Uppföljning av portföljerna, Stockholmsbörsen & LYSA 2019

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att jämföra äpplen med päron
2. Misstagen som finansbranschen utnyttjar
3. Ansvarsfriskrivning och felet i Financial Times
4. Tre stjärnor på Shareville
5. Varför mittenavkastning hamnar i topp
6. Nittio procent slår inte genomsnittet
7. Grattis till dig som äger indexfonder
8. Börsåret 2019: Sverige mot världen
9. Första misstaget: valutan
10. Hur statistik används till sin fördel
11. Andra misstaget: ränta-på-ränta och CAGR
12. Tredje misstaget: vald tidsperiod
13. Värdelöst vetande: en hundralapp från 1870
14. Ränta på ränta gör mest nytta i slutet
15. Aktier är inget för kort sparhorisont
16. Tioårsperioder och spannet i avkastning
17. Nybörjarportföljen, en klassisk 60/40
18. Att jämföra med rätt index
19. Lägre risk syns i en jämnare kurva
20. Hundra procent aktier betyder hundra procent risk
21. Drawdown: den maximala nedgången
22. Nybörjarportföljen under 2019, rätt jämförelse
23. Varför portföljerna diffar från Lysa
24. Skillnaden mellan tur och skicklighet
25. Globala barnportföljen, högrisk
26. Tron på tillväxtmarknader
27. Globala barnportföljen sedan 2017
28. RikaTillsammans-portföljen och Harry Brownes permanent portfolio
29. Drawdown för RikaTillsammans-portföljen
30. En komplicerad portfölj att konstruera
31. Sammanställning av alla portföljer
32. Sharpekvoten
33. Följ portföljerna på Shareville
34. RikaTillsammans-communityn på Patreon
35. Vad som händer nästa vecka

Att jämföra äpplen med päron

Jan: Precis, det här är ett av de vanligaste misstagen när man ska jämföra historisk avkastning eller jämföra två olika typer av investeringar. Tyvärr används det också i finansbranschen för att, kanske inte lura oss, men i alla fall ge en mer positiv bild än vad det egentligen är.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 135 och det här är det andra avsnittet 2020. Det betyder att det är dags att följa upp hur sparandet gick, hur portföljerna gick förra året. Det här är egentligen vår serie med tre avsnitt som alltid kommer. Det var bästa fonderna, som vi gjorde förra veckan, som är de bästa legobitarna för ett sparande. Idag är det hur gick det, och nästa vecka blir det så här, vad gör vi nu för 2020, och ombalanseringsartiklarna. Så dagens avsnitt är lite hur har det gått, lite analys.

Caroline: För våra pengar då?

Jan: Ja, och för våra portföljer.

Caroline: Absolut. Och sen vet jag att det är många av de som lyssnar och tittar och följer som har samma.

Jan: Så det här är en analys som vi gör.

Caroline: Även av er som har samma.

Jan: Ja. Och sen kommer vi också göra en analys av Lysa, som är med för första gången i de här utvärderingarna, eftersom vi har ganska mycket pengar hos Lysa. Det här är ett sånt här typiskt lite nördavsnitt. Jag kommer försöka hålla det lyssningsbart, så det blir mycket grafer. De finns alla på bloggen. Vi kommer prata om graferna.

Caroline: Ja, graferna är inte så viktiga.

Jan: Jag kommer säga alla de viktiga siffrorna, för de som inte tittar.

Caroline: Ja, precis.

Misstagen som finansbranschen utnyttjar

Jan: Men jag har ju fått nörda mig. Jag har lagt, utan problem, 30 timmar i Excel de senaste dagarna. Så det här är jättekul. Men framför allt kommer jag också prata om vanliga misstag man gör när man jämför olika portföljer och analyserar dem. Jag har skrivit här också, hur man blir lurad.

Caroline: Låt mig gissa, du har haft massa problem när du ska jämföra fonder och så över tid.

Jan: Ja, jag har haft jättemycket problem. Men det är också sådana här klassiska misstag. Och framför allt sådana som utnyttjas av finansbranschen för att visa att saker är bättre än vad de är. Så det här är lite hur ska man tänka för att jämföra äpplen med päron? För det är väldigt ofta som man tänker att man jämför en siffra med en annan siffra, och då är den högre siffran bra.

Caroline: Ja, fast det är ju inte hela sanningen.

Jan: För det första måste man ställa sig frågan, är det ens relevant att jämföra de här två siffrorna?

Caroline: Det är spännande tycker jag, när man jämför äpplen med päron.

Jan: Ja, precis. Så min förhoppning är att även om vi ska prata om procentsatser, och hur gick det, och index och massa sådant, så ska man ändå få lite allmänbildning och lite tips och tricks. Och sen är det mycket vi kommer prata om index. För dig som är nylyssnare, index är genomsnittet för hur marknaden går, så att man köper alla företag.

Caroline: När man tittar på nyheterna och hör hur det har gått på börsen idag, pratar man då om index?

Jan: Ett av de indexen, ja. Och när vi pratar om globala barnportföljen, eller nybörjarportföljen, RikaTillsammans, så är det våra modellportföljer som vi har gått igenom i tidigare avsnitt. Så vi kommer ta lite om det.

Ansvarsfriskrivning och felet i Financial Times

Jan: Eftersom vi återigen kommer prata mycket om historisk avkastning och sådant, så är det precis som vanligt att avsnittet inte är sponsrat, men det innehåller, framför allt på bloggen, ett par sponsrade länkar till Avanza, Nordnet, Lysa och så vidare, eftersom det är där man sparar. Och sen är det också så att det är viktigt att det här inte är finansiell rådgivning, utan allmän information som bygger mycket på subjektiva åsikter, som även har sin grund i forskning.

Jan: Och framför allt idag är det extra viktigt att historisk avkastning egentligen säger ingenting. Ingen garanti för framtida avkastning.

Caroline: Nej, och den säger ingenting om det, särskilt när vi hade ett sånt fantastiskt börsår som vi hade förra året.

Jan: Och naturligtvis, portföljerna kan öka och minska i värde. Det kommer vi prata mycket om idag. Hur mycket kan de minska och hur har de minskat? Och sen är det precis som vanligt att vi har sammanställt data här från Morningstar, Nordnet, Avanza, Financial Times, massor av olika källor. Jag märkte till exempel att jag hittade ett fel i Financial Times dataserie för en fond.

Caroline: Du hittade ett fel hos dem?

Jan: Ja, det var så att det bara fattades sex månader. Plötsligt ritade jag upp en graf, och sen var det bara en flatline, typ som att den hade dött där under sex månader. Och sen började den leva igen.

Caroline: Förstod de själva att de saknade siffror?

Jan: Nej, jag tror inte det, utan det är något som har gått fel. Det var Länsförsäkringar Global Index, min favvofond. Så enligt Financial Times tror jag det var mellan mars 2016 och augusti 2016 som den inte rörde sig en krona.

Caroline: Jag fattar inte hur Financial Times kan ha koll på siffrorna för den.

Jan: Nej, men de köper ju data för allt möjligt. Det är ju det jag har fått göra. Jag fick köpa data. Jag gjorde bort mig här också när jag skulle köpa. Jag ville bara ha en månads prenumeration.

Caroline: Ja men grattis, du har köpt typ livstids, nej inte livstidsprenumeration, men jag köpte ett års prenumeration.

Jan: Fan, det var jättedyrt.

Caroline: Du sa att du skulle ha en månad, och sen så fulade den sig och kom upp med tolv månader hela tiden.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Så sen fick du sitta i chatten med Financial Times.

Jan: Ja, för att köpa data.

Caroline: Kundservice för att...

Jan: Ja, precis. Men i alla fall, vi har bedömt källorna som tillförlitliga. Vi har försökt kvalitetssäkra, men vi kan inte garantera dem. Och jag har garanterat gjort något räknefel. Det har varit så mycket räkning. Men jag tänker att vi hjälps åt med det där. Och mer info finns ju uppe, såklart, på rikatillsammans.se/villkor.

Tre stjärnor på Shareville

Caroline: Bra.

Jan: Men jag tänker faktiskt att innan vi kör igång så är det en lite rolig grej.

Caroline: Okej, berätta.

Jan: Eller både lite rolig och lite lättsam. Så jag blir lite glad och ledsen.

Caroline: Det är två sidor. Berätta nu vad det är.

Jan: Jo, det är så här. Vi är ju kunder både på Nordnet, Avanza och Lysa, på alla ställen man kan vara kund på. Och på Nordnet sedan 2014 har vi våra modellportföljer, så att vem som helst kan följa dem. Det var ju den största frågan vi fick innan 2015. Bara, ja men, skitbra blogg, men vad gör ni med era pengar egentligen? Så då ville vi visa det.

Caroline: Ja, så på Shareville kan man visa sin portfölj, vad man har för innehav.

Jan: Och så fort man gör en transaktion skickas det ett mejl. Så man kan inte fuska med sina portföljer. Man visar inte hur mycket pengar man har, utan mer fördelningen.

Caroline: Ja, fördelningen och historiken, hur det har gått och så.

Jan: Men sen har de också en funktion där de jämför olika portföljer med varandra. Och då jämför de på riskjusterad avkastning. Det vi pratade om i avsnitt 61, med sharpekvot. Då kan man få en, två eller tre stjärnor. Har man tre stjärnor är man bland de 10 procent bästa av alla portföljer på Shareville.

Caroline: Ja, och det är mer än 200 000 svenskar.

Caroline: Men under hur lång tid mäter man? Är det ett år som man får stjärnorna på?

Jan: Nej, det är en mätare. Och det här är väl en av mina invändningar. Min poäng är så här, vi fick tre stjärnor på alla portföljer.

Caroline: Ja, vi fick tre stjärnor.

Jan: Vi är topp tio.

Caroline: Ja, på alla, alltså alla våra tre portföljer är topp tio procent.

Jan: Vilket vi kommer prata om, borde inte kunna hända. Men det är ju jättekul, som det säger. Men naturligtvis...

Varför mittenavkastning hamnar i topp

Caroline: Varför jag är lite glad för det här, är ju för att vi har en portfölj med indexfonder.

Jan: Ja, som medel.

Caroline: Ja, och en indexfond är ju genomsnittet av marknaden.

Jan: Så det är inte det bästa som marknaden har gått, och det är inte det sämsta.

Caroline: Nej, utan det ligger i mitten.

Jan: Men trots att vi ligger i mitten, så tillhör vi de tio procent bästa.

Caroline: Ja, och du tänker att det borde finnas portföljer som har mycket mer risk inblandad, som skulle gått bättre.

Jan: Ja, men så är det ju. Men grejen är att det ska vara den riskjusterade avkastningen. Och det är ju därför, för det är ju ingen mening. Om man bara ska titta på avkastningen, då brukar jag säga att det finns en skitbra investering. Den ger 3 600 procents avkastning. Då brukar folk bli så här, åh, skitbra. Hur lång är löptiden? Alltså hur länge behöver du investera för att få de där 3 600 procenten? Jag brukar vara så här, 45 sekunder. Va? Ja, men gå till närmaste Casino Cosmopol och lägg pengarna på en siffra på rouletten. Har du tur så vinner du 36 gånger pengarna, alltså 3 600 procent. Men du har ju 97 procents sannolikhet att du förlorar. Så det är ju inte så roligt.

Det handlar alltid om avkastning i förhållande till risk.

Jan: Och i förhållande till risk så är alla våra portföljer där. Det är inget ovanligt. Någon har alltid tre stjärnor. Men nu var det extra roligt för att alla hade tre stjärnor samtidigt. Så det var lite kul.

Caroline: Men vänta, vad tänker du? Varför borde det vara så att inte alla har tre stjärnor? Jag förstår inte varför det är ledsamt.

Nittio procent slår inte genomsnittet

Jan: Jo, varför det är ledsamt är för att det betyder att 90 procent av alla sparare har sämre avkastning än genomsnittet av marknaden.

Caroline: Ja, som är cirka 8 procent.

Jan: På årsbasis.

Caroline: Basis över långa tidsperioder.

Jan: Ja, över långa tidsperioder. Och det här syns ju hos Avanza. De släpper varje år en rapport som jag älskar, som är så här: hur har det gått för dig under året? Och då är det alltid en av sliderna man får, din avkastning i förhållande till den genomsnittliga Avanza-spararens avkastning. Och då har jag nördat mig. Jag vet att det är flera andra som har gjort det här, Lundaluppen, en annan bloggare, och Utdelningsseglaren med flera. Så vi har antecknat de här siffrorna.

Caroline: Över åren som har gått?

Jan: Ja, sedan 2008. Och när man tittar på det här så har den genomsnittliga Avanza-spararen underpresterat mot bara en indexfond, alltså mot hela Stockholmsbörsen, i nio av elva år. Så att bara köpa en indexfond för svenska börsen, som vi pratade om i förra avsnittet, den här SEB Sverige Index, hade varit bättre i nio av elva år.

Jan: Och då kan man också titta på, vad är skillnaden i avkastning? Då har vi den här grafen på bloggen, du som tittar ser den, som är att den ackumulerade avkastningen för Stockholmsbörsen är 200 procent över den här tidsperioden. Det betyder att om du investerade 100 000 kr 2008, så hade du idag haft 300 000 kr. Är du med? 200, då har ökat med 200 procent.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det är den ackumulerade avkastningen. Avanza-spararen, om man lagt in 100 000, så hade de fortfarande gått med vinst och haft 177 000. Men det är en jäkla stor skillnad mellan att ha 300 000 kr om jag hade haft indexfonden, eller 177 000 kr.

Caroline: Ja.

Jan: Är du med? Och tittar man på avkastning per år, vi brukar ju prata om den där 7 procenten per år. En genomsnittlig Avanza-sparare har 5,3 procent i årsmedelavkastning och börsen har gjort 10,5. Så det är jättestora skillnader, och det är därför det här är lite tragiskt. De flesta hade ju fått en bättre avkastning genom att bara välja en indexfond.

Caroline: Men de flesta på Avanza, det är ju många där som är inaktiva sparare också, som inte gör så mycket med pengarna.

Jan: Ja, och vi vet inte om alla har 100 procent aktier. Så där är en massa osäkerhetsfaktorer, men det går i linje med forskningen som visar att man underpresterar.

Grattis till dig som äger indexfonder

Jan: Och det är därför jag säger så här, att det hade varit jättekul att säga, åh, våra portföljer är bland de bästa på Shareville för att vi är så himla grymma och smarta och mycket bättre än alla andra. Men så är det ju inte, utan det handlar bara om att, som jag brukar säga, ju fortare man inser att man är genomsnittlig och inte kan slå marknaden, desto bättre kommer det gå.

Grattis till dig som investerar i indexfonder eller har en fondrobot som Lysa, eller följer våra modellportföljer. Det betyder att du över tid kommer ligga bland de bästa spararna, trots att du egentligen bara får en medelmåttig avkastning varje enskilt år.

Jan: Summan av en medelmåttig avkastning varje enskilt år blir över tid mycket bättre än för de flesta andra sparare. Så grattis, och sen hjälp dina kompisar och vänner som inte har en indexfond att åtminstone välja den typen.

Caroline: Bra, så det var ett litet sidospår.

Jan: Och vet du vad, där är också en sån grej, jag skrev faktiskt en liten bonusartikel om det här på bloggen. Som kom i onsdags. Och där tänker jag så här, att det här är värt att fira. Ibland vill jag, även om jag är skitdålig på att fira, så gillar jag att hitta anledningar att fira.

Caroline: Det börjar arta sig.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Vi hittar anledningar att fira. Vi vet bara inte hur vi ska fira alltid.

Jan: Nej, för normalt sett firar jag bara med glass, men jag har insett att det inte är supersmart. Men i alla fall, då tänker jag så här, fira, för tittar man på det här på 5, 10, 15 års sikt, så kommer det göra en sån sjukt stor skillnad att investera passivt och långsiktigt, än att försöka hålla på som en genomsnittlig småsparare. Jag brukar säga så här, ditt framtida ekonomiska jag kommer tacka dig. Så, ja, det var ett sidospår.

Caroline: Men ändå ganska kul.

Jan: Jo, men det hör ihop med det här.

Caroline: Ja, men så gör det.

Börsåret 2019: Sverige mot världen

Jan: Vi kan ju säga siffran för 2019. Stockholmsbörsen gjorde 35 procent och den genomsnittliga Avanza-spararen 23 procent förra året, 2019. Och det var ett riktigt bra år.

Caroline: Det var ett riktigt bra, riktigt bra år.

Jan: Och tittar vi på börsens utveckling, så Sverige, och nu kommer vi prata om index, och då pratar jag om SIXRX-indexet. Så när jag pratar om Stockholmsbörsen, om jag inte säger något annat, så är det SIXRX. Det betyder att det är alla bolag på Stockholmsbörsen. Jag gillar det indexet framför allt av två anledningar. Ett, för att det finns historik från 1870 på det här indexet.

Caroline: Det är nice.

Jan: Ända tills idag. Nummer två, det tar med i princip alla bolagen på Stockholmsbörsen, så det är ett bra tvärsnitt. Och det finns en tydlig fond, den där SEB Sverige Index, som följer det här indexet. Så det är inte så teoretisk övning, utan vill man ha SIXRX, som jag jämförde nu med Avanza-spararna, så går det att välja rakt upp och ner. Därför gillar jag det. Så den slutade på 34,97. Så nästan plus 35 procent.

Jan: Och tittar vi på globalbörsen, så gick det en 28,59. Och när vi pratar om globala börsen, så pratar vi MSCI World.

Caroline: Ja, som tar alla bolag över en viss storlek.

Jan: Nej, som fördelar pengarna i hela världen, enligt deras MSCI-företags modell. Och det är ju den fördelningen som vi pratade om i förra avsnittet, där 52 procent hamnar till exempel i USA, för USA har den största börsen. Medan Sverige bara är 1 procent av det totala börsvärdet i världen. Så bara 1 procent hamnar där. Investerar man 100 kr i MSCI World, så får man 1 krona i Sverige, 52 kronor i USA, 8 kronor i Japan, 3 kronor i Kina, och så vidare.

Caroline: Ja, precis. Vi har ju diskuterat den märkliga fördelningen.

Jan: Men så som den ser ut nu, är den vettig.

Caroline: Ja.

Jan: Vi kommer prata om den ännu mer i nästa avsnitt.

Första misstaget: valutan

Caroline: Men då kan man ju här dra slutsatsen, vad var det bäst att investera i? Om jag tittar på den här börsens utveckling 2019-grafen, då var det ju bäst i Sverige.

Jan: Ja, varför det?

Caroline: För att det gick plus 34,97 procent, och globala MSCI World gick plus 28,59. Eller hur? Ganska logiskt. Mycket bättre. Det gick 6 procentenheter bättre i Sverige.

Jan: Ja. Grattis till första misstaget.

Caroline: Vänta, vadå? Låt mig titta här nu. Vad är det för misstag du pratar om?

Jan: Ja.

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Nej, precis. Och det här är det misstag som de flesta gör. Det här är en jämförelse mellan äpple och päron. För att du jämför...

Caroline: På grund av valutan.

Jan: På grund av valutan, ja. För att här i Sverige räknas ju i svenska kronor.

Caroline: Ja.

Jan: Eller hur? Så vi har haft en uppgång på 34,97 procent i Sverige. Och den globala börsen, MSCI World, räknas ju i US-dollar. Och eftersom vi är en svensk investerare, så vill vi räkna om det här i svenska kronor, för det är ändå de facto det som det räknas om till. Hänger du med?

Caroline: Absolut.

Jan: Och korrigerar vi för US-dollar och svenska kronan, hur den har förändrats under förra året, ja, då har den globala börsen gått, inte 28,6, utan 34,2. Än mer, för att US-dollarn har gått upp med ungefär 6 procent under förra året.

Caroline: Precis, den har gått upp där, ja.

Jan: Så då har de gått ungefär samma.

Caroline: Och det är logiskt, kan man ändå tycka. Ja, svenska kronan hade ju kunnat gå åt andra hållet också. Nu är ju svenska kronan svagare under förra året, det har blivit dyrare för oss att åka utomlands och handla. Men för oss som har haft tillgångar utomlands har det varit positivt, för vi får ju fler svenska kronor för samma aktie.

Jan: Så det här är ett av de första misstagen som många gör, att man inte jämför äpplen med äpplen, utan man jämför plötsligt ett index i US-dollar med ett index i svenska kronor.

Caroline: Och tänker inte på att dollarn har varierat i svenska kronor?

Jan: Och det är det här man kallar för valutarisk eller valutamöjlighet. För det här hade ju kunnat gå åt andra hållet också, om svenska kronan hade försvagats.

Caroline: Ja, och har du sett den här jämförelsen någonstans på nätet? Eller var det du själv som gjorde nu, och bara, vänta här nu?

Hur statistik används till sin fördel

Jan: Ja, alltså till exempel globala.

Caroline: Är det lätt att göra den här jämförelsen och sen bara inte tänka på liksom?

Jan: Det är lätt att missa.

Caroline: Det är lätt att missa.

Jan: Det är så här man, om man nu hade tyckt att, nej men vi skiter i den valutaförändringen, så är det så här man använder statistik till sin fördel.

Caroline: Om man inte visste det liksom. Titta vad mycket bättre jag var än MSCI World.

Jan: Nej, men det kan ju gå åt andra hållet. Och vi kommer prata om det, för valutan spelar ju roll. Sen, över långa tider, kan man argumentera att det är både fördelar och nackdelar.

Caroline: Ja, att ha pengarna.

Jan: Jag gillar ju, vi pratar ju alltid om att sprida riskerna mellan aktier och räntor och olika länder och olika branscher. Så jag gillar att sprida riskerna i olika valutor också, faktiskt. Så att om man räknar om det, så har den svenska börsen och den globala börsen gått i princip lika, ungefär plus 35 procent. Vilket är ju superbra.

Andra misstaget: ränta-på-ränta och CAGR

Jan: Det andra misstaget man gör är att man tittar och tar så här, den har gått upp 100 procent på fem år, då delar jag med fem för att få att det har gått 20 procent om året. Men så kan man inte göra, för vi har en ränta-på-ränta-effekt. Så då måste man använda något som kallas för CAGR. Man räknar ränta på ränta baklänges för att få en årsmedelavkastning.

Jan: Tittar vi på Stockholmsbörsen, jämför Sverige med den globala börsen över perioden 1970 till 2019, så har Stockholmsbörsen gjort 14,8 och den globala börsen gjort ungefär 10. Så trots att vi pratar 7, så när vi pratar 7 är vi försiktiga. Den har den senaste 50-årsperioden gjort betydligt bättre. Här ska jag också säga att från och med nu kommer jag i många av de här jämförelserna inte korrigera för valuta, för att det inte är relevant, utan där det är relevant kommer det vara relevant. Men när jag säger 10 procent, där har jag inte korrigerat.

Caroline: Nej, det känns också som att globala börsen borde gått bättre än 10 procent de senaste 50 åren.

Jan: Ja, fast det här visar också att Stockholmsbörsen är en högriskbörs. Svenska börsen går mycket upp när den går upp, och den går mycket ner när den går ner. Jag kommer visa det i jämförelse också. Så det är inte så konstigt att globala börsen rör sig med mindre svängningar än Stockholmsbörsen. Stockholmsbörsen är liten.

Caroline: Jag tänker att det har hänt så mycket inom industrin, i USA framför allt.

Jan: Ja, fast du måste tänka att det är bara 50 procent i USA, 50 procent i resten av världen. Så du har ju många fler innehav.

Caroline: Ja, det har många fler innehav.

Jan: Tittar du på en global, om vi bara tar en enkel fond som följer MSCI World, till exempel Länsförsäkringar Global eller Avanza Global, så innehåller de nästan 2 000 bolag. Medan den bredaste SIXRX-fonden innehåller 300 bolag. En vanlig standard Sverige-fond innehåller bara 80 bolag. Och det är en sjukt stor skillnad på 80 bolag i ett litet land som Sverige, eller 2 000 bolag i hela världen.

Caroline: Ja, jovisst.

Tredje misstaget: vald tidsperiod

Jan: Så, bra. Sen kommer det andra misstaget. Det är att när man pratar om de här årsmedelavkastningarna, så beror de väldigt mycket på vilken tidsperiod man visar. Det här är också en sån grej, att man kan välja att visa avkastning i olika perioder.

Caroline: Det kan man välja, ja.

Jan: För att få olika resultat. Tittar vi till exempel på Stockholmsbörsen mellan 1870 och 2019, det är hela perioden, all data som finns, då är det 9,2 i årsmedelavkastning. Tittar man Stockholmsbörsen mellan de senaste två decennierna, alltså 2000 till 2019, ja, då är det 7,2 som den har gått under. Och tittar vi mellan 2010 och 2019, alltså det senaste decenniet, ja, då är det 9,8. Så olika tidsperioder kan ge väldigt olika resultat.

Caroline: Man tänker på det när någon visar en sån graf.

Jan: Ja, eller säger så här.

Caroline: Man vill ha lite rådgivning.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Och någon visar så här, hur har det gått för våra fonder?

Jan: Ja, precis. Så det är väldigt viktigt vilken tidsperiod man tittar på. Jag räknar ju hellre på de dåliga, som 7 procent. Och sen får man bli positivt överraskad om det blir 8, 9 procent.

Värdelöst vetande: en hundralapp från 1870

Caroline: Kategorin värdelöst vetande.

Jan: Ja. Det här är så här, när man ändå sitter med Excel, så kan man roa sig lite också. Och vad räknar man då också ut? Jo, då räknar man ut en investerad hundralapp 1870, vad skulle den vara värd 2019? Bara så här, investera 1870 och, ja, men det är ju, man dubblar sina pengar var tionde år eller vad det var. Ja, jag kan säga att det blir mycket, mycket mer. Nu återigen, det här är så här värdelöst vetande, för att vi tar inte hänsyn till inflation, vi tar inte hänsyn till massa skatt och massa andra faktorer. Men det är ändå ganska bra för att få perspektiv. Om du skulle gissa, en hundralapp 1870.

Caroline: Ja, men om jag bara gissar, för jag räknar inte ut nu. Nej, men så 5 000 kr kanske.

Jan: Nej, mer.

Caroline: 20.

Jan: Mer.

Caroline: 40. 40 000.

Jan: Ja. Jag kan säga, vet du vad, du är inte ens nära. Ta i så att du spricker nu då.

Caroline: Ja, men en miljon då.

Jan: Ja, jag kan säga så att du inte ens är nära.

Caroline: 50 miljoner.

Jan: En hundralapp investerad 1870.

Caroline: Och jag sa 5 000. Jag vet inte hur jag skäms. Samtidigt borde jag vetat bättre, för jag har ju tittat på sådana här fonder som delar ut pengar. Och läst på deras hemsida och sånt. Det var nog en riktigt gammal fond i Sverige som hade haft sina pengar jättelänge. Och de hade miljarder kronor. Så tänkte jag, ja, de började med rätt lite. Men så nu har de 14 miljarder. Ja, okej. De har haft det sedan 1900 någonting. Jag borde ha vetat bättre.

Jan: Nej, men så här, don't beat yourself up.

Caroline: Men det är svårt att fatta hur mycket pengar det blir.

Jan: Vi är inte gjorda för att räkna exponentiell tillväxt. Vi människor är duktiga på att tänka linjärt, men inte exponentiellt. Men det var ändå så här mindblowing.

Caroline: Jag hade gissat så här 10 miljoner, men det var så här 50 miljoner kronor.

Ränta på ränta gör mest nytta i slutet

Jan: Och sen ska man också komma ihåg att ränta på ränta funkar som mest i slutet, i sista året. Så hade vi tittat i slutet av 2018, då hade det varit 35 miljoner. Medan 2019, eller precis 35 miljoner, medan 2019 gick det från 35 miljoner till 50 miljoner. För det är så mycket ränta på ränta, för räntan blir ju på det sista beloppet. Därför, som Warren Buffett och alla de här i världen, de har ju blivit så himla rika i slutet av sin karriär. För då spelar den här avkastningen som mest roll. Så det där är ett värdelöst vetande, men ändå ganska kul.

Caroline: Ja, men jag tänker alltid vad man kan göra med det. Det är ju för er som vill göra fonder till era barn, eller barnbarns barnbarn. Då vet ni hur det kan gå.

Jan: Man kan räkna att pengarna dubblas vart tionde år. Och då blir det verkligen så här 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, 512 och så vidare.

Caroline: Men är det inte ändå så att man inte kan förvänta sig att det ska bli 9 procent varje år?

Jan: Jo, nej men precis. Och jag brukar snarare säga så här, förvänta dig en extrem avkastning. Och vad jag menar med en extrem avkastning, det är att vi har gjort en bild på bloggen, där vi har tagit från 1980 fram till 2019. Och så har vi tagit det som enskilda block och sorterat de här blocken.

Caroline: Åren alltså?

Jan: Ja, de här åren beroende på vilket intervall de har haft sin avkastning på. Alltså så här, 0 till minus 10, minus 10 till minus 20, eller 0 till 10, 10 till 20, mer än 30. Och det är intressant, om vi tittar här, det är ju bara typ ett enda år som börsen slutar plus 9 procent av alla de här 40 åren. Och det var typ 2017, tror jag att det var. Medan 2019, ja, då slutade börsen plus 35. 2009 slutade börsen plus 53. 2005 var den plus 36. Så det är inget ovanligt att ha enskilda år där börsen slutar på över 30 procent. Precis som det inte är något ovanligt att börsen kan sluta på mindre än minus 30 procent. Det vill säga, minus 39 procent 2008, eller minus 36 procent 2002, och så vidare. Så det är inte så att det kommer göra 7 procent varje år, utan nej, det slår jättemycket.

Caroline: Precis.

Aktier är inget för kort sparhorisont

Jan: Bra. Och det syns ju också, och det här är också anledningen till varför jag aldrig brukar rekommendera att ha en sparhorisont på kortare än, eller att inte ha pengar på börsen med en kortare tidshorisont än 1–2 år. För här har vi också gjort en bild, en graf där vi har ritat upp avkastningen varje år från 1870 till 2019 som staplar. Och tolkningen där är att till exempel 99, då gick börsen, hade du en hundralapp i januari så var den värd 170 kr i december. För börsen gick plus 70. Men 2008, då kunde en hundralapp i januari vara värd 60 kr i december.

Caroline: Det är jättestort.

Jan: För er som inte tittar, vill du bara berätta vad du kan dra för slutsatser från den här bilden?

Caroline: Jo, men det är ju att det är många fler år som går plus än de som går minus under hela den här långa tidsperioden.

Jan: Och sen skulle jag säga att den andra insikten man kan dra är att det är helt och hållet slumpmässigt. Det går inte att dra någon slutsats ett enskilt år.

Caroline: Ja, men 99 så kan det gå jättemycket upp, medan sen går det ner i tre år och sen går det jättemycket upp. Det finns inget som helst mönster här.

Jan: Nej, i det här. Och det är därför jag säger så här, ska man spara i aktier så kan man inte göra det på ett års sikt, utan man ska helst ha fem eller tio års sikt.

Tioårsperioder och spannet i avkastning

Jan: Så då har vi också räknat om det här i tioårsperioder. Då har vi tittat, okej, vad händer om jag sparar från, vad säger jag, första perioden 1870–1879, 1871–1880 och så har vi gått ända till 2010–2019, så vi tittar på en tioårsperiod. Och vad skulle du säga om du skulle, vad kan man dra för slutsats från den bilden?

Caroline: Att det är väldigt få tioårsperioder som det går ner. De flesta går upp. Eller går plus, menar jag.

Jan: Ja, sen andra världskriget är det ingen tioårsperiod som har gått back. Ingen tioårsperiod sedan andra världskriget på svenska börsen har gått back.

Caroline: Så man vinner alltid någonting?

Jan: Ja, och lägger du på de här tioårsperioderna, vi hamnar på de där 7–9 procents avkastning per år. Och vi har sannolikheter på över 90 procent för ett positivt utfall. Drar vi det ännu längre, tittar vi på ännu längre tidsperioder, ja, då har vi nästan 99 procents sannolikhet för positiva utfall.

Så tiden är vår bästa vän. Det är så himla viktigt.

Jan: Och sen har vi också på bloggen gjort en bild som visar, per sparhorisont, hur det ser ut på ett år, 5 år, 10 år eller 25 år. Vad har de här perioderna haft för lägsta, maximala och medianavkastning? Och det här visar att ett enskilt år, så har börsen, det sämsta enskilda året, gått back 39 procent. Och det enskilt bästa året gick den plus 69 procent. Så vi har ett spann mellan minus 39 och plus 70. Det är 110 procentenheters spann. Det är ett jättestort spann. Men om vi då investerar med spar och sånt på fem år, ja, då minskar spannet drastiskt. För den sämsta femårsperioden har det varit minus 17 procent och den bästa 38,9. Så spannet och medianavkastningen här är 8,7. Och tittar vi på till exempel ett pensionssparande, ett 25-årsspann, då är det bästa 21 procent och det sämsta 0,4. Så för varje år vi lägger på, så blir de här intervallen jämnare och jämnare, och risken för förlust blir mindre och mindre. Går det att hänga med på?

Caroline: Ja, absolut.

Nybörjarportföljen, en klassisk 60/40

Jan: Bra. Så att om vi då hoppar till hur det har gått för våra portföljer. Då börjar vi med nybörjarportföljen.

Caroline: Yes.

Jan: Och nybörjarportföljen, det är ju vår klassiska balanserade portfölj. 60 procent aktier, 40 procent räntor. Sen har vi haft marginellt med guld i det där också, men det kan man nästan bortse från. Och det här kallar vi en nybörjarportfölj, för den är väldigt enkel att förstå. Den är enkel att sätta upp. Har man en fondrobot, ja, då ställer man in den på 60 procent aktier, 40 procent räntor. Och även om jag ibland kallar den för nybörjarportfölj, så är det inte att man behöver skämmas för den, utan norska oljefonden har i stora drag samma fördelning. Jag tror de förvaltar flera tusen miljarder, vilket är ganska kul.

Caroline: Har du något annat namn också? Jag har hört talas om den här All Weather, men det kanske är en annan fond.

Jan: Nej, det är inte det här. Utan det här är en klassisk balanserad 60/40. Läser man en bok om sparande och investeringar, så kommer den här alltid vara med.

Caroline: Ja. Så ska du säga någonting om hur det har gått?

Att jämföra med rätt index

Jan: Då jämför vi med Stockholmsbörsen. Och då har vi jämfört med Stockholmsbörsen, indexet som vi pratade om innan. Och sen har vi jämfört med ett annat index, som också är för Stockholmsbörsen, OMX30. OMX30 är då Sveriges 30 största bolag. Eller mest, inte största, mest omsatta bolag. Så Stockholmsbörsen har ju gått, då är det SIXRX-index, nästan 35 procent. Stockholm OMX30 plus 25,8 och nybörjarportföljen 21,8 procent.

Caroline: Ja. Och den har ju varit väldigt jämn, nybörjarportföljen. Jag vet inte om du vill säga någonting om det.

Jan: Ja, jag tänker så här. Vad hade varit bäst att investera i?

Caroline: SIXRX. Ja, 30–35 procent. Eller hur?

Jan: Det här är det andra misstaget som man ofta gör.

Caroline: Ja, men nu är det inte någon valuta som jag inte räknar med. Vad är det jag inte räknar med? Vad är det jag inte tänker på? Alltid ska du lura mig.

Jan: Ja, men tack för att du leker med mig i podden här. Jo, nej men så här. Stockholmsindexet, vad består det av?

Caroline: Ja men 300 aktier.

Jan: Eller hur? Det består av 100 procent aktier.

Caroline: Ja.

Jan: Och vi jämför en 100 procent aktier-portfölj med en portfölj som bara innehåller 60 procent aktier.

Caroline: I nybörjarportföljen.

Jan: I nybörjarportföljen, för den innehåller 40 procent räntor. Som är en broms, som är ett sänke, som är för att minska risken. Så återigen, man kan inte jämföra på det här sättet och säga, nej men det är mycket bättre med Stockholmsbörsen. Titta här, den har gått mycket bättre.

Caroline: Ja, det har den gjort.

Jan: Under det här året som har gått, ja. Men du jämför ju två helt olika grejer. Och då är vi tillbaka där, som vi pratade om i många avsnitt, eller förra avsnittet, att 80 procent av din avkastning ges av tillgångsslaget, aktier eller räntor. 15 procent av avkastningen ges av vilken typ av aktier du väljer. Väljer du globala aktier eller svenska aktier? Och de sista fem procenten ges av vilken fond, är det Länsförsäkringars fond eller Avanzas fond, etcetera. Så tillgångsslaget här spelar ju väldigt, väldigt stor roll. Så det är vanskligt att jämföra med Stockholmsbörsen på det här sättet.

Lägre risk syns i en jämnare kurva

Jan: Däremot blir jag jätteglad, du får pluspoäng, för att du noterade att kurvan var mycket mer jämn.

Caroline: Ja, i nybörjarportföljen har den inte alls haft några dippar nästan.

Jan: Nej, inte i förhållande till...

Caroline: Inte så som med SIXRX och OMX30.

Jan: Nej, exakt. Och det är ju tack vare räntorna. För räntorna fungerar stabiliserande, så i nedgång blir de en livrem med krockkudde. Och i uppgång blir de ett sänke. Så det går inte lika mycket upp, men det går inte heller lika mycket ner.

Caroline: Men då kan man ändå tycka så här, tror du att det är ett vanligt misstag att man jämför?

Jan: Ja, det tror jag. Supervanligt. Tittar vi på Shareville, som vi pratade om innan idag, så jämför man alltid de här portföljerna mot OMX, alltså mot Stockholmsbörsen. Så oavsett vad du har i din portfölj, så blir du jämförd med Stockholmsbörsen. Är du med? Jag tycker det här är orättvist.

Caroline: Men är det orättvist egentligen?

Jan: Jo, men det är ju som att jämföra äpplen med päron. Till exempel nu valde jag med flit en tidsperiod här, tre månader på den här bilden. Där har nybörjarportföljen gjort fyra procent, index har gjort tio procent.

Caroline: Ja, men det är ju inte rättvist.

Jan: Vi har ju inte svenska bolag i vår portfölj. Vi har flera tusen globala bolag. Och sen är det dessutom, nu har jag inte ritat upp det här, men om vi går tillbaka till den förra sliden och tittar på den här Stockholmsbörsen SIXRX, som är de här 300 bolagen, så är det dessutom ett index som inkluderar utdelningar, medan OMX30-indexet exkluderar utdelningar.

Caroline: Bolag som ger utdelningar.

Jan: Ja, så det där är också en sån grej. Till exempel, om jag nu hade varit fondförvaltare som haft en Sverigefond, hade jag visat min fond i förhållande till OMX30, så hade det sett mycket bättre ut, för jag har bara plockat bort alla utdelningar från indexet, än om jag hade jämfört med ett index som har utdelningar. Hänger du med? Så vanliga misstag man gör, det är att man väljer fel index. Man korrigerar inte för valuta. Man jämför inte rätt på tillgångsfördelningen. Och man jämför inte huruvida utdelningar är inkluderade.

Caroline: Men vad skulle man annars jämföra med, tycker du, nybörjarportföljen?

Jan: Ja, vi jämför ju den själva mot 60 procent globalindex och sen 40 procent räntor. Det är ju det som är rimligt.

Caroline: Det är det som är ett annat äpple också.

Jan: Ja. Och vad får vi då egentligen? Vi kommer visa det. Och sen jämför jag ju mot Lysa. Och då jämför jag min nybörjarportfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor med en Lysaportfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor. Annars blir det samma problem.

Caroline: Men jag kan tänka mig också att det är många som tycker att det är rätt att jämföra på det här viset. För då ser man ju hur det går om man har 100 procent aktier. Att det är bättre, du vet. På det viset får de ju vatten på sin kvarn.

Hundra procent aktier betyder hundra procent risk

Jan: Ja, men för mig blir det så här.

Caroline: Ja, men det är klart.

Jan: Alltså det är ingen rocket science. Har du 100 procent aktier så har du 100 procent risk. Har du 100 procent risk så kommer det alltid gå bättre. Men då är frågan, pallar du 100 procent risk? De flesta kommer inte palla det, utan man kommer freaka ut. Och det visar ju varenda studie. Och man ser det i siffrorna. Vi hade ju någon graf på till exempel inflöden och utflöden. När börsen gått ner, så tar folk ut sina pengar, vilket är helt ekonomiskt ologiskt. För när något går ner så blir det ju billigare. Och vi säger alltid köp billigt, sälj dyrt. Så det är när börsen har rasat som mest som inflödena borde vara som störst. Men så är det ju inte. Utan när är inflödena som störst? Jo, när börsen har varit uppe ett tag.

Caroline: Ja, ja, visst.

Jan: Och det är det man inte tänker på. Man tänker så att det är klart att det är bättre med 100 procent aktier och så där.

Caroline: Om man orkar den risken som det innebär. Man tänker inte på det när man tittar på sin lilla graf. Och tänker så här, men det är bättre att ha ordentligt med aktier.

Jan: Ja, ja, ja. Nej, men precis så är det.

Drawdown: den maximala nedgången

Jan: Och jag tänkte också, när vi ändå pratar om det här med att freaka ut, eller med risk, så har jag här för första gången gjort egna så kallade drawdowns, drawdown-grafer. Och en drawdown-graf är helt enkelt något som visar från toppen till botten. Vad är den största, den maximala nedgången som den här portföljen har råkat ut för? Så vi börjar inte i januari och ser liksom vad som är lägsta värdet, utan vi tittar från en topp till en botten.

Caroline: Okej, kallas det drawdown?

Jan: Maximal drawdown, alltså vad är den maximala nedgången? Och här jämför jag nybörjarportföljens drawdown med Stockholm OMX30, för att visa på skillnaden. För det är många som säger, jag har Avanza Zero, gratisfonden, 100 procent aktier.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Men låt oss jämföra då, istället för att jämföra på avkastning uppåt, där vi sa att det är klart att Avanza-fonden kommer gå bättre. Men låt oss titta på drawdown. Och då har nybörjarportföljen, som sämst sedan den startade 2015, backat minus 13,7 procent. Så det största fallet från toppen till botten, om man hade maximal otur och köpte när nybörjarportföljen var som dyrast, till det att den tappade som mest, då har man förlorat 13,7 procent. Den genomsnittliga nedgången är 2 procent.

Caroline: Ja. Okej.

Jan: Om vi jämför, vad är den maximala nedgången på Stockholmsbörsen? Minus 27,5.

Caroline: Ja, och den genomsnittliga nedgången.

Jan: Minus 10,3.

Caroline: Ja.

Jan: Så att OMX, 100 procent aktier, i förhållande till 60 procent globala aktier och räntor, har vi alltså en fem gånger större genomsnittlig nedgång, och mer än dubbelt så stor maximal nedgång. Häng med? Så på det här sättet kan jag, man kan inte säga att man har fem gånger lägre risk, det är helt fel, men det är ändå en faktor på den genomsnittliga nedgången i de här två portföljerna. Och det här finns som graf på bloggen. Men jag tycker det här är sjukt spännande. Jag vet inte, du ser inte lika entusiastisk ut.

Caroline: Vi vill ju minska risken så mycket det bara går. Och då ser vi hur lite den går ner jämfört med om man skulle haft 100 procent aktier.

Jan: Ja, för min tro är att om man tittar, det är mycket större sannolikhet att du behåller en portfölj som går back minus 13,7 procent, än att du behåller en portfölj som har gått ner minus 27,5 procent.

Caroline: Absolut, det är mycket större sannolikhet.

Jan: Och bara om man kan behålla sina pengar när det krisar sig, ja, då har man bättre odds.

Caroline: För det är det du säger, forskningen har visat att man är sina pengars största fiende. När man håller på och meckar med dem, tar ut och sätter in och håller på.

Jan: Man försöker tajma marknaden och man får panik och man freakar ut.

Caroline: Bra, jättekul.

Jan: Jag har aldrig lyckats få till en max drawdown. Så tack Oscar på Lysa, som faktiskt har hjälpt mig med det där.

Caroline: Ja, din nördkompis.

Jan: Du får inte kalla honom så, men det är...

Caroline: Nej, nej, jag säger att du är hans nördkompis.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, men jättekul.

Nybörjarportföljen under 2019, rätt jämförelse

Jan: Så tittar vi på nybörjarportföljen under 2019 och jämför med korrekta jämförelseindex, alltså som är viktade på 60 procent aktier.

Caroline: Okej, låt oss titta nu.

Jan: Ja, så ska du säga. Okej, då nybörjarportföljen har gått 21,8 procent plus under 2019. En portfölj med 60 procent aktier i Sverige har gått 21 procent.

Caroline: Ja.

Jan: Global, 20,5. Lysa, 19,3.

Caroline: Ja. Känns ju vettigt att jämföra det så, för då ser man att det är ganska lika.

Jan: Ja, precis. Och om alternativet hade varit att köpa en Sverigefond och ha 60 procent där och sen 40 procent i ränta.

Caroline: Ja, då hade det gått same same.

Jan: Och då märker man här att det inte är så stor skillnad, eftersom tillgångsslaget ger 80 procent av avkastningen. Och det märker vi här. Och sen variationen här, också kan någon reagera så här: nybörjarportföljen gjorde 21 och Lysa gjorde 19. Att det diffar. Och jag ringde faktiskt till Lysa. Vi pratade om det här och jag gjorde min egen analys. Men då handlar det helt enkelt om hur man har valt att vikta de här fondtyperna. Men tillgångsslaget är ju samma för alla tre portföljerna.

Caroline: Ja, det är det ju.

Jan: 60 procent aktier och 40 procent räntor. Därför diffar det inte så himla mycket. Så då måste vi titta på nästa, som är fondtypen. Och här diffar det.

Varför portföljerna diffar från Lysa

Jan: Och utan att gå in för mycket på det, vi har ju lite haft tur det här året om man jämför med Lysa. För till exempel, vi har 40 procent i Nordamerika i vår portfölj, medan Lysa bara har 35 procent mot Nordamerika. Och eftersom det amerikanska indexet gjorde 31 procent och det globala bara 28, så betyder det att ju mer du hade i USA, desto bättre gick det. Och inte bara desto bättre, desto mer hade du dessutom i US-dollar, och desto bättre gick ju den valutan också. Så Lysa, som egentligen var en mycket bättre global fond än vår konstruktion, fick lida för att de har en mer riskspridd portfölj.

Jan: På samma sätt, om man jämför, om man säger att, ja men MSCI, om jag bara hade haft Länsförsäkringar Global, då hade det gått mycket bättre än Lysa i år. Det stämmer. Varför stämmer det? Jo, för att Lysa och våra portföljer har till exempel Asien, en edge mot Asien, för att vi säger så här, men 20 procent av världens utveckling, nu vet jag inte om det var BNP eller börs, ligger i Asien. Då borde man ta större hänsyn till det. Men 2019, då gick det asiatiska indexet 18,8 mot 28,6 mot världens, där det är en lutning mot västeuropeiskt. Så där fick både vi och Lysa också betala för att vi hade den här exponeringen. Och så vidare. Och sen hade ju vi också lite guld som också förändrar priset.

Jan: Så jag skulle säga så här, att man ska inte dra någon slutsats överhuvudtaget på att säga att nybörjarportföljen gick 21 procent.

Caroline: 21,8.

Jan: 21,8 och Lysa gick 19,3.

Caroline: Nej, men det som vi också belyser här utan att tänka på det, det är ju att man ska titta på sina grafer. Och så ska man fundera över varför det ser ut på det viset. Och då säger du att Lysa har en bättre konstruktion.

Jan: Ja, jag tycker ju det.

Caroline: Och när kommer det att...

Jan: Ja, över lång tid. Över lång tid kommer man se att Lysa har en bättre konstruktion.

Caroline: Ja, jag tycker ju det.

Jan: Jag kommer nog förändra till att komma närmare Lysa, för då kommer jag närmare forskningen.

Caroline: Ja, precis. Och då tycker jag det är meningsfullt att titta på de här graferna när man tänker så. Vad beror det här på? Har jag någon nytta av att veta det här? Ja, det har jag.

Skillnaden mellan tur och skicklighet

Jan: Men om någon är ledsen, så här, Jan, jag lyssnade på din rekommendation och tog Lysa. Det hade varit mycket bättre att välja din nybörjarportfölj. Och man skulle kunna säga, Jan, titta, du är mycket bättre än Lysa. Nej, jag är inte mycket bättre. Jag hade tur.

Det är stor skillnad på tur och skicklighet.

Jan: Vi kollar bara på tolv månader. Vi har haft en valutauppgång på USD på 6 procent. Tillväxtmarknaden har gått dåligt. Det finns andra år då tillväxtmarknaden har gått dubbelt så bra som Nordamerika. Så det här hamnar inom felmarginalen.

Caroline: Ja, bra. Jag tyckte det var en jätteviktig graf att prata om där.

Jan: Ja, precis. Och jag har också brutit ner det här på bloggen. Den som är intresserad och vill bryta ner den här, titta närmare på det.

Caroline: Titta närmare på det här, så kan man göra det.

Jan: Precis. Och jag tänker om vi fortsätter. Så då ska vi titta på nybörjarportföljen sedan 2015.

Caroline: Det var sedan den startade då alltså?

Jan: Ja, precis, när vi startade nybörjarportföljen. Och här har jag också korrigerat så att vi har rätt jämförelseindex. Och då har jag jämfört ett globalt MSCI World, räknat det till svenska kronor, så tagit 60 procent aktier, och sen gjort samma sak med SIXRX-indexet. Du kan ju säga vad det slutade på.

Caroline: Ja, vad ser vi här nu då? Global 60/40-fördelning, då blir det upp 47 procent. Nybörjarportföljen 44,4 procent. Sverige 60/40 då 38,1 procent.

Jan: Ja, så nybörjarportföljen ligger precis där den ska ligga. Den följer sina index, ligger mitt emellan det globala och det svenska indexet. Förmodligen skulle jag säga att det här handlar om valuta. Att den här differensen, att svenska kronan har förlorat i värde de senaste åren. Men det är liksom så här, och den rör sig egentligen perfekt med de andra.

Caroline: Som sina kompisar.

Jan: Som sina kompisar, så ja, jag är supernöjd.

Globala barnportföljen, högrisk

Jan: Om vi tittar på globala barnportföljen, så då är det ju vår mer aggressiva högriskportfölj.

Caroline: Vad har vi i den?

Jan: 90 procent aktier och 10 procent räntor. Och tittar vi på de senaste 12 månaderna, så, ska vi säga här, Sverige 90/10, då är det plus 31,5 procent. Global 30,8 procent. Och globala barnportföljen då, vår portfölj då? 29,4. Lysa 28,2. Så, precis samma här. Våra portföljer underpresterar mot det globala indexet, och på grund av tillväxtmarknaderna och allt det som vi pratar om.

Caroline: Men vi har väl det också i globala barnportföljen?

Jan: Ja, precis. Men vi har mindre än vad Lysa har. Och vi har båda mindre än det globala indexet. Och eftersom tillväxtmarknaden det här året gick dåligt, så är det ju bättre ju mindre andel du har av det som är dåligt. Därför går vi sämre än det globala indexet. Så i det här fallet hade man haft Avanza Global eller Länsförsäkringar Global, då har det gått bättre än både vår portfölj och Lysa. Och det här är ju det som folk invänder, ja men jag valde Lysa, det hade varit bättre om jag hade Länsförsäkringar.

Caroline: Ja, det här året.

Jan: På 12 månader är väldigt kort tid, ja.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så jag tycker inte man ska dra några stora växlar på det här.

Caroline: Men bara för att jag kände att jag inte fattade det där, hade vi mer tillväxtmarknad än det globala indexet?

Jan: Ja, precis så var det, ja.

Caroline: Jag uppfattade det som att du sa att vi hade mindre än det globala och att det var...

Jan: Nej, vi har mindre än Lysa. Så vi har liksom båda en bas i globala. Men sen har ju du och jag i vår portfölj lagt till Länsförsäkringar Tillväxtmarknad-fonden, eller Asien, eller Swedbank Robur Access Asien. Så vi lägger till mer av det än vad MSCI, alltså det grundläggande världsindexet, har.

Caroline: Och det hade gått sämre, sa du.

Jan: Och det hade gått sämre. Ja, och Lysa har lagt till ännu mer än vad vi har gjort, så därför har de blivit straffade för det. Och när man också lägger till någonting som går sämre, så betyder det att man tar ju minst av det som har gått bra. Och eftersom vi dessutom hade en effekt av US-dollarn som gick väldigt bra, så blir det ju dubbelbestraffat för det där.

Tron på tillväxtmarknader

Jan: Men jag tänker, nu ska vi inte sia om framtiden, så det gör vi ju aldrig. Men man kan fundera.

Caroline: Ja.

Jan: Så om vi låtsas att vi har det här i tio år till, nio år till.

Caroline: Vi kan ju inte veta hur det ska gå på tillväxtmarknader som Kina och Indien och så. Och hur det ska gå för USA heller för den delen. Men jag vill ju gärna ha tillväxtmarknad. Och jag är glad att vi har lagt till extra. Och någonstans tror jag ändå att vi kommer att... Och att det kommer gå bra för oss. Att det kommer ge utväxling. Men man kan ju inte veta. Vad tänkte du när du lade till?

Jan: Jag tänker att... Det finns en studie som jag... Alltså jag har inte förberett dig till dagens avsnitt, utan det kommer mer i nästa. Det finns ju vissa där det spelar så här, "The increasing role of emerging markets in global portfolios".

Caroline: Okej, det finns en sån studie.

Jan: Ja, och det finns massor av rapporter. Från till exempel MSCI, alltså de som gör de här indexen. Så jag är liksom... Jag tror att det är ett fel, så som det är nu. Så för mig är det inte som att jag tror mycket mer på Asien än vad jag tror på det. Utan jag upplever att man inte tar hänsyn till det. Man tar inte hänsyn... Som sagt, jag ska inte föregripa nästa veckas avsnitt. Men tittar vi så här på BNP-tillväxt, tittar vi på befolkning, etcetera, så borde det vara rimligt att det ska hända saker på tillväxtmarknaden. Att indexet ska korrigeras mot mer tillväxtmarknader. Jag försöker inte sia så mycket om framtiden.

Caroline: Men visst har jag också den dragningen. Men det är klart att Asien, Kina har väl varit världens största nation i alla århundraden, förutom 1900-talet.

Jan: Men det finns problem med det där. Är det okej att vi går vidare? Det kommer mer nästa vecka. För det är kul att prata om, men det är inte säkert man får någonting ut av det.

Caroline: Nej, så kontentan att ta med sig här är...

Jan: Är vi ledsna att vi gjorde 29 procent och Lysa gjorde 29 procent? Nej, det är vi inte. Det är inom felmarginalen. Det är fantastiskt. Och sen har vi inte ens tagit hänsyn till alla de där grejerna, som att det är mycket enklare med tid, ombalansering och hela...

Caroline: Att använda Lysa.

Jan: Ja, precis. Så det är mycket smidigare.

Globala barnportföljen sedan 2017

Jan: Tittar vi på globala barnportföljen sedan 2017.

Caroline: Sedan starten, ja.

Jan: Då har globala barnportföljen gått 39,8 procent. Och en global fördelning 90/10, 40,6. Och Sverige plus 37,1.

Caroline: Ja. Ligger i mitten där då?

Jan: Där också. Så, och normalt sett, normalt skulle jag väl säga att kurvorna borde se tvärtom ut. Liksom över tid, så som de också gjorde i början här av perioden. Så fram till någonstans i mitten, då skulle jag säga halva sommaren 2018, så låg ju de svenska aktierna över globala barnportföljen. Och sen globala börsen under. Så normalt sett ska svenska börsen ha högst risk, ska ge högst avkastning. Vi har en övervikt mot Sverige, alltså ska vi ge en bättre avkastning än den globala börsen. Men här har det blivit distorted på grund av växelkursen, svenska kronan mot US-dollarn. Förstår du? Så Sverige har högre risk, ska ge högre avkastning. Så den gula linjen borde vara ovanför den gråa linjen. Så det är väl en sån slutsats man kan dra.

RikaTillsammans-portföljen och Harry Brownes permanent portfolio

Jan: Tittar vi på nästa, vår portfölj, RikaTillsammans-portföljen. Och det här är en specialportfölj, för den här innehåller 25 procent aktier, 25 procent korta räntor, 25 procent långa räntor, 25 procent guld. Alltså den går ju inte i... Den är ju annorlunda på alla sätt.

Caroline: Finns det någon motsvarighet där ute?

Jan: Nej, det här är ju All Weather-portföljen.

Caroline: Okej, den är motsvarande.

Jan: Ja, den är närmast lik. Vi har ju byggt det här på Harry Brownes permanent portfolio, från typ 70-talet. Fördelen med den här är ju att den ska alltid gå plus. Alltså på årsbasis ska den gå plus. Det här märkte jag, det var någon läsare som skrev till mig, du sa att den alltid ska gå plus, och när jag tittar i min portfölj så har den gått back. Och då var jag så här, okej, jag var nog otydlig. Det är inte som att varje dag ska den gå plus, utan på årsbasis. Och jag tror sedan 1970 har den bara gått back tre eller fem gånger. Så kan du se någonting kring den här när du tittar på grafen?

Caroline: Ja, säg vad den har gått.

Jan: Ja, det sa vi. Den har gått plus 20 procent under 2019.

Caroline: Alltså det jag gillar med den, det är att se att kurvan är väldigt jämn. Den är inte alls, om vi jämför med de andra kurvorna som har varit slagiga, den går mycket upp och det går mycket ner. Så tuffar ju den här ganska på.

Jan: Sen ska jag säga, 20 procent är en helt sjuk avkastning.

Caroline: Jag tänker, med alla de räntorna som ligger i den. Och guldet. Hur kan det här vara? Är det för att börsen har tagit ett sånt kliv?

Jan: Nej, guldet har gått upp med över 20 procent. Aktierna har gått upp över 20.

Caroline: Okej, varför har det gjort det?

Jan: Ja, men det är för att det är...

Caroline: Man tänker att guldet ska väl gå upp när det blir sämre tider. Men det är ju inte sämre tider.

Jan: Ja, det kan man diskutera.

Caroline: På börsen är det ju inte det.

Jan: Och räntan har gått ner. Så det här har varit ett sånt optimalt år för RikaTillsammans-portföljen. Alltså jag räknar med att RikaTillsammans-portföljen ska göra typ 4 procent om året. Vi kommer titta på det sen. Den här har slagit portföljen med 100 procent aktier. Alltså det ska ju inte vara möjligt. Är du med? Nej, men nu hände det.

Caroline: Nu hände det.

Drawdown för RikaTillsammans-portföljen

Jan: Men framför allt det som jag gillar med RikaTillsammans-portföljen, det är ju det här. Känner du igen? Vad är det här för en graf?

Caroline: Ja, max drawdown.

Jan: Ja, så vi tittar på förlusterna. Vad är den maximala förlusten i en sån här RikaTillsammans-portfölj? Nu tittar vi på hela tidsperioden, 2015 till 2019. Och då är det minus 8,3 procent, som maximalt. Och om vi tittar på den maximala nedgången på den globala börsen, så har den doppat eller dippat över nästan minus 20 procent två gånger. Så den här är ju en sån portfölj, den svänger ju väldigt, väldigt lite. Så det här är ju det som är den stora styrkan i den här portföljen. Så det här är jag superstolt över. Sen naturligtvis så kommer den låga svängningen på bekostnad av avkastning i andra änden.

Jan: Men om vi tittar sedan 2015 så mot...

Caroline: Ja, de här fyra åren då.

Jan: Fem. Eller sex som det är. Tjugofemton, sexton, sjutton, arton.

Caroline: Ja, förlåt.

Jan: Nu behövde jag räkna på fingrarna, och är lite trött här. Fem år är det. Då har globala börsen gått plus 110,6 procent. Sverige plus 89,3 procent. Och RikaTillsammans-portföljen 54,2.

Caroline: Ja, den har ju inte svängt nästan alls.

Jan: Nej.

Caroline: Den har gått upp lite det här sista året liksom.

Jan: Ja, precis. Men ser du att svängningarna är, alltså den här tuffar på.

Caroline: Ja, den tuffar på oavsett.

En komplicerad portfölj att konstruera

Jan: Det här är en ganska komplicerad portfölj. Vi har ju egna artiklar om alla de här. Jag tror det här avsnittet är runt 90.

Caroline: Det låter ju som den är enkel. Alltså om man bara säger så. 25 procent aktier, 25 procent korta räntefonder, 25 procent långa, 25 procent guld. Så låter det enkelt. Inte för att jag har så bra koll på de här korta och långa. Det kanske är där det börjar bli lite komplicerat.

Jan: Det är där det blir komplicerat. Och också hur man ska ha, vilket guld man, alltså hur man bestämmer sig för guld. Man kan inte välja en fondrobot för den här portföljen. Man kan inte månadsspara i den. Man måste välja ganska avancerade papper. Alltså sådana här börshandlade fonder.

Caroline: Ja.

Jan: Och sådant. Så jag är så här. Jag älskar den här portföljen och jag är lite rädd för den. Och jag är rädd för den i min egen förmåga att konstruera den på bästa sätt. Men det kommer, det kommer som sagt mer.

Caroline: Men finns det inte andra likadana liksom där ute?

Jan: Inte i Sverige. Men i USA, antar jag. Hade jag haft så sjukt mycket pengar, så hade jag gått till Ray Dalio, som är min husgud, som har den här All Weather-portfolio. Så jag bara så här, här är mina pengar. Men du vet, vi kan inte, som småsparare kan du inte investera i de fonderna, vilket är sjukt trist. Men jäkligt, jäkligt coolt.

Sammanställning av alla portföljer

Jan: Sen har jag då sammanställt alla de här portföljerna och Lysa. Och så har jag tagit det på massa faktorer. Årsmedelavkastning, ackumulerad avkastning, risk i form av volatilitet. Och sharpekvot och så vidare. Och tittar vi på det här, så även om vi sa ackumulerad avkastning, till exempel nybörjarportföljen var 29 och Lysa var kanske då 26,4. Om vi tittar på den årliga genomsnittsavkastningen. Så till exempel om vi tar vår globalportfölj så är den 11,38 per år. Medan Lysa ligger på 10,8. De ligger väldigt, väldigt nära varandra. Så det är där jag menar att nybörjarportföljen och Lysa, det spelar ingen roll. Vi har en edge mot Lysa för att det är enklare och smidigare. RikaTillsammans-portföljen har gjort 7,8 procent, vilket är jättebra.

Jan: Här är egentligen mest intressant att prata om målet. Målet för RikaTillsammans-portföljen är ungefär 3–4 procent. Nybörjarportföljen är ungefär 5 och globala barnportföljen är 7. Och allas årsmedelavkastning ligger mycket högre än det. Vilket jag tycker är så här, ja men det går enligt plan.

Caroline: Bra.

Sharpekvoten

Jan: Jag tänker inte säga någonting om de här så himla mycket. Sharpekvoten ligger på...

Caroline: Ja, du sa innan att det här kan bli ett supernördigt avsnitt.

Jan: Ja, men vi har ju...

Caroline: Men det är det inte.

Jan: Nej, inte än.

Caroline: Nej, och vi ska inte göra det mer nördigt än så här.

Jan: Nej, men där finns ju ett mått. Avsnitt 61 handlar om sharpekvoten. Som är ett mått på hur stor risk du har tagit för att få den avkastning som du vill ha. Och då är det så här, ju högre, desto bättre.

Caroline: Ju högre sharpekvot desto bättre.

Jan: Ja, ofta pratar vi så här, 0 till 1 är bra. Under 0 är dåligt, då ska man byta. Och över 1 är typ världsklass. Då har man fått fantastisk avkastning på det risk man har tagit. Det är därför jag älskar till exempel SPILTAN Räntefond Sverige. För den har typ en sharpekvot på 3, vilket är så här helt sjukt. För de har en jättehög avkastning i förhållande till den risk som de tar.

Jan: Men sharpekvoten, om vi tittar på den perioden där jag kan jämföra alla Lysa och mina portföljer, så ligger den på runt 0,7. Vilket är helt godkänt. Tittar jag sedan start så ligger jag på 1,1, på en treårsperiod. Och det är fullt... Man hade inte behövt skämmas för att vara en fond och ha en sharpekvot på 1,1. Och med tanke på att det är helt passivt. Vi gör ju det här jobbet nu i januari. Sen gör vi ju andra avsnitt och andra saker under året.

Följ portföljerna på Shareville

Jan: Så, ja, det var väl basically det. Vill man följa våra portföljer, modellportföljerna, så kan man göra det på Shareville. Och det finns en sponsrad länk i anslutning. Det kostar ingenting. Man behöver bara bli kund på Nordnet och sen kan man använda deras tjänst. Så kan man titta på, för man måste vara kund på Nordnet för att kolla på Shareville.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och så följa portföljerna.

RikaTillsammans-communityn på Patreon

Jan: Och sen så tycker vi, alltså det som jag tycker är roligast i år, det är ju faktiskt vår Patreon-community.

Caroline: Ja, den har vuxit.

Jan: Den har vuxit jättemycket.

Caroline: När började vi med Patreon egentligen?

Jan: Ett och ett halvt år sedan.

Caroline: Ja, och det tog ändå lite tid för oss att komma igång med det och vad vi ville med Patreon och vad vi ville kunna erbjuda där.

Jan: Ja, så Patreon, för dig som hör det här första gången, Patreon är ju en liten community där du som gillar, tycker det här är kul och vill ha lite mer, kan välja att engagera dig. Och man engagerar sig på vilken nivå man vill. Och det roliga är att vi arrangerar till exempel så här, fika tillsammans. Vi ska snart ha vår digitala fika tillsammans, som handlar om börsintroduktioner med en gäst som faktiskt inte har varit med på bloggen. Vi ska ha tema, träffar. I år kommer vi försöka arrangera något fysiskt tillfälle där vi träffas. Och sen ger jag lite andra tips där.

Jan: Och jag kommer faktiskt nu, det var flera som kom, kan vi inte ha en sån gemensam arbetsyta där vi delar Excelfiler och sånt? Och jag bara, ah, I love it! Så nu har vi det. Det låter ju komplicerat, men det är det inte. Så för dig som lyssnar på det här och är med på Patreon, det kommer komma en arbetsyta inom kort med data, för att jag kommer dela med mig av en hel del av den datan som jag har använt, som inte finns på något annat ställe. Och vi har börjat jobba på mallar tillsammans och sånt.

Jan: Och sen är det ju de som bara hänger med. Du vet, de gör inget, de bara lyssnar med. Ah, men det här är en schysst live-podd. Jag kan ställa frågor eller jag kan bara lyssna med. Så ibland är det roligt när vi har de här träffarna, för du har ibland, vissa ställer på video, så kan man säga så här, vad gör andra en torsdagkväll när de lyssnar på podden, någon som diskar eller så.

Caroline: Ja, men det är jättekul.

Jan: Så patreon.com/rikatillsammans.

Vad som händer nästa vecka

Jan: Och som sagt, som vi har varit inne på innan, nästa vecka, om jag hinner, alltså jag känner mig lite sjukt sliten efter de 100 timmarna. Vi har också haft ett barn som har sovit dåligt på natten. Så min ambition är att till nästa söndag göra ombalanseringsartikeln. Det kan hända att den blir uppskjuten en vecka, för att vi har tre portföljer och det kräver ganska mycket tid per portfölj. Så det kan också vara så, kanske, att vi delar upp det. Så det är lite beroende på hur mycket jobb det blir. Annars blir det så här inre framgångsfaktorer-avsnitt. Och, ja, men lite annat. Vi ska ha lite såna kick-off-avsnitt med Moa.

Caroline: Ja, det ska vi ha. Det ska bli jättekul.

Jan: Min coach också.

Caroline: Snyggt!

Jan: Så ett fantastiskt stort tack för den här veckan. Och så hoppas jag att vi ses nästa söndag igen.