Färre och färre svenskar äger aktier

Var femte svensk ägde aktier år 2000, idag är det var tionde

Andelen svenskar som äger aktier direkt har mer än halverats på 24 år: från 21,8 % i december 2000 till 9,7 % i december 2024, enligt SCB:s aktieägarstatistik. Det är den trenden grafen ovan visar, mätt två gånger per år sedan millennieskiftet, uppdelad på kvinnor och män.

Vid första anblick låter det som dåliga nyheter. Ett land där allt färre äger aktier borde väl vara ett land där allt färre bygger förmögenhet? Här är grejen: det är nästan tvärtom. Siffrorna säger mer om hur vi äger aktiemarknaden än om huruvida vi gör det. Men det finns ett par mönster i datan som faktiskt förtjänar eftertanke, särskilt kring könsskillnaden.

Nedgången är stadig, lång och gäller båda könen

December 2024 är den lägsta noteringen i hela mätserien: 9,7 % av befolkningen ägde aktier direkt. Toppen nåddes redan i december 2002 med 22,6 %, och sedan dess har kurvan pekat nedåt nästan varje halvår i 22 år. Det här är inte en konjunktursvängning, det är en strukturell förändring.

Så här ser några nedslag i serien ut:

Notera att nedgången är 12,1 procentenheter för totalen, vilket motsvarar en minskning med 55 procent. De två talen blandas ofta ihop, och skillnaden spelar roll. En detalj för den datanyfikne: mellan juni och december 2017 föll andelen ovanligt brant, från 12,9 till 11,3 %. Ett sådant hopp på sex månader luktar snarare förändring i statistiken än att hundratusentals svenskar plötsligt sålde allt, men vi har inte kunnat verifiera orsaken.

Flytten, inte flykten: vi har bytt enskilda aktier mot fonder

Svenskarna har inte lämnat aktiemarknaden, vi har bytt ägandeform. Samtidigt som det direkta aktieägandet halverats har fondsparandet vuxit till världsklass:

• 8 av 10 svenskar har någon form av fondsparande, och 73 % sparar i fonder privat, enligt Fondspararundersökningen 2024 (Kantar Sifo Prospera för Fondbolagens förening).
• Nysparandet i fonder slog rekord 2024 med 208 miljarder kronor, och den samlade fondförmögenheten var 8 355 miljarder vid årsskiftet, enligt Fondbolagens förening.
• Bland unga 18–33 år har andelen fondsparare ökat från 75 % (2022) till 83 % (2024).

Min reflektion efter alla år är att det här mest är en bra nyhet. Forskningen är rätt entydig: fler än 5 av 10 enskilda aktier ger en negativ totalavkastning över sin livstid, en portfölj med få enskilda aktier tenderar att ge sämre avkastning, och de som handlar mest med aktier förlorar mest. Att svenska folket i praktiken outsourcat aktieplockandet till breda, billiga fonder är ungefär vad forskningen skulle rekommendera.

En brasklapp hör hemma här: statistiken mäter direkt ägande. Aktier som ligger i en kapitalförsäkring registreras på försäkringsbolaget och inte på dig som sparare, så en del av nedgången kan vara att ägandet bytt konto snarare än ägare. Trenden är verklig, men exakt hur stor den är beror delvis på var aktierna bokförs.

Könsgapet ser mindre ut än det är

Andelen kvinnor som äger aktier har fallit från 18,1 % till 6,7 % sedan år 2000, en minskning med 63 procent, mot männens 51 procent. Mätt i procentenheter har gapet mellan könen krympt, från 7,5 till 5,9. Men det är ett mått som lurar ögat: relativt sett äger män aktier nästan dubbelt så ofta som kvinnor idag (1,9 gånger, mot 1,4 gånger år 2000).

Vilket mått man väljer avgör alltså vilken slutsats man drar, och båda behövs. Med det sagt finns det en viktig motbild: enligt Euroclears aktieägarrapport växte kvinnors aktieportföljer snabbare än mäns för andra året i rad 2024. Färre kvinnor äger aktier, men de som gör det verkar göra det bra. Det rimmar med mönstret vi sett tidigare, bland annat i studien om att kvinnor får sämre rådgivning på banken: problemet är sällan kompetensen, utan tillgängligheten och självförtroendet som branschen (inte kvinnorna) borde äga.

Om direkt aktieägande vore ett hälsotecken vore gapet alarmerande. Nu är det snarare ett tecken på att kvinnor i högre grad valt fonder, vilket forskningsmässigt är det klokare valet.

Pandemin gav en blipp, inte ett trendbrott

Under 2020 och 2021 hände något ovanligt: kurvan vände uppåt för första gången på två decennier. Totalandelen steg från 10,4 % i december 2019 till 11,8 % i juni 2021, när nya sparare strömmade till börsen under pandemin. Sedan tog trenden över igen, och i december 2024 var andelen nere på 9,7 %, lägre än före pandemin.

Jag tolkar inte det som att pandemi-spararna gav upp. Många av dem flyttade troligen vidare till fonder och fondrobotar, vilket den här mätserien inte fångar. Men blippen visar något intressant: intresset för börsen finns där och kan väckas snabbt, det är formen för ägandet som långsiktigt går åt ett håll. Tjugo års trend åt ett håll, två års undantag, och sedan fortsättning. Strukturella förändringar äter tillfälliga hajper till frukost.

Vad du kan göra själv, oavsett vilken sida av statistiken du är på

Det viktiga är inte om du äger aktier, utan om du äger aktiemarknaden. Den som varken äger aktier eller fonder står utanför den värdetillväxt som historiskt byggt svenskarnas förmögenhet, och det är den gruppen statistiken borde få oss att prata om.

1. Äger du varken aktier eller fonder? Börja enkelt med en bred, billig och global indexfond eller en fondrobot. Vår kom-igång-guide för att investera rätt och lätt tar dig hela vägen, och bästa fonderna-sidan ger konkreta förslag.
2. Äger du enskilda aktier? Räkna på vad hobbyn kostar. Vi har gjort en hel genomgång av kostnaden för aktiesparande som hobby. Vill du ändå plocka aktier, gör det med en begränsad del av portföljen, i stil med lekhinken.
3. Äger du fonder och känner dig träffad av ”äger inte aktier”? Slappna av. Du äger sannolikt hundratals eller tusentals aktier via din fond, med bättre riskspridning än de flesta direktägare.

Således: grafen visar inte ett folk som lämnat börsen, den visar ett folk som bytt verktyg. Ta det som hjälper dig och skippa resten.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur du äger aktiemarknaden smartast har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Investera rätt och lätt – kom-igång-guiden för dig som inte äger något alls idag.
• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Kostnaden för aktiesparande som hobby – vad det faktiskt kostar att plocka aktier själv.
• Fler än 5 av 10 aktier ger en negativ totalavkastning – studien som förklarar varför breda fonder vinner.
• Kvinnor får sämre rådgivning på banken – om en av mekanismerna bakom könsgapet.
• De som handlar mest med aktier förlorar mest – Barber & Odeans klassiska studie om överaktivitet.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.