Ombalansering 2020

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Därför ökar avkastningen i en nedåtgående marknad
2. Något gammalt och något nytt
3. De nya portföljerna för 2020
4. Villkor och vad som är viktigt att veta
5. Citatet om beslut och utkomst
6. För vem är det här avsnittet?
7. När ska man köra egen portfölj i stället för fondrobot?
8. Om att avbryta varandra
9. Syftet med ombalansering
10. Mellan hinkarna och inom hinkarna
11. Lågriskhinken: bufferten
12. Mellanriskhinken och högriskhinken
13. Varför flera portföljer i samma hink?
14. Att balansera risken mellan hinkarna
15. Hur glidningen uppstår
16. Exemplet 1980 till 2019
17. Ökar ombalansering avkastningen?
18. Men för att tjäna pengar krävs att man håller ut
19. Favoritövningen: halvera, halvera, halvera
20. Toppen 1929 till botten 1931
21. Det egyptiska ordspråket som inte finns
22. Ray Dalios bok om kriser
23. Sammanfattning av ombalansering
24. Hur ofta ska man ombalansera?
25. Två sätt att ombalansera själv
26. Glöm inte månadssparandet
27. Det viktigaste: skita inte i att ombalansera
28. Hur vi presenterar fonderna
29. Tack för all feedback
30. Förändringar från förra året
31. Varför en 100 procent aktieportfölj?
32. Nybörjarportföljen
33. Sidospåret om Norge
34. Nybörjarportföljens innehåll
35. Räntefonder är jättesvårt
36. Globala barnportföljen
37. RikaTillsammans-portföljen
38. Två vägar till samma risknivå
39. De fyra ekonomiska klimaten
40. En komplicerad portfölj i teorin
41. Nyheter i RikaTillsammans-portföljen
42. Försiktiga portföljen
43. Ha inte hela bufferten i den
44. Problem och saker värda att veta: guld
45. Hur man handlar guld
46. Fondbyten på Avanza
47. RikaTillsammans-portföljen bara på Nordnet
48. Det blir aldrig exakt
49. Osäkerhetskällorna: hur mycket Sverige?
50. Den andra osäkerheten: räntefonderna
51. Slutsats och egen reflektion
52. Som poesi
53. Praktiska överkurstips
54. Communityn på Patreon
55. Livepoddar och fika
56. Frågestund och avrundning

Därför ökar avkastningen i en nedåtgående marknad

Jan: Och detta gör att avkastningen ökar för dig i en nedåtgående marknad. Den ökar sannolikt också i en sidledesgående marknad, även om den är ett sänke i en uppåtgående marknad.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå, på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 136, och det handlar om ombalansering 2020. Jag tror att tillsammans med artikeln Bästa fonderna 2020, som vi släppte för ett par veckor sedan, är detta ett av årets mest framemotsedda avsnitt. Jag har fått sjukt mycket frågor: när kommer avsnittet, när är det dags för ombalansering?

Caroline: Ja, men varför är det så att ombalansering är så efterlängtat?

Jan: Dagens avsnitt är lite kulmen på de fyra senaste veckorna, alltså på en hel månads artiklar. Först började vi med vår strategi, alltså de två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier. Sen gick vi in på avsnittet om fyra-hinkar-principen, avsnitt 133. Sen gjorde vi Bästa fonderna. Sen gjorde vi Hur gick fonderna 2019. Och sen använder vi summan av alla de avsnitten till att faktiskt göra portföljerna, göra laguppställningen för i år. Så det är lite så: vi har haft en laguppställning på plan i över ett år, och nu är det dags att titta på vilka som ska fortsätta spela och vilka vi ska byta ut.

Caroline: Ja, typ som ett depåstopp eller en omstart.

Något gammalt och något nytt

Jan: Jag tror att det är som man säger på bröllop. Man ska ha något gammalt och något nytt.

Caroline: Ja, något blått skippar vi idag, men bra.

Jan: Så det är lite dagens avsnitt, faktiskt. Vi kommer prata om vikten av ombalansering. Varför är den här omstarten viktig? Och det är dessutom ett bra tillfälle att hoppa på från start.

Caroline: Ja, hur då menar du? Om man är ny eller om man liksom...

Jan: Precis, om man är ny och vill köra våra modellportföljer. Och vi kommer prata om att urskilja något som inte var tydligt förra året, när vi gjorde detta i avsnitt 83, tror jag. Det är att vi ska prata om ombalansering mellan och inom hinkarna.

Caroline: Ja, faktiskt. Vad sa du, att vi inte hade gjort det förra året?

Jan: Nej, då pratade vi bara om balansering inom den enskilda portföljen, medan vi nu tittar på helheten. Så det blir lite olika zoom-nivåer, kan man säga. Och redan från början ska jag säga: använder du en fondrobot, som till exempel Lysa, som vi är förtjusta i, då behöver du knappt göra någonting. Då behöver du bara ombalansera mellan portföljerna, men inte inom, för det sköter Lysa. Då kan man skippa den andra hälften.

Caroline: Men du får ändå berätta sen hur man gör det där.

Jan: Absolut. Man går in på Lysa och man gör si och så. Man behöver inte göra någonting.

Caroline: Man behöver inte göra någonting?

Jan: Man behöver inte göra någonting.

Caroline: Okej, då är det tydligt nu.

De nya portföljerna för 2020

Jan: Och sen kommer vi ge nionde versionen av nybörjarportföljen för 2020, och globala barnportföljen, som är bra för barn eller pensionssparande. Sen har vi en ny portfölj till familjen som heter...

Caroline: Detta är ju en "revelation" för mig. Eller vad ska man säga? Det är en överraskning för mig. Jag visste inte detta.

Jan: Och den heter försiktiga portföljen.

Caroline: Jag trodde redan att vi var försiktiga.

Jan: Ja, men detta är sådant som kom upp förra året, frågor som: hur ska jag göra om jag sparar på ett till tre års sikt, eller om jag har ett målsparande? Och vi har inte riktigt haft något alternativ då. Så då kommer den också.

Caroline: Då kommer den också.

Jan: Och sen har vi naturligtvis vår äldsta portfölj, RikaTillsammans-portföljen. Så det kommer vi också ge förslag på, både nya fonder, ny fördelning och lite hur man kan tänka. En ledtråd är att det är förenklingar. Det är mycket förenklingar, så förhoppningsvis är det mycket lättare än vad det var föregående år.

Villkor och vad som är viktigt att veta

Caroline: Men jag tänker att, precis som vanligt, innan vi kör igång, lite sådana här villkor eller viktigt att veta.

Jan: Och så är det som vanligt så att avsnittet inte är sponsrat, men vi nämner både Avanza, Nordnet och Lysa, eftersom det är där man har sina portföljer. Det är svårt att göra detta utan någon av de tre leverantörerna. Men ingen av dem har sponsrat. De vet inte ens om att detta avsnitt kommer.

Och sen är det också viktigt att man inte ser detta som personlig eller finansiell rådgivning, utan som allmän och subjektiv information. För det är dessutom så att vi har en specifik investeringsstrategi som bygger på vissa antaganden. Som att det inte går att förutsäga marknaden, och att det inte går att hitta felvärderade bolag. Det är det vi pratar om i, jag tror det är avsnitt 131 eller något sånt, Två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier.

Sen är det också så att många av de här portföljerna är byggda på historisk avkastning, hur de har betett sig och hur de funkar mot index. Och bara för att något har funkat historiskt är det ingen garanti för att det funkar i framtiden. Så det finns en risk med alla former av sparande. Sparar man i de här portföljerna kan det både öka och minska i värde.

Citatet om beslut och utkomst

Jan: Och det kommer handla mycket om sannolikheter. Vi kommer inte prata sannolikheter idag, men jag håller på att förbereda ett kommande avsnitt där vi kommer prata om sannolikhet. För jag hittade ett så sjukt bra citat som vi inte riktigt ska fördjupa oss i.

Caroline: Du ska inte avslöja det nu.

Jan: Jag kan avslöja citatet, men inte förvecklingarna. För vi kan prata en timme om det citatet. Och det handlar om att man inte kan utvärdera huruvida ett beslut var bra eller dåligt baserat på utkomsten av det.

Caroline: Är det citatet?

Jan: Man kan inte utvärdera huruvida ett beslut var bra eller dåligt utifrån utkomsten av det.

Man kan inte utvärdera huruvida ett beslut var bra eller dåligt utifrån utkomsten av det.

Caroline: Jättespännande. Det kan vi säkert prata om.

Jan: Det kan vi prata en hel timme om.

Caroline: Bra.

Jan: Och sen, precis som vanligt, har vi sammanställt informationen från Morningstar, Financial Times, Nordnet, Avanza, från massor av olika källor och massor av olika studier. Och vi har bedömt dem som tillförlitliga, men vi kan inte garantera tredjepartskällor.

Caroline: Bra. Vill man veta mer kan man läsa rikatillsammans.se. Punkt. Ja. Men då går vi in i själva avsnittet nu då.

För vem är det här avsnittet?

Jan: Ja, precis. Och också, innan vi kör igång: detta är ett specifikt avsnitt som egentligen är mest relevant för dig som använder någon av våra modellportföljer. Inte för dig som använder en fondrobot. Och vår rekommendation kvarstår från förra året: för majoriteten av alla småsparare är det bättre att använda en fondrobot än att göra de här modellportföljerna. För då slipper man hela det manuella arbetet, man slipper vänta på om Jan ska göra detta eller inte. Så det är betydligt bättre. Och då kan man fördjupa sig i avsnitt 99, Kom igång med ditt sparande.

Sen vet jag att det är många som argumenterar: men är det verkligen värt med en fondrobot? Man betalar ändå 0,1 procent mer än vad man hade behövt betala. Och då har vi inte ett avsnitt, för det är nörderi på hög nivå, men vi har skrivit en artikel på bloggen som heter Vad är bäst? Lysa, Avanza Global eller eget sparande? Där vi bryter ner det.

Caroline: Ja, precis.

När ska man köra egen portfölj i stället för fondrobot?

Jan: Bra. Så jag tänker att de enda anledningarna till att använda egen portfölj i stället för fondrobot, alltså de tillfällen man inte ska använda en fondrobot, är ju såklart om man inte tror på fondrobotens investeringsfilosofi. Att man tror att man kan hitta undervärderade eller felvärderade bolag. Att man tror att man kan tajma marknaden. För fondrobotarna förutsätter att du inte kan tajma marknaden, att du inte kan hitta felvärderade bolag.

Caroline: Men kan det inte också vara så att man gillar att hålla på och pyssla med det själv?

Jan: Exakt.

Caroline: Och det är väl också helt okej?

Jan: Ja, absolut. Om man har ett intresse eller en hobby. Men jag kommer också göra ett avsnitt om några veckor. Jag har sjukt många bra avsnitt planerade. Det tar liksom inte slut på ämnen, kan jag säga. Om man ser sitt sparande som en hobby, bör man se det som att, precis som alla andra hobbyer, kostar det pengar. Alla hobbyer kostar pengar, även aktiesparande.

Och då kommer vän av ordning säga: nej, men jag tjänar ju faktiskt pengar. Och på det sättet kan jag säga: ja, det är bättre att hålla på med aktiesparande än med en häst, om man vill tjäna pengar. Men du behöver ändå se kostnaden för din hobby, aktiesparande, inte i form av att du förlorar pengar kanske, men i form av att du kunde ha haft en högre avkastning än vad du egentligen får. För alla studier visar att vi är sämre än genomsnittet. Det pratade vi om i förra avsnittet, 135, också lite.

Sen finns det vissa pensionssparanden där det inte funkar att ha fondrobot, och då funkar de här portföljerna bra. Och sen finns det andra tillfällen då det inte går, till exempel om man vill ha RikaTillsammans-portföljen. Men annars funkar det alltid. Och vill man använda en fondrobot får man gärna använda vår sponsrade länk. Det är det som gör det möjligt för oss att ha de här avsnitten både reklamfria, gratis och öppna för alla. Och den finns i anslutning till avsnittet.

Caroline: Bra. Så jag tänker, om vi tar...

Jan: Ja, vi kör igång.

Om att avbryta varandra

Caroline: Jag ska bara säga att jag har fått feedback på att jag avbryter dig, och att det är väldigt oartigt. Jag kommer ju göra det i vilket fall, för att du har svårt att... Du tar ju nästan inte ett andetag mellan dina meningar, så jag kommer avbryta dig. Försök att inte ta illa upp.

Jan: Jag blir både så engagerad. Jag tycker ju detta är genuint kul. Jag har ju suttit uppe typ fyra på morgonen.

Caroline: Jag ser att du kommenterar 03.15 på bloggen, är det rätt?

Jan: Ja, men detta är ju det roligaste jag har gjort de senaste...

Caroline: Du menar att du har svårt att sluta prata?

Jan: Ja, precis. Och sen tycker jag att det är lite humor. För det är 18 år sedan vi träffades, 2003. Så är jag alltid feedbacken: avbryt mig inte. Jag vet ju vart du är på väg.

Caroline: Ja, men det är ändå oartigt att avbryta. Jag vill inte att du ska avbryta mig. Och nu har jag fått feedback på att jag avbryter Jan här i podden.

Jan: Ja, men jag tycker att vi bara fortsätter. Vi kör på ändå, och jag kommer avbryta dig om jag inte fattar.

Caroline: Men vi börjar.

Jan: Ja, jag tycker vi redan är igång.

Syftet med ombalansering

Caroline: Syftet med ombalansering går vi in på nu.

Jan: Ja, men syftet... Vi har valt en passiv investeringsstrategi. Och det betyder att vi inte tror att man kan hitta felvärderade bolag. Och vi tror inte att man är bättre än genomsnittet på börsen, och att det är en oschysst tävling. I alla andra sporter, till exempel i golf, har man handikapp. I fotboll spelar division 7-lag mot division 7-lag. De möter inte lag från Champions League. På börsen finns det inte olika divisioner, utan alla spelar mot alla. Och jag påstår att vi småsparare inte har en chans. Och vi kan inte heller förutsäga marknadssvängningar.

Då har vi valt en strategi som handlar om att den är passiv. Man gör ingenting under större delen av året. Vi kommer ändra i portföljerna nu. Sen kommer vi inte göra någonting förrän i januari nästa år. Och med det menar vi att man inte går in och ändrar sitt innehav. Till exempel på Avanza.

Caroline: Nej. Pillar med sin... Eller ser nyheterna. "Hände något i Iran, nu måste vi byta något."

Jan: Ja, eller går på massa tips och sånt. Utan man tror på sin strategi och ändrar inte under året.

Caroline: Nej, precis. Vad som än händer.

Jan: Jag brukar säga att enda gången man ska ändra sin strategi är när målet har ändrats. Annars låter man det vara.

Mellan hinkarna och inom hinkarna

Jan: Detta medför att man behöver en gång per år se över balansen mellan portföljerna i helheten.

Caroline: Det låter väldigt diffust.

Jan: Ja, men vi kommer ge exempel på det. Det här är egentligen fyra-hinkar-principen. Det handlar om att se: ligger jag rätt i risk i min totala ekonomi? Det vi rekommenderar alla är att ha en buffert, ett mellanrisksparande, ett högrisksparande och sen ett leksparande. Eller hur? Och då behöver vi se till att vi har rätt balans mellan bufferten, mellanriskhinken, högriskhinken och leken. Det är det jag menar med mellan portföljerna. Och alla de här tre portföljerna kan man ha på Lysa, till exempel.

Och sen är nästa steg att balansera om inom portföljerna. När vi har hittat rätt mängd pengar i de olika hinkarna, då måste vi titta i respektive hink och se att fördelningen är rätt inom hinkarna. Så det är fördelning mellan hinkar och inom hinkarna.

Caroline: Det är lite förvirrande ändå. Jag börjar nästan tänka i banor som att en hink motsvarar en portfölj.

Jan: Jo, men så kan det vara. Och så är det bra. När det är så, är det bra. Då har man gjort det enkelt och inte komplicerat.

Caroline: Okej, men hur är det när det är komplicerat?

Jan: Då har man flera portföljer i samma hink. Vilket jag tenderar att ha.

Lågriskhinken: bufferten

Jan: Men om vi börjar titta på att balansera risken mellan portföljerna, så är det avsnitt 133, där vi pratar om fyra-hinkar-principen. Och då handlar det om, jag ska inte köra hela det avsnittet, men den första hinken är bufferten. Det är låg- eller lågrisksparandet. Och lågrisksparandet har tidshorisont 0–3 år. Det ska vara låg avkastning, låg risk. Och där passar den försiktiga portföljen.

Caroline: Ja, det passar verkligen. Nu förstår jag var den kommer in.

Jan: Ja, precis. Och där passar alla våra portföljer. Antingen kör man våra portföljer, eller så kör man fondrobot. För de flesta rekommenderar jag fondrobot. Så då ställer man in sin fondrobot på 20 procent aktier, 80 procent räntor. För då är det låg risk.

Caroline: Men vad säger du att risken är då? Den är låg, men om du skulle sätta en siffra på den? Är det den här skalan 1 till 7?

Jan: Ja, precis. Riskskalan. Man kan använda det. Sen kan man prata om volatilitet och massa andra saker. Men jag tänker så här: räkna med att pengarna är relativt säkra. Du kommer max göra en avkastning på 2 procent per år. Du ska inte förlora särskilt mycket pengar i den. Den ska svänga väldigt lite. Så om man pratar om skalan 1 till 7, där 1 är lägst risk och 7 är högst, så pratar vi 1 till 2 här.

Caroline: Ja.

Mellanriskhinken och högriskhinken

Jan: Så det är lågriskhinken, eller bufferthinken. Nästa hink är mellanriskhinken. Där går vi från att använda 1–2 till att använda 3–4 på risk.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Sparhorisonten är 4–10 år. Och där har vi nybörjarportföljen, eller en fondrobot med 60 procent aktier och 40 procent räntor. Och för dem, nu blev det kryddigt, för här kan man även ha RikaTillsammans-portföljen i den här hinken.

Så låg risk, mellanrisk, och sen har vi högriskhinken, eller den passiva hinken. Där sparhorisonten är 10 år eller mer. Här har man riktigt hög risk, alltså 5–6 på riskskalan. Och här har man antingen globala barnportföljen eller Lysa med 90 procent aktier och 10 procent räntor. Och att använda vår portfölj eller Lysa är i princip ekvivalent. Det är därför jag menar att det egentligen inte finns någon anledning att köra våra portföljer, om man kan köra dem på Lysa. För då slipper du hela fondvalet, du slipper ställa in månadssparandet, du får en bättre portfölj och det är 0,1 procent dyrare. Så du sparar en hundralapp per investerad hundratusen kronor.

Det går framför allt snabbt och lätt. Det är klart på 20 minuter, jämfört med detta som ändå kommer ta en timme eller två att ställa in någon annanstans. Så det som skiljer de olika portföljerna åt är egentligen tidshorisonten. Och ju längre tidshorisont, desto högre risk kan vi ta. Kort tidshorisont, låg risk. Mellantidshorisont, som är 4–10 år, mellanrisk. Lång tidshorisont, hög risk. Och så matchar det mot riskskalan.

Caroline: Ja, absolut. Men hur kommer det sig att du har flera portföljer i samma hink? Är det för att...

Varför flera portföljer i samma hink?

Jan: Nej, men om vi tar fondroboten och vår egen portfölj, de är ekvivalenta. Så det är egentligen bara, antingen kör man Lysa, eller så kör man våra portföljer, eller så kör man både och.

Caroline: Är det för att du ska se att de är ekvivalenta som du kör?

Jan: Nej, men det finns till exempel tjänstepension, då kan du inte använda Lysa.

Caroline: Nej.

Jan: Ja, men då vill jag ha så nära Lysa som möjligt. Och när jag säger Lysa, så är det inte som att Lysa har någon fantastisk strategi. Men Lysa har samma filosofi som vi, som handlar om att komma så nära forskningen som möjligt. Så det här är portföljer som kommer så nära forskningen som möjligt, vad forskningen visar fungerar.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så egentligen kan man säga att det bara är en portfölj i respektive hink. Den skiljer sig i fördelningen mellan aktier och räntor. Tittar vi då: lågriskhinken, max 20 procent aktier, resten räntor, 80 procent. Mellanriskhinken, 60 procent aktier, 40 procent räntor. Högriskhinken, 90 procent aktier, 10 procent räntor. Sen om du implementerar det med en fondrobot eller en av våra portföljer spelar ingen roll. Så den enda specialgrejen blir RikaTillsammans-portföljen, som hamnar i mellanriskhinken, men det kommer vi till sen.

Caroline: Och så har man sin hobbyportfölj utanför. Lekhinken.

Jan: Lekhinken, men det pratar vi om i avsnitt 103. Är det tydligare?

Caroline: Bra.

Att balansera risken mellan hinkarna

Jan: Så när vi pratar om att balansera risken mellan de olika hinkarna, så kan bara du göra det. Det är ingen fondrobot, det är ingen som kan styra den fördelningen åt dig, eftersom det är bara du som vet vilken risktolerans du har och vilka mål du har. Sparar du upp till en bil på sex år eller på ett års sikt? Väldigt stor skillnad.

Caroline: Ja, men när du säger att man ska balansera risken mellan portföljerna, hur går det till praktiskt?

Jan: Jo, om jag har hundratusen, nu gör jag det väldigt enkelt. Om jag har hundratusen, så handlar det om hur mycket jag lägger i lågriskhinken av de hundratusen, hur mycket jag lägger i mellanriskhinken, och hur mycket jag lägger i högriskhinken. Den fördelningen, och hur man kan tänka, pratar vi om i avsnitt 133 vad gäller beloppen. Men det är det jag menar när jag säger balansera mellan hinkarna: hur är den totala summan fördelad mellan de här tre?

Och det beror på mål. Vad är målet med sparandet? Vad är din risktolerans? Vad är din livssituation? Till exempel vi, som har två små barn och nyligen köpt hus, vi behöver ha mer lågrisksparande, mer buffert, än till exempel min mamma, som har utflyttade barn, obelånat hus och ska gå i pension med garanterad inkomst de kommande 30 åren. Hänger du med?

Caroline: Japp.

Jan: Bra. Så det bör man göra själv. Men själva balanseringen inom hinkarna, den sköter Lysa åt en, om man använder en fondrobot. Om man inte använder en fondrobot måste man göra det själv. Och varför jag säger det är för att en fondrobot gör det här automatiskt löpande, medan vi gör det bara en till två gånger om året.

Hur glidningen uppstår

Jan: Men här kan det vara lite diffust om man är ny, känner jag. Det är ju så att under året, säg att man har haft Lysa och en portfölj med 90 procent aktier och 10 procent räntor. Då har marknaden gått upp under föregående år, och då har det blivit mer pengar i den del som ska vara 90 procent aktier. Så då har den liksom tagit över portföljen lite. Det är det som har hänt. Och det är därför man måste balansera om, så att det återigen är 90 procent aktier och 10 procent räntor.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Jag har faktiskt förberett ett exempel från förra året.

Caroline: Jättebra.

Jan: Ja, från förra året. Där jag börjar på en 60/40-portfölj, alltså mellanriskhinken, och jämför Länsförsäkringar Global Index, som är min favoritfond. Den gick upp 33,9 procent förra året. Och sen jämför jag med Spiltan Räntefond Sverige. Så jag gjorde ett enkelt exempel. Vi började med 100 000 kr, och fördelade 60 000 i Länsförsäkringar-fonden och 40 000 i Spiltan-fonden. Det var den första januari.

Men sen, eftersom Länsförsäkringar-fonden gått upp 33 procent och Spiltan-fonden bara gått upp 2 procent, så har jag en graf på bloggen, eller du som tittar på YouTube kan se den, där Länsförsäkringar-fonden knuffar undan Spiltan-fonden. Vi ser i slutet av året, 31 december, att andelen Länsförsäkringar vuxit från 60 till 66 procent. Och Spiltan har krympt från 40 till 33,7 procent. Men det är inte som att vi har förlorat pengar på Spiltan-delen. Den har också ökat med 2 procent, men i förhållande till det totala värdet är den mindre. Så Länsförsäkringar har knuffat undan den.

Caroline: Låter man detta gå i flera år, så har man ju inte mycket kvar av...

Jan: Nej.

Caroline: Vad ska man säga, av den här... Inte Länsförsäkringar, utan Spiltan Räntefonden.

Jan: Ja, precis. Har du tittat i förväg idag?

Caroline: Nej, men jag bara tänker logiskt.

Jan: Nej, men det kan vara lite diffust.

Caroline: Man tänker så här, men det är väl inte så... Eller jag tycker det är diffust. Min hjärna vill inte riktigt fatta det här konceptet. Så jag måste tänka: hur skulle det vara om det gick flera år och man inte ombalanserar?

Jan: Det var en bild på det.

Caroline: Det var jättebra.

Exemplet 1980 till 2019

Jan: Ja, men kul att vi har tänkt lika. Jag har inte tittat i förväg, men nu har vi hållit på ett tag tillsammans.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Nej, men jag tog ett exempel, för det förra var ju bara på tolv månaders basis. Det var bara tolv månader. Och vi såg ändå en ganska stor undanknuffning. Så jag tog ett exempel från 1980 till 2019, för det är typ så gammal jag är, jag är 81:a. Så då började vi på 60/40, men jag har inte historik för Länsförsäkringar tillbaka till 1980. Så jag har gått på svenska börsen versus svenska statsskuldväxlar. Det är som en svensk räntefond och en svensk aktiefond.

Och då börjar vi på 60/40, och i en perfekt värld hade det bara varit 60/40 år 1980 och 60/40 år 2019. Men eftersom vi har den här glidningen, där aktier tenderar att öka mer i värde, så knuffar den undan räntefonderna. Och så här ser det ut. Du som tittar på YouTube kan se det, men för den som bara lyssnar kan du säga, om det var 60/40 i början, hur var det i slutet av 2019?

Caroline: Ja, då är det 98,4 procent aktier.

Jan: Ja, och 1,6 procent räntor.

Caroline: Eller förlåt, räntor.

Jan: Så vi har gått från 60/40-fördelning 1980 till 98,4 mot 1,6. Och då, om vi pratar om hinkarna, kan du se att det som egentligen förr var i mellanriskhinken plötsligt har glidit över till högriskhinken. Och det vill man ju inte, om jag tittar på min helhet och vill att den ska ha en balans. Jag vill inte att en portfölj plötsligt bara: titta, jag var mellanriskhink och nu plötsligt är jag högriskhink. Så det vill man undvika. Det man vill göra är att ombalansera inom portföljen, så att man håller sig runt de här 60 procenten.

Så här har jag också gjort en bild på bloggen, som du som tittar ser, där jag ombalanserar i slutet av året. Och då blir det inte en rak linje runt 60 procent, men det blir hackigt och håller sig där i genomsnitt. Och på det sättet, för det kan ju också vara år då aktierna går ner i värde, då säljer man räntefonder och köper aktier, så man kan dessutom öka avkastningen.

Ökar ombalansering avkastningen?

Caroline: Men ökar man avkastningen med ombalansering, egentligen?

Jan: Nej, ombalansering är inte ett sätt att maximera avkastningen. En 100 procent aktieportfölj kommer över en lång tidsperiod ge den bästa avkastningen. Så vill man tjäna mest pengar, ja, då ska man ha mest aktier. Men sen handlar det om, som Paul Merriman sa, som vi hade i ett tidigare avsnitt, att om du vill behålla de pengar du tjänar på aktier, så behöver du räntefonder.

Så jag har gjort en jämförelse från 1980 fram till 2019 och sett vad summorna blir om man hade investerat i de olika alternativen: med ombalansering, utan ombalansering, och 100 procent aktier. Och då visar det sig helt klart att 100 procent aktier ger den högsta avkastningen, på nästan 15,2 procent per år. Och 100 000 kr 1980 blir nästan 25 miljoner kr, alltså det är så sjukt mycket pengar. Sen är det inflation och massa andra saker. Men det är 15,2 procent per år.

Om man kör 60/40 utan ombalansering, ja, då blir det 13,8 procent. Det blir nästan, eftersom det blev så mycket aktier i slutet, egentligen nästan en 100 procent aktieportfölj. Om vi ombalanserade, då är det 9,8 procent per år. Så det är ganska mycket lägre.

Caroline: Hur mycket pengar blir det då?

Jan: Då blir det ungefär 5 miljoner kr. 100 000 kr blir 5 miljoner kr. Och om man bara hade kört räntor, då hade man haft typ hälften, 5 procent. Jag gjorde faktiskt en, det syns inte i bilden på bloggen, men jag räknade på om man bara hade haft pengarna på bankkontot mellan 1980 och 2019.

Caroline: Ja, vad blev det då? Det måste ha blivit mindre. För det äts ju upp av inflationen.

Jan: Ja, 30 000 kr hade det varit värt. Så man hade förlorat 70 procent av värdet.

Men för att tjäna pengar krävs att man håller ut

Caroline: Men du, det här visar ju verkligen att om man ska spara under lång tid, då ska man ha hög risk. Mycket aktier.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men då är ju frågan också så här...

Jan: Det var inte det du ville visa med den här. Jag förstår det.

Caroline: Men det var det jag fick.

Jan: Ja, och som förmodligen 99,9 procent av alla andra lyssnare och tittare också fick. Men detta förutsätter att man hade suttit igenom svarta måndagen 1987, där börsen kraschade 22 procent på en dag. Och att man inte freakade ut och tänkte: nu går det åt helvete för mina pengar. Att man inte freakade ut år 2000 när IT-bubblan kom och börsen sjönk med 60 procent. Att man inte freakade ut under Asienkrisen 98 eller under finanskrisen 2008.

För, jag misstänkte det här, så jag har faktiskt en bild som visar max- och medelnedgång under samma period.

Caroline: Okej, vad är det du vill se här?

Jan: Jo, här visar jag vad den maximala nedgången och den genomsnittliga nedgången är under den här 40-årsperioden. Den genomsnittliga nedgången i en ombalanserad portfölj är minus 10 procent. Medan om vi inte har en ombalanserad, alltså vi körde till exempel 100 procent aktier, då är den minus 20 i genomsnitt. Så nedgången är dubbelt så stor i genomsnitt. Och tittar vi på den maximala nedgången, så har en 60/40-portfölj max under den här 40-årsperioden som sämst gått back 30 procent, 32 procent. Medan en 100 procent aktieportfölj har backat över 50 procent.

Så detta är så här: ja, du får en lägre avkastning till bekostnad av, eller med vinsten av, en lägre risk. Och har du en lägre risk är sannolikheten större att du håller dig vid din strategi, vilket ökar sannolikheten för att du kommer tjäna mer pengar över tid.

Men svar ja: är du helt säker på att du inte kommer skicka iväg pengarna, är du helt säker på att du kommer ha 100 procent aktier, och har du upplevt en eller två börskrascher, ja, men då ska man ju ha 100 procent aktier. Men då behöver man leva med att den kommer förlora 50 procent av sitt värde två gånger.

Favoritövningen: halvera, halvera, halvera

Jan: Och jag har ju mitt favoritexempel. Vi kan göra den här övningen lite kort. Vi har gjort den innan. Men föreställ dig att du loggar in på ditt Avanza-, Nordnet- eller Lysakonto, och så ser du alla pengar du har där i dagsläget. Tänk på det beloppet, eller skriv ner det någonstans, eller säg det högt för dig själv. Sen halverar du det beloppet. Och så loggar du in och ser att det står halva beloppet. Och inte bara att det står halva, det står dessutom minus, det du har förlorat. Är du med? Hur känns det? Okej?

Caroline: Det känns ganska kasst.

Jan: Det känns ganska kasst. Och sen tar du och halverar det en gång till. Är du med? Logga in på ditt konto och titta nu hur det känns. Sen halverar du det en gång till. Okej? Och så verkligen, se det framför dig. Du loggar in på ditt konto. Du ser nu att du har förlorat de här pengarna. Och sen förlorar du ytterligare 15 procent. Är du med? Och så nu loggar du in på din depå och så är det 10 procent av ursprungsbeloppet. Så hade du 2 miljoner kr står det nu 200 000 kr. Hade du 100 000 kr har du nu 10 000 kr på ditt konto. Hur känns det?

Caroline: Ja, man ska inte ens logga in alltså.

Jan: Och då kan man säga: men nu överdriver jag. Då är det väldigt svårt att tro att man ska få en massa miljoner över lång tid. Man tänker: detta kommer aldrig att hämta sig.

Caroline: Nej.

Toppen 1929 till botten 1931

Jan: Och det här exemplet jag tar nu, jag har ju cherry-pickat, men jag har inte hittat på det.

Caroline: Nej, jag vet att du inte har hittat på det. Jag vet att detta har hänt i verkligheten.

Jan: Ja, detta är toppen 1929 till botten 1931. Då hade vi en nedgång på, jag tror det var 89,2 procent. Så det har historiskt hänt. Kommer det hända? Vet inte. Mer sannolikt är att vi kommer se förluster på 50–60 procent. Men överväg det innan man väljer en 100 procent aktieportfölj. Då behöver man vara medveten om det.

Och dessutom ska man veta att historiskt sett ligger vi på de högsta nivåerna någonsin.

Caroline: Gör vi inte alltid det?

Jan: Inte alltid.

Caroline: Nej, inte alltid. Men det känns som att vi hela tiden pratar om att vi ligger så himla högt.

Jan: Jo, men det är för att vi har haft tio års uppgång. Vi har haft den längsta perioden på väldigt, väldigt många decennier. Och vi har dessutom haft den med en väldigt låg risk. Så som börsen har sett ut de senaste tio åren, så har det inte sett ut historiskt. Och det spelar roll när man börjar spara. Det är därför vi, till exempel, i år också har sänkt andelen aktier i alla portföljerna till förmån för guld. För jag tycker att vi är väldigt högt värderade, och det kommer spela roll.

Det egyptiska ordspråket som inte finns

Jan: Det finns ju ett sånt gammalt egyptiskt ordspråk: tio års uppgång, sen kommer tio års nedgång på börsen.

Caroline: Ja, nedgångar brukar man inte...

Jan: Jag bara skojar, det finns inget sånt.

Caroline: Men jag tänker... Att vi tror... It made sense.

Jan: Ja visst, du bara fortsatte så, ja det är klart.

Caroline: Ja, men det är för så här, ja ja.

Jan: Vi tror att det ska komma en nedgång som är lika lång. Så behöver det inte vara heller.

Ray Dalios bok om kriser

Jan: Nej, men återigen, om man vill läsa på om nedgångar, så har Ray Dalio, min favoritkille, en bok som är gratis och heter Navigating Big Debt Crises. Och han säger att en genomsnittlig nedgång pågår i 36 månader. Så en krasch är inte momentan. Det är inte så att du vaknar på morgonen, loggar in på ditt konto och 90 procent är borta. Utan detta tar år. Jag brukar tänka att en börskrasch snarare är som att man drar av ett plåster riktigt långsamt. Och det går ofta ner i tre vågor. Det går ner, sen ökar det lite, sen går det ner, sen ökar det lite, och sen går det ner. Så har det historiskt sett ut väldigt ofta.

Caroline: Förlåt, nu avbryter jag dig. Men pratar han också om hur det ser ut när det går upp? Eller är det ett helt annat scenario där?

Jan: Nej, men han har tittat på alla börskrascher i historien. Till och med flera hundra år tillbaka. Och sen har han utifrån det gjort en genomsnittsbörscykel. Och i en börscykel ingår det alltid en krasch. Och då har han sett: hur ser den genomsnittliga kraschen ut? Och det är aldrig så att det ser ut som det har sett ut historiskt. Men jag tror att det var Mark Twain som sa att historien upprepar sig inte, men den rimmar. Jag vet att du inte gillar det ordspråket.

Caroline: Jo, men jag fattar det ordspråket nu när du säger det så.

Jan: Okej, vad bra.

Caroline: Ja, för innan förstod jag inte riktigt.

Sammanfattning av ombalansering

Jan: Det var lite mycket sidospår här. Det var inte alls detta jag tänkte vi hade pratat om, men nu kör vi.

Caroline: Kör vi mer ombalansering.

Jan: Ja, så om vi ska sammanfatta ombalansering: det minskar risken i förhållande till tillgångsfördelningen, alltså din balans mellan aktier och räntor inom en portfölj. Och ombalansering förhindrar också att den här portföljen plötsligt smyger mellan de olika hinkarna. Att du plötsligt har något du tror är bufferthink som hamnar i mellanriskhinken, eller plötsligt har något i mellanriskhinken som du tror är bra mellanrisk, och sen plötsligt bara, shit, hur hamnar du i högriskhinken?

Det är ett sänke i en uppåtgående marknad, men en säkerhetslina i en nedåtgående.

Det är som att försöka klättra med en stor jäkla vikt på sig. Det blir jobbigare att klättra uppåt. Men den här säkerhetslinan kommer rädda dig i en nedåtgående marknad. För då kommer den öka avkastningen. När det går neråt kommer det inte gå lika mycket neråt. Och när det börjar gå uppåt kommer det gå fortare uppåt. Om marknaden går sidledes beror det lite på, men den kan öka avkastningen även i en sidledes marknad.

Caroline: Bra.

Hur ofta ska man ombalansera?

Jan: Och den här ombalanseringen räcker. Det finns en studie från Vanguard som jag kommer länka till på bloggen, som visar att det räcker att man ombalanserar en till två gånger per år. Eller om glidningen är mer än 5 procent. Så egentligen, när vi hade haft en glidning på 65/35, skulle vi ha ombalanserat förra året. Men jag tyckte att det blev, i slutet av året var det 66/33, då var det så här fuckigt. Så ombalansering en gång om året är fullt tillräckligt.

Lysa, för den som är intresserad, ombalanserar en gång i veckan om glidningen är mer än 3 procent. Så de har en lägre tröskel för när de ombalanserar, och gör det en gång i veckan. Och de kan göra det för att de gör det väldigt kostnadseffektivt och tidseffektivt. För det tar ingen tid för dem, det är en dator som ombalanserar. Och i och med att de äger båda fonderna själva, kan de ombalansera till väldigt låga kostnader.

Två sätt att ombalansera själv

Jan: Så om man vill göra det själv, om man inte har sin fondrobot, finns det tydliga instruktioner på bloggen för hur man gör. Jag tänker inte gå igenom det steg för steg, för det tar bara upp massa tid i poddavsnittet. Det står beskrivet, och kanske, om jag har tid, gör vi en liten instruktion där jag sitter vid datorn och visar.

Och det finns två sätt att göra det. Det enklaste sättet att förstå, som kanske inte är det smidigaste, är att man säljer allt i sin portfölj och sen köper tillbaka allt i den nya fördelningen.

Caroline: Men det kommer väl att kosta en?

Jan: Nej, fonder kostar inte courtage.

Caroline: Nej, okej, vad bra att du förtydligar det.

Jan: Ja, så förutom RikaTillsammans-portföljen, där det kostar courtage, kostar det i de flesta fall inte. Så det kan man göra. Man kan sälja allt och köpa på nytt. Det är väldigt logiskt och enkelt att förstå.

Men jag vet att förra året var vår Excel-mall väldigt uppskattad. Så vi kommer göra en sån i år också. Den finns i anslutning till avsnittet och på bloggen. Då kan man ladda ner den och fylla i, ungefär: jag har den här fonden och den är nu värd 15 750 kr. Och då säger mallen: okej, sälj av den för 2 500 kr. Och sen säger den nästa fond: du har 12 500 kr, du ska ha 15 000 kr, höj med 2 500 kr. Och sen går man in på sitt konto och följer vad mallen säger. Man säljer en fond för 2 500 kr och köper en annan för 2 500 kr. Så man kan byta fonderna.

Glöm inte månadssparandet

Jan: Och sen får man inte glömma att man ändrar sitt månadssparande också.

Caroline: Vad tänker du där?

Jan: Att man behöver ändra både de pengar man har i sin portfölj och de pengar som kommer in i framtiden. Och då ändrar man sitt månadssparande. För annars kommer de pengar som kommer i framtiden att fördelas på det gamla sättet. Och det vill man inte.

Caroline: Ja, det märks att jag inte har gjort detta praktiskt, så att jag har stött på de här problemen.

Jan: Nej, precis. Bra. Och Excel-mallen är förhoppningsvis enkel att använda. Vi fyller i alla fonderna, vi fyller i alla viktdelarna. Och det enda du behöver fylla i är hur mycket pengar du har i dagsläget. Och så tjoffar den ut det andra.

Caroline: Ja. Bra.

Det viktigaste: skita inte i att ombalansera

Jan: Och sen, innan vi går in på själva portföljerna, vill jag verkligen säga: detta är viktigt, det som kommer nu.

Caroline: Nej, att ombalansera.

Jan: Att ombalansera. Ja, man ska inte skita i att ombalansera. För då har du plötsligt en portfölj som har förflyttat sig mellan hinkarna. Och det vill du inte.

Så några tips för att lyckas är att göra detta tillsammans med en kompis. Brukar jag säga. Ingen har blivit framgångsrik på egen hand. Gör det tillsammans. Bjud hem någon, bjud dem på ett glas vin och gör detta tillsammans. För det är alltid mycket enklare att resonera. Man kan ställa frågor till Avanza och Nordnet, till kundtjänst, man kan ställa frågor på bloggen, det funkar bra att ställa frågor anonymt. Eller så kan man gå med i Patreon, där vi har frågestunder löpande, där man kan ställa de här frågorna. Och sen naturligtvis, vill du inte hålla på med de här ombalanseringarna, skaffa den där fondroboten som gör det åt dig. Då skippar du dig själv mycket möda.

Jan: Bra, så det är egentligen allt jag säger om ombalansering, om teorin inom konceptet. Verkar det förståeligt?

Caroline: Ja.

Jan: Du skrattar åt mig.

Caroline: Jag skrattar inte, jag tycker det är förståeligt. Jag har ju frågat om det jag inte fattade.

Jan: Okej, vad bra.

Hur vi presenterar fonderna

Caroline: Så jag tänker då, om vi ska ta förslagen på fonderna, hur ska det se ut?

Jan: Så detaljerat, jag tänker att i stället för att rabbla upp fondlistor, så sätter vi det i beskrivningen och länkar till bloggen, där hela fondlistorna finns. Så jag tänker mest gå igenom det övergripande här. Ombalanseringslänken finns, och det kan hända att vi gör marginella justeringar i de här portföljerna. För det är nämligen så här att när vi spelar in poddavsnittet eller videon, är det väldigt svårt att ändra i efterhand. På YouTube får man inte ens lov att ändra i en video i efterhand. Medan det är väldigt enkelt att ändra på bloggen. Så jag hoppas att jag inte har gjort någon tabbe här i fonderna. Men då kan det hända att man gör någon liten justering. Förra året gjorde vi en liten justering, men det var högst marginellt. Och jag kommer vara väldigt tydlig om det skulle behövas.

Tack för all feedback

Jan: Men också för att minska den risken la jag faktiskt ut de här portföljerna redan tidigare i veckan, för att få feedback, för jag vet att det är sjukt många av er läsare, tittare och lyssnare som är väldigt, väldigt duktiga. Så där har jag fått ganska mycket feedback och gjort om. Jag tror jag gjorde om fyra versioner baserat på den feedback jag fick.

Så jag tänkte göra en liten shoutout till bland annat Jack, Emil Wikström, Palle, Nester, AEN, Thale, Per V, Christian, Lasse, Emanuel Johansson, Bo Wahlund, Andreas med flera. Jag har säkert missat någon. Men alltså personer som har kommenterat, kommit med feedback och förslag på andra fonder. GUS kom jag på också. Sen är det lite svårt när ni inte skriver efternamn eller tydliga namn. Så jag hoppas att ingen är glömd.

Caroline: Nej, vi är tacksamma.

Jan: Jag är sjukt tacksam för den feedbacken. Och det är ju många, till exempel Jack och Lasse, som hela tiden utmanar de här portföljerna. Kan man inte tänka så här, kan man inte bara ha en fond i stället, men jag kör aktiva fonder. Det gör att jag behöver hålla mig på tå, skärpa mig och hitta bra argument. Och det märker jag. Jag tror det var Emil som skrev: ja, det var ju skönt att du tog ditt förnuft till fånga och inte tog 25 procent Sverige, utan tog 15 procent. Det kräver att jag har bra argument.

Caroline: Absolut. Du kan inte bara göra något utan att tänka efter.

Jan: Nej. Så detta kommer alla till gagn. Så stort, stort tack till er.

Förändringar från förra året

Jan: Så om vi tittar på förändringar från förra året, är det mycket fokus på att göra det enklare i år. Vilket bland annat innebär färre fonder. Förra året hade vi tre varianter: en med fyra fonder, en med tio och en med tjugo fonder.

Caroline: Och var det till gagn för pengarna?

Jan: Ja, frågar du Emil, Jack och de andra, så var det så här: vi fattade aldrig det där.

Caroline: Nej, men jag frågar, tjänar man mer pengar på det?

Jan: Sannolikt inte.

Caroline: Nej, men det är ju skitbra. Då finns det ju många vinningar på detta.

Jan: Ja, precis. Så jag tror att det blir bättre faktiskt.

Jag har minskat andelen mot Sverige, eftersom det var det som många av er som är väldigt insatta hade en åsikt om.

Caroline: Hur tänkte du där?

Jan: Från 28 till 15 procent. Jag har halverat mängden exponering mot Sverige. Vi kommer prata om det, för det är en av de frågor man kan ställa sig: vad är en rimlig andel? Men jag tänker att vi tar det i slutet. Vi har minskat exponeringen mot Asien marginellt, håller den på 15 procent. Vi har ökat guldet från 5 till 10 procent och tagit bort motsvarande andel aktier. Och försökt förbättra räntedelarna i portföljerna. Och sen har vi faktiskt gjort en omräknad 100 procent aktieportfölj också. Så om man hade haft 100 procent aktier, hur hade den portföljen sett ut?

Caroline: Ja, spännande.

Varför en 100 procent aktieportfölj?

Jan: Ja, så det är de stora förändringarna i år. Och sen har vi gjort en 100 procent aktieportfölj. Inte för att vi rekommenderar den, eller ens kommer ha den som modellportfölj, men det blir enklare att räkna statistik. Och framför allt, det som blir enklare, är ju som vi pratade om i förra avsnittet, att det globala indexet MSCI inte är jämnt fördelat över hela världen. Den fördelar typ ingenting i Asien. Den fördelar väldigt lite på tillväxt eller småbolag. Så på det sättet, genom att ha den här 100 procent aktieportföljen, får vi med Sverige, tillväxtmarknader och småbolag. Och jag har inte chansat när jag har sagt att till exempel Länsförsäkringar Tillväxtmarknad ska vara 12,5 procent. Utan det finns en tanke kring varför fördelningen ser ut just som den gör. Och det kan man kolla på på bloggen.

Nybörjarportföljen

Jan: Så jag kommer inte läsa upp fonderna, tänker jag. Är det okej? Tittar vi på nybörjarportföljen, så har vi redan pratat om att den är till för mellanriskhinken. Och målet här var att göra en portfölj som på skalan 1–7 ska ligga i mitten på 3,5, alltså mellanrisk.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så den hamnade på 3,8. Vilket jag är ganska nöjd med. Sparhorisonten är 4–10 år. Och tillgångsfördelningen är 50 procent aktier, alltså 50 procent risk, 40 procent räntor och 10 procent guld. Och man kan förvänta sig ungefär 4,5 procent om året i avkastning.

Caroline: Precis.

Jan: Och detta är en klassisk balanserad portfölj. Detta är typ som norska oljefonden, som har en väldigt lik fördelning. De har inget guld, utan de har fastigheter. Heter inte de något annat egentligen?

Caroline: Jag tror den heter Statens pensionsfond.

Jan: Ja, något sånt ja. Men den hette kanske Norska oljefonden.

Caroline: Nej, vi kallar den för Norska oljefonden.

Jan: För det är oljepengar. Ja, och det är sjukt mycket pengar. Det är flera hundratusen, tror jag, per varje norrman.

Caroline: Ja.

Sidospåret om Norge

Jan: Det var ju någon som skämtade med mig: "Vi i Sverige, vi borde anfalla Norge." Och med tanke på hur dåligt försvar vi har i Sverige så kommer Norge anfalla tillbaka och ockupera Sverige, så blir vi norrmän. Och plötsligt blir vi flera hundratusen rikare per svensk.

Caroline: Det finns vissa luckor i det. Alltså, det är så mycket som är fel med det resonemanget. Jag tänker att vi är under tio miljoner här, så helt plötsligt räcker inte pengarna så att alla ska få hundratusen var av Norska oljefondens pengar.

Jan: Nej. Skitsamma, det var bra. Jag tyckte bara det var kul. Men det var roligt, för det var en sån krigssituation som man skulle vända.

Caroline: Skitsamma, vi lämnar det nu. Det var ju inte ens roligt.

Jan: Den här... Ja, vi klipper nog bort den.

Nybörjarportföljens innehåll

Jan: I alla fall, den här portföljen kommer gå bättre än index i dåliga tider. Och den kommer gå sämre i bra tider. Kom ihåg detta med sänke. Det är inte 100 procent aktier, alltså är det ett sänke. Väljer man fondrobot, ja, då ställer man in 60 procent aktier, 40 procent räntor, eller 50/50. Det gör man som man vill. Men inget guld i Lysa.

Caroline: Nej, Lysa har inget guld.

Jan: Så antingen får man lägga det separat eller skippa det, om man kör fondrobot. Och det har vi pratat om i ett annat avsnitt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så om man analyserar hela den här portföljen, finns där förslag precis på fonder. Och jag tror att denna består av typ nio fonder. Förra året var det betydligt fler. Och vi har försökt ha exponering lite mot Sverige, Asien och småbolag i aktiedelen. I räntedelen har vi korta räntefonder, långa räntefonder, globala räntefonder och högräntefonder. Vi har försökt sprida det bra. Och sen har vi 10 procent guld. Räknar vi på avgiften ligger den på 0,32. Väljer man en fondrobot betalar man 0,39. Så det är en marginell skillnad, alltså 70 kr per 100 000 kr investerat. Risken, KID-risken, 3,8 av 7. Så jag tycker det är ganska rimligt.

Räntefonder är jättesvårt

Caroline: Ja, jag vet inte om vi ska säga så mycket. Har du täckt in alla typer av räntefonder? Det låter som att alla ska med.

Jan: Nej. Men det är inte riktigt så. Ja, det finns ytterligare tre, fyra räntefonder. I den första versionen jag hade på bloggen hade jag sju räntefonder. Sju olika typer av räntefonder. Och till slut nöjde jag mig med fem. Så jag plockade bort två. Man behöver inte ha så många.

Caroline: Nej, men det var ju frågan, jag tror det var från Björn eller Christian, är det verkligen nödvändigt med alla dessa räntefonder? Får jag bara fråga, varför ville du ha med alla dem? Var det för att du tycker det är roligt med dem?

Jan: Bra. När jag tittade på det var det från två håll. Det ena var att jag benchmarkade mot Lysa, som jag tycker har en väldigt bra portfölj. Det andra är att jag tycker att man ska ha med alla typer för att försöka täcka in allt. Och den tredje, kanske viktigaste, är att jag tycker att räntefonder är jättesvårt.

För aktier är på sätt och vis väldigt enkelt. En aktie behöver man egentligen bara ta hänsyn till bolaget: stort bolag, var befinner sig bolaget. Räntefonder, då har du både vilken typ det är, och sen vilken valuta. Räntefonden, för dig spelar det väldigt stor roll om den är utländsk eller svensk. För det kan mycket väl vara så att valutan påverkar värdet mycket mer än själva räntefonden. Till exempel förra året hade vi sex procents värdeökning på US-dollarn. Eller, en försvagning av svenska kronan med sex procent. Så hade du en utländsk räntefond som förändrade sig en procent i värde, ja, då fick du sex procents extra förändring på grund av valutan.

Och sen har du dessutom att, säg att vi väljer en räntefond som tar svenska statspapper. Ja, då räcker det inte med svenska statspapper. För det är en väldigt stor skillnad på svenska statspapper på ett års sikt eller tio års sikt. Det är som ett vanligt lån. Ju längre du lånar ut lånet på, desto mer ränta vill du ha för att kompensera för tidsförändringen. Så jag tycker räntefonder är jättesvårt. Och det verkar som de flesta läsare också tycker det är svårt, för jag får alltid minst feedback på räntefonderna.

Caroline: Men vem är bäst på räntefonder egentligen? Om du bara skulle spekulera?

Jan: Ja, förmodligen en räntefondsförvaltare. Men jag har inte lyckats få någon till...

Caroline: Nej, jag tänkte att det skulle vara kul att prata med någon som kan förenkla det.

Jan: Jag ska försöka. Till exempel någon från Lysa eller någon annan. Klurigt. Men jag är nöjd. Detta är det bästa jag kunde. Är det någon som är sjukt insatt i räntefonder får ni gärna titta och ge feedback på det här. Och sen är det 10 procent guld.

Globala barnportföljen

Jan: Ska vi ta globala barnportföljen?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så globala barnportföljen passar i högriskhinken, eller den passiva hinken. Och här har vi ökat risken till fem av sju. Så det är fortfarande inte maxrisk, men ganska mycket. Det gör att tidshorisonten behöver vara tio år eller mer, för att ha höga sannolikheter för att det ska gå plus. Tillgångsfördelningen blir 80 procent aktier, 10 procent räntor, 10 procent guld. Och den förväntade avkastningen är ungefär 7 procent per år. Så över tid kommer detta ge mest avkastning. Hög risk, hög avkastning. Och därmed passar det bra om man till exempel har små barn som man sparar till.

Caroline: Ja, precis. Eller om man har sin pension.

Jan: Pension, jo. Pensionssparande passar det utmärkt till. Men som vi var inne på innan, denna kommer förlora minus 50 procent två gånger på en 15-årsperiod. Så denna är väldigt lätt att göra dumma misstag med, om man är inne och pillar i den.

Caroline: Ja, eller får panik.

Jan: Väljer man fondrobot kör man antingen 80/20 eller 90/10, alltså 90 procent aktier, 10 procent räntor där. Tittar vi på fördelningen, totala avgiften är 0,27. Återigen jämfört med Lysa fondrobot är denna 0,12 procent billigare, alltså 120 kr per 100 000 kr investerat. Så jag tycker inte det motiverar att göra billighetsgrejen. Samma sak här, samma fördelning på basen, 55 procent i en global fond, Länsförsäkringar Global. Sen har vi lite globala småbolag, svenska aktier, Asien, tillväxt. Och här har vi bara två räntefonder, en kort och en högräntefond. Och sen 10 procent guld. Jag vet inte om det är så mycket mer att säga om den.

RikaTillsammans-portföljen

Jan: Men då har vi RikaTillsammans-portföljen. Detta är en liten specialportfölj. För målet med den här portföljen är att den alltid ska gå plus. Detta märkte jag att jag var otydlig med i förra avsnittet, när vi pratade om det. Det var avsnitt 105. Det är inte som att den ska gå plus varje dag. Den ska gå plus varje år. På årsbasis ska den gå plus. Jag tror att sedan 1970 har den bara gått back fem år. Så här slipper man de stora nedgångarna, vilket är det som är nice. Risken här är samma som innan, 3,8 av 7. Så det är samma risknivå som nybörjarportföljen. Vilket jag tyckte var ganska intressant faktiskt.

Caroline: Men vänta, är det här mellanriskhinken?

Jan: Ja, den ska ligga i mellanriskhinken. Och globala barnportföljen var högriskhinken. Nybörjarportföljen var mellanriskhinken. Så detta är ett annat portföljförslag för mellanriskhinken.

Caroline: Ja, jag tänkte så, vi har pratat om en mellanriskhink, men vilken var det?

Jan: Ja, så nybörjarportföljen och RikaTillsammans-portföljen är ganska intressanta, för de ligger likadant i samma hink. Så de ligger lika i risk. Men kommer till den risken på två helt olika sätt. Jag kan förklara.

Caroline: Jag förstår det, det var spännande. Kan du säga något mer om det där? Att det kommer på två olika sätt?

Två vägar till samma risknivå

Jan: Jo, om jag ska ta det i korthet. Nybörjarportföljen, lite grovt, har 50 procent aktier, 40 procent räntor, 10 procent guld. Den här portföljen har 25 procent aktier, 50 procent räntor och 25 procent guld. Men denna har vissa räntefonder som har en extremt hög risk. Där är räntorna som har samma risk som aktier. Så vad man har gjort är att man har flyttat risken från aktierna till räntorna, för att på det sättet få ett annat tillgångsslag, mer eller mindre. Förstår du? Så man kommer upp i samma totala risknivå, men risken kommer från olika tillgångar.

Caroline: Men varför vill man göra så? Vi pratade om att räntorna är lite kluriga. Och så här har man högriskräntor.

Jan: Ja, alla andra portföljer har lågriskräntor. Här har vi högriskräntor.

Caroline: Men vad vinner man på högriskräntorna?

Jan: Att du får en portfölj, till exempel, du såg ju att nybörjarportföljen backar, för där är 50 procent aktier. Så den har stora svängningar. Om börsen går ner kommer den backa. Denna ska inte backa.

Caroline: När börsen går ner?

Jan: Nej, för den har mindre andel aktier.

Caroline: Okej, men rent siffermässigt, vad vinner man på högriskräntor? Säg att börsen backar.

De fyra ekonomiska klimaten

Jan: Ja, men tanken, hela RikaTillsammans-portföljen bygger på en annan teori. Den bygger på en teori att det, alltså detta går vi igenom i detalj i avsnitt 105...

Caroline: Ja, men bara kort nu då.

Jan: Nej, men den bygger på att det finns bara fyra ekonomiska klimat. Det finns tillväxt, då går aktier bra. Då kommer aktiedelen gå mycket bättre än alla de andra. Så när de andra tre delarna går back, kommer aktier gå plus. Och det kommer gå mer plus än vad de andra tre går back. Alltså kommer du hamna på ett positivt resultat. Är du med?

Motsatsen till tillväxt är recession. Och i recession vill man ha kontanter. Allt går dåligt förutom kontanter, för då är det värt att ha pengar, eftersom allt blir billigare imorgon, typ. Och då kommer den korta räntedelen och kontanterna gå bättre än alla de andra tre delarna tillsammans. Så då har du tillväxt eller inte tillväxt. Det är de två motsatta.

Sen har du inflation, pengar minskar i värde. Det är som man hade i Tyskland på 30-talet eller Venezuela förra året. Att pengarna blir värdelösa. I en sådan situation blir guld väldigt mycket värt. Det är mer för att guldet bevarar sitt värde. Och då kommer guldet gå bättre än alla de andra tre delarna. Hänger du med?

Och sen motsatsen till inflation är deflation. Deflation är när pengar ökar i värde. Och när du har pengar som ökar i värde, då vill du ha pengar utlånade till andra. För har du lånat ut dina pengar kommer andra behöva betala tillbaka mer än vad de har lånat av dig. Och då är en lång räntefond bra. Det kallas för deflation. Så man har fyra delar som är bra i olika klimat.

Medan nybörjarportföljen inte alls bygger på den teorin, utan den säger så här: 50 procent aktier, 40 procent räntor för att balansera av räntorna som krockkudde mot aktierna.

En komplicerad portfölj i teorin

Jan: Så på det sättet är RikaTillsammans en mycket mer komplicerad portfölj. Vi har pratat om det innan, att den verkar så enkel, men den är inte det. Den är väldigt komplicerad i teorin bakom, och det är den jag har lagt mest tid på. Vinsten med denna, men jag tycker inte att man ska ersätta nybörjarportföljen. Man kan ha de två, men jag litar inte riktigt på det. Vinsten är att du kommer ha en portfölj som alltid går plus på årsbasis, eller med väldigt hög sannolikhet går plus även på korta tidsperioder. Så jag har skrivit, mer än ett, två år på tidshorisonten. Och förväntad avkastning är ungefär 4 procent. Är det ändå hyfsat förståeligt?

Caroline: Ja.

Jan: Det har vi pratat om, att det är en överkursportfölj. Det är inte vi som har hittat på detta, utan det skrevs en bok på 80-talet, tror jag, av Harry Browne, som heter The Permanent Portfolio. Och man kan googla Permanent Portfolio. Och Ray Dalio, som jag gillar, har byggt en vidare version som heter All Weather Portfolio, som är lite annorlunda.

Men problemet med denna är att den bara går att köra på Nordnet, och den kan inte köras i en fondrobot. Så denna behöver man göra manuellt. Och här har jag lagt sjukt mycket tid, jag fick den bättre än föregående år. Så jag är faktiskt mer nöjd med denna.

Caroline: Med vad du har valt?

Jan: Med vilka fonder jag har valt. Sen vi började 2014 känner jag att 2020 års laguppställning i RikaTillsammans-portföljen är den bästa laguppställningen sedan 2014. Det tycker jag i och för sig på de andra också, men här är det en ganska drastisk skillnad faktiskt.

Caroline: Okej.

Nyheter i RikaTillsammans-portföljen

Jan: Nytt för i år är att jag har lagt till lite andra ädelmetaller än bara guld, och jag har lagt till lite råvaror också. Och jag har verkligen separerat de långa och de korta räntorna. Löptiden på de korta räntorna är ett år, löptiden på de långa räntorna är över 20 år.

Och här vill jag bara säga en varning. Jag ser ibland att folk försöker kopiera den här: ja, men jag vill köra den på Avanza. Det går inte. Du kan inte få den långa räntedelen på Avanza. Och du kan inte ta AMF Räntefond Lång, även om den har "lång" i namnet. För den är inte så lång. I det här perspektivet tror jag att den har en duration, som det heter, på 6 eller 7 år, medan det måste vara över 20. Så AMF Räntefond, den längsta långa räntefonden vi har i Sverige, skulle inte ens ha kvalat in som en lång räntefond i USA. Utan då skulle den kvala in som en mellanlång fond. Så det funkar inte.

Men återigen, nu låter detta superkomplicerat, men det är inte svårare att sätta ihop den här portföljen på sitt Nordnet än de andra. Det är bara att följa mallen och fonderna. Köp denna, sälj den, placera 5 000 kr i den, 10 000 kr i den. Så den tar inte mer tid än så.

Caroline: Men hur mycket pengar behöver man ha till den?

Jan: Jag ska nog säga 100 000 kr.

Caroline: Okej.

Jan: För att det ska vara värt.

Caroline: Bra.

Försiktiga portföljen

Jan: Ska vi ta den sista portföljen? Då tar vi försiktiga portföljen.

Caroline: Jag tycker den låter så gullig.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Är den det, Jan?

Jan: Jag vet inte. Jag märker dock att jag har gjort fel i min slide här, att jag har skrivit passiva hinken, men det är helt fel. Bufferthinken ska det ju såklart vara. Och risken är 2,6 av 7, så att den är mer än hälften så låg risk som de andra. Tidshorisonten 1–3 år. Tidshorisont 0–1 år, bankkonto, inga pengar i räntefonder eller aktier på kortare sikt än 12 månader. Så 1–3 år. Tillgångsfördelningen 20 procent aktier, 75 procent räntor, 5 procent guld. Och den förväntade avkastningen är ungefär 2,5 procent per år.

Ha inte hela bufferten i den

Jan: Så tanken är inte att denna ska, detta var Emil Wikström och flera andra som påpekade detta i kommentarerna, det är inte bra att ha hela sin buffert i den här. För det var någon som skrev så här: ja, jag hade min buffert i de här fonderna och sen behövde jag pengar. Men sen tog det två dagar att sälja fonderna för att pengarna skulle komma från fonderna till Avanza. Och sen tog det två dagar från Avanza tills jag fick dem på mitt eget konto. Och då tyckte de att Lysa var mycket bättre, för Lysa tog bara en till två dagar från att man tog ut till man hade dem.

Men jag brukar säga så här, säg att vi har 100 000 kr i buffert. Då har vi 50 000 kr på ett bankkonto och de resterande 50 000 kr i den här portföljen.

Caroline: Det är bra att du förtydligar. Så det är inte att denna ersätter allt det andra. Man ska ändå kunna komma åt dem ganska snabbt om det är något som fallerar i ens hem.

Jan: Precis, så tanken är att detta passar väldigt bra för målsparande. Det är så här, vi ska köpa hus om tre år. Ja, då kan man ta den här. Jag ska köpa en bil om tre år, eller kontantinsats. Ja, då passar detta. Men inte på kortare än ett år. Bankkonto på kortare än ett år.

Caroline: Okej. Ja. Bra.

Jan: Denna kan man köra på fondrobot. Och då väljer man 20 procent aktier och 80 procent räntor. Så det funkar alldeles utmärkt. Och tittar vi på avgiften ligger den på kanske 0,3, 0,31 procent. KID-risken på 2,6. Ganska nöjd med den också. Denna hade typ nio räntefonder i första versionen jag la ut. Sen fick jag feedback och nu består den av sex.

Caroline: Bra att få feedback.

Jan: Jättebra. Jag känner mig nöjd. Jag ser fram emot att starta denna på Shareville, faktiskt. Det ska bli kul. Jag känner mig sjukt nördig. Men, ja.

Caroline: Det är du.

Jan: Ja.

Problem och saker värda att veta: guld

Caroline: Låt oss gå vidare då. Problem och saker värda att veta.

Jan: Ja. Så nu är vi på avrundaren. Några saker som är värda att veta, detta kommer garanterat komma frågor på annars.

När vi tittar på guld, så är guld den mest komplicerade delen, för den finns inte på Lysa. Den här fonden, Xetra-Gold med kortnamnet 4GLD, finns bara på Nordnet. Så man måste bli kund på Nordnet, och man får gärna använda vår sponsrade länk om man vill. Och då kan man enklast hitta den genom att söka på 4GLD, eller använda länken i mallen. Men också, om du precis blivit kund på Nordnet, måste du göra en sån här kunskapskontroll för att få lov att köpa detta, eftersom det är en så kallad börshandlad fond. Så jag kommer skriva om det på bloggen också. Jag vet inte om man får lov att skriva ut svaren på frågorna, men jag vet att det var en läsare som skrev det i kommentarerna. Så om man tycker det är klurigt kan man få hjälp där.

Om man kör sin portfölj på Avanza kan man inte välja den fonden. Då får man välja GULD AVA. Jag tycker personligen, om jag skulle ranka de två mot varandra, att Xetra-Gold är mycket bättre än GULD AVA. Så GULD AVA är det minst dåliga alternativet. Men det är ändå fullgott. På Avanza har du och jag våra pengar i GULD AVA. Men på Nordnet kör vi 4GLD.

Hur man handlar guld

Jan: Det går inte att månadsspara i guld, utan då tycker jag att du månadssparar i de andra fonderna och sen, en till två gånger om året, köper lite guld.

Caroline: Så man kan bara handla två gånger om året?

Jan: Nej, du kan handla varje dag om du vill. Men du måste ha pengar för att det ska vara värt tidsmässigt. Så sätter du upp det nu i början och sen kanske en gång om året, så kan man ombalansera bara själva gulddelen.

Caroline: Okej. Men hur mycket ska man ha där, tycker du egentligen?

Jan: Ja, men 10 procent av portföljvärdet.

Caroline: Jo, 10 procent, ja visst. Men då är det ändå en viss summa, för att det ska vara meningsfullt.

Jan: Nej, det spelar ingen roll. 10 procent. Och kör man Lysa eller sin fondrobot, då kan man skippa gulddelen om man vill. Eller så säger man så här, har jag 100 000 kr totalt, ja, då sätter jag 90 000 kr på Lysa och 10 000 kr på Nordnet. Så kan man göra. Men som sagt, den går att skippa. Välj då i så fall, eller placera de 10 procenten i räntor eller aktier beroende på risktolerans. Känner du dig modig, lägg dem i aktier. Vill du vara lite försiktig, lägg dem i räntor.

Fondbyten på Avanza

Jan: Om man kör Avanza kan man byta ut fonden Länsförsäkringar Tillväxtmarknad mot Avanza Emerging Markets. Den är lite billigare och i princip samma. Så jag vet att det är en kommentar som kommer komma, så det kan man göra. Jag rekommenderar däremot inte att byta Avanza Global mot Länsförsäkringar Global. För det har vi pratat om i sådana här nördavsnitt. Beskattningen är högre i Avanza Global, vilket gör att Länsförsäkringar Global faktiskt blir billigare. Och då har jag en läsare, AEN, som har räknat på detta och visat att skillnaden faktiskt är över 0,1 procent. Så de blir ekvivalenta, så du har inte så mycket vinst. Vill man vara sån här att, nej, men jag vill göra min egen grej, ja, men vi har ändå 50 procent i globalfonderna, ja, sätt 25 procent i Avanza Global och 25 procent i Länsförsäkringar.

Caroline: Bra.

Jan: Känns det förståeligt vad de här grejerna handlar om?

Caroline: Ja.

RikaTillsammans-portföljen bara på Nordnet

Jan: RikaTillsammans-portföljen går bara att köra på Nordnet. Den går inte att köra på Avanza. Har du en RikaTillsammans-portfölj på Avanza, sälj av allting, för du har garanterat gjort fel. Det går inte.

Caroline: Om man har försökt göra den på Avanza, vad har man?

Jan: Ja, men du har inte de långa räntefonderna.

Caroline: Nej.

Jan: Och då förlorar den sitt syfte. Då är det inte en RikaTillsammans-portfölj, då är det något annat. Och det kan man väl få ha kvar, men då är det inte en RikaTillsammans-portfölj.

Det blir aldrig exakt

Jan: Och just det, när man balanserar kommer det också ta ett par dagar, så det kommer inte bli helt exakt. Det stod 2 000, 2 000 och 2 000, men det blev 2 200, 1 800 och 2 000. Det spelar ingen roll. Det är okej. Det kommer aldrig bli exakt.

Och på samma sätt kan månadssparande också bli oexakt. Jag har tio fonder, men jag ska månadsspara 500 spänn. Ja, och då är det vissa fonder som inte tillåter månadssparande på 50 kr, utan man måste ha 100 kr. Ja, men då blir det oexakt. Och då brukar jag säga, gå på de största fonderna. Skippa de minsta fonderna och gå på den största. Du kan alltid månadsspara i den här Länsförsäkringar. Jag tror det går från 50 kr.

Caroline: Bra.

Osäkerhetskällorna: hur mycket Sverige?

Jan: Det som är, vad är det man skriver i vetenskapliga studier? Detta är vad vi är osäkra på, eller detta är osäkerhetskällor, eller vad är det man gör? Man är generellt väldigt försiktig med att säga vad man inte kan.

Caroline: Ja, vad man tror och sådär. Man har ju en diskussionsdel, där kan man skriva sina spekulationer. Men man är försiktig, Jan.

Jan: Okej. Ja, men jag har två grejer som jag är osäker på, och som jag inte riktigt har hittat något svar på de senaste åren. Så det är inte så att jag satt förra veckan och inte hittade ett svar.

Den ena diskussionen är: hur mycket ska man exponera mot Sverige? Tittar man globalt står Sverige för 0,8 procent av den totala världsmarknaden. Och då kan man argumentera för att det borde vara 0,8 procent, som globalfonden ger. Sen kan man argumentera för att vi bor i Sverige, vi har svensk lön, vi har utgifter i svenska kronor, vi påverkar den svenska ekonomin och det svenska samhället, alltså ska du ha mer. Och tumregeln brukar någonstans vara mellan 10 och 20 procent. Jag har valt 15 procent, mitt emellan tumregeln. Men om någon frågar mig, varför då, så har jag inget bra svar, och jag har inte hittat någon studie. Alla studier om så kallad home bias, som det kallas på engelska, är ju för amerikanska investerare som säger: köp utländska. Men jag har inte hittat någon studie i Sverige om hur mycket andel man ska ha i Sverige. Så det där är en sån oklar grej.

Caroline: Ja, det finns inte heller bloggartiklar från skolor och institut.

Jan: Nej, så jag har gått på den klassiska tumregeln 10–20 procent.

Caroline: Men vem har sagt den?

Jan: Ja, men till exempel...

Caroline: Jag vet inte vem som har sagt den. Det är bara sånt som lever i finansvärlden.

Jan: Det är ju helt sjukt.

Caroline: Ja, men det är därför jag... Här sitter vi och pratar...

Jan: Ja, det är bra att vi pratar om det som är jävligt osäkert.

Caroline: Ja, för som sagt, om det är du som tittar och lyssnar som har sett någon studie, så tar jag gärna emot det, för detta är något jag inte har hittat. Så varför jag har gått på 10–20, jo, det är till exempel vad Lysa också har kommit fram till. Jag har faktiskt inte kollat på Sjunde AP-fonden. Det ska jag skriva i kommentarerna om hur de har tänkt. Men detta är i alla fall en sån.

Vissa av mina läsare tycker så här, skippa Sverige, då är det GUS, Emil Wikström och massa andra som tycker det. Och sen är det vissa som tycker andra saker. Det som kan motivera en högre andel, men då lämnar vi forskningen och spekulerar, är att Sverige tenderar att ge en högre avkastning och en högre risk.

Caroline: Är det därför vi hade 28 procent i det innan?

Jan: Nej, det var pinsamt nog en felräkning.

Caroline: Ja, okej. Ja, att jag tänkte...

Jan: Jag hade otur när jag tänkte. Men det är korrigerat nu. Att den delen ökar risken. För Sverigefonder har normalt en högre risk än globala fonder. Så vi ökar risken, drar upp avkastningen lite. Så det kan vara en motivering till att ha det. Och väger jag samman alla de här, då kände jag att 15 procent är bra. Vi kunde haft 10 också, men det blev 15.

Caroline: Okej.

Den andra osäkerheten: räntefonderna

Jan: Och sen det andra, som vi har varit inne på, jag tycker räntefonderna är klurigt. Så där är också en sån osäkerhetsfaktor. Men jag är tillräckligt trygg i att det är bättre än det har varit föregående år. Och vi placerar själva mycket pengar i det här. Vi satsar ju våra egna pengar på de här laguppställningarna. Och det är sjusiffriga belopp.

Caroline: Det är roligt att du säger att du är osäker på dem, men vi sätter ändå mycket pengar i det. Förlåt att jag... Det är inte meningen att du ska ha de här byxorna på dig nu.

Jan: Det är det inte.

Caroline: Men det måste ju finnas en logik i vad man gör.

Jan: Återigen, kommer du ihåg att när vi pratade om den här pyramiden, 80 procent av avkastningen ges av tillgångsslaget, 15 procent ges av fondtypen, 5 procent ges av fonden? Jag har rätt till 80 procent. Det jag är osäker på är de där 15 procenten i fondtypen. Så det är inte som att detta påverkar portföljen jättemycket. Utan vi har valt och målat med den stora penseln. Det är den lilla penseln, som fyller i luckorna, som jag är osäker på.

Caroline: Nej, jag är inte dum i huvudet.

Jan: Men jag tycker ändå det är viktigt att påpeka. Så det jag är osäker på är inte om vi ska ha 40 procent räntor i portföljen, utan om det ska vara 20 procent Spiltan Räntefond kort och 10 procent långa, eller 15 procent korta och 15 procent långa. Det är där osäkerheten ligger. Och jag tycker att det är bättre att man säger vad man inte vet, än att vara så här, nej men de här sakerna är jag helt säker på. De här sakerna är jag lite mindre säker på. Okej?

Caroline: Ja.

Jan: Bra.

Slutsats och egen reflektion

Jan: Så om vi ska sammanfatta slutsatsen, eller min egen reflektion, är ju att när detta är gjort behöver man inte göra någonting de kommande 12 månaderna. Så vi kommer inte göra någonting, utan vi kommer månadsspara, och sen kommer den här artikeln om exakt ett år igen, i slutet av januari 2021.

Jag tycker att man ska fira och uppskatta sig själv, för att man har ett sparande som är bättre än de flesta. Det pratade vi om också i förra veckan, att de här portföljerna inte kommer gå bäst ett enskilt år. Vi kommer aldrig hitta den här portföljen som den med bäst avkastning i Sverige. Men tittar vi över en kanske fem- eller tioårsperiod, så kommer den här portföljen, inte garanterat, men med stor sannolikhet tillhöra de tio procent bästa. Det ser vi ju redan nu på Shareville att de gör.

Använder man fondrobot underlättar det jobbet sjukt mycket. För då är det så här: lågriskhink, mellanriskhink, högriskhink. 20 procent aktier, 60 procent aktier, 90 procent aktier. Färdigt.

Caroline: Ja, det går väldigt snabbt.

Som poesi

Jan: Jag är faktiskt, om man får säga så, väldigt nöjd med de här portföljerna. Jag ser framåt med tillförsikt och tycker, detta är det bästa. Förra året var det inte så stor skillnad mot föregående och innan. Medan nu är jag så här, det blänker och det skiner. Och man kan se det från olika håll. Och jag tycker det är, ja.

Caroline: Vad har du, är det något du har lärt dig nytt?

Jan: Nej, men jag tycker så här, det är genomarbetat. Och jag känner mig trygg. Jag kommer ihåg, jag hade en mattelärare på Tekniska Högskolan som var så här: ja, jag vet inte om ni förstår, men matematik, det är som poesi. Jag älskade det.

Caroline: Gillade du det då?

Jan: Nej, jag hatade det då.

Caroline: Då gillade du det? Men nu gillar du det.

Jan: Ja, så jag är lite så här, detta är som poesi.

Praktiska överkurstips

Jan: Allt finns på bloggen, man kan ställa frågor, där finns även vanliga frågor. Ska jag sätta in allt på en gång eller sprida ut det över tid, och allt sådant. Ett överkurstips för de som har gjort den här ombalanseringen: om man har kredit på sitt konto är det mycket enklare. Då kan man köpa och sälja samma dag. Annars behöver man först sälja, få in pengarna och sen köpa.

Jag rekommenderar, med tanke på det vi pratar om idag om börsen, ingen att ha belåning i dagsläget. Jag tycker det verkar farligt. Däremot rekommenderar jag att man har kredit på sitt konto för att kunna utnyttja det i framtiden, men inte utnyttja det, bara för att vara tydlig.

Och sen skulle jag säga så här, lägg mest fokus på att få rätt på de här hinkarna. Det är mycket viktigare än att lägga tid inom hinkarna.

Communityn på Patreon

Jan: Och sen slutligen, som vi brukar, bara kort, pusha eller puffa för vår RikaTillsammans-community, som på Patreon, som verkligen har exploderat under 2020. Det händer så sjukt mycket roliga grejer i communityn. Vi hade en sån i slutet av våren, en brainstorming. Vad vill vi göra 2020? Vad behöver vi, vad vill vi veta, vad vill vi lära oss?

Caroline: Ja, men exakt.

Jan: Och då var det så här, men kan vi inte dela, kan vi inte jobba tillsammans på olika mallar eller bilder och samla ihop ett gemensamt arbetsbibliotek? Så det har vi gjort. Så där finns nästan bakgrundsmaterial, räknesnurror, kalkylatorer, bilder, studier. Du vet, man kan gå bananas.

Caroline: Det verkar som att räknesnurrorna är roligast.

Jan: Ja, vad kan man räkna ut? Nej, men där är till exempel ränta på ränta. Där var en Patreon, Lukas, som sa: du, jag funderar på så här, jag kan månadsspara nu, för nu har jag inte barn. Så jag tänker, hur blir det om jag månadssparar mycket nu och månadssparar mindre sen? Eller om jag månadssparar jämnt över lång tid? Ja, så vill man se hur det slår. Och så handlar det om, wow, detta visste jag inte att det blev så. Detta ska jag verkligen använda i mitt sparande.

Livepoddar och fika

Jan: Sen har vi haft vår första livepodd med frågestund, med en av gästerna som inte har funnits med på bloggen, det här året. Professionell småsparare sedan 20 år tillbaka. Den som hjälper oss med börsintroduktioner. Vi kommer ha en livepodd med Andreas Hedlund från Coeli, datumet är inbokat. Vi kommer ha en livepodd under året med Erik Strand.

Caroline: Ja, det har hänt ganska mycket med Erik.

Jan: Med guld och lite fler. Det händer sjukt mycket.

Caroline: Kommer det nya aktörer, tror du?

Jan: Ja, det kommer det säkert. Och sen kommer vi ha fika tillsammans på riktigt. Att vi ska träffas. Vi hade till och med några patreons som träffades.

Caroline: Utan oss?

Jan: Utan oss. Och det var så, jag fick ett mejl på fredag kväll, jag och några tänkte träffas imorgon, vill du komma? Jag bara, gärna, men jag kan inte på så kort varsel. Men de hade haft det skittrevligt. De var så här, ja, vi träffades och pratade om index, vilket man normalt blir idiotförklarad för. Men nu hade jag det så att vi kunde prata tillsammans. Så det var sjukt roligt.

Frågestund och avrundning

Jan: Den 5 februari kommer vi ha en frågestund, specifikt för de som är på Patreon, kring ombalansering och fyra hinkar. Tittar man på detta långt efter 5 februari, så har vi de här frågestunderna löpande, ungefär varje månad. Det finns fler tillfällen, men det är nu i närtid. Och man väljer själv engagemangsnivå. Vissa är bara med och lyssnar, passiva, har inte skrivit en kommentar eller gjort någonting. Och andra är liksom all in. Så man väljer helt själv. Så man kan läsa mer på patreon.com/rikatillsammans. Det finns också en länk till det.

Och med det återstår egentligen bara att säga tack så hemskt mycket för all hjälp med de här portföljerna. Och tack så hemskt mycket för att du lyssnar. Och vi hoppas att vi ses nästa söndag igen. Och då blir det ett pratavsnitt som inte är så här tekniskt. Jag tror vi ska besöka de inre framgångsfaktorerna. Det kommer bli roligt. Tack så mycket.