Upp som en sol, ned som en pannkaka gäller inte börsen

Rädslan att köpa på toppen är en av de vanligaste jag möter

”Det känns dumt att köpa nu, börsen står ju på all time high.” Den meningen har jag hört i communityn i femton år, och jag har tänkt den själv många fler gånger än jag vill erkänna. Intuitionen är begriplig: det som har gått upp borde väl komma ned, som solen och pannkakan i talesättet.

Men börsen följer inte det talesättet. Grafen ovan, med data från Ritholtz Wealth Management på den amerikanska börsen 1950–2025, visar att den som köpte på en rekordnivå i snitt fick lite bättre avkastning än den som köpte vilken annan dag som helst. I den här texten går vi igenom vad datan faktiskt säger, varför intuitionen lurar oss och vad man rimligen gör med insikten.

Att köpa på en rekordnivå har historiskt gett lite högre avkastning

Mellan 1950 och 2025 gav ett köp av S&P 500 på en rekordnivå i snitt 9,4 % det kommande året, jämfört med 9,1 % för ett köp en slumpmässig dag. Samma mönster håller på längre horisonter. Ju längre tid, desto tydligare blir bilden:

Det vill säga: 100 kr investerade på en rekorddag blev i snitt cirka 129 kr efter tre år och 150 kr efter fem år, mot 127 kr respektive 149 kr för en slumpmässigt vald dag. Siffrorna för tre och fem år är ackumulerad avkastning över hela perioden, inte per år.

Resultatet är inte en enskild studies utslag. JP Morgan gjorde motsvarande jämförelse på perioden 1988–2020 och landade i samma slutsats. Den dag som känns som det sämsta tänkbara köptillfället har historiskt varit minst lika bra som vilken dag som helst.

Rekord följs av rekord, därför lurar intuitionen

Skälet till att rekordköp inte är farliga är enkelt: nya rekord klumpar ihop sig. Börsen sätter inte ett rekord och vänder, den sätter rekord i serier. Dow Jones noterade 492 nya all time highs mellan 1982 och 1999, och 279 stycken mellan 1952 och 1965. S&P 500 har enligt förvaltaren Pete Mallouk satt över 1 200 rekord sedan starten 1957. Ett rekord är med andra ord inte en varningssignal utan ett helt normalt tillstånd i en stigande marknad.

One of the most bullish things that can happen to any market is for it to reach new multi-year highs.

Barry Ritholtz, Bloomberg (2014), återgiven i All Time Highs Are Bullish (2025)

Visst, det allra sista rekordet före en björnmarknad är per definition en dålig köpdag. Men för att undvika det rekordet hade man behövt stå utanför hundratals tidigare rekord, och därmed större delen av uppgången. Av de 492 Dow-rekorden fram till toppen i mars 2000 var det bara det sista som var ”fel”. Att försöka pricka just det är samma omöjliga övning som all annan marknadstajming, eftersom börsen på kort sikt beter sig slumpmässigt. Olycksfåglarna som kraxar ”nu vänder det” vid varje rekord får uppmärksamhet just för att de triggar vår rädsla, men datan har sällan varit på deras sida.

Skillnaden är liten

Min tolkning av grafen är inte ”köp på rekorddagar, då går det bättre”. Skillnaden är 0,3 procentenheter på ett år och 1,8 procentenheter ackumulerat på tre och fem år. Det är för lite för att bygga en strategi på, och en del av förklaringen är att rekorddagar oftare inträffar i starka tjurmarknader. Den robusta slutsatsen är en annan: att köpa på toppen har historiskt inte varit sämre än att köpa en vanlig dag.

Med det sagt finns det saker grafen inte visar. Den visar snitt, inte spridning. Den som köpte på rekordet i mars 2000 fick vänta länge på plus. Siffrorna gäller den amerikanska börsen i dollar, utan hänsyn till inflation eller valutaeffekter för en svensk sparare. Men även nedsidan är mindre dramatisk än man tror: enligt RBC Global Asset Management, som räknat på samma period 1950–2025, har S&P 500 aldrig stått mer än 10 % lägre fem år efter ett rekord. Poängen är alltså inte att rekorddagar är magiska, utan att vilken enskild dag du köper på spelar förvånansvärt liten roll. Antalet år du är investerad spelar desto större.

Sluta vänta på nedgången, gör så här istället

Den dyraste strategin i det här sammanhanget är den som känns klokast: att vänta på rekylen. Jag har själv tänkt ”jag missade tåget, jag köper när det faller” fler gånger än jag kan räkna, och i princip varje gång har det varit fel. Forskningen pekar åt samma håll: köp-och-behåll slår buy-the-dip i de allra flesta perioder, eftersom den som väntar står utanför avkastningen under tiden. Det som har funkat för oss är ungefär så här:

1. Har du ett månadssparande? Rör det inte. Det köper på rekordnivåer ibland och i dippar ibland, helt utan att du behöver ha en åsikt om läget.
2. Sitter du med ett engångsbelopp? Historiskt har det varit bättre att investera allt på en gång än att sprida ut det, ungefär 2 gånger av 3 enligt Vanguard. Sover du bättre med att dela upp det över några månader är det också helt okej, det viktiga är att pengarna kommer in i marknaden enligt en plan och inte enligt en känsla.
3. Har du inte kommit igång än? Då är en rekordnivå inte ett skäl att vänta. Börja med en bred, billig och global indexfond enligt vår kom-igång-guide.

Nästa gång rubrikerna skriker ”börsen på ny rekordnivå” får du gärna läsa det som goda nyheter. Det mest sannolika utfallet efter ett rekord är, tråkigt nog för olycksfåglarna, ännu ett rekord.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i varför tid i marknaden slår tajming har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Studie: Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? – Vanguards jämförelse: engångsbelopp slår uppdelat köp 2 av 3 gånger.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – varför vänta-på-nedgången förlorar mot att sitta still.
• Försök inte tajma marknaden – ramverket som rekordrädslan är ett specialfall av.
• På kort sikt är börsen slumpmässig – därför går enskilda dagar inte att förutse.
• Vad gör man när börsen kraschar? – 40 frågor och svar för det motsatta känsloläget.
• Kom-igång-guide: börja investera rätt och lätt – praktiska första steg för dig som väntat på rätt läge.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.