jag säga att det internt kanske medför att skatten är 0,1 procent högre. Och då har jag roat mig i mellandagarna, 25 december, med att skriva ett bonusavsnitt på just det här, den interna beskattningen.

Caroline: Ja, det stämmer.

Jan: Men jag är så här: nu är vi down the rabbit hole. Det är något som även fondförvaltare oftast inte ens tänker på själva. De fick kolla med sin jurist för att se hur det var.

Caroline: Men det känns ändå så. Jag blir lite chockad.

Jan: Nej, men bli inte chockad. Vi pratar 0,1 procent.

Caroline: Ja, det är lite pengar det handlar om. Men det är ändå så man bara: okej, vad är det mer jag inte vet?

Jan: Ja, och här är det mycket möjligt att till och med jag inte har förstått det helt. Utan jag säger: kolla på det här avsnittet 25 december som vi släppte på bloggen. Det finns inte som podd och inte på YouTube, utan då får man läsa det. Återigen, det handlar inte om att Avanza Global är dålig och Länsförsäkringar är bra. Detta är ett maraton, så de kom in en sekund efter varandra. Det spelar liksom inte så stor roll.

Den andra faktorn är att avgiften inte är så stor skillnad som man kan tro. Det tredje är att Avanza Global bara finns på Avanza. Har man Nordnet eller någon annan bank kan man inte välja den. De tre anledningarna gjorde att den fick en egen kategori. Så det är på alla möjliga sätt en riktigt bra fond. Vi har som sagt pengar i både den och Länsförsäkringar.

Caroline: Behöver man ha pengar i båda?

Jan: Nej, man kan välja en. Men jag gillar båda.

Bästa hållbara globalfonden: SPP Global Plus

Jan: Bra, om vi tittar på nästa. Då har jag gjort en kategori som heter bästa hållbara globalfonden.

Caroline: Ja, och då är det SPP Global Plus.

Jan: Ja, och här är ett tips för dig som tycker att hållbarhet är extra viktigt. För vissa är den viktigaste faktorn så hög avkastning som möjligt. För andra är en faktor den billigaste avgiften. För någon är det så hållbart som möjligt. Jag är mer så här: jag vill ha bra på alla, men det behöver inte sticka ut. Jag är typ mer som Super Mario. Han är okej på allt, men inte fantastisk på någon av grejerna.

Om man tycker att hållbarhet är den viktigaste aspekten, då påstår jag att det bästa fondbolaget är SPP. De har ett antal fonder som heter Plus. SPP Global Plus.

Caroline: Vad heter de Plus? Är det det man trycker på där?

Jan: Ingen aning.

Caroline: Men jag tänker att man kan läsa om den här SPP Global Plus på vår blogg och på SPP:s hemsida. Jag tänker mer kring: om det nu är jätteviktigt för en att det är hållbart, så om man vill veta mer kring på vilket sätt det är hållbart, för det finns ju så många aspekter av det, jämlikhet och sådana saker, då kan man läsa om det.

Jan: Vi har också ett avsnitt som heter "Tips för hållbart och etiskt sparande". Det kommer en länk till det. SPP Plus-fonder är riktigt bra för den som tycker att hållbarhetsaspekten är viktig. Och i kategorin globalfonder är det SPP Global Plus. Ett hedersomnämnande är att de även har en aktivt förvaltad fond, tror jag, som heter SPP Global Solutions. Det är en sån uttalat hållbar fond som ska skapa lösningar på de problem vi har. Den är aktivt förvaltad. Den kostar lite mer.

Caroline: Ja, och den faller på de andra kriterierna, så den passar egentligen inte in i vår strategi.

Jan: Så därför har jag inte nämnt den annat än som ett off the cuff-tips.

Bästa globala småbolagsfonden: Handelsbanken Global Småbolag

Jan: Ett annat problem med de här globalfonderna, förutom att de inte investerar jämlikt i hela världen, är att de bara investerar i de största bolagen. De investerar inte i medelstora eller små bolag. Och vad är problemet med det? Vi får inte en exponering mot alla bolag i hela världen. Därför tycker jag att man ska komplettera. Det är också för att forskningen visar att över tid tenderar små bolag prestera bättre än stora bolag. Det är mer tillväxtpotential i de små bolagen, men det är också en högre risk.

Och då tycker jag att den bästa globala småbolagsfonden är Handelsbanken Global Småbolag.

Caroline: Kan man bara köpa den på Handelsbanken?

Jan: Nej, den funkar. Alla de här går att köpa både på Avanza och Nordnet. Förutom Avanza Global, som bara går att köpa på Avanza. Det är väl den dyraste fonden. Här gör vi ett avsteg. Normalt sett har vi en regel som är max 0,4 procent i avgift. Jag tror denna kostar 0,7. Men det finns inget enklare sätt att få den här exponeringen mot de globala småbolagen.

Bonusfond för PPM: AP7 SÅFA

Jan: Och sen den sista, när vi pratar om globalfonderna, är att vi har en bonusfond, och det är den bästa fonden för ens PPM-sparande.

Caroline: Ja, och det är AP7 SÅFA.

Jan: Ja, Sjunde AP-fonden är egentligen inte en fond, utan det är två fonder. Det är AP7 Aktier och AP7 Räntor. Och de försöker också balansera risken så som vi pratar om med de fyra hinkarna. Fram tills du är 55 är det 100 procent AP7 Aktiefond. Och sen lägger de på 3 procent räntefonder för varje år efter 55. Men väljer man AP7 SÅFA så fixar de det automatiskt.

Sjunde AP-fonden, om jag hade fått välja en önskan, så hade jag lagt alla mina pengar i den. Men den finns bara inom PPM-systemet. Jag påstår att det nog är världens bästa globalfond. Den är extremt billig, jag tror den kostar 0,08. Så den är till och med billigare än Avanza Global. Den har fler bolag än någon annan fond, jag känner till över 2 500 bolag. Den använder dessutom belåning, så investerar du 100 kronor kan det vara att de ibland lånar upp till 25 kronor. Så att du investerar 125 kronor och får en högre avkastning. Och den har överpresterat mot de flesta småsparare. Jag tror det är 4,2 miljoner sparare i Sverige som har den.

Caroline: Det är jättebra att det är så många. Jag har den.

Jan: Ja, men det är för att det är den man får om man inte har gjort något val.

Ironin är att eftersom man får AP7 SÅFA om man inte gör något val, så tror folk att den är dålig och väljer bort från den bästa fonden.

Så detta är så här: är du osäker på vad du har, gå tillbaka. För de absolut flesta kommer detta vara ett bättre alternativ över tid än det du har. Det kan man kolla på minpension.

Caroline: Nej, på pensionsmyndigheten.se.

Jan: Så är det.

Hur lyckas AP7 med så många bolag?

Caroline: Men jag blir ständigt fascinerad över hur de lyckas med det.

Jan: Ja, men det är för att de är långsiktiga.

Caroline: Hur de lyckas ha så många bolag.

Jan: Ja, men för att de har så sjukt, jag tror de har 250 miljarder kronor. Så de har tillgång till mer, för att de har mer pengar.

Caroline: Okej.

Jan: Ingen annan fond som vi pratar om här är i närheten så stor. Jag tror Länsförsäkringarfonden var en av de största, den hade 30 miljarder under förvaltning. Och AP7 Aktiefond, Sjunde AP-fonden, var typ tio gånger så stor. Så det var lite coolt.

Caroline: Ja, men du, är det inte så att det finns andra fonder också? Jag tycker jag har sett det i våra portföljer. Alltså lite koll har jag ändå.

Jan: Jo, precis. Det är lite andra fonder som egentligen skulle hamna här i kategorin globala aktiefonder. Där kan vara till exempel PriorNilsson eller Proethos, som är en uttalat hållbar etisk fond. Vi hade ett avsnitt med Magnus Alfredsson, grundare till Proethos, som var och pratade om den. Den jämför sig också med ett globalt index. Varför den inte hamnar uttalat på den här listan är att det är en blandfond. Där är 80 procent aktier och 20 procent räntor. Den är lite aktivt förvaltad. Han väljer aktivt ut de bolag som han tror kommer lösa klimatkrisen vi har framåt. Så den är med i vår lekhink.

Coeli Global Selektiv och investmentbolag i lekhinken

Jan: Sen har vi en annan, Coeli, Andreas och Henrik, som vi har pratat om. Den här Coeli Global Selektiv, som är svindyr. Globalfond på nästan 1,5 procent i avgift. Men till skillnad från de här fonderna som äger över 1 500 bolag, så har de 30 bolag i sin portfölj.

Caroline: De kallar de 30 bästa bolagen.

Jan: Ja, precis. De kallar dem världens finaste bolag. Och jag kan vara så här, även om jag rationellt säger att detta inte kommer gå, vi har slagit vad med dem, att vår Länsförsäkringar Global Index kommer gå bättre än deras fond.

Caroline: Är det på fem år?

Jan: Ja, fem år. Vi leder fortfarande. Men när jag kollar på de här bolagen så känner jag igen dem. Jag är kund hos flera av dem. Och jag är så här: om någon skulle säga att detta är de aktier som dina barn ärver efter dig, så har jag varit så här: det är helt okej. Där är jag väl irrationell och går ifrån min egen strategi. Men vi har dem i vår lekhink.

Och sen har vi en annan, SEF Kavaljer Investmentbolag, som också är en sån här global, investerar i svenska och utländska investmentbolag och konglomerat. Företag som äger en massa andra företag, eller företag som äger en massa andra varumärken, som till exempel Louis Vuitton, den här LVMH, eller HM.

Caroline: Ja, något lyxkonglomerat.

Jan: Ja, precis. Det är väl de tre undantagen som skulle passa in så här globalt.

Caroline: Tänker att nu när kineserna börjar bli rika så är det bra att vi har lyxkonglomerat.

Jan: Ja, precis. Ja, vi får se.

Sammanfattning av de bästa globalfonderna

Jan: Nej, men så att om jag ska sammanfatta de bästa globalfonderna enligt vår lista. Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global, SPP Global Plus om man gillar hållbarheten, Handelsbanken Global Småbolag och sen i PPM AP7 SÅFA. Då kan man se att man kan välja antingen Länsförsäkringar Global eller Avanza Global eller SPP Global. De tre är identiska. Men sen kan man komplettera med den här Handelsbanken. Handelsbanken Global Småbolag är en komplementfond. För det är inte samma som i de andra.

Caroline: Nej, det är inte samma kategori.

Jan: Medan de andra tre är samma. Det är bara lite olika inriktning. Den ena är billigast, den andra är mest hållbar och Länsförsäkringar är mest allround. Förståeligt?

Caroline: Yes.

Bästa Asien- och tillväxtmarknadsfonderna

Jan: Bra. Om vi ska titta på de övriga indexfonderna. Vad har vi här nu då? Jo, vi har den bästa Asienfonden, Swedbank Robur Access Asien. Och den hänger lite ihop med den bästa tillväxtmarknadsfonden, som är Avanza Emerging Markets.

Caroline: Och den är ny här?

Jan: Ja, detta är den första fonden som är ny hittills på listan. Det här är fonder som investerar majoriteten av sina pengar i Asien och tillväxtmarknader som Indien, Brasilien, Thailand, Sydkorea. Andra marknader. Ska man bara välja en av dem rekommenderar jag tillväxtmarknadsfonden. Och här är det så att Avanza Emerging Markets är en ny fond som jag tror kom under 2019. Och den är billig, jag tror den kostar typ 0,29.

Den näst bästa är Länsförsäkringars tillväxtmarknadsfond. Det finns en fond som heter Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära. Men den tror jag är dubbelt så dyr, den är 0,5 procent. Där var diffen så stor att jag måste säga att Avanza-fonden är bättre. Men problemet är detsamma som vi hade innan: Avanza-fonden, svårt att hitta hållbarhetsinformation, och hållbarhetsinformationen finns bara på Avanza. Så kör man på Nordnet, eller vill man köra på Länsförsäkringar, då får man köra Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära. Två riktigt bra fonder annars.

Caroline: Men kan man fråga, vad går de över tid egentligen, de här fonderna? Och vi pratar över tid, kanske fem, tio år.

Jan: Ja, det är jättesvårt att säga. Men som total portfölj ska de gå ungefär 7–8 procent om året, totalt, alla aktiefonderna. Det är vad aktier gör som tillgångsslag. Sen är det bara att, som vi var inne på innan, tillgångsslaget ger 80 procent av avkastningen. Sen är det bara 20 procent som ges av fondtypen och den enskilda fonden.

Caroline: Så det är inte så stor skillnad mellan dem?

Jan: Nej, utan det är bara att vi vill ha så bred exponering som möjligt.

Svenska aktier: SEB Sverige Indexfond

Jan: Sen pratar man ju om att bor man i Sverige så ska vi ändå ha en övervikt mot Sverige. Vi ska inte ha 1 procent, som det är på den globala marknaden. Men vi ska inte heller ha mer, kanske max 20. Så i spannet 0 till 20 procent tycker jag att man ska ha Sverige. Och här är forskningen inte helt entydig. Vissa säger att du bör ha optimalt 20 procent, för det är i de svenska kronorna du kommer ha dina utgifter. Det är på den svenska marknaden du bor, det är till den svenska ekonomin du relaterar. Medan andra säger: fast du har ju redan din löneinkomst i svenska kronor, du har ditt boende i svenska kronor. Det finns inget rätt svar. Jag tycker att man i portföljen ska lägga mellan 10 och 15 procent i Sverige.

Och då tycker jag att den bästa svenska fonden är SEB Sverige Indexfond. Anledningen är att det är den bredaste svenska indexfonden. Jag tror den har 340 bolag. Det finns andra svenska index som Avanza Zero till exempel, eller Nordnet Superfonden Sverige som är gratis, så avgiften är mycket, mycket lägre. Men då investerar de bara i 30 eller 80 bolag. De tar inte med småbolagen. Jag gillar denna, för den tar med typ alla.

Och apropå det vi ska prata om i nästa veckas avsnitt, hur gick det? Om man tittar på Avanza, de senaste elva åren, hade Avanzas sparare fått bättre avkastning om de bara hade köpt den här fonden än om de hade ägt det de ägt själva.

Caroline: Den här SEB Sverige Indexfond?

Jan: Ja. För den följer det så kallade SIXRX-indexet, som är det mest schyssta att jämföra med i Sverige.

Spiltan Aktiefond Investmentbolag som komplement

Jan: Där, kompletterande fond har vi Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Varför är den kompletterande? För denna har varit så sjukt bra de senaste åren att det inte går att ignorera den.

Caroline: Men vad är sjukt bra då?

Jan: Ja, men den har gått, tittar man på ett 20-årsperspektiv så har den gjort dubbelt så bra eller mer än dubbelt så bra som det där indexet. Där äger man de svenska familjeinvesteringarna, från Wallenbergfamiljen och Lundbergfamiljen. Problemet, varför jag inte sätter den som bästa Sverigefond, är att om det vore så att investmentbolag vore the shit, då borde tyska investmentbolag vara mycket bättre än tyska börsen. Amerikanska investmentbolag borde vara mycket bättre än amerikanska börsen. Men så är det inte. Det är bara i Sverige de investmentbolagen är bättre än resterande bolag.

Caroline: Man blir förbryllad. Varför är det så, tror du?

Jan: Jag tror att det handlar om att de svenska investmentbolagen egentligen är en annan typ av fonder. Det är egentligen private equity i mångt och mycket. De har investerat i onoterade bolag, de har använt hävstång, de har utvecklat andra bolag. De har jobbat lite annorlunda. Till exempel i USA har man ofta inte de här bolagen på börsen, utan de finns utanför börsen. Tittar man på att börsen ska göra 7–8 procent, så brukar man prata om att private equity-bolag ska göra ungefär 14–15 procent. Och det är vad de svenska investmentbolagen har gjort.

Den är med i alla våra portföljer, men jag vågar inte sätta alla mina pengar i den. Skulle jag behöva välja mellan SEB Sverige Indexfond och Spiltan, så skulle jag säga att SEB-fonden är mer balanserad. Jag vet mer vad jag får, medan den här Spiltan-fonden kan gå mycket bättre, men den kan också gå sämre.

Caroline: Jag är lite fascinerad av att investmentbolag i andra länder inte går lika bra som svenska. Och det är då för att det inte sköts på samma sätt?

Jan: Nej, jag vet inte, jag har inget bra svar. Jag har försökt diska ut detta, för investmentbolag är sjukt populära.

Caroline: Men är det ingen som har gjort en analys av detta? Det måste ju vara jätteintressant för någon att gräva i.

Jan: Jag har inte hittat någonting. Kanske någon läsare eller följare vet.

Svenska småbolag: Plus Småbolag Sverige Index

Jan: Precis som med det globala indexet är det en underprestation mot småbolag i de här. Så då kan man komplettera med en småbolagsfond. Och där tycker jag att Plus Småbolag Sverige Index är den bästa svenska småbolagsfonden.

Caroline: Vad är det här Plus?

Jan: Det heter Fondbolaget. Det finns Handelsbanken eller Länsförsäkringar. Det här heter Plus, det är Fondbolaget.

De bästa räntefonderna: ett missförstått tillgångsslag

Jan: Bra. Vi ska ta den sista. Nu lämnar vi aktier. Det var de bästa aktiefonderna. Nu ska vi prata om de bästa räntefonderna.

Och den bästa korta räntefonden. Där ska jag också säga att jag rekommenderar avsnitt 64, som går igenom räntefonder. För räntefonder är på mångt och mycket det mest missförstådda tillgångsslaget. Det är ointuitivt. När räntan går upp, då faller räntefonderna i värde. När räntan går ner, då ökar de i värde. Det är inte det man tror spontant.

Det är dessutom så att de aktiefonder som har högst avkastning, de investerar i de bästa bolagen. De räntefonder som har högst avkastning, de investerar i de sämsta bolagen. Vilket är ointuitivt, men ganska logiskt. För om du och jag har en kompis som ska låna pengar, så kommer vi vilja ha högst ränta av den som vi litar minst på. Den som alltid betalar tillbaka kan få låna pengarna räntefritt. Medan den där tjommen som aldrig betalar tillbaka kommer vi vilja ha en hög ränta av.

Och sen är det många som säger: ja, men räntefond, varför ska man ha det? De ger ju ingen avkastning. Men då är jag också på: nej, syftet med räntefonderna är inte att de ska tjäna pengar, utan att bevara de pengar som vi tjänar på de andra fonderna, på aktiefonderna.

Syftet med räntefonderna är inte att tjäna pengar, utan att bevara det vi tjänar på aktiefonderna.

Jag tycker att de har ett syfte, ett existensberättigande i form av att balansera sparandet.

Korta och långa räntefonder: Spiltan och AMF

Jan: Och där, om vi ska ta de bästa räntefonderna, så tycker jag att den bästa korta räntefonden är Spiltan Räntefond Sverige. Det är basen, om man ska ha den största krockkudden. Och då skiljer man på korta och långa räntefonder. Korta räntefonder är lite tryggare, de har riskklass 1 av den här skalan 1–7. Och sen finns det fonder med lite högre risk som ger lite högre avkastning, så kallade långa räntefonder. Och den bästa långa räntefonden är då AMF Räntefond Lång. Precis samma fonder som vi hade förra året. Den har riskklass 2, om jag inte minns fel.

Caroline: Av 7.

Jan: Av 7, ja. Precis. Så då har man de första korta och långa räntefonderna. De här lånar ut till både svenska bolag och svenska statspapper. De lånar ut till svenska börsnoterade bolag, svenska fastighetsbolag, till bankerna, till oss privatpersoner i form av att de lånar ut till bankerna som lånar ut bostadslån. Så det är trygga, säkra papper.

Räntefonder med högre risk: globala stats- och företagsobligationer

Jan: Om vi sen börjar titta på räntefonder med lite högre risk. De som till exempel lånar ut till företag och lånar ut till länder utomlands. Då har vi den bästa globala statsräntefonden, som är AMF Räntefond Mix, som lånar ut till Frankrike, till Tyskland, till USA, till Storbritannien och till Sverige. Den lånar ut till länder också, ganska säkert, men med en lite högre risk.

Sen finns det fonder som lånar ut till företag i Sverige, men också utomlands. Då är det SPP Global Företagsobligation Plus. Detta är en ny fond, så det är en av de nya i år. Och här ska jag vara helt ärlig. Räntefonder är klurigt. Jag kommer ihåg att förr tyckte jag så här om räntefonder: det är bara att köpa en räntefond, alla räntefonder är lika, och så är aktierna det som är svårt. Idag är det så här: aktier är skitlätt jämfört med räntor. Till och med kategoriseringarna är olika beroende på vem du tittar hos. Tittar du på Morningstar kan en fond vara klassad på ett sätt, och tittar du på Avanza är den klassad på ett helt annat sätt. Så här är det mycket möjligt att jag har missat något. Så någon som är sjukt insatt i räntefonder får gärna i så fall kommentera. Men jag tror att jag i alla fall inte har gjort jättefel.

Caroline: Men varför vann denna då? För du hade ju massa kriterier för de här aktiefonderna.

Jan: Det är samma kriterier här. Också vad de kostar. Det är hela tiden balans mellan avgift, vilket index de följer, riskklass, konkurrenterna, kan man månadsspara i dem, är de rumsrena och så vidare. Jag försöker också hålla mig till svenska fonder. Det finns mycket sådana här JP Morgan high yield, AM global bond aggregate.

Caroline: Det låter så himla fint!

Jan: Ja, men precis. Och då är jag så här: jag kollar på det och säger nej, hellre de här fonderna som är förståeliga. Sen är det, som när vi tittar på RikaTillsammans-portföljen, då har vi fått välja vissa av de här specialfonderna, för då finns det inte en svensk motsvarighet. Men jag tror att för de flesta borde detta vara bra. Jag kollade också på Simplicity, jag hade några fonder här som jag vet till exempel Jonas Lindmark på Morningstar är förtjust i.

Spiltan Högräntefond och hållbara obligationer

Jan: Tittar vi på en sån här svensk fond som lånar ut, jag tror riskklass 2 eller 3 ibland, så Spiltan Högräntefond.

Caroline: Vad lånar de ut till?

Jan: Svenska börsbolag och fastighetsbolag, men med högre risk än de som Spiltan Räntefond Sverige har, och framförallt också på längre tidshorisont. Därmed blir risken högre. Så Spiltan Räntefond Sverige har riskklass 1, jag tror Spiltan Högräntefond har riskklass 2. Jättebra, de två tillsammans som komplement.

Om man vill ha den bästa hållbara räntefonden, återigen, det är inte som att Spiltan skiter i hållbarhet. Tvärtom skrev de uttryckligen om det i sina senaste halvårsrapporter: vi har efterfrågat gröna obligationer, det är kul att de är dubbelt så många i år än de var föregående år. Men de väljer andra också. Medan SPP Grön Obligationsfond bara väljer gröna obligationer. Så vill man maxa hållbarheten, då väljer man denna. Vill man ha allroundspelaren, då väljer man till exempel Spiltan.

Realräntefonder och inflationsskydd

Jan: Sen finns det realräntefonder, det vill säga räntefonder som skyddar mot inflation. Och inflation är att pengar minskar i värde.

Caroline: Varje år, ja.

Jan: Och att pengar minskar i värde är särskilt klurigt för räntefonder, eftersom de lånar ut pengar. Lånar man ut pengar vill man inte att de pengarna minskar i värde. Så då vill man ha skydd mot det. Och då har man så kallade inflationsskyddade räntefonder.

Caroline: Och det här är en sån då?

Jan: Detta är en sån, och då kallas det att man har en realränta. Detta är en specialfond, hög risk. Och det är Handelsbankens Realräntefond.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Som vi har valt där. Så alla de här fonderna är komplement till de andra fonderna. De mår bra tillsammans. De gifter sig bra.

Hur man väljer mellan räntefonderna

Caroline: Så då kan man titta på de här och tänka, ska man välja två eller ska man välja? Hur ska man tänka när man väljer här? Du sa att Spiltan Räntefond trivdes bra tillsammans med Spiltan Högränta.

Jan: Ja, här får man titta på portföljkonstruktionen. Har jag till exempel att jag kan fördela 40 procent räntor, ja, då kan jag faktiskt välja nästan allihop.

Caroline: Okej.

Jan: Har jag bara 10 procent räntor, ja, då kanske jag bara väljer Spiltan Räntefond Sverige och AMF Räntefond Lång. Så det beror lite på mängden pengar jag har. Har jag mycket pengar så att jag kan fördela det i många fonder, ja, då väljer jag många fonder. Dock behöver man vara medveten om att till exempel SPP Grön Obligationsfond ersätter kanske någon av de andra, medan Spiltan Räntefond Kort Sverige och Spiltan Högräntefond är två fonder som kompletterar varandra. Till exempel ersätter SPP Grön Obligationsfond AMF Räntefond Lång. Jag får ingen bonus på att ha de två. Vi ger ju förslag.

Caroline: Men hur kan man veta vilka som ersätter varandra? Är det att man bara tittar på innehållet i dem?

Jan: Nej, men det är att denna har hållbar inriktning.

Caroline: Att det är hållbarheten här som gör att de är nästan samma?

Jan: En fond som vi hade med förra året, som jag inte har med här, är också en sån här aktivt förvaltad fond som jag gillar: IKC Avkastningsfond. Den är aktivt förvaltad, en ganska dyr fond. Men den har varit väldigt bra i väldigt många år, så jag tycker egentligen den borde vara tillsammans med SPP Global Företagsobligationsfond. Men vi kommer ju i portföljförslagen, det är därför vi har modellportföljer, där man kan se både fördelningen mellan de olika typerna och räntefonderna.

Bästa guldfonden: Xetra-Gold (4GLD)

Jan: Så, de slutliga två fonderna som vi har kvar. Bästa övriga fonderna.

Caroline: Ja, och detta är nog den fonden som har gjort mig mest glad detta året.

Jan: Vilken är det då?

Caroline: Jo, det är den bästa guldfonden.

Jan: Detta är en gammal favorit som har gjort comeback. Den heter Xetra-Gold, med kortnamnet 4GLD. Och då kan man veta så här: kortnamn, det är ofta på börshandlade fonder. Det är fonder som man köper som en aktie, men det är en fond. Man köper den på börsen när börsen är öppen. Och då har de nästan alltid ett personnummer eller ett kortnamn. Så då kan man leta på de här kortnamnen.

Men varför denna är en favorit, det var för att man kunde köpa den för ett par år sedan. Men sen kom den nya lagstiftningen MiFID, som vi pratade om förra året, och då kunde man inte köpa den, för då var de tvungna att skriva nya dokument. Och nu har den här fonden gjort det, så nu är den tillbaka. Men tyvärr kan man bara köpa den hos Nordnet, för Avanza har någon konstig grej där man inte kan köpa utländska börshandlade fonder.

Men varför jag gillar denna, och den gör mig så glad, är att de har en fantastisk hemsida för den här fonden. Och det är så att en andel i fonden motsvarar ett gram guld. Har jag tusen andelar i fonden så har jag tusen gram guld.

Caroline: Ja, det är lättfattligt.

Jan: Det är lättfattligt. Och dessutom är det en sån ball grej att man kan åka till Frankfurt eller begära att få guldet hemskickat. I och för sig är det svindyrt och jag rekommenderar inte det.

Caroline: Har du ringt dem och frågat vad det kostar att få ditt guld hemskickat?

Jan: Ja, jag kollade faktiskt upp det.

Caroline: Vad sa de då?

Jan: Nej, men det finns, jag har länkat till en prislista som jag har fått.

Caroline: Men skickar de det då med DHL eller nåt sånt?

Jan: Ja, typ. Och vi har pratat mycket om guld i avsnitt 51, i avsnitt 68 och så vidare. Att guld har en plats i alla portföljer som en försäkring. Men då vill man ha riktigt guld. Du vill inte ha pappersguld, där du inte vet om du äger guldet, eller om det är riktigt guld, eller om det bara är en skuldsedel på guld. Men detta är as real as it gets.

Caroline: Ja. Varför blev vi så glada över detta? Jag vet inte. Vi gillar guld. Alla gillar väl guld?

Jan: Ja, så jag blev glad här. 4GLD. Några problem med den här fonden: går bara att köpa hos Nordnet, som vi var inne på. Den går inte att månadsspara i. Man måste fylla i sådana här kunskapstest för att få handla den. Men det är värt att göra det. Om man är kund på Avanza så finns det ingen bra guldfond där, utan det bästa är det som heter Guld Ava. Då är det pappersguld. Det följer guldutvecklingen, men om det kommer kris och verkligen allt skulle gå åt helvete, då kan man inte vara lika trygg som man kan vara i den här fonden. För den har faktiskt de facto guldet i sina valv. Men jag skriver det här också på bloggen och i modellportföljerna, så ger jag båda exemplen. Det är Guld Ava. Ingen hävstång, ingenting ska det vara. För det finns massa alternativ på Avanza.

Råvaror, hållbarhet och Handelsbanken Råvarufond

Caroline: Jag måste säga en sak om guld och diamanter och andra råvaror. Det är att jag har börjat intressera mig för hur man utvinner de här och hur processen går till när man renar guldet och såna saker. It ain't pretty.

Jan: It ain't pretty.

Caroline: Och samma med diamanter. Jag har ju ingen diamantring. Det är för att, it ain't pretty. Men jag tror att det kommer komma bättre alternativ på hur man får fram det och på vilket sätt man ersätter människor som jobbar med diamantgruvor. Problemet är att det här med hållbarhet inte är lika utvecklat i alla områden.

Jan: Nej, det är det inte. Men jag vet att de här, London Bullion Market Association, eller vad det heter, LBMA, jag vet att de jobbar med de här frågorna. Så det är inte katastrof. Men tittar man på vissa sådana här utbrytningar i Kongo och sånt, så är det ju inte bra.

Caroline: Nej, men jag skulle bara säga att det pågår.

Jan: Ja, just det. För jag intresserar mig lite för sånt här.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Bra. Så det är guldfonder. Och sen ibland finns där tankar om att man vill ha mer råvaror än bara guld. Som koppar och silver och massa andra saker. Då finns det Handelsbanken Råvarufond. Men där är också naturgas och olja och sånt. Så jag är inte jätteglad för den här. Det är väldigt sällan jag har den i portföljen, men jag tror jag har den i en av många. Men det är väldigt lite. Det är bra att veta. Bästa råvarufonden.

Nybörjarportföljen: 50 % aktier, 40 % räntor, 10 % guld

Jan: Så det här är fonderna. Och vi ska nu börja runda av. Men jag tänkte att vi skulle ge några snabba förslag på hur man kan kombinera ihop dem. Och här har jag faktiskt citerat dig.

Caroline: Det är alltid en chock. Nu kommer det någonting som jag inte vet om jag kan stå för. Som jag har sagt på någon middag eller något sånt.

Jan: Ja, men du sa himla kloka grejer. Du sa så här: bra fonder är som bra basplagg i en garderob. De går alltid att matcha med varandra för att passa alla olika tillfällen. Kan du stå för det?

Caroline: Ja, jag kan stå för det.

Jan: Och det är väl egentligen detta som är grejen. Då har vi kombinerat ihop alla de här fonderna och alla de här strategierna i det som vi kallar för nybörjarportföljen. Nybörjarportföljen bygger på en klassisk 60 procent aktier och 40 procent räntor. Vi har gjort ett helt eget avsnitt om den, avsnitt 89, och där kommer en uppdatering, så jag tänker inte gå ner i detalj.

Men i korthet kommer vi för 2020 göra en liten förändring. Den kommer bestå av 30 procent globala aktiefonder, till exempel Länsförsäkringarfonden eller Avanza Global. Den kommer bestå av 10 procent svenska aktier och 10 procent Asien- och tillväxtmarknadsfonder. Så då plockar man bara: jag tar den bästa globalfonden, jag tar den bästa Sverigefonden och tar de här två indexfonderna för Asien och tillväxtmarknaderna. Det är så det funkar. Detta är ramen där man kan placera ut de här olika legobitarna.

På räntefonderna: 10 procent korta räntefonder, 10 procent globala räntor, 10 procent långa räntor, 10 procent höga räntor. Återigen, keep it simple. Och sen har vi 10 procent guld. Så detta blir de facto 50 procent aktier, 40 procent räntor, 10 procent guld.

Därför höjer vi guldandelen till 10 procent

Jan: Vi har faktiskt höjt andelen guld från 5 till 10 procent från förra året. Anledningen är att man inte ska förutsäga marknaden, men jag har en tro på att jag hellre tar safe än sorry för de kommande tio åren. Tittar man på Svenska Riksbanken har de 9 procent av sin portfölj i guld. Den klassiska rekommendationen är mellan 5 och 10 procent guld. Så jag tror inte att det är dåligt. Det är inte fel. Så vill man inte ha guldet så bara skippar man det.

Caroline: Ja, helt enkelt.

Jan: Så det är nybörjarportföljen. Avsnitt 89.

Caroline: Man behöver ju inte vara nybörjare för den.

Jan: Nej, nej, nej. Och det är inte någon portfölj som man sen måste levla från, för att den är kass. Norska oljefonden har en ganska lik fördelning. De har dock inte så mycket guld, utan då har de fastigheter, skog och massa andra reala tillgångar. Men i grov princip lite mer aktier än räntor.

Caroline: Ja.

Jan: Och detta går ju också att köra på fondroboten, att ställa in 60 procent aktier, 40 procent räntor. Du får inget guld, för de kör inte guld. Men då kan man köpa det separat på Nordnet.

Globala barnportföljen: 80 % aktier

Jan: Globala barnportföljen bygger på 90 procent aktier, 10 procent räntor. Men här gör vi också en förändring i år, att vi sänker aktieandelen till 80 procent aktier, 10 procent räntor, 10 procent guld. Och då har vi 45 procent globala aktier, 15 procent svenska aktier. Vi höjer den svenska aktieandelen eftersom vi har mer aktieutrymme. 5 procent globala småbolag, 5 procent svenska småbolag, 10 procent Asien. Och sen har vi 5 procent korta räntefonder, 5 procent långa räntefonder och 10 procent guld. Så då tar man de här fonderna och placerar in dem på det här sättet. Men det är samma fonder.

Caroline: Och det är det som folk ibland tänker: men kan man ha samma fonder? Sätter jag inte alla äggen i samma korg?

Jan: Nej, det gör du inte.

Caroline: Alltså samma fonder i alla portföljer?

Jan: Ja, precis. Men jag tänkte att den här globala barnportföljen, den heter inte barnportföljen för att man ska ha sitt barnsparande där, utan bara för att det är en lång tidshorisont man tänker sig.

Caroline: Ja, för vi skrev om den i min bok som jag skrev med Charlie 2017.

Jan: Denna lämpar sig bara för sparande till barn på tio års sikt eller till pension. Långsiktigt sparande.

Caroline: Långsiktigt sparande, ja. Den ska växa.

Jan: Ja. Och den globala barnportföljen pratar vi om i avsnitt 91. Eller återigen, så bara tar man en fondrobot, ställer in den på 90 procent aktier, så är det färdigt.

RikaTillsammans-portföljen som alltid ska gå plus

Jan: Och sen har vi en specialportfölj som heter RikaTillsammans-portföljen, som är en portfölj som på årsbasis alltid ska gå plus. Inte att den ska gå plus varje dag eller varje vecka, men på årsbasis ska den alltid gå plus. Och då består den av 25 procent korta räntefonder, 25 procent långa räntefonder, 25 procent aktier, 25 procent guld. Den har vi pratat om i avsnitt 105.

Så det är olika sätt att kombinera ihop de här fonderna till riktigt, riktigt bra portföljer.

Caroline: Som är riktigt bra.

Jan: Men som sagt, detta är ganska avancerat, det vi har pratat om. Och för de flesta är det mycket bättre att använda den här fondroboten. Det är svårt att göra det billigare själv. Vi gjorde en bonusartikel på bloggen 25 december, där vi just gick igenom det: hur är den billigaste portföljen man kan göra själv? Är det lönsamt? Är det så mycket bättre än en fondrobot? Vi använder själva Lysa sedan 2018. Och man får väldigt gärna använda vår sponsrade länk om man vill testa den. Den finns på rikatillsammans.se/partners-lysa.

Avrundning: Patreon och kommande avsnitt

Jan: Så, detta var ett långt avsnitt. Men jag tror också att det krattades ordentligt och sen tog vi listorna, och nu är vi klara.

Caroline: Ja, så det var svårt att ta bort någonting.

Jan: Men som sista grej skulle jag vilja säga att jag verkligen vill puffa för Patreon. Patreon är vår lilla RikaTillsammans-community.

Caroline: Jo, det känns som att det växer hela tiden, den här communityn. Fler och fler vill stödja oss på Patreon.

Jan: Ja, eller vara med om det här. För det är människor som är lite intresserade. Man har pengaspan lite som hobby, man vill ha extra material. Vi har lite andra samtal, inte bara pengar, utan vi pratar väldigt mycket om vad som är viktigt i livet. Vad vill jag för det kommande decenniet? Vi pratar om att arrangera träffar, vi har digitala träffar, vi har frågestunder, typ live. Jag försöker också ge ut förhandsinfo där som inte kommer ut, och tips som inte kommer på bloggen. Så det är inte så mycket stöd, utan så mycket mer att vara en del av den här communityn. Och du väljer själv din engagemangsnivå, hur länge du vill, på vilken nivå du vill vara med. Så Patreon punkt com snedstreck rikatillsammans.

Och sen, de kommande avsnitten, kan jag säga någonting, för det kommer mycket frågor. Nästa avsnitt blir: så här gick portföljerna 2019. Sen kommer vi göra den här ombalanseringen. Så hur flyttar man pengarna mellan fonder? För aktier gick ju jättebra under 2019. Så aktiedelen i många portföljer har vuxit och tagit över lite. Så man måste balansera.

Caroline: Ja, eller hämta hem vinsterna och sälja dyrt och köpa billigt.

Jan: Nu är det dags att sälja dyrt. Och köpa andra saker som är billigt. Och sen också lite tankar om det kommande året, eller kommande decenniet. Så prenumerera gärna för att inte missa något av de här avsnitten. Och så återstår väl egentligen bara att säga: tack så mycket.

Caroline: Tack.