Hänvisar till uppdaterad variant av klassiska avsnitt #99 kom igång med ditt sparande

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det bästa med att spara som forskningen säger
2. Best of Rikatillsammans
3. Sparande är ett engångsjobb
4. Inget reklamavsnitt
5. Vi har inte kommit på det själva
6. Vi är inte ute efter dina pengar
7. Vi delar hur vi själva gör
8. Communityn och Patreon
9. Just keep buying
10. En aktie är ett bet på mänskligheten
11. Vad ska man inte äga
12. Vad säger forskningen
13. CAPM och effektiva marknadshypotesen
14. Den late vinner
15. Köp allt
16. De vanliga invändningarna
17. Tänk om hjärtläkaren sa så
18. Det tar tio år att veta
19. Idé ett: köp hela höstacken
20. Bred betyder så mycket som möjligt
21. Den låga avgiften är avgörande
22. Fondroboten är all inclusive
23. Många steg blir en barriär
24. Igång på 15 minuter
25. Provdoppa tårna
26. Benchmarka mot dig själv
27. Vanliga frågor i starten
28. Inga frågor är för dumma
29. Att göra det själv
30. Premiepension och AP7 SÅFA
31. Idé två: proffsen slår inte index
32. Tur eller skicklighet
33. Inget skin in the game
34. De tjänar pengar på avgifterna
35. Studien från Barras
36. Idé tre: extremt få aktier bär allt
37. Oddsen är massivt mot dig
38. Marknaden prisar in allt
39. Mentala fällor och Kahneman
40. Idé fyra: låt tiden bli din bästa vän
41. Sannolikheten att gå plus
42. Idé fem: balansera gas och broms
43. Gas och broms efter sparhorisont
44. Idé sex: målet är balans
45. Lika fel att spara för mycket som för lite
46. Olika delar av ekonomin
47. Sammanfattning och nästa steg
48. Börja här

Det bästa med att spara som forskningen säger

Jan: Det som jag tycker är det bästa med att spara så som forskningen säger, det är att alla kan göra det. Man kan börja från någon hundralapp. Det är lätt att göra rätt. Och att det är en engångsgrej. Man gör det nu och sen behöver man inte tänka på det i tio år.

Du lyssnar på Rikatillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 99, och detta är en uppdatering av avsnitt 99, så egentligen är det 263. Du som har följt oss ett tag får lite repetition här. Men jag tycker detta är ett så pass viktigt avsnitt, för det berör de viktigaste idéerna kring sparande. Det jag brukar säga att det enda man egentligen behöver veta, eller det viktigaste att veta. Och det handlar om hur man kan spara och investera på rätt sätt. Rätt sätt enligt mig handlar mycket om vad forskningen säger, vad oddsen säger, vad statistiken säger, vad många av de som har investerat väldigt länge säger. Vad säger deras erfarenhet?

Caroline: Ja, precis.

Best of Rikatillsammans

Jan: På sätt och vis är det ett litet best of, Rikatillsammans. Detta är guldkornen från 14 års bloggande, 25 års sparande. Och jag tror det är fjärde gången vi spelar in det här avsnittet. Så det är hela tiden små förbättringar.

Målet med det här avsnittet är att du ska kunna komma igång med ditt sparande om du inte är igång. Är du redan och sparar så är detta lite förfining att fundera på. Okej, vad kan jag ta med mig för guldkorn? Och för dig som kanske har sparat många år och är väldigt duktig, så skulle jag säga så här: se detta lite som ett tankesätt. Vad kan du plocka med dig? Vad kan du göra kanske för en liten justering i ditt eget sparande?

Tanken är också att du som lyssnar ska få en trygghet i att veta att du gör rätt i ditt sparande. Du kan till och med slippa det här som jag ibland hör talas om, att människor tänker så här: jag borde ta bättre hand om mina pengar, men jag vet inte, jag har inte tiden. Jag borde lägga mer tid på det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Det kommer också vara superkonkret. För ibland när man lyssnar på experter, eller i tv eller media, jag vet själv när jag blivit intervjuad, så är man lite mellanmjölkig. Man vill inte säga något konkret som man sen skulle kunna få kritik för. Medan här kommer vi prata väldigt konkret: ja men så här sparar vi våra pengar, så här är bästa implementationen av forskningens rekommendationer, och detta är fonderna eller fondroboten du kan äga. Så det är målet med avsnittet.

Sparande är ett engångsjobb

Jan: Sen brukar jag också säga att det jag tycker är coolast med sparande är att det i mångt och mycket är ett engångsjobb. Man gör detta en gång och sen låter man det vara i tio år. Och så har man den bästa lösningen. Det är inte som städning, som man behöver göra varje vecka.

Caroline: Träning. Det är väldigt få grejer som man behöver göra en gång.

Jan: Ja, tänk om det var som träning.

Caroline: Man gick till gymmet i två timmar.

Jan: Man lyssnar på ett poddavsnitt, går till gymmet 15 minuter, sen behöver man inte träna på 15 år. Det hade varit nice. Och det är faktiskt precis så det är med sparande. Vi kommer prata om det, för det är ganska ointuitivt.

Caroline: Bra. Och jag tänker också, eftersom detta handlar om ekonomi, sparande och pengar, så är det viktigt att vi säger några saker.

Jan: Eftersom vi kommer prata konkret så får vi alltid frågorna: ja men, har ni fått betalt för att säga de här sakerna? Nej, ingen har betalat oss för att säga de här sakerna. Vi delar med oss av de saker som vi själva gör. Det vill säga att vi har investerat våra egna pengar i alla de här fonderna eller tjänsterna som vi kommer att prata om. Och det vi tjänar pengar på, vi har en sponsrad länk till vissa av de här tjänsterna. Vi har själva testat dem, haft våra pengar och sagt så här: detta tycker vi är så pass bra. Detta hade vi rekommenderat oavsett. Och vi har aldrig varit beroende av en partners ersättning.

Inget reklamavsnitt

Jan: Vi har många gånger, till exempel som i detta avsnitt, valt egentligen krasst de som betalar sämst. För mycket kommer att handla om låga avgifter. Och de som har låga avgifter vill naturligtvis inte betala mycket för samarbeten. Vill man veta mer om detta, vi har en lång diskussion i forumet, jag vet någon tråd som heter "Är Rikatillsammans oberoende?". Där har vi en jättelång diskussion om det här. Och man kan läsa i vår annonspolicy om du är nyfiken på det.

Så sammanfattningsvis: inget reklamavsnitt, inget sponsrat avsnitt. Men vi använder sponsrade länkar. Du kan använda dem om du vill eller inte.

Innehållet i avsnittet är allmän information. Det är en utbildning. Det är inte finansiell rådgivning. Det ska inte uppfattas som finansiell rådgivning. Och vi pratar mycket, all forskning bygger på historisk data. Det är historisk avkastning, inte garanti för framtida avkastning. Pratar man om framtiden så innehåller den osäkerhet. Jag upplever att det är ganska självförklarande. Och sen naturligtvis att investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan man förlora det insatta kapitalet.

Men här har jag faktiskt lite emot våra juristers rekommendation, satt inom parentes. Det är en högst teoretisk risk att förlora alla sina pengar om man investerar som forskningen säger. För det kommer vi in på.

Vi har inte kommit på det själva

Jan: Bra. Och det ska vi också säga: inget av det vi pratar om i detta avsnitt har vi kommit på själva. Vårt jobb har varit att sammanställa massor av erfarenheter, massor av böcker, massor av forskning, massor av poddavsnitt. Också för att göra det enklare.

Caroline: Ja. Alltså, det är väldigt mycket material som du säger. Och kanske svåra sådana här forskningsrapporter som man, om man inte är van vid det, så förstår man inte vad de säger. Vi vill göra det enkelt.

Jan: Ja, exakt så. Och vill man läsa mer så rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Snyggt. Det var det.

Jan: Och jag tänkte också bara kort, eftersom detta är ett första, för några är det första gången man lyssnar på oss, och de tänker: vilka är de här två tjommarna i avsnittet? Så, jag heter Jan, du heter Caroline. Vi är gifta. Vi är gifta sedan 2008, vi träffades 2003. Jag är född 77, så jag är 41 år gammal.

Jag tänkte säga att du är evigt 23. Det är inte modernt längre att säga det om damer.

Caroline: Nej, jag är 45 år gammal. 2022. Och jag är stolt över det.

Jan: Jag är stolt över det.

Vi är inte ute efter dina pengar

Jan: Grejen är att vår resa började med att vi investerade våra egna pengar. Jag började investera 1996 och har gjort detta i snart 25 år. Detta är också en av våra stora fördelar. Vi är inte ute efter dina pengar. Vi vill inte förvalta dina pengar. Vi har inte en fond, vi har ingenting. Och detta är faktiskt viktigare än man tror.

För det stora problemet i finansbranschen är att så länge finansbranschen tjänar olika beroende på om du väljer A eller B, så kommer du aldrig få ett objektivt råd. Det är därför finansbranschen hela tiden går mot det som de tjänar pengar på. Och finansbranschen är duktig på att göra sig själv rik, inte göra oss kunder rika.

Finansbranschen är duktig på att göra sig själv rik, inte göra oss kunder rika.

Detta har man pratat om sedan 90-talet, i en bok där det var ett stort kapitel som hette "Where are the customers' yachts?". Var är kundernas rikedomar, kan man väl översätta det till.

Caroline: Ja, precis. Och det där, jag vet inte om du har känt det, men jag har varit hos flera finansiella rådgivare under åren. Och ibland har jag känt så här att de inte är ute efter att hjälpa mig, utan det enda de egentligen vill veta är: hur mycket pengar har du? Var har du dem? Hur mycket av dem kan jag få? Och jag tycker det är en ganska trist inställning.

Vi delar hur vi själva gör

Jan: Därför har du och jag varit väldigt tydliga från början. Vi är inte emot någons pengar. Vi delar med oss av hur vi själva gör, och vi skapar en möjlighet för andra att prata om hur de själva gör. Och vi investerar precis enligt de principer vi kommer prata om i detta avsnitt. Vi har testat det mesta, vi har tjänat massor av pengar, vi har förlorat massor av pengar och gjort jättemånga misstag. Vi har gjort avsnitt där vi pratar om vilka misstag vi har gjort.

Formellt så är jag civilingenjör, läst teknisk fysik. Du har doktorerat, inte i ekonomi, men i molekylärbiologi. Bor i Malmö, men det tänker jag att ingen kan ha missat som lyssnar på detta. Och vi har två döttrar som vi pratar om ibland. För mycket av det vi pratar om handlar inte bara om pengar, utan om rikedom i livet.

Caroline: Bra.

Jan: Jag tänkte det sista innan vi hoppar rakt in i det. Vi vill säga ett stort tack till vår Rikatillsammans-community, som gör de här avsnitten möjliga, som gör det möjligt för oss att läsa studier, att läsa böcker, att inte behöva ha så här: åh, detta är den senaste låneförmedlaren som vill göra reklam. Det är våra patreons vi pratar om.

Communityn och Patreon

Jan: Ja, vår Patreon-community, det är en struktur. Du sa det så himla bra i bilen, Caroline, det har jag inte ens sagt till dig. Men du sa så här: det är en struktur för att få en bättre ekonomi. Att det är ett ställe där jag är med, och så får jag lite extra material, jag får föreläsningar, jag får tips, jag får digitala träffar, vi har till och med haft fysiska träffar. Och att vi har ett årshjul nu som vi kör igång med, där vi tittar över, till exempel i deklarationstider pratar vi om deklaration, när det är slutet av året pratar vi om uppföljning, ekonomiska nyckeltal, pension och så vidare. Så det är ibland som att vara en träningskompis som säger: hej, nu är det dags att göra det där.

Caroline: Men jag tycker också det är så bra att man kan få ställa egna frågor när vi har sådana här digitala träffar, eller när vi har bjudit in en gäst. Det tycker jag är väldigt viktigt, att man kan interagera ifall man vill. Ja, och ställa frågor utifrån min situation.

Jan: Så vill man läsa mer eller vara med i communityn, Patreon.com/rikatillsammans, det finns en länk i beskrivningen. Och det coola är, man väljer själv engagemangsnivå. Man väljer själv vad man är med på, och man väljer själv till och med hur mycket man tycker att det är värt. Vi har allt från studenter som säger: jag kan bara betala 10 kronor i månaden, fine. Och sen har vi folk som prenumererar på vår 75-kronorsnivå.

Caroline: Snyggt.

Just keep buying

Jan: Då kör vi, tänker jag. Och jag gillar, jag vet inte om det är du som sa det till mig, Caroline, men vid ett tillfälle: att mastery av ett ämne, att man kan ett ämne, är när man kan ge en förenkling utan att kärnan i budskapet går förlorad. Och här finns det en, om man skulle förenkla sparande, så finns det en fantastisk bok som heter "Just Keep Buying".

Det jag gillar med den här förenklingen av sparande, det är att tittar man historiskt så har det bästa rådet oavsett tidsperiod varit: samla på saker som över tid skapar inkomster. Alltså just keep buying.

Caroline: Vad är det man ska köpa då? Det kan vara lite svårt att fatta i detta skede.

Jan: Ja, precis. Det man ska köpa är saker som genererar en inkomst. Det kan vara, vi kommer prata mycket om aktier. En aktie är en andel i ett företag. Och ibland tänker man att en aktie är något magiskt. Men då brukar jag tänka: vad är ett företag? Ett företag är en massa människor som löser ett problem, skapar en produkt eller levererar en tjänst. Det är ju det vi gör på jobbet för andra människor. Och det vi människor vill är att ha det lite bättre idag än vad vi hade det igår, eller lite bättre imorgon än vad vi har det idag.

En aktie är ett bet på mänskligheten

Jan: Det drivs av utveckling. För annars hade vi fortfarande bott i grottor. Och att äga en aktie är att äga en andel i den mänskliga drivkraften. Äger du en aktie, ja då äger du en andel av det värde som de här människorna eller produkterna skapar. Det tycker jag är ganska coolt.

En aktie är ett bet på mänskligheten.

Caroline: Ja, det blir någonting rejält i stället för något som är lite svårgripbart. Något som jag loggar in på en hemsida som varierar i värde. Utan att tänka liksom bakåt.

Jan: Räntor kan vi prata lite om. Räntor är så att man lånar ut sina pengar till någon och får en ränta för det. Det är bankkonto. Man sätter in pengar på ett bankkonto och får en liten ränta för det. Och sen kan man låna ut pengar till andra.

Och sen är det reala tillgångar, brukar man också prata om. Till exempel skog. Att man äger skog, där är inga människor som jobbar och det är ingen som har tagit något lån. Utan du äger någonting som växer och som sedan avverkas och förädlas och så vidare. Så det brukar man ibland kalla för naturlig avkastning. Äg saker som ger naturlig avkastning.

Vad ska man inte äga

Jan: Det intressanta här är till exempel vad som inte skapar inkomster, som man kan äga. Då är det till exempel krypto, vi har guld, vi har andra saker. Och vi har ett helt, det är roligt, för tre ord, "Just Keep Buying", har vi gjort åtta timmars poddavsnitt på, i avsnitt 250 till 257.

Det enda undantaget som jag har kommit på till det här är att om man är på väg eller har vunnit det ekonomiska spelet. Om du har alla de pengar som du behöver för resten av livet. Du behöver egentligen inte mer pengar. Ja, då brukar jag säga: när du har vunnit ekonomiska spelet, sluta spela.

När du har vunnit ekonomiska spelet, sluta spela.

Då har vi till exempel i forumet, på rikatillsammans.se kan man trycka forum, diskussioner där om vad man gör då. Till exempel något som vi kallar 5 plus 25-principen. Att man checkar ut. Och där pratar vi mycket på bloggen om balans i livet. Att det handlar inte bara om att ha max pengar, att mer pengar är bättre än mindre. Där har vi avsnitt som 261 och 262.

Vad säger forskningen

Jan: Om vi då ska börja titta på, okej, vad är det då just keep buying? Vad är det forskningen egentligen säger? Och om jag skulle översätta detta, det är konsensus inom forskningen. För där ska man också veta att detta är en av dina käpphästar som forskare, att en forskare aldrig kommer säga: detta är sanningen, detta är 100 procent säkert. Man kommer aldrig säga att man har bevis för någonting, eller allting är bara teorier faktiskt.

Caroline: Ja. Och då kan man säga att forskning är en pågående diskussion, att det är en konsensus om någonting.

Jan: Och här kommer min förenkling, försvenskning, av vad forskningen säger. Forskningen säger: spara och köp, eller äg hela höstacken i stället för att leta efter nålar. Det vill säga, spara i alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher, så billigt som möjligt. Spara så långsiktigt, regelbundet och automatiskt som möjligt, och låt pengarna vara ifred. Under lång tid.

Caroline: Under lång tid, ja.

Jan: Och detta är en fortsättning på just keep buying. Så äg allt, äg hela marknaden.

CAPM och effektiva marknadshypotesen

Jan: För den som vill veta vad forskningen säger mer formellt eller mer strikt: då finns det något som kallas CAPM-modellen och effektiva marknadshypotesen, som togs fram redan på 60–70-talet. Mycket av den här forskningen har man fått Nobelpris för. Det är Eugene Fama, det är Markowitz, det är Kahneman, med flera. Vi har referenser på bloggen.

Då säger forskningen så här: äg hela marknaden, för alla avvikelser från att äga hela marknaden, alltså alla bolag, alla investeringar, då introducerar du en risk som du statistiskt sett inte får betalt för över tid. Så det var vad forskningen säger mer formellt. Medan jag gillar mer den här: äga allt, köp hela höstacken.

Och genom att forskningen säger att det bästa du och jag som sparare som investerar våra egna pengar kan göra är att äga allt, äga så mycket som möjligt, så får detta en ganska ointuitiv konsekvens. Den som gör rätt från början och äger hela marknaden, och sedan därefter är lat, passiv, ointresserad och oengagerad, är den som med stor sannolikhet kommer att bli vinnaren.

Den late vinner

Jan: Detta är ointuitivt, eftersom vi i alla år har lärt oss att den som gör mest, kan mest, engagerar sig mest, lägger mest tid, är den som får bäst resultat. Men så är det inte i sparande. Där är det tvärtom.

Den som gör rätt från början och sedan är lat, passiv och oengagerad är den som med stor sannolikhet blir vinnaren.

Och därav detta att sparande är ett engångsjobb. Ditt jobb efter detta avsnitt är: se till att köpa så att du äger hela marknaden, fortsätt månadsspara i alla aktier, i allt, i hela världen, och sen gå och göra något annat i ditt liv.

Caroline: Ja, kolla inte hur det går med dina pengar, du behöver inte följa ekonominyheter.

Jan: Tvärtom visar forskningen faktiskt att den största risken för våra pengar är vi själva. Och det blir vi ofta för att vi följer nyheter och ska lyssna på experter. Och sen glömmer vi bort att till exempel en expert som är negativ framstår i studier som mer trovärdig än en som är positiv.

Caroline: Kolla nyheter. Det är sällan man känner att man tittar på en nyhetssändning och känner: oh, nu är mitt liv mycket bättre, eller nu mår jag bättre, eller nu har jag mer tro på framtiden. Man känner snarare tvivel kanske, kring ifall man gör rätt eller om man hänger med och sådär.

Köp allt

Jan: Så hittills, de här 20 minuterna typ du har lyssnat på oss, om det är en sak att ta med dig så är det: just keep buying. Och vad är det du ska just keep buying? Jo, köp allt. Köp alla investeringar. För äger du allt, något kommer att gå bra, något kommer att gå dåligt, men som helhet kommer det gå som mänsklighetens drivkraft, det vill säga som ekonomin. Och det är fantastiskt bra. Det är ränta på ränta, och det är 7–8 % om året, och det är fullt tillräckligt.

Caroline: Men det låter ju lite överväldigande att man ska köpa allt.

Jan: Men det är inte så himla svårt.

Caroline: Vi kommer till det.

Jan: Vi kommer till det. För du går in, som vi kommer prata om, går in på en hemsida och köper en fond eller en fondrobot. That's it. Det är på riktigt gjort på 10 minuter, och vi kommer till det alldeles strax.

Det enda jag vill ta innan dess, det är att när du kommer prata med andra om det här, så är det väldigt många som kommer ha invändningar, som sannolikt inte kommer hålla med. För det är väldigt vanligt att de som är ekonomiintresserade eller jobbar inom finansbranschen inte håller med om det här med forskningen. Ibland har de nog inte koll på det heller kanske, utan de kör på med sitt, och det är ju seriöst jobb för dem.

De vanliga invändningarna

Caroline: Ja, och det är mycket om självbild och så.

Jan: Invändningarna man kommer få höra är: ja, det stämmer, men du kan göra bättre själv. Eller: det är dyrt. Eller: det är tråkigt. Men om du lägger ner tid och kompetens, om du läser de här böckerna eller följer den här personen, då kommer det gå bättre för dig.

Och grejen är att jag har suttit i många debatter, både livedebatter och insändare. Där människor har sagt: ja men om man gör det här så kommer man få bättre resultat. Och jag som har läst mycket forskning är så här: nej, det finns inga belägg för det som du säger. Forskningen säger tvärtom.

Jag kommer ihåg att jag hade en diskussion med en ganska känd svensk sparprofil på ett aktiespararmöte. Vi skulle ha debatt. Han skulle prata om hur man är som aktiesparare. Jag pratar om vad forskningen säger, om att vara passiv. Och då säger han till slut: jag skiter väl i vad forskningen säger, jag vill ge mig själv möjligheten att vara bättre än andra.

Tänk om hjärtläkaren sa så

Jan: Och jag är inte så smart att jag kommer på saker i stunden, utan jag kom på det sen när jag satt i bilen och åkte därifrån. Då tänkte jag: shit, tänk om man gick till en hjärtläkare som sa så: det finns ett sätt att göra hjärtoperationer enligt forskningen, men jag vill göra på mitt eget sätt, för jag vill kanske vara bättre än andra. Och då är det så här: du får testa det på någon annan. Macchiarini då, alltså tyvärr. Man ska vara någon pionjär där det inte funkar riktigt.

Så jag är hellre så här: jag tror på forskning, jag tror på statistik, jag tror på odds, jag tror på långsiktighet, jag tror på att hellre göra saker återupprepat, effektivt och konsekvent, än att ha tur, än att bygga en strategi på tur.

Och det stora problemet som många sparare har, det är att det är jättesvårt att urskilja tur från skicklighet. Man vill inte kunna säga: jag tjänade jättemycket pengar, men det var bara tur. Utan tjänar man jättemycket pengar så vill man säga att det var tack vare att jag gjorde det här.

Det tar tio år att veta

Jan: Pratar man med professorer och forskare, så säger de så här: du vet, det tar tio år minst innan du ens kan utvärdera om du var duktig, eller om du bara hade tur under den tioårsperioden. Och det är det forskningen är duktig på, att just urskilja tur från skicklighet. Mycket av de studier vi tittar på tittar på just den frågan.

Och naturligtvis, du ska inte bara lyssna på oss, utan det finns många tredjepartskällor. Vi rekommenderar Småspararguiden. Det finns en jättebra svensk bok som heter "Mer pengar för pengarna", Nick Maggiullis bok "Just Keep Buying", vi har en serie avsnitt som heter "Vad säger forskningen?". Vi har en intervju i avsnitt 87, där vi intervjuar professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm. Vi har intervjuat en schweizisk professor som heter Laurent Barras, med flera. Så här finns mycket underlag. Så även om vi går igenom allt här på en timme, så finns det många timmars intervjuer och andra avsnitt på det här.

Caroline: Bra.

Jan: Vill du lägga till någonting?

Caroline: Ja, det är bra. Nu tänker jag att då tar vi de här fem idéerna.

Idé ett: köp hela höstacken

Jan: Den första idén handlar, som vi redan berört, om att köpa och spara i hela höstacken. Ska du läsa?

Caroline: Spara i hela höstacken i stället för att leta nålar. Spara i alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher, så billigt som möjligt. Spara långsiktigt, regelbundet och automatiskt.

Jan: Bra. Så nu ska vi konkretisera det ett steg, och sen kommer vi konkretisera det ytterligare ett steg. Majoriteten av en sparbas i ens sparande, och det kan vara över 50 procent, det kan vara uppemot 80 procent av ens totala långsiktiga sparande, bör vara i något som kallas en global aktieindexfond. Global för att vi vill investera i alla länder. Och en aktieindexfond betyder att det är aktier, det vill säga andelar i företag, och indexfond betyder att det är en fördefinierad samling av de här aktierna.

Det finns många indexfonder. Det finns indexfonder för Sverige, indexfonder för USA, indexfonder för olika branscher. Men det du vill ha är en så bred aktieindexfond som möjligt.

Bred betyder så mycket som möjligt

Caroline: Vad betyder det då att den är bred?

Jan: Att det är så mycket som möjligt. Olika branscher och...

Caroline: Ju mer aktier desto bättre, kan man säga.

Jan: Ju mer innehav desto bättre. Och när man köper en sådan här global aktieindexfond, till exempel Länsförsäkringar Global Indexnära eller Storebrand All Countries, då blir man delägare i över 1 500 bolag. Då äger du en andel. Det är en hundralapp som du placerar i en sådan här, eller en fondrobot som Lysa eller Opti. Då är du delägare i mellan 1 000 och 10 000 sådana här bolag. Och då har man täckt in väldigt, väldigt mycket av hela marknaden.

Och man behöver inte heller vara rädd för det här: åh, jag har lagt alla äggen i samma korg. När du har lagt dina ägg i tusentals korgar.

Du behöver inte vara rädd för att lägga alla äggen i en korg, när du har lagt dina ägg i tusentals korgar.

Och just detta, global passiv aktieindexfond, det är det som är den bästa översättningen från forskning till konkret produkt. Och sen från konkret produkt till okej, vilka varumärken ska vi då ha? Då rekommenderar vi fondrobotar som första rekommendation, alltså Lysa eller Opti. Eller om man ska handla själva fonderna, då är det Länsförsäkringar Global Indexnära eller Storebrand All Countries. Vi kommer till det.

Den låga avgiften är avgörande

Caroline: Bra. En grej till att fundera på, det är att den låga avgiften är jätteviktig.

Jan: Jag brukar säga: max betala 0,4 procent för en sådan här produkt. Och anledningen är att finansbranschen är fantastiskt duktig på att ta betalt. Då säger de: ja men det spelar ingen roll, titta, denna fonden kostar 1,4 procent och denna kostar 0,4. Det skiljer bara 1 procent. Ja, fast den där procenten kan göra att du ger bort 25 procent av din vinst, för det blir ränta på ränta på den avgiften också. Under alla år man investerar.

Caroline: Under alla år man investerar.

Jan: Så det som låter som 1 procent om året är egentligen kanske 25, 30, 35 procent av din totala avkastning som du ger bort. Eftersom det är på hela beloppet du betalar din avgift.

Och sen är det också så här, studier och forskning är jag supertydlig med: det finns inget samband mellan hög avgift och bättre resultat eller bättre kvalitet. Återigen en ointuitiv grej. Utan tvärtom, studier från Morningstar och många andra ställen pekar på att ju lägre avgift, desto bättre utveckling över tid. Så det är lite upp- och nervända världen inom sparande.

Fondroboten är all inclusive

Jan: Om vi ska ta detta konkret med fondrobot. Det som skiljer en fondrobot från en global aktieindexfond är att en fondrobot är en global aktieindexfond med lite extratjänster. Jag brukar ibland säga att en fondrobot är som en all inclusive-tjänst. Den hjälper dig månadsspara, den hjälper dig ha ett extra hållbart sparande om man tycker det är viktigt, den hjälper dig få rätt skattesituation, den hjälper dig förhandla ner avgifter, för växling, för courtage, för massa grejer. Så en fondrobot är ett skal runt en global indexfond.

En fondrobot är ett skal runt en global indexfond, ett all inclusive runt själva sparandet.

Så när du investerar i en fondrobot, eller någon av de här två fonderna vi nämnde innan, så får du samma underliggande aktier. Du får inga andra aktier, utan du får samma sak, men du får lite mervärde kring den där indexfonden.

Och en annan stor fördel är att det är mycket, mycket enklare att komma igång med en fondrobot. För om man ska köpa de separata fonderna, då måste du gå till banken eller öppna ett konto på en bank. Och sen ska du välja ut den här fonden, och sen har de kanske inte just den specifika fonden, för att Swedbank vill inte ha en Länsförsäkringar-fond.

Många steg blir en barriär

Jan: Vad jag har sett under de här 15 åren, då jag har träffat mycket folk, är att det är tre, fyra, fem steg att komma igång med ett sparande i den globala aktieindexfonden. Du ska öppna konto, du ska skicka in papper, sen ska du sätta in pengar, sen ska du köpa fonden, sen ska du ställa in ett månadssparande. Så det är ganska många steg. Det är barriärer.

Caroline: Ja, och många tappar suget där efter de första tre.

Jan: Medan en fondrobot som Lysa, vi använder själva Lysa, för Lysa är den största fondroboten i Sverige. Den har kända ägare, de har Anders Borg, vår förra finansminister, Christer Gardell, H&M-familjen, med flera. Det är de som äger den. Så det är seriösa personer. Vi är inte delägare, så vi har inget intresse i den, utan vi bara har våra pengar där. De förvaltar över 20 miljarder, så de är riktigt, riktigt duktiga.

Och då går man in på deras hemsida. Man kan gärna använda vår sponsrade länk om man gillar vårt avsnitt, då är det rikatillsammans.se/partners/lysa. Och sen bara följer man deras guide. Och jag lovar, man får svara på några frågor, för det finns lagstiftning som säger: är det dina pengar, finansierar du inte terrorism, och så vidare.

Igång på 15 minuter

Caroline: Jo, men också hur, ifall det är viktigt med extra hållbarhet. Lite så, hur man vill fördela sina pengar. Man får vara medveten om att man ska svara på några frågor. Och det gör man online.

Jan: Och det tar genuint inte mer än 15 minuter.

Caroline: Jag vet, alltså så här, man kan göra det till och med på fem minuter.

Jan: Men gör man det första gången, säg 15 minuter. Och sen är du igång. Och sen kan du verkligen på riktigt glömma bort det där sparandet i tio år. För då är vi tillbaka på forskningen: äg allt. Fondroboten hjälper dig att äga allt. Och sen säger forskningen: var passiv. Det vill säga, logga inte in, gör ingenting, utan logga in om tio år och bli positivt överraskad av hur mycket pengar det är. Det är verkligen enkelheten. Och detta är varför vi rekommenderar fondroboten, för trösklarna är väldigt, väldigt låga. Jag vet inget bättre one-stop shop.

Om man vill ha ett alternativ, det är alltid bra att ha ett alternativ. Vill man inte ha Lysa, så den andra som vi upplever är bäst i Sverige är Opti. Det som skiljer Lysa och Opti är att Opti är lite dyrare. Och eftersom det är samma underliggande, så brukar jag säga: varför ska jag betala mer för exakt samma mellanmjölk på Ica? Man köper det där det är billigast, eftersom det är samma produkt.

Provdoppa tårna

Jan: Och här skulle jag faktiskt säga, nu har du lyssnat på oss här i en halvtimme: pausa avsnittet. Provdoppa tårna. Öppna ett konto på Lysa eller öppna ett konto på Opti. För du behöver inte sätta in hela din förmögenhet. Det är inget livsavgörande beslut att skapa ett konto.

Caroline: Hur mycket kan man sätta in som minsta belopp?

Jan: Jag tror minsta belopp är 1 000 kronor. Det kan vara lägre om man sätter igång ett månadssparande, då är det 200 kronor i månaden. Så vi pratar om hundralappar. Det är inga tusenlappar. Och är du inte nöjd så kan du ta tillbaka dina pengar. Du låser inte pengarna. Utan verkligen så här, provdoppa tårna, så att du kommer igång.

För jag brukar säga att det är mycket viktigare att du kommer igång. Det är mycket viktigare att du får vanan, än att du tar något livsavgörande beslut och måste fatta beslut om allt. Utan låt det växa fram.

Caroline: Det är skönt.

Benchmarka mot dig själv

Jan: Och så kan du öka månadssparandet. Du kan flytta dina gamla fonder över tid. Och framför allt är det roligt, brukar jag säga detta till dig som är proffs, även om du tycker så här: fondrobot, fy fan vad tråkigt, jag kan göra bättre själv. Sätt in pengarna på fondroboten, så att du ser hur mycket avkastning de pengarna får i förhållande till din egen portfölj, så att du hela tiden kan benchmarka. Då har du något att tävla mot.

Och det var detta som var den trista insikten för mig efter tolv års sparande. Jag insåg så här: nej, jag var inte bättre än den här indexfonden. Och det var skitjobbigt, jag mådde dåligt, ja, det var bara jobbigt. Vi lämnar det där. Och sen när jag började läsa forskningsrapporter så sa jag att det är ganska naturligt, för de flesta underpresterar, får sämre resultat än en fondrobot eller en indexfond.

Caroline: Bra.

Jan: När man börjar i denna fasen så kan det uppstå en del frågor. Och där har vi sammanställt, i beskrivningen finns en länk till ett frågebatteri, jag tror vi har samlat de 25 vanligaste frågorna.

Vanliga frågor i starten

Caroline: Vad kan det vara för frågor som dyker upp?

Jan: Nej men till exempel: kan man spara hållbart eller inte? Vad händer om Lysa går i konkurs? Och då är det till exempel, om Lysa går i konkurs så händer det ingenting, för du har inte lagt pengarna i Lysa, du har lagt pengarna i de tusen, tiotusen bolag som Lysa har valt ut åt dig. Så om Lysa går i konkurs, ja då ringer Danske Bank till dig och säger: hej, du har aktier här som innan förvaltades av Lysa, vart vill du att vi ska flytta dem?

Och sen finns det frågor: ska jag sätta in allt på en gång eller ska jag sprida ut det över tid? Vi kan inte gå igenom alla, för vi har gjort avsnitt om vissa av frågorna, för det finns så mycket forskning kring till exempel, ska jag sätta in allt på en gång eller sprida ut det över tid, om man har ett större belopp, arv eller något sånt.

Och det coolaste, ställ gärna frågor i Rikatillsammans-communityn. För som jag sa innan, vi hade lite tur när vi tog namnet Rikatillsammans, för då kändes det bra. Och sen var det något sånt: ja fast det är ju ändå det som är vår vision. Det handlar om att vi småsparar, vi hjälps åt, så att vi kan bli rika tillsammans.

Inga frågor är för dumma

Jan: Och i forumet finns det tusentals personer, och vi gillar att hjälpa varandra, vi gillar att hjälpa nybörjare. Och inga frågor är för dumma eller för bra, utan ställ frågorna i forumet. Så att du kommer igång.

Caroline: Bra.

Jan: Undantaget, det finns alltid en variation, det är så här: ibland kan du inte använda en fondrobot, till exempel pengar som du har i tjänstepension.

Caroline: Nej, de går inte att flytta till en fondrobot.

Jan: Utan då behöver man använda den här indexfonden vi pratade om innan. Och då är rekommendationen alltid i tjänstepension en så billig, bred, passiv, global aktieindexfond som möjligt. De vi gillar mest, har vi varit inne på, Länsförsäkringar Global Indexnära, eller den som nu heter Storebrand Global All Countries. Innan hette den SPP Aktiefond Global, så det är samma fond som bara bytt namn.

Sen vill man ibland kombinera detta med lite lägre risk, med en räntefond. Och då brukar vi rekommendera AMF Räntefond Mix. Eller ett bankkonto, om man har pengarna i likvider. Så de kan man ofta söka upp. Finns inte de här två fonderna och man har sin tjänstepension på Swedbank, ja men sök upp då Swedbank Global Index, fond max 0,2 till 0,4 procent i avgift.

Att göra det själv

Caroline: Ja, avgiften. Det sa vi inte om Lysas avgift.

Jan: Den ligger på 0,4 procent. Så den ligger inom ramen för rekommendationen. Och det blir inte billigare att göra det själv.

Caroline: Vad betyder det att göra det själv? Vad gör man då egentligen?

Jan: Nej men om man säger så här: jag vill inte använda en fondrobot, jag behöver inte ha all denna extra all inclusive, utan jag vill ha en bare-bones global indexfond. Jag vill välja den billigaste globala indexfonden, sätta ihop den billigaste portföljen. Jag tror inte att man ska optimera på att ha billigast avgift, för då kräver det att du plötsligt har behövt lägga massor av tid eller andra resurser på att söka upp det, kombinera ihop det, hålla koll och så vidare.

Men jag vet att ibland vill folk veta vad extrakostnaden är att använda Lysa, mot om man hade haft kompetensen, tiden och allt och gjort det själv. Då brukar jag säga att det skiljer ungefär 0,1 procent eller max 0,15. Det vill säga 150 kronor per 100 000 kr.

Jag brukar säga så här: Lysa och Opti är de bästa alternativen när du balanserar alla faktorer som intresse, ålder, enkelhet, smidighet och risk att göra fel. För det är väldigt lätt att göra fel om man gör själv. Jag har själv gjort fel flera gånger.

Premiepension och AP7 SÅFA

Caroline: Bra.

Jan: Sista konkreta tipset. Samma sak, vad ska man spara i om man har sin premiepension? Alla vi som jobbar i Sverige har en premiepension som man gör på pensionsmyndigheten.se. Och då väljer man AP7 SÅFA. Det är en global billig indexfond. Den följer forskningen exakt. Där kan man också läsa på deras hemsida om precis samma sak som vi pratar om.

Caroline: Bra.

Jan: Så det var första idén. Spara i hela höstacken. Ska du ta nummer två?

Idé två: proffsen slår inte index

Caroline: Proffsen slår inte indexfond över tid. Proffsen eller experterna slår extremt sällan en indexfond över tid. Studier visar att det i många fall är bättre att singla slant än att lyssna på rådgivare, tidningar eller experter som uttalar sig om framtiden. Framgång på börsen påverkas mer av tur och slump än skicklighet. Mer än nio av tio fonder slår inte index över tid, men tar betalt ändå.

Jan: Och här, som människor vill vi ju så gärna tro att, nej men jag är inte duktig på att snickra, till exempel, eller laga grejer, renovera i huset. Då tänker man: men då anlitar jag en snickare eller en hantverkare som är duktig, ett proffs helt enkelt. Kan jag inte själv så går jag till ett proffs. Återigen, det funkar i alla aktiviteter som är baserade på skicklighet. Det är inte tur. Om du har en snickare som faktiskt kan bygga ett kök, och han ska bygga tre likadana kök, så är det inte tur om han eller hon lyckas med det andra och det tredje köket.

Men inom finans är det så att marknaden beror på slump. Och då blir det helt plötsligt så att ibland spelar inte skicklighet någon roll. Du kan vara oskicklig och ha tur och få ett jättebra resultat. Eller du kan vara skicklig och ha otur och få ett dåligt resultat. Och när du bara tittar på resultatet, så tänker man: ja men titta, denna person fick ju ett bra resultat. Men vi har inte tittat på om den bara hade tur eller skicklighet.

Tur eller skicklighet

Jan: Till exempel, vi pratade om det i ett annat avsnitt, att under vissa perioder var marknaden så svår att en förvaltare som kanske fick 5 procent avkastning var mycket bättre än någon annan förvaltare som i en annan period fick 10 procent. Är du med? För marknaden var helt olika, och förutsättningarna var helt olika.

Så jag brukar säga att den här tron att det finns experter utnyttjas av finansbranschen, de vill få sparande att låta svårt. Då är ingen i finansbranschen, eller väldigt få, som kommer rekommendera en indexfond. För indexfonderna är billiga, det vill säga att de tjänar inga pengar på dem. Och en indexfond, vad är det vi pratar om? Vi säger: köp alla bolag i hela världen. Köp allt. Det krävs inte fyra år på Handelshögskolan för att ha en dator och en Excel-lista och säga: köp de här 10 000 bolagen. Så därför kommer ingen aktör i finansbranschen vilja prata om indexfonder. Det låter nästan som en hemlis, men det är det inte.

Caroline: Nej.

Inget skin in the game

Jan: Och det finns många exempel på direkta svinerier. Jag vet om folk som jobbar inom finans som säljer till sina kunder den här aktivt förvaltade fonden, den borde du ha för det är den bästa. Och sen har de inte sina egna pengar i den fonden som de säljer. Så det är inget skin in the game, det är ingen pilotskola, ingenting. Och sen investerar de sina egna pengar i indexfonder.

Caroline: Nu pratar du om passiva och aktiva fonder, och det har vi inte sagt så himla mycket om.

Jan: Nej. En passiv fond, det är detta forskningen säger: äg allt, var passiv. Man behöver inte välja ut någonting specifikt. Man bara äger allt, man äger hela höstacken. Aktiv förvaltning är att man försöker leta efter nålar, för man säger: nej, jag vill ha de bästa aktierna. Stjärnaktierna. Jag vill hitta denna bästa investering. Och det låter alltid bra. Det är klart att man vill undvika förlorarna och ha vinnarna.

Problemet är, som vi kommer titta på, att forskningen visar att det är extremt svårt, och att de flesta som säger att de lyckas egentligen inte har lyckats, utan bara har haft tur, och dessutom ofta under en period. Och sen har man sett att efter den perioden, ja då har deras avkastning varit mycket sämre än index, än genomsnittet.

De tjänar pengar på avgifterna

Jan: Det som är viktigt att veta, och detta är en sorg för mig efter många år inom branschen: de flesta som tjänar pengar inom finans tjänar inte pengar på sina investeringar. De tjänar pengar på avgifterna vi kunder betalar. För avgifterna vi kunder betalar, dem betalar vi oavsett om det går bra eller dåligt. Och det är där deras pengar kommer ifrån. Det kommer väldigt sällan från att de är duktiga investerare.

De flesta som tjänar pengar inom finans tjänar inte pengar på sina investeringar. De tjänar pengar på avgifterna vi kunder betalar.

Och väldigt ofta en sådan fråga som jag brukar säga: har du dina egna pengar i det du investerar i?

Caroline: Bra.

Jan: Och vi ska säga en sak, vi ska gå in på varför det är så himla svårt. Men det finns jättemycket studier om just experter, för detta är ett fascinerande ämne. Och det är faktiskt väldigt lätt att utvärdera också. Man lyssnar på vad experterna har sagt, och sen tittar man sex månader senare: hur gick det? Och då visar det sig att en studie gick igenom 17 000 förutsägelser och konstaterade att experterna hade i genomsnitt 48 procent rätt. Det vill säga att de hade mindre rätt än om man hade singlat slant.

Studien från Barras

Jan: Det finns en annan studie av Barras, Laurent Barras, som kom 2010, där han tittade på hur många proffs, alltså de som jobbar i institutioner, fonder, som slår det här indexet, som slår en fondrobot eller att äga hela marknaden. Och då konstaterade han att av, jag tror det var så här, han kollade på 2 500 fonder under 30 år, att 75 procent hade samma avkastning som index. 24 procent underpresterade mot index, alltså de hade sämre avkastning. Så du betalade och fick ingenting tillbaka. Och sen var det bara 0,6 procent, det vill säga 6 av 1 000 fondförvaltare eller proffs, som slog index. Och detta är ännu sämre siffror för småsparare. Småsparare är ännu sämre än proffsen, som sig bör.

Så jag brukar säga att en av grejerna att komma ihåg: just keep buying, äg hela höstacken, månadsspara i en fondrobot, äg billiga globala indexfonder eller billiga fondrobotar.

Idé tre: extremt få aktier bär allt

Jan: Och sen är den sista. Glöm inte bort, 99,4 procent av alla investerare slår inte index över en lång tidsperiod. Det är den tragiska sanningen. Och anledningen till att det är så svårt att hitta de här nålarna, så gjordes det en studie av Hendrik Bessembinder 2018 och 2020, där han konstaterade att svårigheten ligger i att det är extremt få aktier som står för hela värdeutvecklingen. Så du har vissa aktier som går jättejättejättebra, och sen går den stora massan ganska dåligt.

Och i USA, när han tittade över en 20-årsperiod, så var det bara fyra procent, alltså fyra av hundra aktier, som var vinnaraktierna. Och de gick inte att välja ut i förväg, utan det visste du först efteråt. Det vill säga fyra procent, så 96 procent av alla aktier man köper, om man ska välja aktier själv, kommer inte vara en bra affär.

När han tittade på detta globalt, så var det ännu värre. Då var det tusen av 63 000 aktier som stod för hela värdeökningen. Så hade du 63 000 aktier att välja på, så påstår jag att sannolikheten är ganska stor att man väljer en av de 62 000 aktier som inte var värd att äga.

Oddsen är massivt mot dig

Jan: Så man kan komma ihåg här: fyra av tio aktier förlorar man pengar på, fem av tio försvinner från börsen inom tio år. Jag tror medellivslängden för en aktie är sju år. Och 75 procent av alla aktier som var till exempel på den amerikanska börsen har dött eller försvunnit sedan 1950. Så oddsen är massivt mot en.

Och det är därför forskningen säger: äg allt. För äger du allt så kommer du garanterat få med vinnaraktierna. Och vinnaraktierna kommer dra upp snittet, så att de kommer tjäna, när du sen drar ifrån de som har gått dåligt, så kommer du gå som snittet, alltså som hela marknaden. Är det förståeligt?

Caroline: Ja, det tycker jag. Men man kan ju ha sådana invändningar om att man vet ändå vilka bolag som alltid går bra och sådär. Eller att man köper det som går bra nu, och sen säljer man det när det inte går bra längre. Så kan man ju argumentera.

Jan: Det är ju extremt lockande.

Caroline: Ja, visst är det.

Marknaden prisar in allt

Jan: Och liksom: jag köper, nu kommer det nog gå ner, så då säljer jag nu och sen köper jag när det är på väg upp. Det är extremt lockande. Men vi ska inte, vi har andra avsnitt där vi pratar om det här. Problemet är att du har miljoner människor som ser exakt samma sak som du. Och det vill säga, detta är det marknaden brukar säga, att prisa in. Om alla tror att det kommer gå ner, ja då kommer det ha gått ner redan innan. Så du kommer alltid vara sen på bollen.

Och ska man göra de stora affärerna, ja då ska du köpa det som är impopulärt, det som ingen annan vill ha, för där är priset lågt. Men då måste du vara säker på att detta kommer gå bra i framtiden. Och som vi vet är börsen irrationell. Det finns något man brukar prata om, Mr. Market, som är en manodepressiv person. Så jättesvårt.

Alltså, om jag ska vara krass, det finns extremt lite forskningsstöd för att det funkar att välja ut vinnaraktier eller tajma marknaden. Forskningen är tydlig med att avråda. Jag har massor av videoklipp med Nobelpristagare där de säger: det går inte, jag kan inte detta. Och jag utgår, när jag handlar, alltid från att den som sitter på andra sidan är smartare än mig.

Caroline: Ja, och det är ju smart att tänka så. Men gemene man, alltså jag också tror ju att jag är bättre än genomsnittet på det mesta. Vilket jag inte är.

Mentala fällor och Kahneman

Jan: Ja, och där kommer hela den finansiella beteendeekonomin in, som Kahneman fick Nobelpris för. Daniel Kahneman, han fick Nobelpris för finansiell beteendeekonomi. När han pratar om de här biaserna, tiltningarna, lutningarna, som vi människor trillar i, mentala fällor. Där vi tror att vi är bättre än andra. Vi tror att vi är duktiga på att räkna odds eller räkna statistik. Men vi blir väldigt ofta, vi kan ha känsla för oss, vi tror att vi är rationella när vi egentligen är emotionella.

Till exempel bara en sådan grej: massor av studier visar att ju oftare vi hör något, desto mer tror vi att det är sant. Så vi utvärderar inte någonting, om det är sant eller inte, utan det första steget hjärnan ställer sig är: har jag hört detta innan? Och har jag hört detta innan många gånger så kommer hjärnan säga: ja, det är sant.

Så den här typen av problem, som kallas övertro på egen förmåga, som säger att 80 procent av alla svenska bilister tror att de är bättre än snittet, den översätter vi på börsen, och där blir det katastrof.

Idé fyra: låt tiden bli din bästa vän

Jan: Ska vi ta sista tre delarna här? Så, låt tiden bli din bästa vän, är nästa idé.

Caroline: På kort sikt är marknaden slumpmässig och oförutsägbar, men på lång sikt är den förutsägbar, och oddsen hamnar på din sida. Låt tiden bli din bästa vän. Den både sänker risken och jämnar ut avkastningen.

Jan: Ja, så på kort sikt kan börsen gå precis hur som helst. Den kan gå mellan minus 40 till plus 50 procent på 12 månader. Om vi tittar nu 2022, när vi spelar in detta på sommaren, så har börsen varit nere minus 30. Under corona 2020 gick börsen ner med 30 procent på tre veckor. Så börsen svänger. Börsen svänger jättemycket. Den går inte att förutsäga på 12 månader, eller på en dag eller på en vecka. På en dag är det typ 50/50 om det går upp eller ner.

Men på lång sikt, eftersom vi har den här mänskliga drivkraften, så kan man säga att börsen gör i genomsnitt 7–8 procent. Och det har den gjort historiskt, och det kommer den med stor sannolikhet göra framgent också.

Sannolikheten att gå plus

Jan: Och det som är värt att komma ihåg är att ju längre tid du sparar, desto större blir sannolikheten för att gå plus. Och det är till och med så att vi brukar säga: sparar du på 12 månader, då är sannolikheten för att gå plus ungefär 70 procent. På ett års sikt är börsen mer än 50/50, då är det 70/30. På fem år ökar sannolikheten till 86 procent, på tio år ökar den till 93 procent, och på 25 år tror jag att den är 99,8 procents sannolikhet att gå plus.

Caroline: Så det du säger är att man kan ha ett år som det kan gå dåligt?

Jan: Ja, när min globala index från Lysa till exempel backar.

Caroline: Men sen nästa år så går det lite bättre, eller det kan gå dåligt då också, och sen så tas det igen över lång tid.

Jan: Ja, så börsen kommer inte göra 7 procent i år, 7 procent nästa år, 7 procent året efter det, utan den kan göra plus 39, minus 27, plus 53, men vad är medelavkastningen ungefär? 7–8 procent. Så man kan säga så här: du har över 90 procents sannolikhet att inte förlora pengar, alltså över 90 procents sannolikhet att gå plus, och sen har du en genomsnittsavkastning på ungefär 7 procent per år.

Du har över 90 procents sannolikhet att gå plus och en genomsnittsavkastning på ungefär 7 procent per år. Sitt still i båten.

Och detta är också anledningen till att man ska sitta still i båten. Att inte röra pengarna, skita i om det har gått ner nu temporärt eller inte, sitt still i båten.

Idé fem: balansera gas och broms

Caroline: Bra. Nästa idé, eller faktum.

Jan: Jag brukar säga, balansera då med en global indexfond eller fondrobot och ett sparkonto. Ska du läsa?

Caroline: Balansera din risk med olika tillgångar och sparhorisont. Låt pengarna få jobba i fred oavsett vad som händer på marknaden. Då slipper de utsättas för våra irrationella misstag, och kan göra det som de är bäst på. Att tjäna pengar till dig.

Jan: Så man kan tänka så här: aktier, det är gasen i en bil. Räntor är då bromsen. Man tjänar pengar på aktiedelen, och pengarna du tjänat på aktiedelen, dem bevarar du med räntedelen. Och räntedelen är då till exempel bankkonto, det är en ränta, eller räntefonder. Och detta hjälper fondroboten dig med automatiskt, att investera i rätt räntor.

Så jag brukar säga att det som blir vår uppgift är att få en bekväm resa, en bekväm tur på den här börsen. Att kanske kapa de här bottnarna och kapa topparna, så att jag får en jämnare resa. Och jag brukar säga att det som är den viktigaste faktorn för hur mycket gas och broms man ska ha, det är tiden. Så återigen, tiden är din bästa vän.

Gas och broms efter sparhorisont

Jan: Och svaret är så här: kort sparhorisont, 0–3 år, då ska alla pengarna vara på bankkontot. Bankkonto med insättningsgaranti. Har du en lång sparhorisont, mer än 10 år, till exempel pensionssparande, sparande till barnen, sparande i företaget, vad det nu än må vara, då ska du ha 100 procent i aktiedelen. Så 0–3 år, ingen aktie, 100 procent bankkonto eller räntor. Lång sparhorisont, 100 procent aktier.

Och sen det som hamnar mitt emellan, 4–9 års sparhorisont, det som vi brukar kalla för, jag vet inte. Då är det 50/50. Då får man en ganska bekväm tur. Så 50 procent aktier och 50 procent räntor. Antingen bankkonto eller räntefond. Och som sagt, fondroboten hjälper till med detta. Så återigen, fondroboten är all inclusive-tjänsten som gör detta enkelt.

Caroline: Bra.

Jan: Återigen, sitt still i båten, gör inte de irrationella misstagen. Ska vi ta den sista idén? Ska du läsa?

Idé sex: målet är balans

Caroline: Och då heter det, tänk om målet är balans. Balansera dina olika mål, förutsättningar och möjligheter genom livet. Att optimera på endast en av faktorerna vid en tidpunkt är varken nyttigt eller optimalt.

Jan: Och detta är väl en sammanfattning av min erfarenhet från att hängt i forumet och läst tusentals inlägg, träffat massor av människor och pratat mycket om både pengar och livet. Och då påstår jag så här: jag ser att ett vanligt misstag är att man sparar för lite, eller att man sparar i för låg risk eller för hög risk. Så antingen har man inte investerat i aktier, i indexfonder eller fondrobot alls, för man tycker att börsen är ett kasino.

Caroline: Ja, obegripligt. Kanske bäst att ha dem på bankkontot.

Jan: Ja, och då tar man risken att de minskar i värde mot inflation, och att pengarna inte räcker till. Eller så har man för mycket risk, att man har typ krypto och allt i aktier.

Caroline: Ja, men då kan du förlora dem när du behöver dem.

Lika fel att spara för mycket som för lite

Jan: Så en balanserad risk är vad man behöver. Sen brukar jag också säga att det är lika mycket fel att spara för mycket pengar som för lite pengar. Mängden pengar man till exempel månadssparar. Månadssparar du för lite, då tar du risken att pengarna inte kommer räcka till. Månadssparar du för mycket och du dör med massor av pengar på bankkontot, då kan man ställa sig frågan: vad är den bästa användningen av den tiden och de resurserna och den energin? Skulle du kanske inte spenderat den tiden med barnen, eller med vänner, eller med någon hobby? Eller någonting annat.

Det är lika mycket fel att spara för mycket pengar som för lite. Pengarna ska faktiskt användas.

Så tricket är i mångt och mycket att få till en balans mellan pengar, energi, tid, hälsa, upplevelser, relationer, allt det där andra. Spara lagom, ta en lagom risk. Glöm inte bort att pengarna faktiskt ska användas. Pengar är bara ett verktyg. Det är bara en resurs. Och den här resursen kan du växla mot tid. Du kan växla den mot energi. Du kan växla den mot hälsa.

Olika delar av ekonomin

Caroline: Men nu pratar vi också om att ens ekonomi består ändå av olika delar. Så den delen som man har i långsiktigt sparande, den rör man ju inte.

Jan: Jo, alltså du rör den, till exempel när du är i pension, ja då börjar du använda den, du sparar ju inte för att dö med max pengar på kontot.

Caroline: Nej, men det kan ju vara att man kan tro, ja men man ska ändå kunna ta ut dem. Men inte just den delen kanske, förrän den har fått jobba tillräckligt lång tid.

Jan: Nu vet ju Caroline att du tycker så här, ju mer pengar på spar desto bättre. Men det handlar om en balans. Och vi ska inte göra detta till ett balansavsnitt. Vi har massor av andra avsnitt där vi pratar om just det här med balans. Utan det jag vill skicka med i detta är: optimera inte på en sådan här, åh, jag ska spara så mycket som möjligt, eller jag ska ta så mycket risk som möjligt, eller jag ska ha så låg avgift som möjligt, eller jag ska lägga så mycket tid som möjligt. Utan det viktiga här är balansen. Och titta gärna i beskrivningen, för där har vi länkar till andra avsnitt om just den här emotionella sidan av pengar, som är minst lika viktig.

Caroline: Snyggt.

Sammanfattning och nästa steg

Jan: Så jag tänker, om vi ska sammanfatta och komma med några förslag på nästa steg. Då skulle jag säga: doppa tårna, prova ett konto på Lysa eller Opti. Gillar du det här avsnittet och vill stödja oss, använd gärna våra sponsrade länkar som finns i beskrivningen. Har du några frågor, ställ dem i forumet. Sitt inte fast, utan kom igång med sparandet.

Det finns inte mer du egentligen behöver veta om sparande. Allt annat i våra 256 andra avsnitt är nyanser på det här. Detta är allt som finns att veta. Detta är kärnan i det hela.

Det finns inte mer du egentligen behöver veta om sparande. Allt annat är nyanser på det här.

Och jag vet också att forumet ibland kan vara lite överväldigande, för där är så mycket och det händer så mycket varje dag. Så där finns faktiskt ett tips som inte så många vet om: tryck på etiketter och tryck på bästa diskussionerna. Så får du guldkornen från år av diskussioner i forumet.

Börja här

Jan: Och sen har vi på bloggen den här "Börja här", där vi har samlat de bästa artiklarna. För jag brukar alltid tänka: om någon bara ska komma in på Rikatillsammans och bara lyssnat på ett avsnitt, vilket är det? Jo, det är detta. Okej, om de ska lyssna på ytterligare ett avsnitt, vilket är prioritetsordningen nästa? Så rikatillsammans.se, sen klickar du på "börja här" i menyn.

Caroline: Snyggt.

Jan: Jag tänkte att det här håller vi. Jag hoppas att detta var förståeligt. Tror du det var förståeligt, Caroline?

Caroline: Ja, det tror jag. Det får vi se på kommentarerna och frågorna.

Jan: Så då återstår egentligen att bara säga: lycka till med ditt sparande, och hojta gärna till med frågor, kommentarer, funderingar. Det är något som vi i communityn verkligen gillar. Tack så mycket.