Amerikanska börsen 1871-2025

Därför bryr vi oss om den amerikanska börsen

När du månadssparar i en bred, billig, global indexfond går mer än hälften av pengarna till den amerikanska börsen. Det är inte ett val du gjort aktivt, det är så världens börsvärde är fördelat. Därför är det värt att ha en känsla för hur den börsen faktiskt har betett sig, inte bara senaste åren utan över riktigt lång tid.

Grafen ovan bygger på Robert Shillers dataset som sträcker sig tillbaka till 1871. Den visar den reala avkastningen, alltså efter inflation och med utdelningar återinvesterade, för varje enskilt år i 155 år. Det är en av de längsta dataserier som finns för aktiemarknaden, och den berättar något som de flesta av oss vet i teorin men glömmer i praktiken: snittet är stabilt, men enskilda år är vilda.

7 procent per år i snitt, men snittåret finns nästan inte

Mellan 1871 och 2025 gav den amerikanska börsen i genomsnitt cirka 7 procent per år efter inflation, räknat geometriskt med hänsyn till ränta-på-ränta. Det är den siffran vi brukar luta oss mot när vi räknar på rimlig långsiktig avkastning. Men nästan inget enskilt år ser ut som snittet.

Av de 155 åren i grafen hamnade bara 5 år i intervallet 5–9 procent, alltså i närheten av snittet. Resten av tiden var börsen antingen betydligt bättre eller betydligt sämre. Så här fördelar sig åren:

Vart fjärde år steg börsen mer än 20 procent realt, och vart fjortonde år föll den mer än 20 procent. Bästa året var 1933 med +53 procent, sämsta var 2008 med −39 procent. En brasklapp om sista stapeln: 2025-siffran i grafen speglar läget när sidan gjordes under våren 2025 och ska läsas som preliminär, inte som facit för helåret. Snittet på 7 procent är alltså inte en prognos för nästa år, det är medelvärdet av ett väldigt stökigt mönster.

Vart tredje år är rött och det är priset för avkastningen

Av 155 år slutade 48 på minus, ungefär vart tredje år. Det är inte ett tecken på att något är fel, utan så aktiemarknaden ser ut när den fungerar som den ska. Den höga avkastningen är ersättningen för att tåla just de röda staplarna.

Länge tänkte jag på nedgångar som avvikelser, något som ”inte borde hända”. Men tittar man på 155 år av data är de snarare en återkommande del av mönstret: depressionen på 1930-talet, inflationsåren på 1970-talet, IT-kraschen, finanskrisen 2008. Värt att notera är att även 1917 finns bland de fem sämsta åren med −37 procent realt, till stor del på grund av krigsinflationen snarare än ett börsras. Det är därför grafen visar real avkastning: om börsen går upp 10 procent men inflationen är 10 procent har din köpkraft inte växt alls.

Tid i marknaden slår timing av marknaden.

Klassiskt börsordspråk, ofta tillskrivet Ken Fisher

Det ordspråket är lätt att nicka åt en lugn dag och svårt att leva efter ett år som 2008. Men det är precis i de röda åren som det avgörs vilken avkastning du faktiskt får behålla.

De bästa åren kommer ofta direkt efter de värsta

Kraschåret 2008 föll börsen 39 procent realt. Året därpå steg den 25 procent. Efter botten 1932 kom 1933 med +53 procent, det bästa året i hela serien. Och efter 2022 års nedgång på 20 procent följde 2023 och 2024 med +18 respektive +26 procent realt. Mönstret är ingen naturlag, men det återkommer ofta nog för att vara värt att ta på allvar.

Det är därför det är så dyrt att sälja i panik. Den som klev av efter ett stort nedgångsår missade i flera av fallen den kraftigaste återhämtningen, och det finns inget tillförlitligt sätt att veta i förväg vilket år som blir vändningen. Vi har skrivit om forskningen som visar att köp-och-behåll slår buy-the-dip, och 155 år av Shiller-data pekar åt samma håll. Med det sagt: det finns också fleråriga surdegar i datat, som fyra negativa år i rad med start 1929. Garantier finns inte, bara odds. Odds som historiskt belönat den som satt kvar.

Vad 7 procent realt betyder för ditt sparande

7 procent real avkastning per år låter inte dramatiskt, men det dubblar din köpkraft ungefär vart tionde år enligt 72-regeln. Du kan räkna på ditt eget sparande i vår ränta-på-ränta-kalkylator.

Några praktiska slutsatser av 155 års data:

• Räkna realt, inte nominellt. 7 procent efter inflation motsvarar grovt 9–10 procent nominellt vid normal inflation. Blanda inte ihop dem när du gör din egen kalkyl.
• Räkna hellre lite lägre. USA är ett av historiens bästa börsutfall. Globalt har den reala avkastningen varit lägre, så 5–7 procent realt är ett ödmjukare antagande för en global portfölj.
• Planera för att vart tredje år är rött. Pengar du behöver inom några år hör hemma på räntekonto, inte i aktieindexfonder. Det är kärnan i vår fyra-hinkar-modell.
• Automatisera månadssparandet. Då köper du även de år det känns som sämst, vilket historiskt ofta varit de bästa köptillfällena.

Sättet att få snittet på 7 procent är nämligen lite kontraintuitivt: du måste vara med alla år, även de elva som tappade mer än 20 procent. Den svenska motsvarigheten berättar för övrigt samma historia, vilket du kan se i vår graf över Stockholmsbörsen 1870–2024.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i historisk avkastning och vad den betyder för ditt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – studien bakom siffrorna vi själva räknar med.
• All historisk avkastning 1870–2015 – internationell jämförelse av aktier, obligationer och fastigheter.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska systergrafen.
• Bästa fonderna – så omsätter du historiken i en billig global indexfond.
• Ränta-på-ränta-kalkylatorn – räkna på vad 7 procent per år gör med ditt sparande.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – varför det sällan lönar sig att vänta på nedgången.
• Valutarisk i indexfonder är till stor del en illusion – svaret på den vanligaste invändningen mot USA-tunga fonder.
• Fyra-hinkar-modellen – så strukturerar du sparandet så att röda år inte sänker dig.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.