Småsparare lämnar hälften av pengarna på bordet (i onödan)...
Dalbars jämförelse av den amerikanske småspararen mot index 2000-2024
Det här är en sådan graf som kan kännas lite obekväm första gången man ser den. Inte för att den säger att småsparare är dåliga människor eller att alla beslut är hopplösa, utan för att den visar hur dyrt det kan bli när vi försöker hjälpa portföljen vid fel tillfällen.
Dalbars jämförelse är amerikansk, men beteendet är mänskligt. Vi köper gärna det som redan har gått bra. Vi säljer gärna när det känns som värst. Vi byter strategi när den gamla har haft några svaga år, och så upprepar vi mönstret i nästa lösning.
Det jobbiga är att de här besluten ofta känns rimliga i stunden. Det är först i efterhand, när man jämför spararens faktiska avkastning med marknaden, som kostnaden blir synlig.
Det gör grafen mer hjälpsam än dömande. Den pekar inte på en enskild dålig person, utan på ett systemfel i hur människor möter osäkerhet. När framtiden känns oklar vill vi göra något. Problemet är att börsen ofta belönar den som klarar av att göra ganska lite.
Viktig info: Denna graf berör sparande och investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-06-27. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Värdet med grafen
Grafen visar hur småsparare kan få betydligt lägre avkastning än marknaden. Det handlar ofta om beteende snarare än brist på information. Läs mer.
Sex vinnarår
Den amerikanska snittspararen slog index 6 av 25 år mellan 2000 och 2024. Index var bättre 19 år. Läs mer.
Gapet per år
Snittspararen hade 6,60 % i genomsnittlig årsavkastning mot 9,36 % för USA-index. Skillnaden är 2,76 procentenheter per år. Läs mer.
Slutvärdet gör ont
1 000 USD växte till 2 816 USD för snittspararen och 5 108 USD för index. Snittspararen fick 55,1 % av indexets slutvärde. Läs mer.
Halva pengarna är pedagogik
Uttrycket om hälften av pengarna på bordet kommer från slutvärdesgapet. Skillnaden var 2 292 USD per investerade 1 000 USD från start. Läs mer.
Beteendegapet är lurigt
Dalbars 20-åriga gap är 1,11 procentenheter per år. Det låter litet men blir stort när det upprepas länge. Läs mer.
Små beslut kostar
Ett fondbyte, en paus eller en sen återgång kan kännas rimligt i stunden. I längden kan många sådana beslut skapa ett stort avkastningsläckage. Läs mer.
2009 visar möjligheten
Snittspararens bästa relativa år var 2009 med +4,86 procentenheter mot index. Enstaka vinster räcker dock inte om mönstret över tid är negativt. Läs mer.
2021 visar risken
Sämsta relativa året var 2021 med -10,32 procentenheter mot index. Det visar hur snabbt ett beteendegap kan vidgas. Läs mer.
Svensk lärdom
Siffrorna är amerikansk, men beteendet är mänskligt. Svenska sparare möter samma lockelse att köpa vinnare och sälja oro. Läs mer.
Index är svårt att slå
Marknaden behöver inte vara perfekt för att vara svårslagen. Efter kostnader, timing och känslor blir ribban hög. Läs mer.
Tråkigt kan vara snällt
En billig indexfond eller fondrobot minskar antalet beslut där vi kan sabotera för oss själva. Det är ofta en underskattad fördel. Läs mer.
Automatisera mer
Automatiskt månadssparande gör att sparandet fortsätter även när känslan inte vill. Det är ett sätt att bygga bort beteendegapet. Läs mer.
Ingen skam, bättre system
Grafen ska inte ge skam utan bättre design av sparandet. Målet är färre dåliga beslut, inte perfekt disciplin. Läs mer.
Tre tabeller i bilagan
Bilagan visar årsavkastning, slutvärde och Dalbars 20-åriga behavior gap. Det gör slutsatsen spårbar till varje visualisering. Läs mer.
Småspararen vann bara sex av tjugofem år
I siffrorna för 2000-2024 jämförs den amerikanska snittspararens avkastning med ett USA-index. Snittspararen hade en genomsnittlig årsavkastning på 6,60 %. Index hade 9,36 %. Skillnaden är alltså 2,76 procentenheter per år i indexets favör.
Det är lätt att rycka på axlarna åt några procentenheter. Men den viktiga detaljen är uthålligheten. Snittspararen slog index 6 av 25 år och låg efter 19 av 25 år. Det är inte ett enskilt dåligt år som förklarar gapet, utan ett återkommande mönster.
Det bästa relativa året var 2009, då snittspararen låg 4,86 procentenheter före index. Det sämsta relativa året var 2021, då snittspararen låg 10,32 procentenheter efter. Så ja, det går att slå index enskilda år. Problemet är att det behöver göras ofta nog för att väga upp alla år när man inte gör det.
Det här är också en bra påminnelse om hur farligt det är att utvärdera sin metod på ett eller två år. Ett bra år kan skapa självförtroende, men självförtroende är inte samma sak som uthållig edge. Grafen frågar i praktiken: fungerar beteendet genom en hel marknadscykel?
Gapet syns både i årsavkastning och slutvärde
Den andra visualiseringen gör samma sak mer konkret. Om 1 000 USD investerades år 2000 hade snittspararens resa vuxit till 2 816 USD år 2024. Indexresan hade vuxit till 5 108 USD.
Det betyder att snittspararen blev ungefär 55,1 % av indexets slutvärde. Gapet var 2 292 USD per investerade 1 000 USD från start. Det är där rubriken om att lämna hälften av pengarna på bordet kommer ifrån.
Det här är också varför små skillnader i årsavkastning är så förrädiska. De ser små ut i ett enskilt års rapport, men när de får ränta-på-ränta över decennier blir de väldigt stora. 2-3 procentenheter per år kan vara skillnaden mellan "det gick okej" och "det blev nästan dubbelt så mycket".
För en privatperson kan det där gapet översättas till mycket mer än pengar på ett konto. Det kan vara marginalen som gör att man kan gå ned i arbetstid, hjälpa barnen, tåla en oväntad utgift eller känna mer frihet i vardagen. Därför är beteendegapet inte en akademisk detalj.
Beteendegapet är litet per år men stort över tid
Den tredje visualiseringen visar Dalbars 20-åriga behavior gap. Där ligger S&P 500 på 10,35 % per år och snittspararen inklusive underprestation på 9,24 %. Gapet är 1,11 procentenheter per år.
Det kan låta mindre dramatiskt än 2,76 procentenheter i 25-årsserien, men även 1,11 procentenheter per år är mycket när det upprepas länge. Det är just detta som gör beteendegapet så lurigt. Det känns inte alltid som en stor katastrof i stunden. Det känns som ett litet beslut, en paus, ett fondbyte eller "jag går in igen när det lugnat sig".
Men marknaden skickar sällan en tydlig inbjudan när det är dags att gå in igen. Därför riskerar spararen att både sälja efter nedgången och missa delar av återhämtningen. Det är den kombinationen som äter avkastning.
Det är också därför "jag ska bara vänta tills det lugnar sig" är en så dyr mening. När det känns lugnt igen har ofta en del av uppgången redan hänt. Då blir nästa beslut ännu svårare: ska man köpa tillbaka dyrare, vänta lite till eller byta strategi igen?
Den svenska lärdomen är obekväm men hjälpsam
Även om Dalbar-siffrorna är amerikansk är lärdomen högst relevant för svenska sparare. Vi har samma psykologiska mekanismer, samma rubriker och samma lockelse att göra något när det känns jobbigt.
Det betyder inte att alla måste köpa exakt samma fond eller att index är magi. Det betyder att marknaden är en väldigt svår motståndare att slå efter kostnader, skatter, timingmisstag och vår egen känsla. För de flesta blir därför frågan inte "kan jag hitta något bättre?" utan "vad talar för att jag kommer hålla fast vid det bättre även när det går dåligt?"
Det är här enkelhet blir en konkurrensfördel. En billig global indexfond, en fondrobot eller en tydlig portföljregel kan vara tråkigare än att leta vinnare. Men den minskar antalet beslut där beteendegapet kan uppstå.
Det tråkiga valet är ofta det snälla
Den här grafen ska inte få oss att känna skam. Den ska få oss att designa bort misstag. Månadsspara automatiskt. Ha en buffert utanför börsen. Skriv ned när du ska ombalansera. Bestäm i förväg vad du gör vid stora nedgångar.
Det är ofta mer värdefullt än ännu en analys av nästa fondvinnare. Om din strategi bara fungerar när du alltid är lugn, rationell och perfekt informerad, då är det inte en strategi för en människa. Då är det en strategi för någon annan.
För mig är grafens snällaste budskap därför detta: du behöver inte bli en bättre investerare genom att fatta fler beslut. Du kan bli en bättre investerare genom att fatta färre, bättre och mer automatiserade beslut.
Bilaga: Data till grafen
Den första tabellen visar årlig avkastning 2000-2024 för amerikansk snittsparare jämfört med USA-index i visualisering 24201139.
| År | Amerikanske snittspararen | USA-index | Differens mot index |
|---|---|---|---|
| 2000 | -10 % | -9 % | -1 % |
| 2001 | -15 % | -12 % | -3 % |
| 2002 | -22 % | -22 % | 0 % |
| 2003 | 30 % | 29 % | 1 % |
| 2004 | 13 % | 11 % | 2 % |
| 2005 | 8 % | 5 % | 4 % |
| 2006 | 15 % | 16 % | -1 % |
| 2007 | 7 % | 5 % | 2 % |
| 2008 | -42 % | -37 % | -5 % |
| 2009 | 31 % | 26 % | 5 % |
| 2010 | 14 % | 15 % | -1 % |
| 2011 | -6 % | 2 % | -8 % |
| 2012 | 16 % | 16 % | 0 % |
| 2013 | 26 % | 32 % | -7 % |
| 2014 | 5 % | 14 % | -8 % |
| 2015 | -2 % | 1 % | -4 % |
| 2016 | 7 % | 12 % | -5 % |
| 2017 | 21 % | 22 % | -1 % |
| 2018 | -9 % | -4 % | -5 % |
| 2019 | 26 % | 31 % | -5 % |
| 2020 | 17 % | 18 % | -1 % |
| 2021 | 18 % | 29 % | -10 % |
| 2022 | -21 % | -18 % | -3 % |
| 2023 | 21 % | 26 % | -6 % |
| 2024 | 17 % | 25 % | -8 % |
Den andra tabellen visar slutvärdet av 1 000 USD investerat från år 2000 för snittspararen respektive index i visualisering 24201835.
| År | Snittspararen enligt Dalbar | Amerikanska börsen (SP500) |
|---|---|---|
| 1999 | $1,000 | $1,000 |
| 2001 | $898 | $909 |
| 2002 | $764 | $801 |
| 2003 | $597 | $624 |
| 2004 | $777 | $803 |
| 2005 | $875 | $890 |
| 2006 | $949 | $934 |
| 2007 | $1,088 | $1,081 |
| 2008 | $1,167 | $1,141 |
| 2009 | $682 | $719 |
| 2010 | $895 | $909 |
| 2011 | $1,021 | $1,046 |
| 2012 | $963 | $1,068 |
| 2013 | $1,113 | $1,239 |
| 2014 | $1,399 | $1,640 |
| 2015 | $1,476 | $1,864 |
| 2016 | $1,443 | $1,890 |
| 2017 | $1,547 | $2,116 |
| 2018 | $1,867 | $2,578 |
| 2019 | $1,691 | $2,465 |
| 2020 | $2,133 | $3,241 |
| 2021 | $2,498 | $3,838 |
| 2022 | $2,957 | $4,940 |
| 2023 | $2,331 | $4,045 |
| 2024 | $2,816 | $5,108 |
Den tredje tabellen visar Dalbars 20-åriga behavior gap mellan S&P 500 och snittspararens faktiska avkastning i visualisering 24202258.
| X Labels | SP500 | |
|---|---|---|
| Amerikanska börsen (SP500) | 10,35 % | 0,00 % |
| Snittspararen + underprestationen | 9,24 % | 1,11 % |
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Relaterade sidor och annat kul
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!
Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.
Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.
Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .
Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.
Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .