Var och hur gör välgörenhetspengar mest nytta?
Många av oss funderar mycket innan vi investerar. Vi tänker på den förväntade avkastningen, vilken nytta avkastningen gör, om den är hållbar eller inte, och så vidare. Men få av oss tänker på samma sätt kring välgörenhet eller ställer oss frågan: ”Hur kan jag eller mina pengar göra så mycket gott som möjligt?”
Avsnitt 157 | Publicerat 6 år sedan.
Avsnitt 157. Senast uppdaterad 8 månader sedan (2025-08-25) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan.
Innehållsförteckning
- 00:04:47 - Introduktion av Vilhelm och effektiv altruism
- 00:08:45 - En inbjudan till tankespjärn för hur vi tänker kring välgörenhet
- 00:11:10 - Det handlar inte nödvändigtvis om rätt eller fel
- 00:14:40 - Två grundfrågor: vilket område och vilket arbetssätt
- 00:16:40 - En möjlighet att förstärka sin insats
- 00:18:50 - Viktigare att fokusera på organisationens resultat än deras utgifter
- 00:20:45 - Marknadsföring som kostar pengar kan också öka donationerna
- 00:23:21 - Non-profit versus for-profit
- 00:26:20 - Hur man kan utvärdera en välgörenhet
- 00:29:02 - Vanliga misstag när man bidrar med sina pengar
- 00:34:02 - Vanliga misstag när man bidrar med sin tid
- 00:36:48 - Studie som visar att vi tenderar att ge mer från hjärtat än med intellektet
- 00:40:52 - Skillnaden mellan förebyggande insatser och krishjälp
- 00:44:10 - Tips till folk som vill ge mer till välgörenhet
- 00:47:45 - Dämpa inte ditt givande - Var stolt och sprid glädje och inspiration
- 00:51:00 - Vilhelms organisation Nemas Problemas arbetar med integration
- 00:55:05 - Den vanligaste missuppfattningen kring altruism
- 00:59:10 - Kort debatt om vart pengarna kommer bäst till nytta
- 01:03:05 - Slutord
Du kan lyssna på detta avsnitt (157) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast och Acast. För innehållsförteckningen med tider, se fliken till vänster med längden på avsnittet.
Referens: Saknas.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (13 st)
- Därför är avsnittet viktigt
- Med Wilhelm Skoglund
- Den överraskande sanningen om skolhjälp
- Tre nyckelfrågor för maximal effekt
- Administrationskostnader - det stora misstaget
- Varför vi ger mer till Rokia än till statistik
- Fyra sätt att bidra utöver pengar
- Brandsläckare vs byggare
- Månadsgivande - den enkla lösningen
- For-profit kan ge större impact
- Kontrovers: Bör vi ge till udda sjukdomar?
- Varför integration är effektiv altruism
- Viktiga nyanser att komma ihåg
- Vanliga frågor (7 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 8 månader sedan (2025-08-25) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är avsnittet viktigt
Vi tillämpar ofta noggrann analys på investeringar men sällan på välgörenhet. Detta avsnitt visar hur du kan använda samma strategiska tänkande för att maximera nyttan av dina välgörenhetspengar - vissa insatser kan ge 100 gånger större effekt än andra för samma summa.
Med Wilhelm Skoglund
Wilhelm är vice ordförande i Effektiv Altruism Sverige och driver även integrationsorganisationen Nema Problema. Hans expertis ligger i att analysera var välgörenhetspengar gör störst nytta genom att kombinera hjärta och hjärna - känsla med evidensbaserad analys.
Den överraskande sanningen om skolhjälp
Att ge avmaskningsmedel till barn i utvecklingsländer är 100 gånger mer effektivt för skolresultat än att skicka skolböcker. Barn med ont i magen kan inte koncentrera sig - medicinen kostar ören men ger år av utbildning.
Tre nyckelfrågor för maximal effekt
Innan du väljer välgörenhetsändamål, ställ dig: 1) Hur många påverkas? 2) Hur lösbart är problemet? 3) Hur förbisett är området? Klimatfrågan påverkar många men har redan massiv finansiering - din marginalnytta kan vara större på andra områden.
Administrationskostnader - det stora misstaget
Vi fixerar oss vid låga administrationskostnader istället för faktisk effekt. Som Wilhelm säger: "Du bryr dig inte om Sony har höga administrationskostnader när du köper TV - du vill ha bästa produkten för pengarna."
Varför vi ger mer till Rokia än till statistik
Experiment visar att bilden av ett enskilt barn får oss att ge dubbelt så mycket som statistik om svält. När båda kombineras sjunker givandet - vårt rationella tänkande blockerar känslan. Organisationer utnyttjar detta psykologiska fenomen.
Fyra sätt att bidra utöver pengar
1) Forskning som Norman Borlaugs vetesorter som räddade miljoner liv 2) Opinionsbildning som Bill Gates påverkan 3) "Earn to give" - tjäna mycket och ge bort hälften 4) Direkt engagemang baserat på din kompetens
Brandsläckare vs byggare
Många välgörenhetsorganisationer är som brandkåren - bra på akuta kriser men bygger inte långsiktigt. Vi behöver fler "brandingenjörer" som förebygger problem. Tänk prevention istället för bara reaktion.
Månadsgivande - den enkla lösningen
Precis som månadssparande blir månadsgivande enklare och mer effektivt. Organisationer får förutsägbara intäkter och kan planera bättre. Du slipper fatta nya beslut varje gång och missar inte heller skatteeffekter.
For-profit kan ge större impact
Vinstdrivande projekt tenderar ofta skapa större långsiktig påverkan än ideella. När investerare får avkastning återinvesterar de ofta, vilket skapar en ränta-på-ränta-effekt som saknas i traditionell välgörenhet.
Kontrovers: Bör vi ge till udda sjukdomar?
Vi menar att marginalnyttan ofta är störst på förbisedda områden. Alternativ syn: Vissa argumenterar för att stödja områden som redan har momentum och där genombrott är nära, som COVID-forskning under pandemin.
Varför integration är effektiv altruism
Wilhelm driver Nema Problema som hjälper nyanlända hitta arbete. Det skapar värde både för individen och samhällsekonomin - särskilt viktigt med Sveriges åldrande befolkning som behöver fler i arbetsför ålder.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Effektiv altruism handlar inte om självuppoffring utan om smart givande
• Det finns ingen "rätt" organisation - det beror på dina värderingar
• Marginalnyttan är viktigare än totalbeloppet
• Kombinera hjärta och hjärna - känsla och analys
• Börja där du är med det du har
"Hur kan jag använda mina knappa resurser för att hjälpa världen så mycket som möjligt?"
"Genom att ge avmaskningsmedicin till barn så kan man åstadkomma hundrafalt mycket mer för barnens skolinlärning än om man ger dem skolböcker"
"Min insats här, den marginaleffekten jag kan ha, kanske inte är så jättestor"
"Det är ju fantastiskt, förlåt, det är ju ett fantastiskt samtalsstartare. Vad har du köpt? Jag köpte 100 kilo avmaskningsmedel"
"Om man ger några tusen i månaden eller några tusen om året, så kommer man idémässigt kunna åstadkomma precis lika mycket gott för världen"
Än färre av oss tänker därefter på att använda evidens och kritiskt tänkande för att närma oss ett svar. I dagens avsnitt pratar vi med Vilhelm Skoglund om effektiv altruism som närmar sig den här frågan och på senare år dessutom blivit ett forskningsområde som undersöker hur man kan använda sina resurser för att förbättra världen så mycket som möjligt. Något som jag tror ligger många av oss nära om hjärtat.
Vilhelm, som är engagerad i organisationen Effektiv altruism i Sverige, berättar om vanliga misstag som man ofta gör och hur man undviker dem. Han delar med sig av sina bästa tips när det gäller engagemang både i tid och pengar. Vi pratar om välgörenhet i olika faser såsom förebyggande, katastrofhjälp och långsiktigt uppbyggande och hur man kan välja efter sina värderingar. Många saker är egentligen ganska självklara; som att t.ex. fokusera på den impact och påverkan organisationen har än på den administrationsutgift de har.
Det handlar också om att få hjälp på vägen med att ställa sig kloka frågor. Vilhelm pratar t.ex. om att de tre frågorna:
- Hur många påverkas av det här?
- Hur lösbart är det här problemet?
- Hur försummat är problemet?
Vidare kan man även titta på det utifrån ett nyttoperspektiv. Det vill säga ställa sig frågan: ”Hur stor är marginaleffekten av att jag engagerar mig i det här?” Är det här som min insats kommer ha störst påverkan?
Vi tror att det på många sätt handlar om att tänka tanken färdigt. Vi har i många år gjort det i investeringar men inte applicerat tankesättet på välgörenhet. Vi hoppas att du tycker att det här samtalet är intressant och ger dig nya perspektiv på hur man kan tänka hållbart även kring välgörenhet.
Intervjun är inte sponsrad och det är inget samarbete. Vi tycker själva att ämnet är spännande och ligger oss nära om hjärtat. Vi hoppas även på överseende då intervjun så här i Corona-tider är gjord på distans och det är klurigt med ljud och bild.
Tack för den här veckan,
Jan och Caroline
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Var först med att skriva en kommentar, en fundering eller en fråga i forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.


FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.


Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.


Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.


Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.















