Rekord på börsen tenderar att hänga i gäng

Därför är ett nytt börsrekord goda nyheter

Mer än en gång har jag tänkt: ”Nu är börsen på topp, det är försent att köpa.” Det är en av de vanligaste känslorna i sparandet, och den dyker upp i communityn varje gång rubrikerna skriker om nya rekord. Därför tog jag fram datan: hur många nya rekordnivåer har den amerikanska börsen egentligen satt per år sedan 1950? Svaret förändrade hur jag själv tänker kring topparna. Rekord är inte en varningsklocka, utan normaltillståndet i en stigande marknad, och de kommer nästan aldrig ensamma.

1 449 rekord sedan 1950 och de kommer i sjok

Sedan 1950 har den amerikanska börsen (S&P 500) satt 1 449 nya rekordnivåer, vilket blir ungefär 19 stycken per år i snitt. Rekorden är dock extremt ojämnt fördelade. Antingen regnar det rekord, eller så är det torka i flera år.

Titta på toppåren i grafen. Ett enda kalenderår kan bjuda på fler rekord än ett helt decennium:

När börsen väl bryter igenom sin gamla toppnivå tenderar den att göra det om och om igen, vecka efter vecka. Ett rekord är sällan en slutstation, det är oftare ett kvitto på att marknaden är i ett av sina starka skeden. Samma mönster syns för övrigt på Stockholmsbörsen sedan 1870.

Baksidan: 36 % av åren har inte ett enda rekord

Av de 76 åren sedan 1950 saknade 27 stycken, alltså 36 %, helt nya rekord. Och precis som rekorden kommer torkan i sjok. Två gånger har börsen gått sex kalenderår i rad utan en enda ny toppnotering: 1974–1979 efter oljekrisen och 2001–2006 efter IT-kraschen. Hela decenniet 2000–2009 gav sammanlagt 13 nya rekord. Under 1990-talet var de 310.

Det här är den ärliga delen av statistiken, och den behöver sägas. Den som köpte på toppen år 2000 fick vänta många år på nästa rekord. Att stora nedgångar är en del av börsen är inte en teoretisk brasklapp utan något varje långsiktig sparare kommer uppleva flera gånger. Grafen visar också bara antalet rekord, inte avkastningen: 2022 hade faktiskt ett nytt rekord i januari och slutade ändå som ett riktigt surt börsår.

Med det sagt blir slutsatsen inte att ”vänta på kraschen”. Torrperioderna går nämligen inte att pricka i förväg, och på kort sikt är börsen i princip slumpmässig. Den som står utanför och väntar missar rekordsjoken, och det är där en stor del av avkastningen skapas.

Att köpa på toppen är historiskt en helt okej affär

Den naturliga följdfrågan är förstås: men hur går det om jag köper just på rekordnivån? Intuitionen säger ”dåligt”. Empirin säger något annat. J.P. Morgan har räknat på det för perioden 1970 till augusti 2025: 12 månader efter ett köp på all-time high var prisavkastningen i snitt 9,6 %, mot 9,4 % för köp en vanlig dag, enligt deras genomgång av investeringsprinciper för amerikanska aktier. Vi har visat samma sak i vårt bildspel om att köpa på en topp jämfört med en slumpmässig dag.

Förklaringen är egentligen grafen ovan. Eftersom rekord hänger i gäng är ett rekord oftast mitt i en uppgång, inte slutet på den. Sedan 1950 har ungefär 7 % av alla handelsdagar slutat på en ny rekordnivå enligt J.P. Morgans marknadsgenomgång. Fondförvaltaren Peter Lynch satte ord på vad väntandet gör med oss investerare:

Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves.

Peter Lynch, förvaltare av Fidelity Magellan-fonden

Rädslan för toppen kostar alltså historiskt mer än topparna själva. Det är samma mönster som i studien Hold the dip, där köp-och-behåll slog buy-the-dip: strategier som bygger på att vänta in bättre lägen förlorar oftast mot att bara vara investerad.

Vad det betyder för ditt sparande

Du behöver inte göra någonting annorlunda. Ett nytt börsrekord är inte en signal att sälja, pausa månadssparandet eller sitta på en klumpsumma i väntan på rekylen. Statistiskt sett är rekordet snarare ett helt vanligt tillstånd, ungefär 19 gånger per år sedan 1950 och i medianåret ungefär 11.

Personligen upplever jag att den här grafen gör störst nytta som motgift mot känslan ”jag missade tåget”. Tåget går nämligen igen, och igen. Det som avgör utfallet är inte om du köpte på en topp utan om du hade en sparhorisont som klarade torrperioderna, för de kommer också. Låt sparhorisonten bestämma, fortsätt månadsspara i en bred, billig och global indexfond och försök inte tajma marknaden. Det tråkiga rådet vinner även den här gången.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i rekorden, topparna och varför tajming sällan lönar sig har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd att köpa på toppen – guldkornet som sammanfattar denna grafs slutsats på en minut.
• I nästan alla tidsperioder är det bättre att köpa på en topp jämfört med en slumpmässig dag – bildspelet med avkastningssiffrorna efter köp på rekordnivå.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar varför det sällan lönar sig att vänta på nedgången.
• Hur stor andel av tiden är börsen ner? – perspektiv på hur vanligt det är att ligga under toppen.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den långa svenska historiken bakom samma mönster.
• Försök inte tajma marknaden – grundprincipen som denna graf är ännu ett argument för.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.