Det är normalt för börsen att vara på rekordnivå

Känslan av att ha missat tåget

”Börsen är på topp, nu är det för sent att börja.” Den tanken har jag själv haft fler gånger än jag vill erkänna, och den är en av de vanligaste invändningarna vi får i communityn när någon står med pengar på kontot och tvekar. Det känns intuitivt rätt: rekord borde betyda att fallet är nära. Därför tog vi fram grafen ovan. Den räknar helt enkelt hur många nya rekordnivåer Stockholmsbörsen har satt per år sedan 1996, och bilden den ger är raka motsatsen till magkänslan. Här är grejen: rekord är inte undantaget på börsen. Det är normalläget.

586 nya rekord på 30 år gör rekord till normalläge

Mellan 1996 och 2025 satte Stockholmsbörsen, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, 586 nya rekordnivåer. Det är i snitt 19,5 nya rekord per år, och två av tre år (20 av 30) bjöd på minst ett nytt börsrekord. Den som varje gång tänkte ”nu är det för sent” fick alltså fel, om och om igen, i tre decennier.

Siffrorna kommer från våra egna beräkningar på SIXRX, samma index som ligger till grund för vår sammanställning av Stockholmsbörsens historiska avkastning 1870–2024. Så här fördelar sig de starkaste och svagaste perioderna:

Egentligen är det självklart när man tänker efter. Ett brett totalavkastningsindex, där utdelningarna återinvesteras, har en positiv förväntad avkastning över tid. Då måste det sätta nya rekord regelbundet, ungefär som att världsrekorden i längdhopp förbättras för att människor fortsätter hoppa. Ett index som slutar sätta rekord under lång tid är en avvikelse, inte tvärtom.

Rekorden kommer i gäng, och det gör torkorna också

Det mest slående i grafen är inte snittet utan tätheten: rekord föder rekord. Rekordåren ligger i tydliga kluster (1996–2000, 2006–2007, 2013–2021), och under ett genomsnittligt rekordår sattes inte 19 utan 29 nya rekord. Toppåren 2021 (58 rekord), 1997 (57) och 2013 (53) kom alla mitt i eller i början av långa uppgångsfaser.

Men! Spegelbilden är lika tydlig. Nollåren klumpar sig också: fem år i rad utan ett enda rekord efter IT-kraschen (2001–2005) och nästan lika länge efter finanskrisen. Den som köpte på 2007 års sista rekord fick vänta till 2013 innan nästa kom. Det är värt att ha med sig, för ”rekord är normalt” betyder inte ”börsen faller aldrig”. Vi har skrivit mer om den känslan i Hur stor andel av tiden är börsen ner?, där samma mynt visas från andra sidan: börsen tillbringar större delen av tiden under sin senaste topp.

Det grafen däremot inte kan säga är om dagens rekord är klustrets första eller sista. Det vet ingen, varken du, jag eller någon förvaltare. Det enda statistiken säger är att det historiskt har varit en dålig idé att anta att det är det sista.

Att vänta på dippen är dyrare än det känns

Avkastningen efter ett börsrekord har historiskt inte varit sämre än efter en vanlig dag, snarare tvärtom. J.P. Morgans genomgång av S&P 500 sedan 1988 visar att den som investerade på ett all-time high i snitt hade ungefär samma avkastning ett år senare (9,6 procent mot 9,4 procent) och bättre på två års sikt (20,2 procent mot 18,9 procent) jämfört med den som investerade en slumpmässig dag. RBC:s motsvarande analys sedan 1950 lägger till: fem år efter ett rekord har S&P 500 aldrig legat mer än 10 procent back.

Vi ser samma mönster i svensk data i vårt bildspel Vad är bäst: investera en vanlig vecka eller en vecka då en ny topp nåtts? och i studien Hold the dip, som visar att köp-och-behåll slår strategin att spara kontanter i väntan på nedgångar.

”Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves.”

Peter Lynch, förvaltare av Fidelity Magellan Fund

Så hanterar du rekordnivåer i praktiken

Det som funkat för oss är att göra frågan ”är börsen på topp?” irrelevant. Vi månadssparar i breda, billiga och globala indexfonder oavsett om börsen satte rekord igår eller inte, och försöker inte tajma marknaden. Då köper man ibland på rekord, ibland i en svacka, och slipper fatta beslut flera gånger om året.

Har du ett större engångsbelopp står du inför ett dilemma, och där säger forskningen om engångsinvestering kontra utspridning att allt på en gång oftast vinner matematiskt. Med det sagt: för den som sover bättre av att sprida köpen över 6–12 månader är det en helt rimlig kostnad för nattsömnen. Förutsättningen i båda fallen är en sparhorisont på minst fem, helst tio år eller mer, för de svaga perioderna i grafen är på riktigt. Hur du kommer igång steg för steg har vi samlat i Investera rätt och lätt.

Således: nästa gång rubrikerna skriker ”börsen på ny rekordnivå” får du gärna tänka som grafen, inte som magkänslan. Det är inte tåget som går. Det är tåget som går som vanligt.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i rekordnivåer, timing och hur du faktiskt kommer igång har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – samma index som grafen, men med 150 års historik.
• Vad är bäst: investera en vanlig vecka eller på en ny topp? – avkastningen efter rekord, i bildspelsform.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför vänta-på-dippen förlorar.
• Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? – forskningen om engångsbelopp.
• Var inte rädd att köpa på toppen – samma budskap i kortform.
• Investera rätt och lätt – kom-igång-guiden när du bestämt dig.
• Bästa fonderna – vad vi själva köper, oavsett börsnivå.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.