Lyssna hellre på uppdaterade avsnitt #288 om fyra-hinkar-strategin

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Fyra hinkar ger struktur på sparandet
2. Syftet: trygghet och frihet
3. Det vanligaste misstaget: för lite risk
4. Det andra misstaget: för mycket risk
5. Ingen egen uppfinning
6. Håll det enkelt
7. Bogleheads och tre fonder
8. Varför fyrahinkar-principen?
9. Helikopterperspektiv på sparandet
10. Att tjäna mer pengar över tid
11. Att freaka ut
12. En armhävning om dagen
13. Översikt över de fyra hinkarna
14. Bufferthinken: det innersta skyddet
15. Mellanriskhinken: skydd mot inflation
16. Passiva hinken: aggressivt anfall
17. Lekhinken: den valfria femte... fjärde
18. Namnen på hinkarna
19. Regler för alla hinkar: tidshorisont från varje tillfälle
20. Avkastningsmål och inga naturlagar
21. Nominellt och reala siffror
22. Jimmys femte hink: utgiftshinken
23. Bufferthinken i detalj: syftet
24. Riskfria hinken
25. Riskfri trots marknadens rörelser
26. Hur stor ska bufferthinken vara?
27. Tolv månaders utgifter minus garanterade inkomster
28. Inkomstförsäkringar drar ner behovet
29. Korrigera för humankapitalet
30. En till tre månadsutgifter
31. Målavkastning och tillgångar i bufferthinken
32. Räntefonder och fondrobot i bufferthinken
33. KIID-riskskalan 1–7
34. Bufferthinken anpassas efter person
35. Faktorer som styr bufferthinkens storlek
36. Scenariotester på sin hink
37. Att tänka i tid istället för belopp
38. Verktyg och fördjupning för bufferten
39. Mellanriskhinken: syfte och tidshorisont
40. Mellanriskhinkens storlek
41. Boendet hamnar i mellanriskhinken
42. Boendet i linje med inflationen
43. Likvida och illikvida tillgångar
44. Hur stor ska den likvida delen vara?
45. Ha både likvida och illikvida tillgångar
46. Exkludera bara allmänna pensionen
47. Passiva hinken: motorn i sparandet
48. Tillgångar i passiva hinken
49. Lekhinken: ha roligt och få utlopp
50. Behjärtansvärda projekt och spekulation
51. Lekhinkens storlek och avkastningsmål
52. Enskilda aktier hamnar i lekhinken
53. Binära investeringar
54. Discohinken och egna namn
55. Hinkarnas uppgift är att absorbera risk
56. KIID-skalan och volatilitet per hink
57. Lekhinken är binär
58. Varför förluster är värre än vinster
59. A4-pappret med fyra kolumner
60. Mellanriskhinkens kolumn
61. Passiva hinkens kolumn
62. Lekhinkens kolumn
63. Är det inte bara mental bokföring?
64. Matematiskt samma, känslomässigt enormt
65. Ett sätt att visualisera
66. Vanlig fråga: ska boendet verkligen vara med?
67. Utan eget boende: lägre buffert, mer risk i passiva hinken
68. Vanlig fråga: var ska jag månadsspara?
69. Fallgrop: fondrobotens egna förslag
70. Implementera på olika plattformar
71. Det tar inte lång tid
72. Kom igång: sätt av tid med en kompis
73. Det årliga hinkunderhållet
74. Ombalansera vid rätt tillfälle
75. Patreon-workshop om fyra hinkar
76. Oberoende rådgivare för den som vill ha hjälp
77. Avrundning och nyårshälsning

Fyra hinkar ger struktur på sparandet

Jan: Genom att använda de fyra hinkarna får man bra struktur på sitt sparande. Man får en helhetskoll, man får en trygghet, man kan sova lugnt om natten. Jag tror att man kommer tjäna mer pengar också, eftersom har man ett bra försvar kan man spela ett aggressivt anfall.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 133. Jag tänkte att vi ska prata om fyrahinkar-principen, eller fyrahinkar-strategin, som är ett av de absolut bästa sätten att strukturera sin ekonomi på. Den ger väldigt många fördelar, tänker jag. Vi har tagit det här någon gång tidigare, men det var ett bra tag sedan.

Caroline: Ja, det var avsnitt 47.

Jan: Okej, så det var två år sedan, typ. Och det är lite roligt, för det här har blivit ett av bloggens mest refererade avsnitt. Jag märker det själv, att nästan vartannat avsnitt säger jag: "Ja, enligt fyrahinkar-principen."

Caroline: Ja, enligt fyra.

Syftet: trygghet och frihet

Jan: Vi refererar tillbaka till det väldigt, väldigt ofta. Så jag tänkte att det var dags att ta en liten uppdatering och svara på lite vanliga frågor och fördjupa oss lite i det. Men det högre syftet med det här avsnittet är att hjälpa till att ge en ekonomisk trygghet och en ekonomisk frihet.

Om man har som mål med sitt sparande att man bara vill ha lite lugn och ro, inte behöva oroa sig, kunna sova gott om natten, då är det här ett väldigt bra sätt att tänka. På samma sätt funkar det för de som säger: "Nej, jag vill ha en ekonomisk frihet, jag är intresserad av FIRE, jag vill kunna leva på avkastningen av mina pengar." Det funkar för många olika sparfilosofier, eller vad ska man säga, inte filosofier, utan mål kanske?

Caroline: Ja, precis. Beroende på var man är i livet och var man är med sin ekonomi.

Jan: Det är inte heller någon sån här "det här är bara för nybörjare, sen levlar du till fem hinkar". Så är det inte. Det funkar oavsett om du är ung eller gammal, om du har mycket pengar eller lite pengar. Och jag tycker att det är schysst.

Det vanligaste misstaget: för lite risk

Jan: Grejen är att det adresserar det vanligaste misstaget som folk gör när man sparar och investerar pengar. Vi har ju träffat många människor, bland annat på workshoparna som vi håller från tid till annan.

Caroline: Precis.

Jan: När man pratar med människor upplever jag att ett av de vanligaste misstagen är att man har för lite risk i sitt sparande. Det vill säga att man har pengarna på bankkontot, eller man har fått ett arv och så har man satt pengarna på banken. Man vet inte riktigt vad man ska göra med dem.

Caroline: Ja, och så vågar man inte, för att man är rädd att förlora dem.

Jan: Problemet med att ta för lite risk är att man kan hamna i en situation där pengarna inte räcker till. För pengarna har aldrig fått jobba ihop sig. De har aldrig fått, så som vi pratade om i avsnittet om Rikaste mannen i Babylon, växa som jordarna i hagen.

Caroline: Jag gillar den. Det är en av de bästa finansiella böckerna, Rikaste mannen i Babylon.

Jan: Så pengarna räcker inte till.

Caroline: Nej, men också det att de kan ätas upp av inflationen om man bara har dem på sitt bankkonto. Inflationen är ju att pengarna minskar i värde. Så varje år är det två procent. Det är ju målet.

Jan: Vi har ju gjort det i andra avsnitt där vi har pratat så här: om du fick en hundralapp i dopgåva, hur mycket är den värd när du fyller 18? Och då har den i genomsnitt tappat 25 procent. Att ha pengarna på banken.

Caroline: Så då är det 75 kronor kvar?

Jan: Ja, precis. Så det är för lite risk.

Det andra misstaget: för mycket risk

Jan: Det andra misstaget är att man tar för mycket risk. Att man bara har aktier.

Caroline: Man har bara aktier.

Jan: Man kanske bara har en typ av aktier, man har för få aktier. Vi kommer prata om det i ett separat avsnitt. Jag har plockat fram supermycket data, särskilt nu i årsskiftet 2019. Det visar att många tar för lite risk, som inte sparar i aktier överhuvudtaget. Och sen finns det också de som sparar bara i aktier, och de gör ju lika mycket fel.

Problemet de kan råka ut för är också att pengarna inte räcker till. Man hamnar i en situation där man har sparat ihop och har mycket pengar. Men sen plötsligt kan det komma en finanskris eller en börskrasch, och så förlorar man 50 procent av sina pengar.

Caroline: Ja, surt förvärvade faktiskt.

Jan: Och på det sättet hamnar man i samma symtom. Det jag säger med att pengarna inte räcker till, det är att pengarna inte räcker till den livsstilen som man vill ha. För det har vi också pratat om i andra avseenden, att målet är inte att ha så mycket pengar som möjligt. Målet är att ha pengar så att jag kan försörja den livsstil jag vill ha, helt enkelt.

Målet är inte att ha så mycket pengar som möjligt. Målet är att ha pengar så att jag kan försörja den livsstil jag vill ha.

Ingen egen uppfinning

Jan: Den bästa lösningen på det här, anser jag, eller som vi har hittat, det är fyrahinkar-principen, eller fyrahinkar-strategin. Jag vill också vara supertydlig med att det här är inget som vi har hittat på egentligen.

Caroline: Nej, men det har ändå tagit ett bra tag innan vi har kommit fram till det, liksom 20 år.

Jan: Absolut. Av massa misstag och research. Men egentligen är det här en vidareutveckling. Det finns en kvinna på Morningstar, deras chef för privatekonomi i USA, som heter Christine Benz. Hon skrev för några år sedan en artikel som hette "The Bucket Approach to Retirement Allocation". Hon började med tre hinkar.

Och då var jag så här: ja, den här tre hinkar, den är skitbra, men den passar inte riktigt i alla situationer. Det var saker som inte passade vår ekonomi. Så då började vi skruva på den. Men den var ju för minimalister, sa hon.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Sen läste vi för många år sedan en bok som heter "Vägen till ekonomisk frihet", som också pratade om att man alltid behöver ha en buffert där man kan sova lugnt om natten. Och sen var det ju du också. Du har ju läst Marie Kondo.

Caroline: Ja, ja. "The Life-Changing Magic of Tidying Up" heter ju hennes. Någon slags magisk städning.

Håll det enkelt

Jan: Vad tänkte du med det? Jag har inte funderat så mycket på hennes bok i relation till ekonomi.

Caroline: Ja, men det handlar, för mig blev det ju liksom, jag tittade lite på den här Netflix-dokumentären.

Jan: Med Marie Kondo?

Caroline: Ja.

Jan: Ja, jag klarar inte det. Det är så amerikaniserat. Men okej, det kanske ändå framgår, den här grundfilosofin.

Caroline: Ja, men jag gillade det här att hålla det enkelt, hålla det förståeligt, och få energi av det, så att det inte behöver bli komplicerat.

Jan: Jag upplever att det här är nog mina största invändningar mot finansbranschen, att allt ska vara så komplicerat. Och är det komplicerat så fattar vi inte. Och fattar vi inte så måste vi be om hjälp. Och ber vi om hjälp så tar de betalt. Då är jag så här: men varför kan vi inte bara göra det enkelt? Som du pratade om med din garderob, att det är alla plagg som ska matcha eller passa ihop.

Caroline: Ja.

Bogleheads och tre fonder

Jan: Och sen är det också så att de inte var först, för det finns ju bogleheadarna.

Caroline: Vad är det för några? Är det 30-talisterna?

Jan: Nej, nej, nej.

Caroline: Men ibland blir man imponerad av hur långt tillbaka teorier går. Folk tänkte på det här på 20-talet.

Jan: Nej, det är inte riktigt så.

Caroline: Nej, men det är roligt att du tänkte på det.

Jan: Det här handlar om Jack Bogle, grundaren till det amerikanska bolaget Vanguard, som lanserade den första indexfonden på 70-talet. Han har ju mycket format den här investeringsstrategin som vi har: att investera passivt i indexfonder över lång tid med låga avgifter, och rör inte pengarna.

Och då var det någon som startade ett forum på nätet som heter Bogleheads, alltså de som gillade Jack Bogle, som tyvärr har gått bort. Och där fanns för många år sedan en "three-fund portfolio". Det enda du behöver är tre fonder, tre Vanguard-fonder. Så det är lite, jag vill inte ta credd för det här, utan vi har utvecklat det vidare i sann ingenjörsanda. Ta något och gör det lite bättre, helt enkelt.

Varför fyrahinkar-principen?

Jan: Innan vi hoppar rakt in i det: varför fyrahinkar-principen? Jag påstår att det handlar om att ge en ekonomisk trygghet och en frihet. Att inte behöva oroa sig för pengar, att slippa det här dåliga samvetet. Att ha gjort rätt, kunna sova gott om natten, om man fattar sina investeringar. Det är inga konstiga ekonomiska paket där man inte vet vad som finns inuti.

Caroline: Men bankmannen säger att det är bra.

Jan: Ja, precis. Men grejen är, bra att du tar upp det, att det här egentligen inte är en frihet att vi säger "investera något annat än Lysa". Här handlar det om att om jag har mitt sparande på Lysa, fondroboten Lysa, inte alla som vet det, så rekommenderar jag avsnitt 99. Man ska egentligen se avsnitt 99 och det här avsnittet tillsammans. De två är grunden. Om man bara ska se två avsnitt på vår blogg, så är det avsnitt 99 och det här.

Helikopterperspektiv på sparandet

Jan: Det här handlar om: jag har mitt sparkonto på Swedbank, jag har min fondrobot Lysa, jag har min pension på Nordnet, jag har min PPM på Pensionsmyndigheten. Hur placerar jag de här? Det är som att ta ett helikopterperspektiv på sitt sparande och passa in de olika pusselbitarna där de hör hemma.

Caroline: Ja, och se var man inte har en pusselbit, eller var det fattas.

Jan: Ja, och vilka pusselbitar som är för stora eller för små. Det här är verkligen ett sätt, vi kommer inte prata om en enda ny investering här. Vi pratar bara om den ekonomi som du har, och hur de pusselbitarna passar på plats.

Caroline: Skitbra, det här har jag inte ens tänkt på.

Jan: Nej, det är tack vare mig som du kom på det.

Caroline: Ja, det är det. Att du är duktig.

Att tjäna mer pengar över tid

Jan: Sen handlar det också om att inte bara få allt på plats så att det ser snyggt ut, så man blir lite Marie Kondo, utan det handlar också om att tjäna mer pengar över tid. För jag tror att använder man fyrahinkar-principen, så kommer man tjäna mer pengar. Återigen, inte för att man gör en bättre investering, utan för att man har en bättre risk, som är anpassad till hur man vill ha det, vad man står ut med.

Caroline: Och det tror jag minskar. Fyrahinkar-principen minskar sannolikheten för att man freakar ut. Freakar ut när börskraschen kommer.

Jan: Ja, när man förlorar pengar.

Caroline: För då kommer man vara så här: nej, men det är ändå lugnt. Jag har ändå tänkt på det här, jag har tagit hänsyn till det. Jag har min buffert, jag har min mellanrisk. Man har alla grejerna.

Jan: Ja, man kommer märka också att om det går ner mycket på börsen så förlorar man oftast inte lika mycket.

Caroline: Nej.

Jan: Som om man bara skulle haft ett antal aktier och 100 procent allting är aktier.

Caroline: Exakt.

Att freaka ut

Jan: För det är det som ofta är misstaget. Man tjänar mycket pengar, man är glad, sen kraschar börsen och man förlorar 50 procent, och sen tar man ut sina pengar, blir bränd och gör inte tillbaka det. Det är det jag kallar för att freaka ut. Och alla freakar ut, och alla överskattar sin risktolerans. Sen finns det naturligtvis undantag, men de är få.

Så därför brukar jag säga att det här är ett bra sätt att få en balans. Det är mycket det vi kommer prata om, balans. Men bara för att vi pratar om balans, så kan det också se ut som att man på kort sikt inte tjänar så mycket som man hade kunnat göra. Men tricket är att man kommer vinna i längden. Det här är varken haren eller sköldpaddan. Det här är: sköldpaddan kommer vinna.

En armhävning om dagen

Jan: Eller som vår tränare säger: börja med att göra en armhävning, en situp, och sen gör ni det över lång tid. En om dagen då. Jag har inte fått säga hur ofta det ska göras, så att det ska bli lättpasserat. En om dagen, och sen ökar det nästa vecka till två, vecka tre till tre, vecka fyra. Han menar att det är så man orkar. Man bygger upp kroppen väldigt långsamt, och det är så man till slut orkar göra 50 armhävningar i rad.

Caroline: Men jag köper det.

Jan: Ja, och det är samma sak här. Det kan se ut som att man på kort sikt, men tusan, det här var inte så optimalt. Men tricket är att vi inte försöker optimera på kort sikt, vi optimerar på lång sikt. Det var egentligen det jag ville säga. Jag tror att man kommer tjäna mer pengar, inte för att man gör bättre investeringar, men för att man undviker misstag.

Caroline: Men om vi bara skulle titta på vår egen fyrahinkar, vad vi har. Då ser vi ju att vi tjänar pengar, men det är inte 22 procent upp.

Jan: Ja, i år råkar det vara det, men börsen har gjort 30 upp.

Caroline: Ja, men det är ju på ett år.

Jan: Men om vi säger fem år kanske, då finns det ett medelvärde som ligger på åtta kanske.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så över tid, återigen, målet är att vinna över tid. Målet är att vinna maratonloppet, inte de första 800 meterna.

Caroline: Nej, jag försöker bara ge en bild av vad det maratonloppet är. Vad man vinner i det maratonloppet. Att man kan finansiera den livsstil man vill ha.

Jan: Jo, okej, men vi går vidare, så kommer vi in på siffror så småningom.

Caroline: Ja, absolut.

Översikt över de fyra hinkarna

Jan: Så syftet är att undvika vanliga misstag. Och sen är ju det här också utmärkt. Gillar man det här med ekonomisk frihet, att man har det som mål, så funkar det alldeles utmärkt.

Caroline: Ja, och med det menar vi att man kanske kan välja själv om man vill arbeta eller...

Jan: Ja, man har en ekonomisk frihet, så att man har valmöjligheten att göra precis vad man vill.

Caroline: Och det är det du menar med FIRE då? Financial Independence, Retire Early.

Jan: Ja, precis. Jag är inget stort fan av de två sista, Retire Early, men jag är ett stort fan av Financial Independence, för det skapar valfriheten. Och det funkar alldeles utmärkt för pensionssparande, både att spara till pensionen eller om man är i pension.

När vi tittar på Christine Benz pratar hon först och främst om att det här är ett sätt att tänka för amerikanska pensionärer. För de får inte så mycket statlig pension, utan de måste tänka själva. Så det funkar alldeles utmärkt. Det är egentligen gjort för pension. Och sen har vi anpassat det bort från pension. För jag tänker: det här är ett så pass bra sätt att man kan göra det när man är 30, och inte bara 65.

Bufferthinken: det innersta skyddet

Jan: Om vi tar översikten på de här fyra hinkarna, så börjar vi med bufferthinken. Syftet med bufferthinken är att vara det innersta skyddet. Här har vi oförutsedda utgifter. Vi tar ingen risk i bufferthinken, utan den ska ge oss den här ekonomiska tryggheten. Det är det innersta försvaret. Spelar du bra försvar, då kan du spela bra anfall.

Caroline: Och när då, vad?

Jan: Nej, det är bra. Låt idrottsmetaforerna komma.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Här från bufferthinken gör man uttag för sina resor eller för de utgifter man har i närtid. Vi kommer prata specifikt om det sen. När bufferthinken är full, för det är inte som att man ska ha hur mycket pengar som möjligt i bufferthinken, då gör man ju det där misstaget med att ta för låg risk.

Caroline: Ja, vi kommer komma in på siffror sen.

Mellanriskhinken: skydd mot inflation

Jan: När bufferthinken är full, då fyller man på mellanriskhinken. Mellanriskhinkens syfte är att skydda mot inflationen. I bufferthinken bryr vi oss inte om att pengarna minskar i värde, det är sekundärt. Här i mellanriskhinken säger vi: okej, nu har vi skyddat oss med bufferthinken, så då behöver vi försvara oss mot inflationen och mot en liten risk. Då kan vi våga ta mer risk än vad vi gör i bufferthinken. Och syftet är också att om bufferthinken blir tom, då fyller man på den från mellanriskhinken.

Caroline: Det verkar vara vatten som ska flöda mellan de här.

Jan: Ja, precis. Blir bufferthinken full, så svämmar den över ner i mellanriskhinken. Är bufferthinken tom, då lyfter man upp mellanriskhinken och fyller på bufferthinken.

Caroline: Okej. Perfekt.

Passiva hinken: aggressivt anfall

Jan: Sen när mellanriskhinken är full och den svämmar över, då svämmar den över i det som vi kallar för den passiva hinken. Den passiva hinken, ja, nu har vi ju haft två försvar, bufferthinken och mellanriskhinken.

Caroline: Ja, men då spelar vi anfall.

Jan: Och här spelar vi aggressivt anfall. Här sparar vi i aktier, höga aktieandelar. Syftet med passiva hinken är att fylla på mellanriskhinken när den blir tom. Och då kan mellanriskhinken fylla på bufferthinken.

Caroline: Frågan är om de blir tomma, de här hinkarna. De ska ju helst inte bli tomma.

Jan: Nej, de ska inte bli tomma.

Caroline: Jag fattar att bufferthinken kan bli tom. Man kan bli arbetslös, kylskåpet går sönder och allt möjligt. Men mellanriskhinken och passiva hinken känner jag att man helst inte vill att de ska bli tomma. Utan där ska man ha så bra avvägt, vad man har valt att ha i dem, att det svämmar över hellre.

Jan: Ja, precis. Sen kommer vi prata om det, för vattennivån kommer att förändras olika mycket i de här över tid.

Lekhinken: den valfria femte... fjärde

Jan: Och sen har faktiskt jag lagt till en sista hink som heter lekhinken. Den är valfri, så det är inget man måste ha. Men jag upplevde att många av oss som tycker det är kul med sparande och ekonomi, började samla på oss lite. "Åh, det där var roligt, det där vill jag äga, det där företaget vill jag stödja, eller jag vill vara med i de här börsintroduktionerna." Som vi kommer med tips om då och då, eller pratar en del om på Patreon. Så då kan man ha det i lekhinken.

Ibland när vi pratar om särskilda grejer brukar jag säga: det här är en investering för lekhinken. Syftet med lekhinken är att den får aldrig vara större än 10 procent av den passiva hinken. Syftet med lekhinken är egentligen inte att tjäna pengar. De andra hinkarnas syften är antingen att spara pengar eller tjäna pengar. Lekhinkens syfte är att ha roligt, lära sig, kunna förlora utan att det spelar roll, kunna vinna stort när man vinner. Och framför allt också kunna prata med andra. Vet vad jag har köpt och vet hur det gick. Så att man får vara lite viktig och signifikant.

Caroline: Ja, det vill vi ju.

Jan: Allihopa.

Caroline: Ja.

Namnen på hinkarna

Jan: Nu har jag döpt dem till bufferthinken, mellanrisken, passiva hinken och lekhinken. Jag har sett andra läsare under åren som har döpt dem till riskfria hinken, mellanriskhinken, högriskhinken och spekulationshinken.

Caroline: Ja, så det funkar väl också?

Jan: Ja, man kan döpa dem precis som man vill. Jag gillar buffert, mellanrisk, passiva hinken. Och passiva hinken handlar just om att vi ska investera passivt, det vi pratar om i avsnitt 99, med en fondrobot, indexfonder och sådant.

Regler för alla hinkar: tidshorisont från varje tillfälle

Jan: Om vi tittar på några regler för alla hinkarna, för vi ska gå igenom dem i detalj nu, de respektive hinkarna. När vi pratar om tidshorisont, för till exempel bufferthinken är 0–2 år, eller 0–3 år, så är det för varje givet tillfälle.

Caroline: Vad menar du?

Jan: Ibland pratar man om fem års tidshorisont på sitt sparande. Men då är det från och med idag. Om två år, är det fortfarande fem års tidshorisont, eller är det bara tre års tidshorisont? När vi pratar fem års tidshorisont, då är det från varje givet tillfälle. Så om två år, då är det inte längre fem års tidshorisont, utan då är det bara tre.

Caroline: Ja, men då måste man relatera det som tre års tidshorisont.

Jan: Så tidshorisonten gäller från varje givet tillfälle.

Avkastningsmål och inga naturlagar

Jan: När vi kommer prata om avkastningsmål, så pratar vi om årsmedelavkastning över en fem- eller tioårsperiod. För enskilda år kan börsen gå upp 30 procent, den kan backa 25. Men vi pratar om att börsen i genomsnitt gör 7 procent om året. Låga avgifter är viktiga, som vanligt.

Och sen är det också superviktigt: det här är inte en naturlag. Ibland säger folk: "Ja, men jag räknade fram att det skulle vara 153 300." Och då är jag så här: nej, så kan man inte räkna, utan då är det 150 000 ungefär.

Caroline: Alltså som man har i sin hink.

Jan: Ja, och det kommer variera. När man tittar på sina hinkar, måste man vara medveten om att det här är en ögonblicksbild. Sen har jag typ vissa intervall. Jag säger till exempel, för att det ska vara lätt att räkna, att jag ska ha 100 000 kr i min bufferthink. Men då kan det variera mellan 80 000 och 120 000 kr utan att det är något problem. Det är inte så att jag måste hälla...

Caroline: Måste du korrigera?

Jan: Nej, det måste du inte. Så det är ingen naturlag.

Nominellt och reala siffror

Jan: Det är ganska lämpligt att se över de här hinkarna en gång om året. I januari, september. Ungefär vid den här tiden, som är december nu då.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och när vi pratar om alla siffror, så är det de nominella, alltså före inflation. Så vill man räkna på reala siffror, alltså efter inflation, får man, om man räknar på sitt pensionssparande på kanske 30 års sikt, dra ifrån 2 procent.

Caroline: För varje år?

Jan: Ja.

Caroline: Men det är väl ganska viktigt ändå när det är långa tidshorisonter att ta hänsyn till inflationen, absolut. Och då kallas det, vad sa du, nominella siffror?

Jan: Nominella, då har man inte tagit hänsyn till. Reala, då har man tagit hänsyn.

Caroline: Reala.

Jimmys femte hink: utgiftshinken

Jan: Och sen var det faktiskt så att Jimmy Andersson, kommer du ihåg, Aktiestinsen, som vi hade med här i podden? Han är ju extremt duktig på att spara pengar. Han sparar typ 70 procent av sin lön. Och han sa: "Jan, du vet, jag har infört en femte hink." Jag bara: "Vad behövs den till?" Jo, men innan det kommer till bufferthinken. För om du har pengar som kommer in i din ekonomi, men sen har du en hink som läcker som ett såll, då kommer du inte få så mycket. Så då kan man börja med att täta läckorna på utgifterna.

Caroline: Var det en utgiftshink?

Jan: Ja, precis. Han hade en utgiftshink innan det blev buffert. Och den fick inte ha några läckor, så mycket hål där utgifter gick ut. Så fick han in 10 000. Då tyckte han: men då kan man ju täta läckorna så det bara faller ut 3 000. Då har man ju 7 000 man kan spara. Det tyckte jag var ganska kul. Vi har inte infört den, men det är ett kul sätt att tänka.

Bufferthinken i detalj: syftet

Jan: Ska vi ta första hinken?

Caroline: Ja. Bufferthinken.

Jan: Precis. Syftet med bufferthinken är att ge den här ekonomiska tryggheten, inte behöva oroa sig för pengar, kunna sova lugnt.

Caroline: Men om vi bara pratar verklighet. Bufferten har man ju alltid till oförutsedda utgifter.

Jan: Ja, fast i det här fallet är det bra. Den ska vara till för oförutsedda utgifter, men den ska även vara till för planerade utgifter.

Caroline: Vad tänker du? Alltså vanliga utgifter man har löpande, mat och...

Jan: Ja, precis. Det vanliga bankkontot man har kommer hamna i bufferthinken. Till exempel lönekontot. Bara lönekontot kommer göra att bufferthinken varierar. Men vet man till exempel att vi ska göra en skidresa nästa år, då kan man börja planera för det redan. Säg att man ska göra en skidresa i mars. När jag ombalanserar mina hinkar, då tar jag hänsyn till det och plockar ut pengar, så att det är pengar i bufferthinken för den utgiften. Häng med, bufferthinken är ju den första hinken. Här kommer det vara mycket transaktioner in och ut.

Caroline: Ja, jag fattar. Det handlar om planering också.

Riskfria hinken

Jan: Man kan ju fråga sig var ordet buffert kommer ifrån, men vi kan bara säga att det är kemi.

Caroline: Ja, eller riskfria hinken kan vi också säga om man tycker det är ett konstigt ord.

Jan: Ja, riskfria hinken. Vi kommer prata om tidshorisonten sen, men det är 0–2 eller 0–3 år, helt enkelt. Så det är, som du säger, att lösa oförutsedda händelser, som är buffert. Men det är också till att finansiera den livsstilen, den konsumtionen som jag ska ha. Planera.

Caroline: Ja, och planera. Sörja för grejer som man ska göra.

Jan: Ja, och sen har folk olika ekonomiska förutsättningar. Till exempel: nej, vi behöver inte planera inköp av den där soffan, det kan gå på den löpande ekonomin. Men är det en resa eller någonting jag ska göra, då behöver jag ta hänsyn till det nästa år, när jag planerar storleken på den första hinken.

Caroline: Så det här kan verkligen hjälpa ens ekonomi, tänker jag. För om man vanligtvis bara sparar, och sparar ihop 40 000 kr, och sen tänker: nu skulle det vara skönt med en resa, då har man inte ens planerat för den resan, och så är pengarna borta. Så det här kan vara ett ansvarsfullt sätt att hantera sina pengar.

Jan: Ja, absolut.

Riskfri trots marknadens rörelser

Jan: Och sen är också syftet att inte förlora pengar på grund av marknadens rörelser. Eftersom det här ska vara riskfria hinken, så ska det inte spela någon roll om det är högkonjunktur, lågkonjunktur, om börsen är på topp eller botten. Det är helt irrelevant. Här spelar vi försvar i den här hinken. Och sen är naturligtvis syftet att fylla på mellanriskhinken när den här hinken blir full.

Caroline: Okej.

Hur stor ska bufferthinken vara?

Jan: Tidshorisont, det var vi inne på, 0 till 3 år. Storleksmässigt, hur mycket pengar ska man ha i den här?

Caroline: Ja, hur mycket pengar ska man ha?

Jan: Du kommer ihåg att Anne Wibble för många år sedan sa att man skulle ha en årslön på banken.

Caroline: Ja, och folk blev arga. Hur ska man klara det? Vad ska man leva av då? Hur ska man ha kul för sina pengar?

Jan: Ja, men det var nog inte ens det som folk reagerade på. Folk reagerade på att det var helt out of touch med verkligheten. Och det är bara att titta på den här undersökningen som jag skrev om på bloggen häromveckan om Svea Ekonomi. De hade gjort en undersökning som visade att ungefär 20 procent av svenska befolkningen inte har råd med en oförutsedd utgift på 3 000 kr.

Jo, absolut att det är out of touch med verkligheten att säga att du ska ha en årslön liggande på kontot. Men samtidigt var det kanske det som behövde sägas.

Caroline: Ja, det är sunt.

Tolv månaders utgifter minus garanterade inkomster

Jan: Och vi har ju ändå gjort en variant på det här. Tittar man till exempel på Christine Benz, när hon pratar om det här utifrån pension, och du inte får någon annan pension och det här är dina enda inkomster, då ser hon att två års utgifter måste du ha i bufferthinken. Så du behöver planera alla dina utgifter två år framåt.

I grundprincipen, i basic-strategin, var det så tanken var. Men jag tycker att det är overkill, och då funkar det till exempel inte för oss. Det är helt orimligt att vi skulle ha två års utgifter när vi är i 30–40-årsåldern. Då hittade jag en annan princip man kunde tänka kring: tolv månaders utgifter minus garanterade inkomster. Jag gillade det här jättemycket.

Om man utgår från tolv månaders utgifter, så vet man att i Sverige har vi till exempel uppsägningstid. Har man ett jobb, till exempel en till tre månaders uppsägningstid. Säg att jag har tre månaders uppsägningstid. Vet man inte sin uppsägningstid, så kan man gå och fråga på sin personalavdelning. Då kan jag dra ifrån tre månader från de här tolv månadernas utgifter.

Caroline: Ja, för då vet man att de pengarna kommer att komma in oavsett vilket, eller hur?

Jan: Även om jag får sparken idag, så kommer jag ha tre månaders inkomster.

Caroline: Grejen är att man vet inte när det skulle kunna hända.

Jan: Nej.

Caroline: Men det är spännande. Men man ska ändå bara ha tre månaders...

Jan: Nej, tre månaders varsel. Det är därför vi pratar om från varje givet tillfälle.

Caroline: Ja, jag tycker det är lite knivigt.

Jan: Från varje givet tillfälle är ju: det är från idag och tre månader framåt är alltid garanterat. Från och med idag och tolv månader framåt är ju bufferthinken. Och det är från varje givet tillfälle.

Inkomstförsäkringar drar ner behovet

Jan: Sen är det dessutom så att i Sverige har vi ganska bra inkomstförsäkringar som kan kicka in. Efter att jag blivit uppsagd kan jag i sex månader ha 80 procent av min lön, eller till och med 100 procent av min lön. Då har jag en inkomstförsäkring som jag betalar kanske 200 kr i månaden för. Då kan jag stryka ytterligare sex månader. Så plötsligt kan jag från de här tolv månadernas utgifter stryka nio månader, för jag vet att jag kommer ha pengar de kommande nio månaderna. Och då behöver jag kanske bara tre månaders utgifter i den här bufferthinken. Då börjar det bli ganska rimliga summor.

I bufferthinken, det som kanske är lite ointuitivt från början, är att vi ska ha med försäkringar. Försäkringar är viktiga i den riskfria hinken.

Korrigera för humankapitalet

Jan: Och sen ska det också sägas att det här måste korrigeras för ens humankapital. Kommer ni ihåg att vi har pratat om humankapital i tidigare avsnitt? Framför allt i avsnitt 90 någonting, jag kan lägga en länk, som heter "Jag är en vandrande räntefond". Det var ett samtal med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm, där han sa att humankapitalet är värdet av min utbildning, min arbetslivserfarenhet, mina färdigheter och mina kunskaper.

Då säger det sig självt att är jag 30 och jobbar som programmerare i Stockholm, där det hela tiden är brist på programmerare, då kommer jag få ett nytt jobb nästa vecka. Då behöver jag inte ha lika stor buffert som om jag är 65 och jobbar som hovslagare. Nu hittar jag bara på någonting, där det kommer vara omöjligt att hitta ett annat jobb. Då behöver jag mycket större buffert. Tanken är att skulle det skita sig, i värsta fall, så har jag nio månader på mig att styra om min ekonomi, betala det som behöver betalas och försöka fixa till det så att jag kan leva på lägre utgifter.

Caroline: Make sense. Ja.

En till tre månadsutgifter

Jan: Ofta, om man vill ha någon riktlinje, "har jag tänkt rätt", så brukar man sluta på en till tre månadsutgifter som ligger i bufferthinken. Notera att jag pratar om månadsutgifter, så det förutsätter att man har koll på sina utgifter. Har man inte koll på sina utgifter, så räknar jag en månadslön, men det relevanta är ju egentligen utgifterna. Det är ju det som är det viktiga.

Målavkastning och tillgångar i bufferthinken

Jan: Så målavkastningen, alltså vad förväntar jag mig för avkastning på pengarna i den här hinken? Jag skulle säga, i linje med eller under inflationen, så 0–2 procent per år. Vi kommer prata om det sen, men det blir typ låsta bankkonton. Det är den typen av konkret sparande jag har här.

Om vi fortsätter, tillgången, vad har jag för konkreta tillgångar i bufferthinken?

Caroline: Ja, har man några då?

Jan: Precis. Bankkonto med insättningsgaranti, det är basen. Gärna hos någon så att du får lite ränta i dagsläget. Gärna någon nischbank.

Caroline: Men är det okej?

Jan: Ja, så länge det är insättningsgaranti. Och det kan man kolla upp på Riksgäldens hemsida.

Caroline: Vi har ju pratat också om hur mycket det gäller när det väl...

Jan: Ja, precis. Men i det här fallet får man utgå från att insättningsgarantin kommer att fungera.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi har andra avsnitt om det.

Caroline: Men det är därför jag är så här: nischbanker, jag vet inte.

Jan: Nej, men det viktiga är att det är insättningsgaranti. Och jag tänker nischbanker, i det här fallet till exempel Avanza, som har sparkonto plus. Alldeles utmärkt, tycker jag. Det är så vi själva har det. Vi har ett sånt Avanza Sparkonto Plus.

Räntefonder och fondrobot i bufferthinken

Jan: Räntefonder funkar hyfsat. Om man kommer fram till att man behöver 150 000 kr, vilket inte är ovanligt, att någon kommer fram till att man behöver 150 000 kr i sin bufferthink, då kan räntefonder vara rimliga på en del av beloppet. Till exempel räntetrippeln, som vi har skrivit om i andra avsnitt.

Caroline: Var finns den?

Jan: Jag kan länka till den. Den kan du ha var du vill, på Nordnet eller på Avanza. Det är en kombination av räntefonder. Det är 60 procent Spiltan Räntefond Sverige, 30 procent IKC Avkastningsfond och 10 procent Spiltan Högräntefond. Så det är en kombination av tre olika typer av räntefonder som tillsammans ger kanske 1,5–2 procents avkastning.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Om man gillar fondrobot, så kan man också tänka sig här: fondrobot, 80 procent räntor, 20 procent aktier. Men det är bara om man har relativt stora belopp. Har man över 100 000 kr i sin bufferthink, då är en fondrobot med 80 procent räntor rimligt. Annars sparkonto. Basen i den riskfria bufferthinken är bankkonto med insättningsgaranti. Punkt.

Kontanter och andra valutor hamnar här också. Att man har pengar hemma, eller man har pengar på sitt Revolut-kort.

KIID-riskskalan 1–7

Jan: Vill man ha det mer allmänt, så finns det någonting som heter en riskskala som heter KIID. Jag tror det heter Key Investor Information Document. Vi kommer göra ett bonusavsnitt där vi går igenom den här riskskalan, men jag plockade bort det från det här avsnittet, för annars hade vi pratat jättemycket om det. Vi gör ett eget avsnitt.

Alla investeringar som man som privatperson kan köpa kan läggas på en skala 1–7, där 1 är lägst risk och 7 är högst risk. Varje fond har ett betyg på den här riskskalan. Och då brukar jag säga: investeringar som har riskskala 1–2, det passar i bufferthinken. Då kan man kolla: fonder, ja, var ligger ni på KIID-skalan?

Caroline: Men vänta, vad var högst risk?

Jan: 7.

Caroline: Ja, okej, för du sa 1.

Jan: Nej, den går från 1 till 7. Så 1 är lägst risk, 7 är högst risk.

Caroline: Jag blev förvirrad, för du sa tvärtom.

Jan: Okej, förlåt.

Caroline: Vi ska inte ha hög risk här, väl?

Jan: Nej, vi ska ha 1–2, lägsta risken.

Caroline: Superbra. Ja.

Bufferthinken anpassas efter person

Jan: Så det man kan säga övrigt om bufferthinken är att man kan tänka på den som riskfria hinken. Man behöver korrigera för sitt humankapital.

Caroline: Det känns som det blir så himla komplext nu, men det behöver det kanske inte vara.

Jan: Vi kommer gå igenom och ge konkreta exempel. Men i och med att det här riktar sig till alla i alla åldrar, kan man säga så här: en ung person behöver mindre pengar i bufferthinken än en gammal person. En person med en bra utbildning, ett attraktivt yrke, behöver mindre pengar än en person i ett udda yrke. Det är det jag menar med humankapital.

Caroline: Ja, men jättebra. Så det är inte så här: ja, men det är 150 000 kr och det passar för alla.

Jan: Nej, men så är det inte. En student, alltså när vi var studenter, kommer du ihåg när vi hade 20 000 kr i buffert? Det var ju så sjukt mycket pengar. Medan idag 20 000 kr.

Caroline: Ja, vi ägde ju inte någonting som behövdes, där vi behövde chippa in de pengarna ifall att det gick åt helvete med något.

Jan: Nej, och idag har vi nästan 150 000, vi är ju egenföretagare i eget bolag, så vi har nästan 200 000 kr i vår buffert. Så idag, de där 20 000 kr som var sjukt mycket pengar, det är ju inte ens 10 procent av det vi har idag.

Faktorer som styr bufferthinkens storlek

Jan: Man behöver korrigera för faktorer som ålder, arbetslivserfarenhet, förmåga att få nytt jobb, barn. Har man barn så bör man ha mer än om man inte har barn, till exempel. För skulle barnen mot all förmodan bli sjuka, då kommer man inte kunna jobba, utan behöver ta hand om dem. Så det är det jag menar. När man har räknat fram det, så behöver man sen titta på: är det här realistiskt utifrån vår livssituation?

Och sen behöver man ha försäkringar. Här är det också så här: jag vet att det är många som inte gillar a-kassa eller inkomstförsäkring. Men då tänker jag: okej, om jag tar en inkomstförsäkring, så kanske det gör att jag kan sänka storleken på min bufferthink med jättemycket. Då är det lätt värt de där 200 kronorna i månaden att betala extra för den här inkomstförsäkringen, för det gör att jag kan investera 200 000 kr mer. Jag har dem i en annan hink än vad jag hade behövt ha annars. Så jag gillar a-kassa och inkomstförsäkring, absolut.

Samma sak där, livförsäkring, om man har barn. Syftet här är ju att kunna sova lugnt om natten. Sen är jag ju en sån här försäkringslover. Så vi har även sjukvårdsförsäkring, olycksfall, hemförsäkring. Det ligger här i den. Du tycker inte det?

Caroline: Jo, men jag tycker det, absolut. Jag ville bara försäkra mig om att de också ligger där.

Jan: Ja, precis.

Scenariotester på sin hink

Jan: Och sen var det faktiskt en läsare som skrev till mig i kommentarsfältet: "Ja, vi har räknat på det här nu, och sen gjorde vi sådana här simuleringar med scenariotester." Och jag bara: va, vad gjorde ni? Då sa hon: "Jo, vi gjorde vanliga scenarier. Vad skulle hända om min partner blev arbetslös?" Och så räknade de på det: då kommer det här ha den konsekvensen i vår ekonomi, hur kommer det se ut?

Caroline: Ja, det är ju spännande. Vad sa de om det då?

Jan: Jo, att de hade testat sin hink och de var sjukt nöjda med den. För de var så här: den här funkar, även om min partner skulle bli arbetslös, eller om någon skulle bli sjukskriven, eller när vi får barn nästa år.

Caroline: Så det var ju någon som hade planerat, tyckte nog det här var kul också.

Jan: Ja, jag tyckte det var ganska kul, sätt att tänka. Kommer det här funka även om vi skulle bli arbetslösa?

Caroline: Ja, jag tycker också det är roligt att testa. Det har vi inte gjort riktigt. Eller, du har tänkt. Du har gjort det i dina Excel.

Att tänka i tid istället för belopp

Jan: Nej, men inte så mycket Excel. Men jag har varit så här: okej, säg att vi skulle bli arbetslösa. Klarar vi de kommande sex månaderna? Ja, det gör vi. Klarar vi det kommande året? Ja, det gör vi. Okej, bra. Då har vi en omställningsperiod. Jag tänker mycket i tid istället för belopp. Då har vi en omställningsperiod på ett år. På ett år borde jag kunna hitta ett jobb.

Samma sak som de sen skrev: "Ja, sen gjorde vi även de här scenarierna man inte får prata om." Dödsfall eller skilsmässa. Och där är det inte heller som att vi bara har: vad händer vid dödsfall? Men då har jag ändå tänkt så pass mycket att skulle jag dö, då har vi räknat livförsäkringen på att då ska du ha tio års omställningsperiod. För på tio år är ju våra tjejer 18 år gamla. På tio år så kommer du också kunna styra om din ekonomi på ett sådant sätt.

Så när vi pratar om att göra scenarier, det handlar mest om: okej, vad skulle hända då? Och vad behöver man för tid för att ställa om? För det är egentligen omställningstiden som är det viktiga.

Caroline: Ja. Bra.

Verktyg och fördjupning för bufferten

Jan: Och sen handlar det om att inkludera stora utgifter för det kommande året, till exempel semester, det var vi inne på. Vill man fördjupa sig i just det här bufferttänkandet, så har vi gjort ett avsnitt som handlar bara om buffert, alltså hur man kan räkna.

Caroline: Får jag bara fråga, jag tänker så här, man kan bli jättesugen nu om man inte redan har den här fyrahinkar-strategin i sin ekonomi. Var någonstans kan man hålla på och laborera med det här? Excel vet jag att du sitter med.

Jan: Ja, men det här är mest papper och penna faktiskt.

Caroline: Papper och penna.

Jan: Ja, papper och penna eller Excel. Jag håller på med ett verktyg som jag tänker ska släppas under 2020, där man kommer kunna kategorisera det. Men det kommer inte hjälpa till med att räkna fram hur mycket pengar man ska ha. Men att kunna illustrera sin ekonomi på A4-hinkarsättet. Mer info kommer på bloggen om det.

Caroline: Bra.

Mellanriskhinken: syfte och tidshorisont

Jan: Mellanrisken. Bufferthinken är ju den mest komplexa, så jag upplever att det kommer bli enklare och enklare med de andra hinkarna.

Caroline: Kör vi mellanriskhinken nu då?

Jan: Ja. Syftet med mellanriskhinken är att fylla på bufferthinken om den är tom, och om mellanriskhinken blir full, så ska den fylla på passiva hinken. Den ska skydda mot inflationen och marknadens svängningar, och den ska också ge lugn i det fallet att, okej, blir bufferthinken tom, så har vi alltid något vi kan fylla på från, utan att ta dumma beslut. "Nu var jag tvungen att sälja av, trots att jag egentligen inte skulle sålt, det var börskris."

Tidshorisont, fyra till tio år. Så det är mellanlång sikt.

Mellanriskhinkens storlek

Jan: Storleksmässigt, tittar man på grunden i Christine Benz, som pratar för pensionärer, då pratar hon mellan tre och sju gånger så stor som bufferthinken. Och jag tycker att det är ganska rimligt i det här fallet också. Det är också så, givet att inkomsterna kommer vara ungefär desamma de tre till sju åren. Är man i 30-årsåldern och har 10, 15, 20, 30 år kvar att jobba, då är det rimligt att räkna på det här sättet. Är man i pension, då får man räkna på hur mycket pension man kommer att få. Då behöver man ta lite höjd för det.

Caroline: Men du säger cirka tre till sju gånger så stor som bufferthinkens storlek. Om vi säger att man har 100 000 kr i bufferthinken. Ja, men det är ändå rätt mycket.

Jan: Ja, men vi gör det för att det är enkelt att räkna på hundratal.

Caroline: Okej. Då skulle det kanske vara 300 000–700 000 kr i mellanriskhinken. Är inte det rätt mycket pengar för många?

Jan: Jo, det är det. Men det visar också att det här behöver få ligga balanserat i risk. De flesta har ju inte den här mellanrisken, utan de kör antingen låg ribba, buffertsparande riskfritt, eller hög risk.

Boendet hamnar i mellanriskhinken

Jan: Men där kommer en kicker i den här.

Caroline: Berätta.

Jan: Jo, att bostaden kommer att hamna i mellanriskhinken.

Caroline: Så man räknar in sitt hem om man har köpt det?

Jan: Ja, man räknar inte in hela sitt hem. Man räknar in mellanskillnaden mellan värdet och lånet. Har jag ett boende som är värt två miljoner, men jag har 800 000 kr i lån, då räknar jag med 1,2 miljoner. Jag räknar inte med 2. Folk blir ofta först chockade när de inser att det är sjukt mycket pengar. Och sen inser man att den är egentligen ganska fylld. Men vi kommer till det. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker också det med ens hem, att det ligger där. För hemmet är ju inte så lätt att komma åt de pengarna.

Jan: Nej, och det här är...

Caroline: Och det ska det inte vara kanske, eller?

Jan: Nej, men det här är också en av de vanligaste frågorna. Är det okej att jag pausar den frågan, så kommer vi ta hand om den? Det är den absolut vanligaste frågan. Så jag är så här: hang in there, vi kommer dit. Men ja, den ska räknas med.

Caroline: Skönt att mitt huvud funkar som alla andras.

Boendet i linje med inflationen

Jan: Så det blir ofta en förvånansvärt hög summa, och det är okej, det ska vara så. Målavkastningen är lite mer än inflationen. På riskfria hinken var det så här, det är okej att det är lägre än inflationen, det är skitbra om vi är i takt med inflationen. Så 2–5 procent har du skrivit per år.

Caroline: Ja, i den här.

Jan: Här vill vi ha mellan 2 och 5 procents avkastning per år. Och tittar vi på huset eller boendet, så ska boendet de facto utvecklas i linje med inflationen.

Caroline: Och varför ska man ha med huset eller boendet?

Jan: Jo, för att det varierar också i värde över tid. Det är ingen som har missat i Sverige att bostäder gått upp i värde. Jag är ju lite så att jag tittar på boendet mer utifrån ett finansiellt perspektiv och inte så mycket ett känslomässigt perspektiv. Tittar man på vad ett boende ska ha för värdeutveckling över tid, så är det ungefär i linje med inflationen, 2 procent. Och risken är begränsad, det kommer jag också prata om.

Likvida och illikvida tillgångar

Jan: Tittar vi på vad man har för tillgångar och investeringar, så kan man ha likvida och placerbara tillgångar. Och varför gör vi den här uppdelningen? Det är nytt för i år, just för att ta hand om boendet. Boendet är ju typiskt en bunden och illikvid tillgång. Jag kan inte sälja vardagsrummet och få ut pengar.

Tittar vi på de likvida investeringarna, då är det fondrobot med till exempel 60 procent aktier, 40 procent räntor, avsnitt 99 för att fördjupa sig i vad det är. Och sen låg- och mellanriskportföljer, som till exempel Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen. Så det är de likvida och placerbara tillgångarna i mellanriskhinken. Dem kan jag ta ut och fylla på bufferthinken med, eller jag kan sälja av och fylla på passiva hinken.

Sen kan man ha bundna och illikvida tillgångar. Och då är det, som vi var inne på, boendet i form av eget kapital, alltså värdet minus skulderna. Och sen kan man också välja att ta med eller inte den allmänna pensionen. För den är också bunden, jag kommer inte åt den förrän jag är 65, jag kan inte påverka den, men det är ändå de facto något som jag äger. Häng med, jag gör en uppdelning i mellanriskhinken i två delar, likvida och illikvida.

Hur stor ska den likvida delen vara?

Caroline: Men hur delar du upp dem?

Jan: Nej, bara så att när jag tittar på dem. Säg att jag kommer fram till att jag behöver 500 000 kr i mellanriskhinken, och sen har jag ett boende på en miljon. Då skulle man kunna säga: ja, men toppen, mellanriskhinken är full, och så går man vidare till passiva hinken. Ja, fast problemet är, hur ska jag fylla på bufferthinken med bara boendet? Det kan gå, för man kan belåna. Har jag ett stort övervärde, så är det inga problem att belåna, och så kan jag fylla på bufferthinken på det sättet. Men ligger jag redan så att jag inte kan få mer lån, till exempel på grund av amorteringskravet eller min ålder, då vill jag ju ha en placerbar eller likvid tillgång där också, för att kunna variera.

Caroline: Jag tänkte mest på hur stor den ska vara. Hur vet man hur stor den ska vara?

Jan: Vadå?

Caroline: Den likvida tillgången.

Jan: Ja, jag kan tycka i alla fall att det är en till två gånger bufferthinken, så att jag kan fylla på den.

Caroline: Perfekt, bra arbetat.

Jan: Ja, men typ, återigen, det är inte en naturlag.

Caroline: Okej, så att man behöver titta på sin egen situation. Men Jan sa att det är två gånger.

Jan: Nej, men jag tänker mer att man behöver få en känsla för hur man ska fördela tillgångarna i den.

Caroline: Ja, precis.

Ha både likvida och illikvida tillgångar

Jan: Jag tycker man ska ha både likvida och illikvida tillgångar. Jag tycker inte man ska skippa och inte ta med huset, som vissa gör. Tittar vi på den här KIID-skalan igen, riskskalan, så kan vi här unna oss investeringar som har en risk på tre till fyra på den skalan. Och i övrigt har jag skrivit till mig: minst en årsutgift bör finnas i placerbart kapital med en risk på ett till två.

Caroline: Och sen, samma sak här, jag fattar inte. Vad sa du?

Jan: Minst en årsutgift bör finnas i fria, likvida placeringar, till exempel fondrobot. Alltså en storlek som bufferthinken. Jag vill inte bara ha mitt boende i mellanriskhinken. Jag vill ha pengar som är placerbara, de här likvida. Så jag säger egentligen precis samma sak som jag sa för tre minuter sedan.

Caroline: Jo, jo, men...

Jan: Ja, precis, okej.

Caroline: Men varför fastnar vi, eller vad?

Jan: Ja, men det var nog för att du sa samma sak.

Caroline: Ja, du sa samma sak på olika sätt.

Jan: Vad menar du? Du måste kunna fylla på bufferthinken från mellanrisken.

Caroline: Jo, jag fattar det. Att man behöver ha likvida tillgångar. Men jag tror vi bara pratar om var de ligger någonstans. Och du säger att de bör finnas, till exempel en årsutgift, i till exempel en fondrobot då. Vad sa vi här? Likvida placeringar.

Jan: Ja, det är inte likvider, det är inte kontanter, utan vi pratar om fondrobot.

Caroline: Ja, ja, ja.

Jan: Eller fonder eller aktier, alltså någonting. Är vi okej?

Caroline: Ja, vi är okej. Det var bara att du sa det flera gånger, så tänkte jag så här: sa du något nytt nu?

Jan: Ja, nej, det gjorde jag.

Caroline: Bra, okej.

Exkludera bara allmänna pensionen

Jan: Nu ser jag något som jag sagt innan också. Man behöver korrigera för sin livssituation, sin risktolerans, sitt humankapital, återigen. Och det enda som då kan exkluderas, det är den allmänna pensionen.

Caroline: Skulle jag kunna gå med på.

Jan: Bra. Då tar vi nästa.

Passiva hinken: motorn i sparandet

Caroline: Passiva hinken.

Jan: Ja, den här är ju nästan enklast av dem alla. Syftet är att fylla på mellanriskhinken om den blir tom, och fylla på lekhinken. Det här är motorn i sparandet. Det här är gasen. Här tar vi mycket risk. Vi ska tjäna pengar. Vi ska skydda mot att pengarna tar slut. Och över tid kommer det här bli den största delen i ett sparande fram till pensionen. Jag skulle gissa att för en 65-åring kommer det vara mest pengar i den passiva hinken.

Tidshorisonten, tio år eller mer. Det här är riktigt lång sikt, så att vi ska kunna ta hög risk.

Caroline: Det är så länge man har pengarna där, utan att hålla på att ta ut och så.

Jan: Ja, precis. Återigen, tio år från varje givet tillfälle. Och det här hänger också ihop med avsnitt 99, där vi pratar på till exempel tio års sikt. Då har aktier en sannolikhet över 90 procent att vi kommer gå plus. Så därför är tidshorisonten viktig.

Tillgångar i passiva hinken

Jan: Storlek, så mycket som möjligt, som behövs för att nå dina mål. Här vill man ju ha mycket högre avkastning än inflationen, alltså 6–8 procent om året. Vanlig aktieavkastning. Och det kommer märkas också när vi tittar på vad jag har här för investeringar och tillgångar. Då är det fondrobot med 90 procent aktier, eller 100 procent aktier. Jag är ju inte något fan av 100 procent aktier, så 90/10. Och det här är högriskportföljer som Globala barnportföljen.

Här har man alla sina pensioner, som tjänstepension, PPM, om man har IPS kvar. Och här har vi investeringar med en KIID-risk nästan upp i topp, nästan upp till 5–6.

Caroline: 5–6 av 7.

Jan: Ja, jag tycker inte man ska ha 7-investeringar. Jag tycker det sällan är motiverat. Utan de sparar vi till lekhinken. Sen är det så att vissa kallar den här för högriskhinken. Och det här passar utmärkt för barn, långsiktiga sparanden, barnsparande, pension, ekonomisk frihet och så vidare.

Caroline: Den här känns ganska enkel.

Jan: Jo, den känns ganska enkel. Det var inte så många frågor här.

Caroline: Nej, vad bra. På vad du menar egentligen.

Lekhinken: ha roligt och få utlopp

Jan: Sista hinken, lekhinken då. Här är syftet att ha roligt, få utlopp för sitt behov av spänning eller sitt behov av signifikans. Att jag ska kunna prata om mina investeringar.

Caroline: Men är det här den hinken man fyller på sist?

Jan: Nej, man kan göra det här parallellt. Man kan göra alla hinkarna, utom bufferthinken, parallellt. Bufferthinken är först. Inte förrän bufferthinken är full. Sen kan man börja med de tre parallellt.

Caroline: Det känns lite trist om man måste vänta jättelänge med sin lekhink.

Jan: Ja, och du kommer märka, jag tror att det är många som känner igen sig, att man har bufferthink och sen har man en lekhink. Två extremer, det är inget mittemellan.

Caroline: Nej, exakt.

Jan: Och de flesta, alltså enskilda aktier för mig, hamnar i lekhinken. Så att man har någonting. Vi kommer in på det.

Behjärtansvärda projekt och spekulation

Jan: Här vill man kunna stötta behjärtansvärda projekt och företag och investeringar. Jag vill investera hållbart, jag vill investera till exempel i, vi investerar i solpaneler, i Trine och liksom sådant. Som är behjärtansvärt, men som kanske inte är så finansiellt optimalt.

Caroline: Nej, det kanske tar världen i rätt riktning, men det kanske inte är det bästa för ens ekonomi.

Jan: Ja, för att risken är fel, till exempel. Den är även till för att kunna spekulera vid de tillfällen då det är relevant. Till exempel kunna vara med på en börsintroduktion för att marknaden har felprissatt, eller där det är börskrasch. Man kan spekulera då man tror att nu har marknaden fel, och jag bettar på att den har fel. Du vill inte betta din passiva hink på ett sådant case, men du kan göra det i lekhinken, absolut.

Och det gör ju att tidshorisonten inte är relevant överhuvudtaget. Det kan vara en tidshorisont på två, tre dagar på en börsintroduktion. Vi köper på onsdag, säljer på fredag. Eller det kan vara en tidshorisont, som vi har i vissa av våra lekhinksinvesteringar, på 20 år. Så tidshorisonten är inte relevant.

Lekhinkens storlek och avkastningsmål

Jan: Storleken på hinken är väldigt enkel. Max 10 procent av passiva hinken. Har jag 100 000 kr i passiva hinken, då har jag max 10 000 kr i lekhinken. Det är för att risken ska bli rätt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och här, målavkastningen, vad är målet med mitt sparande i lekhinken? Jo, att det ska vara högre än passiva hinken. Jag brukar säga att här vill jag ha långt över 10 procent om året. Det kan vara så att man inte når det, för att man har sådana här behjärtansvärda projekt, men då har man ju en annan anledning. Tittar man bara rent finansiellt, vad vill jag ha för avkastning? Då vill jag ha över 10 procent. Annars är det inte lönt. För då kan jag lika gärna investera i indexfonderna. Om det inte kommer någonting annat.

Caroline: Jag tycker det är också svårt att veta, vad ligger i... Vad är det för aktier till exempel som ligger här?

Enskilda aktier hamnar i lekhinken

Jan: Alla enskilda aktier. Alla möjliga enskilda aktier. Äger jag enskilda aktier, så hamnar de i lekhinken, per automatik. För i passiva hinken ska det vara indexfonder. Och en fondrobot är ju en indexfond.

Caroline: Ja, men det här är viktigt, för jag glömmer ibland att aktierna inte har så mycket att göra i den stora delen av ens...

Jan: Jo, de har det, men en indexfond, eller till exempel en fondrobot, det är 6 000 aktier. I lekhinken tror jag att jag skulle bli förvånad om någon kom över 20 aktier. Så det är mängden. Aktier som grupp måste man ha, för det är det som är motorn i ett sparande. Men enskilda aktier, det är spekulation. Det har vi pratat om. Det är när vi köper så här tio Google-aktier, då är det i lekhinken. Men om vi skulle köpt Avanza Global, ja, då är det en indexfond, och då kan den ligga i passiva hinken.

Binära investeringar

Jan: Så vi har varit inne på enskilda aktier, börsnoteringar, sådana här teckna-sälj, som vi gör från tid till annan, onoterade bolag, alltså bolag som vi äger som inte finns på börsen. Det som jag kallar för alternativa, binära investeringar. En binär investering, det är ofta så att antingen blir det det som de har lovat, eller så blir det noll. Det blir inget mittemellan. En indexfond kommer aldrig bli noll, för det betyder att världens 6 000 största bolag ska gå i konkurs samtidigt. Det kommer inte att hända. Men investerar jag till exempel i Tessin, Trine eller Savelend, så kan det bli värt noll. Vi har sett projekt hos både Tessin och Trine som har gått i konkurs, och då förlorar man alla sina pengar i det projektet. Så därför hör de hemma i lekhinken.

En indexfond kommer aldrig bli noll, för det betyder att världens 6 000 största bolag ska gå i konkurs samtidigt.

Och här har vi investeringar, om vi tittar på skalan, 5–7. Man kan egentligen, jag funderade ett tag om jag inte skulle sätta 1–7, att det faktiskt kan vara hela spannet. För jag kan ha de där behjärtansvärda projekten, eller en hedgefond, eller någonting annat.

Discohinken och egna namn

Jan: Om vi ska sammanfatta här. Den här hinken är egentligen inte nödvändig. Jag kallar den för lekhink. Jag hade en deltagare i Stockholm på den här heldagsworkshopen som vi håller. Hon var så här: "Ja, Jan, lekhinken, det inspirerar inte mig alls." Så jag kallar den för discohinken.

Caroline: Ja, okej, namnet inspirerar inte henne.

Jan: För då kallar jag den för aktiva lekhinken. Passiva hinken ska vara passiv, och den här skulle vara aktiv. Vi uppmanar alla att döpa dem till det som inspirerar.

Caroline: Ja, lekhinken är kanske inte så inspirerande namn. Det är mest bara beskrivande.

Jan: Ja, precis. Jag gillar, jag är ingenjör, jag gillar beskrivande namn. Men hon var så här: discohinken. Eller det var någon som kallade den för spekulationshinken. Så man kan hitta på sina egna. Jag har inga problem med det.

Hinkarnas uppgift är att absorbera risk

Jan: Så det här var det viktigaste kring de olika hinkarna. Nu tänker jag att vi ska titta på hinkarna från lite olika perspektiv. Och vi kommer ibland ta överkursperspektiv här. Så det är helt okej om man inte hänger med på det, utan då kan man läsa på bloggen eller bara helt ignorera det. Det här är till för er som är så här: men hur tänker du då, har du tänkt igenom det här? Så jag vill bara visa att det här är genomgånget från flera olika håll.

Det viktigaste, det man egentligen behöver förstå, det är att hinkarnas uppgift är att absorbera risk. När marknaden svänger, alltså både upp och ner, då ska de funka som stötdämpare. Bufferthinken ska inte svänga alls när marknaden svänger, medan passiva hinken kommer svänga i princip som marknaden. Mycket upp när det går upp, mycket ner när det går ner.

Hinkarnas uppgift är att absorbera risk. När marknaden svänger ska de funka som stötdämpare.

KIID-skalan och volatilitet per hink

Jan: När vi tittar på hinkarna, pratar vi om hinkens förmåga att absorbera risk, eller volatilitet. Och det är det som är kopplingen mellan hinkarna, den här KIID-skalan som vi har pratat om, för den mäter de här svängningarna. Och i förlängningen, för de som är intresserade av statistik, kan man koppla det här till sannolikheter också.

Caroline: Sannolikhet, hur sannolikt det är att de svängningarna ska ske?

Jan: Nej, sannolikheten för att hinken kommer gå upp eller ner i värde. Men det är överkursen. Jag kommer inte gå in på det, utan det kan man läsa mer om om man vill.

Jag har försökt illustrera det här med en bild. Bufferthinken har lägst risk. Vi pratar om den här KIID-skalan 1 till 2. Då är det bara som krusningar på den lilla vattenytan i hinken. Det svänger väldigt, väldigt lite. Det är en låg volatilitet, 0 till 2 procent. Tittar vi på mellanriskhinken, då svänger det lite mer. KIID-skalan 3 till 4. Vi har en volatilitet på 2 till 10 procent. Så den svänger upp till 5 gånger mer än vad bufferthinken svänger.

Tittar vi på den passiva hinken, då kan vi ha väldigt stora svängningar. Vi pratar där om KIID-skalan 5 till 6 och en volatilitet på 10 till 25 procent. Vilket är uppemot 10 gånger mer. Så passiva hinken kommer svänga 10 gånger mer än buffert.

Lekhinken är binär

Caroline: Och sen slutligen lekhinken. Hur kan man ens räkna där? Det är vad som helst som svänger.

Jan: Ja, precis. Jag skulle egentligen säga att den inte svänger, utan den är mer binär, eller digital. Den går upp, eller så går den ner. Antingen kan den gå upp mycket, eller så kan den bli värd noll. Så den svänger inte, utan den blir lite vad den blir.

Varför förluster är värre än vinster

Jan: Och varför vi lägger tid på det här, det är ju repetition från gamla avsnitt, är att det är mycket värre att förlora pengar än att tjäna pengar. För om du förlorar 50 procent, alltså om du har en hundralapp och förlorar 50 procent, då har du 50 kr. Men om du sen har 50 procents avkastning, då är du inte tillbaka på 100, för då är du bara tillbaka på 75. Så det krävs 100 procents avkastning för att kompensera för en förlust på 50 procent. Det får man ju nästan aldrig.

Caroline: 100 procent.

Jan: Jo, över tid. Men poängen här är att det är viktigare att inte förlora, för det krävs så mycket att komma tillbaka.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det är därför vi hela tiden försöker balansera den här risken.

A4-pappret med fyra kolumner

Jan: Om vi ska sammanfatta det här. Du frågade, hur ska man göra? Hur kan man rita det här?

Caroline: Ja, var ska man tänka kring sina hinkar, och vad man vill sätta igång med?

Jan: Det bästa man kan göra, det är att ta ett A4-papper och dela det i fyra kolumner. Så här har jag försökt göra det, så här har jag hjälpt kompisar att göra det. Den första kolumnen är bufferthinken. Då räknar man fram: okej, vad är det totala beloppet som jag behöver i den? Sen får man skriva ner allt man har.

Caroline: Ja, och man kan till och med göra det med post-it-lappar.

Jan: Att man har Swedbank bankkonto, fondrobot Lysa, Trine där borta, och sen får man liksom...

Caroline: Men alla tillgångar?

Jan: Ja, som man har. Alla pengar man har, och sen sätter man dem på post-it-lappar.

Caroline: Men också försäkringarna, tänker jag.

Jan: Ja, precis. Allt som kan komma in i ens ekonomi. Så bufferthinken, då sätter man rubrik, bufferthinken, totalt belopp, och då kommer man fram till att det är till exempel 100 000 kr. För då har vi räknat fram det genom det där, tolv månaders utgifter minus alla garanterade inkomster. Och sen lägger jag på post-it-lapparna: här är våra bankkonton på Swedbank, här är vårt Avanza Sparkonto Plus. Och sen har vi våra försäkringar där, inkomstförsäkring, a-kassa, övriga försäkringar som också kan kicka in.

Caroline: Precis.

Mellanriskhinkens kolumn

Jan: Och så är det i första kolumnen. Sen i nästa kolumn blir det mellanriskhinken. Då har vi räknat fram att där ska till exempel ligga en miljon. Och då tittar vi, vad har vi för tillgångar där? Nu är det här ett exempel, det är inte vår ekonomi. Då kan jag ha boendet, då vet jag att det är den bundna delen, den är 650 000 kr. Alltså skillnaden mellan värdet på boendet och mina lån. Och sen har jag en fondrobot med 20 procent aktier, 80 procent räntor, 100 000 kr, för det är låg risk på det. En fondrobot på 60 procent aktier, 40 procent räntor, lite högre risk, på 150 000 kr, och sen kanske RikaTillsammans-portföljen på 100 000 kr. Då har vi en miljon där, 650 plus 350. Och så tittar vi: okej, 350 000 kr, det kan vi använda för att fylla på bufferthinken om det skulle behövas.

Och sen har jag satt här till exempel: vi räknar inte med allmänna pensionen.

Caroline: Nej, fast den finns också. Men den är inte med här.

Jan: Den är inte med där. Men då har jag ändå satt så här: ej inräknat i summan. Men den ligger ändå där.

Caroline: Okej.

Passiva hinkens kolumn

Jan: Och sen tar man den passiva hinken. Totalt belopp, då satte jag bara: ja, men resten av pengarna. Och sen fördelat på fondrobot 90 procent aktier, 10 procent räntor, eller Globala barnportföljen, där barnsparandet till exempel 50 000 kr, PPM 100 000 kr. Här hade vi även kunnat ha tjänstepension, premiepension, andra saker.

Lekhinkens kolumn

Jan: Och sen slutligen lekhinken. Om jag hade i passiva hinken 600 000 kr i det här exemplet, då vet jag att det är maximalt 60 000 kr jag kan ha i den här. Jag behöver inte ha 60 000 kr där, utan det är max vad jag får lov att ha. Och då har jag till exempel Trine här.

Caroline: Varför sätter du vad man får lov att ha?

Jan: För att den inte ska överstiga, så att risken blir fel. Annars blir risken fel över alla hinkarna. Så en A4-sida, fyra kolumner, post-it-lappar, och så kan man köra igång.

Är det inte bara mental bokföring?

Jan: Och det är viktigt, för det här är också en vanlig invändning: men Jan, det här är egentligen ingen skillnad, det här är egentligen mental bokföring. Det är ingen skillnad att titta på din ekonomi som fyra hinkar eller som en total helhet. Och det är helt och hållet sant. Fyrahinkar-principen är ett sätt att slippa panik vid ett stort börsfall. För om börsen faller med 50 procent, vilket ska hända två gånger på en 15-årsperiod, då kommer det bara påverka den passiva hinken. Bufferthinken kommer vara helt oförändrad, och mellanriskhinken kommer bara påverkas marginellt. Så det är ett sätt att hindra att man freakar ut. Det är också ett sätt att hindra att man börjar investera i aktier lite för tidigt, eller att man får fel fördelning på tillgångar. Till exempel väldigt många, upplever jag, har inte räntefonder i sitt sparande. Det här kommer tvinga dig att ha lågrisktillgångar.

Caroline: Ja, om man inte är så inclined.

Matematiskt samma, känslomässigt enormt

Jan: Men jag måste ändå ge dem rätt som säger att om jag har 100 000 kr i bufferthinken, som är inga aktier överhuvudtaget, 100 000 kr i mellanriskhinken, som är 60 000 kr aktier, 40 000 kr räntor, och 100 000 kr i den passiva hinken, 90 000 kr aktier, 10 000 kr räntor. Så kommer det vara totalt 300 000 kr, eller hur? 60/40 och 90/10. Då är det 60 000 kr i aktier plus 90 000 kr i aktier. Det är 150 000 kr i aktier. Så att ha det uppdelat på det här sättet är ju samma sak som att ha 300 000 kr fördelade i 50 procent aktier och 50 procent räntor. Häng med, matematiskt blir det samma sak.

Men känslomässigt tror jag att det är en sjukt stor skillnad att ha en hink med 50 procent aktier och se den falla med 50 procent, än att ha fyra hinkar och se att en av fyra hinkar faller i värde. Men det är dessutom den hinken som är längst ifrån mig. Det är det yttersta skalet. För jag är skyddad med buffert- och mellanriskhinken.

Caroline: Jo, absolut.

Matematiskt blir det samma sak. Men känslomässigt är det en sjukt stor skillnad att se en hink falla med 50 procent än att se en av fyra hinkar falla.

Ett sätt att visualisera

Jan: Ja, och det är också vissa som säger att det här inte skiljer sig från en annan systematisk strategi som fyraprocentsregeln. Nej, det gör det inte, bara så att vi är överens om det.

Caroline: Det är väl ett sätt att också visualisera vad man har för någonting. Jag tycker det är lättare, när vi visade upp de här fyra kolumnerna.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Vi tycker om att se saker framför oss.

Jan: Ja, så jag tror att det här är ett sätt att tänka kring det.

Vanlig fråga: ska boendet verkligen vara med?

Jan: Så avslutningsvis tänkte jag att vi tar några av de här vanliga frågorna, som vi har gått igenom snabbt, som alltid dyker upp. Och den första frågan är: ska boendet verkligen vara med?

Caroline: Ja, och du var ju inne på det redan när vi nämnde det.

Jan: Min åsikt är att det ska vara med.

Caroline: Du blev inkluderad här i vår åsikt.

Jan: Nej, min åsikt är att den ska vara med, eftersom det är den största tillgången som de flesta äger. Historiskt har den värdeutvecklats i linje med inflationen. Riskmässigt ligger den också, tittar vi på den här riskskalan, som en trea, fyra. Det är inte en lågriskinvestering med boendet, utan det är en trea, fyra. Så den passar väl där utifrån ett risk- och avkastningsperspektiv. Och man kan faktiskt använda boendet för att belåna och ta ut pengar. Det är väldigt många som har köpt bil på huslånet. Det är folk som har, jag rekommenderar det inte, åkt på semester för huslånet, eller använt huset som en kontantinsats till barnens boende. Så man kan använda det på olika sätt.

Caroline: Ja, det är en tillgång.

Utan eget boende: lägre buffert, mer risk i passiva hinken

Caroline: Men om man nu... vi bodde ju i tolv år i hyresrätt. Och det var ju väldigt nice. Vi hade ju inte heller utgifter som värmepannan och sådana saker. Så vad jag tänker är att när man inte har ett hus, till exempel, eller bostadsrätt, då kanske man inte heller har vissa utgifter som ska kunna komma med det.

Jan: Nej, och då kan man ha lägre buffert. Så man ska inte känna att har jag inget boende i min...

Caroline: Inte passiv hink, utan mellanrisk, då är det inte bra.

Jan: Nej, tvärtom kan jag säga så här. Fördelen med att inte ha ett boende på det sättet är att du kan ta mer risk i din passiva hink. För du får ju mer pengar som kan placeras med hög risk än annars. Så det var ju det som var dealen som du och jag gjorde. Genom att inte ha de höga utgifterna, så kunde vi investera mer pengar, som sen gjorde att vi kunde köpa det huset vi ville ha, för att det gick i linje med våra mål. Så nej, det är återigen inget rätt eller fel, bra eller dåligt, bara olika. Man kan dock för vissa underlätta genom att se det här som ett bundet kapital, och att skilja på bundet och fritt kapital i den här mellanriskhinken. Så att man har både och.

Vanlig fråga: var ska jag månadsspara?

Jan: Ska vi ta nästa fråga? Nästa fråga är: var ska jag månadsspara?

Caroline: Ja, och ett månadssparande kan vara ett sätt att kompensera de här uttagen.

Jan: Att till exempel, jag vet att vi ska åka på en resa nästa år, men jag vill inte ta ut pengar från mellanriskhinken, men jag vet att jag kan månadsspara 2 000 kr i månaden. Då kan man se månadssparandet som en slang. Istället för att jag har fyra hinkar där det inte kommer in något nytt vatten, utan jag ska balansera de här fyra hinkarna, så blir ett månadssparande som en bonus.

Caroline: Slangen, ja.

Jan: Slangen fyller på den hink som behövs just då. Och det är lite olika. Vissa tar allt månadssparande i bufferthinken, och sen när den svämmar över. Andra tar till exempel det här tioprocentiga sparandet som vi alltid tjatar om direkt i passiva hinken, och sen tar de övrigt, det som blir kvar, i de andra hinkarna. Så man kan göra precis hur man vill. Men månadssparande är bra.

Caroline: Ja. Bra.

Fallgrop: fondrobotens egna förslag

Jan: Sen har vi en fallgrop. Jag får en fråga ibland: du pratar om fondrobot, men när jag gör fondroboten, så kommer den med ett annat förslag.

Caroline: När man är inne där och skapar sitt konto, ja.

Jan: Den säger till exempel, vi har pratat om mellanriskhinken 20 procent aktier, 80 procent räntor, eller 60 procent aktier i mellanriskhinken, 40 procent räntor. Men när man startar där, kontofonden, så kommer den säga 53/47.

Caroline: Ja, det kan man ju ändra själv.

Jan: Det finns en sån här onboarding-process. Jag påstår att man kan åsidosätta det. Har man gjort sina hinkar enligt principen, så har man gjort mer än 99 procent av Sveriges befolkning. Och Lysa, eller de här fondrobotarna, måste ge ett förslag som om du inte har några hinkar, som om du inte har koll på din ekonomi. Så de kommer alltid att ge ett regulatoriskt svar, sådant som uppfyller lagstiftningen. Men man kan alltid trycka "ändra min fördelning", och sen kan man dra muspekaren på den här skalan. För du kommer aldrig få en rekommendation som är exakt 20/80. Så det är inga problem om man har koll på sin helhet. Om man bara vet att man kan ställa om det.

Implementera på olika plattformar

Jan: Rent praktiskt kan man ställa in alla de här hinkarna på till exempel, vi gillar ju Lysa, eller vi gillar fondrobotar överhuvudtaget. Och vi har också sponsrade länkar till alla fondrobotar. Man kan även göra det här manuellt själv på Avanza eller Nordnet. Vi har sponsrade länkar till dem också. Så för oss spelar det egentligen ingen roll var du väljer att göra dina hinkar. Det är bara att du gör dina hinkar.

På Lysa har vi till exempel gjort ett konto som heter Bufferthinken, ett konto som heter Mellanriskhinken och ett konto som heter Passiva hinken. Och sen för man helt enkelt in pengar i de här olika hinkarna. Så det är inga problem.

Caroline: Men en fråga som dyker upp för mig är, om man har eget företag till exempel, ska man göra någon slags variant på hinkarna där, i företaget?

Jan: Det kan man göra om man vill, absolut. Mest bara för att se till att där är pengar till skatten, och här har jag lite för andra utgifter. Du har ju så i ditt företag, du har ett Lysa-konto på ditt företag. Så nej, men absolut.

Det tar inte lång tid

Jan: Det här tar inte mer än, jag ska säga en kväll. Fördelen är ju att göra det här tillsammans med en kompis, sätta sig ner och diskutera. Och sen själva implementationen gör man med en fondrobot på mindre än en halvtimme. Så är det färdigt.

Caroline: Ja, det är snabbt och lätt.

Jan: På bloggen tar vi upp fler frågor. Vad gör man om man har snedfördelade hinkar? Då skulle jag säga: balansera så fort som möjligt, så länge du tar hänsyn till skatteeffekter. Barnsparande, liksom passiva hinken, funkar utmärkt. Hur kan man tänka kring pension? Och vi kommer fylla på med frågor där efter hand också.

Kom igång: sätt av tid med en kompis

Jan: Vill man köra igång, så skulle jag säga: sätt av tid med en kompis, gör det här. Inte så mycket för att du behöver en kompis, men det är enklare att tänka högt och resonera. Prata tillsammans. Och så handlar det om att räkna och resonera sig fram till storleken på hinkarna. Titta sen vilka tillgångar, vilka konton har jag, vad har jag för fondrobot, vilka enskilda aktier har jag? Och sen sätt det med post-it-lappar i de här fyra kolumnerna på en A4.

Caroline: Eller större papper kanske.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, eller de flesta har inte större papper. Eller köks...

Jan: Ja, skitsamma.

Caroline: Tejp...

Jan: Ja, vi ska inte gå in på det.

Caroline: Jag blev kreativ där.

Jan: Gör en plan för hur du kan förändra så att du kan komma från nuläget till det önskade läget. Använd med fördel de här olika fondrobotarna, till exempel, vi gillar ju Lysa. Och döp kontona. Det funkar att döpa konton på Nordnet eller Avanza också, så att man vet att det här är mellanriskhinken. Där du inte kan använda en fondrobot, använd våra modellportföljer, för de är identiska. Och sen följ upp en gång om året, tänker jag.

Och sen ställ frågor. Det kan man göra antingen på bloggen, eller vi kommer faktiskt ha en Patreon-workshop på det.

Det årliga hinkunderhållet

Jan: Och sen vet jag att det är folk som har haft de här fyra hinkarna sen innan. Det man behöver göra då, om man har hinkarna sen innan, det är det här årliga hinkunderhållet. Och då brukar jag säga att det man behöver kolla är att utgifterna fortfarande stämmer.

Caroline: Då måste man titta på sitt år, kanske, och se vilka utgifter man har.

Jan: Exakt. Vi har bott i hyresrätt, bytt till hus, det kommer förändra hinkarna. Ställ dig frågan: vilka stora utgifter kommer jag ha under det kommande året? Och sen räkna om storleken på hinkarna, om det behövs. Kolla om tidshorisonterna fortfarande stämmer. För det kan vara så att man gjorde hinkarna förra året, och sen bestämde man sig: jag går på pension om fem år istället för tio. Då behöver man ta hänsyn till det också.

Ombalansera vid rätt tillfälle

Jan: Och sen är det så att man ska ombalansera mellan hinkarna på ett lämpligt sätt. Till exempel nu 2019, när vi spelar in det här, aktier har gått jättebra. Så då är det lämpligt att verkligen balansera från den passiva hinken till mellanrisken. För det kan vara så att alla år inte är lämpliga att sälja av i den passiva hinken, och då vill man undvika det. Till exempel 2008 var det ett dåligt år att sälja aktier, när de var som lägst. I år är ett bra år att balansera om. Så balansera om, om det finns behov. That's it. Mer än så behöver man inte göra per år. Och det här räcker att göra en gång om året, tänker jag.

Patreon-workshop om fyra hinkar

Caroline: Men kan du inte säga mer om den här fyrahinkar-workshopen på Patreon?

Jan: Jo. Nu har vi ju en liten community på Patreon. Och där tänkte jag att för dig som är medlem och stöttar oss, så kommer vi ha en workshop där vi kan ställa frågor. Eller att man kan prata om det praktiska.

Caroline: Prata om det praktiska.

Jan: Vi bygger på det här avsnittet. Ofta har vi det i form av frågestund. Att man kan ställa frågor: så här tänker jag, här har jag fastnat. Och sen kan man lyssna mer. Det kan dyka upp frågor som man själv inte hade. Så det är första gången vi gör det, så vi får se. Men om man inte är med i Patreon och stöttar oss, då kan man gå in på patreon.com/rikatillsammans.

Caroline: Ja, och jag kan tänka mig att du kanske är ny och vill köra igång det här med fyra hinkar. Sätt dig då innan Patreon-workshopen och testa själv. Och gå med, och se vad det är för frågor som har dykt upp, så att du får svar på dem.

Jan: Precis.

Oberoende rådgivare för den som vill ha hjälp

Jan: Sen tänker jag också så här, att jag har under året fått folk som har mycket pengar, eller som inte vill göra det här själva. Ungefär som det här, man kan måla om själv, men ibland kan det vara skönt att ha någon som kommer hem och målar om hos en. Och då finns det oberoende finansiella rådgivare. Då kan man kontakta oss, så kan vi förmedla kontakt. Vi har två olika finansiella rådgivare som är riktigt duktiga. Och det roliga är att jag har umgåtts med dem så mycket, så att de har börjat jobba med de här fyrahinkar-principen, också för sina klienter. Så då kan man dessutom få sin fyrahinkar-strategi serverad, och de hjälper till med allting.

Men det här är inte billigt, utan det kostar ganska mycket pengar. Så jag brukar säga att om man har mindre än fem miljoner, så är det inte lönt. Det blir bara för dyrt. Men den möjligheten finns. Jag är dock mycket hellre så här att jag lär folk fiska än att ger dem fisk. Så jag skulle säga: försök själv, och sen häng på de här Patreon-workshoparna, eller ställ frågor på bloggen. För är det en fråga som du har, så är det garanterat fler som har den också. Men det är bra att veta att möjligheten finns att få hjälp med det.

Avrundning och nyårshälsning

Jan: Så det var egentligen allt för idag. Lite mastigt avsnitt, men å andra sidan är det här kanske inte så mycket "åh, jag lyssnar på det här och sen glömmer bort det". Utan det här är verkligen snarare nästan en utbildning, snarare än ett enskilt poddavsnitt. Och det finns en anledning att vi har det här nu i slutet på året. För många känner att nu vill jag göra en nystart, eller jag vill göra något med min ekonomi.

Caroline: Eller hur var det nu man skulle ombalansera de här fyra hinkarna?

Jan: Ja, precis. Dock är det ju många som kommer lyssna på det här som inte vet att det är 25 december idag när vi spelar in det. Och vi har farmor uppe som barnvakt. Men det här fungerar, man kan börja egentligen när som helst. Man kan börja när man vill under året. Men när vi ändå har hintat det, så gott nytt år till alla er som följer oss. Och tack för ett fantastiskt 2019. Jag hoppas att vi kommer ha många fina år och avsnitt tillsammans även framgent.

Caroline: Du som lyssnar på det här mitt i sommaren på stranden.

Jan: Tack så mycket.

Caroline: Tack.