Coronakraschen: -30% på 30 dagar

Grafen alla borde se innan de investerar sin första krona

Om jag bara fick visa en enda graf för någon som funderar på att börja investera, skulle det vara den här. Den visar värdet av 100 kr investerade i amerikanska S&P 500 i juni 2015 och hur det utvecklats dag för dag i tio år, fram till juni 2025. Slutsiffran är 300 kr, en tredubbling.

Men det är inte slutsiffran som är poängen. Poängen är resan dit: våren 2020 försvann en tredjedel av värdet på en månad. Samma graf rymmer alltså både det bästa argumentet för att investera och den ärligaste varningen om vad det kostar längs vägen. Det är precis den dubbelheten resten av den här artikeln handlar om.

Coronakraschen: -34 procent på 33 dagar

Under coronakraschen, mellan den 19 februari och den 23 mars 2020 föll S&P 500 med 33,9 procent på bara 33 dagar. I grafen syns det som att 100 kr investerade 2015 hade vuxit till nästan 165 kr, för att fem veckor senare vara värda 109 kr. Enligt Federal Reserve Bank of St. Louis toppade indexet på 3 386 punkter och bottnade på 2 237. Som jämförelse tog finanskrisen 2008 ungefär 17 månader på sig att nå botten medan corona behövde fem veckor.

Sidans rubrik säger ”-30 % på 30 dagar” och det är den avrundade minnesregeln. De exakta siffrorna är alltså ännu lite värre. Här är de viktigaste punkterna i grafen:

Det mest svårsmälta är ändå detta: trots att börsen var ned 33,9 procent i mars slutade 2020 som helhet på plus. Den som somnade i januari och vaknade i december hade missat hela dramat. Vi har gått igenom hur man hanterar exakt den här situationen i avsnittet Vad gör man när börsen kraschar?

Börsens bästa dagar gömmer sig mitt i de värsta veckorna

Grafens kanske viktigaste lärdom är att de bästa och de värsta börsdagarna bor på samma adress. Den värsta enskilda dagen under hela tioårsperioden var den 16 mars 2020 med -12,0 procent. En av de bästa kom åtta dagar senare: +9,4 procent den 24 mars 2020. För att få de bästa dagarna måste man alltså stå ut med att vara investerad genom de värsta.

Så här ser extremdagarna i grafen ut:

• Värsta dagarna: -12,0 % (16 mars 2020), -9,5 % (12 mars 2020), -7,6 % (9 mars 2020)
• Bästa dagarna: +9,5 % (9 april 2025), +9,4 % (24 mars 2020), +9,3 % (13 mars 2020)

Lägg märke till att fem av sex inträffade inom samma tre veckor våren 2020, och att seriens allra bästa dag kom i april 2025, fem dagar efter att Trumps tullbesked fått börsen att tappa 6,0 procent på en dag. Enligt Wikipedias sammanställning av börsoron 2025 var det den största endagsuppgången sedan 2008. Den som sålde i paniken på fredagen missade studsen på onsdagen. Det är därför vi tjatar om att man inte ska försöka tajma marknaden, och varför forskningen visar att köp-och-behåll till och med slår ”buy the dip”. Marknaden ger ingen förvarning, varken på vägen ned eller på vägen upp.

Återhämtningen tog 148 dagar 2020, men 746 dagar 2022

Coronakraschen återhämtades rekordsnabbt. Den 18 augusti 2020 var grafen tillbaka över toppen från februari, 148 dagar efter botten. Men det var undantaget, inte regeln. Nedgången 2022 ser mycket beskedligare ut i grafen, -25,4 procent, men den var utsmetad över 282 dagar och det dröjde till januari 2024, alltså drygt två år efter toppen, innan värdet var återtaget.

Min reflektion efter alla år är att det utdragna är psykologiskt jobbigare än det dramatiska. En krasch på fem veckor hinner man nästan inte reagera på. Tjugo månader av ”det går fortfarande inte upp” är där de flesta tappar tålamodet, börjar pilla i portföljen och låser in förlusterna. Vi har samlat fem experters bästa tips för när börsen skakar och rådet är anmärkningsvärt samstämmigt: gör ingenting, eller så lite som möjligt.

Räkna alltså inte med snabba återhämtningar. Planera för den långsamma varianten och bli positivt överraskad av den snabba.

Låt sparhorisonten bestämma vad som får ligga på börsen

Eftersom börsen bevisligen kan tappa en tredjedel av värdet på en månad får pengar du behöver snart inte ligga där. Samma data som visar -33,9 procent på 33 dagar visar nämligen +200 procent på tio år, motsvarande cirka 11,6 procent per år. Risken och avkastningen är inte två olika saker, det är samma sak betraktad över olika tidshorisonter. Det är därför vi säger att man inte ska vara rädd för rätt risk, utan omfamna den, eftersom risken är det vi får betalt för.

Så svaret på frågan ”hur ska jag investera?” börjar alltid med motfrågan: när behöver du pengarna?

• Kort sikt (0–3 år): bankkonto med insättningsgaranti. Punkt.
• Mellanlång sikt (4–9 år): en kombination, t.ex. 50 % indexfonder och 50 % bankkonto/räntor.
• Lång sikt (10+ år): hög risk i breda, billiga och globala indexfonder eller en fondrobot.

Ett strukturerat sätt att tänka kring detta är fyra-hinkar-modellen, och är du nybörjare finns hela kom-igång-guiden i Investera rätt och lätt. En brasklapp hör också hemma här: grafen visar indexets utveckling i dollar, utan utdelningar, avgifter, skatt eller hänsyn till inflation och valutakurs. Den exakta siffran på ditt konto blir en annan, men mönstret, att det svänger brutalt på kort sikt och växer på lång, är det viktiga. Den som har rätt pengar i rätt hink kan titta på nästa krasch med samma lugn som på den här grafen: i backspegeln ser de alltid ut som köplägen, mitt i kändes de som världens undergång.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i hur man bygger ett sparande som klarar nästa krasch har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Vad gör man när börsen kraschar? – vår genomgång av exakt situationen i grafen.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför risken är det vi får betalt för.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturen som gör att du kan sitta still i båten.
• Investera rätt och lätt – kom-igång-guiden för dig som är ny.
• Bästa fonderna – konkreta förslag på breda, billiga och globala indexfonder.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy the dip – studien som visar varför det inte lönar sig att vänta på nedgångar.
• Studie: investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? – för dig som sitter med en klumpsumma och tvekar.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.