Vilken avkastning kan
man förvänta sig från börsen?
Snittavkastning per rullande 3-, 5, 10- och 20 årsperioder sedan 1926
Att tiden är spararens bästa vän är ingen nyhet för dig som följt oss länge. Men hur bra vän är den? Graferna nedan visar att ungefär tre fjärdedelar av alla sparhorisonter längre än tre år har historiskt haft en årsmedelavkastning på över 7%. Mer förvånande är att över hälften av alla perioder har haft över 10% avkastning per år – både på den svenska och amerikanska börsen. Det är en jätteskillnad med tanke på ränta-på-ränta-effekten.
Viktig info: Denna graf berör sparande och investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-06-17. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Poängen redan från start
Sedan 1926 har 73 % av alla 20-årsperioder på Stockholmsbörsen gett över 10 % per år i snittavkastning. Grafen visar hur oddsen förändras med sparhorisonten, både för den svenska och den amerikanska börsen.
Tålamod har slagit 7 % i 93 % av fallen
93 % av alla rullande 20-årsperioder på Stockholmsbörsen sedan 1926 har gett en snittavkastning över 7 % per år. Det gör antagandet om 7 % till ett försiktigt antagande, inte ett optimistiskt. Läs mer.
73 % av 20-årsperioderna över 10 %
Nästan tre av fyra 20-årsperioder på svenska börsen har gett mer än 10 % per år sedan 1926. Vid den takten dubblas pengarna ungefär vart sjunde år. Läs mer.
Längre horisont, bättre odds
Andelen svenska perioder över 7 % per år stiger från 67 % på 3 års sikt till 93 % på 20 års sikt. Tiden jämnar ut oddsen till spararens fördel, och det är ett av få samband som hållit i hundra år. Läs mer.
Sverige slog USA på 20 års sikt
På 20 års sparhorisont har 73 % av de svenska perioderna gett över 10 % per år, mot 55 % för S&P 500. Det är 18 procentenheters skillnad, tvärtemot bilden av USA som den självklara vinnarbörsen. Läs mer.
Dött lopp på korta horisonter
På 3 års sparhorisont har 58 % av perioderna gett över 10 % per år, identiskt för svenska och amerikanska börsen. Skillnaden mellan marknaderna syns först på 10 och 20 års sikt. Läs mer.
5-årsdippen bryter mönstret
Vid 10 %-tröskeln har bara 54 % av de svenska 5-årsperioderna klarat gränsen, mot 58 % av 3-årsperioderna. Historien är ingen perfekt trappa, frekvenser är inte naturlagar. Läs mer.
72-regeln: dela 72 med avkastningen
Dela 72 med årsavkastningen i procent så får du ungefär antalet år det tar för pengarna att dubblas. Vid 10 % per år blir det 7,2 år, vid 7 % ungefär 10 år. Läs mer.
Dubblingarna staplas: 2x, 4x, 8x, 16x
En dubbling per decennium ger 2x på 10 år, 4x på 20 år, 8x på 30 år och 16x på 40 år. Räkna hur många dubblingar du har kvar till 85-årsdagen, för de flesta är det fler än de tror. Läs mer.
Tumregel: dubbling vart tionde år
Med börsens långsiktiga snitt på cirka 7 % per år dubblas kapitalet ungefär vart tionde år. Månadssparar du samtidigt går det ännu snabbare. Läs mer.
Snittet 7 % händer nästan aldrig
Att börsen ger cirka 7 % i snitt betyder inte 7 % varje år, snittet uppstår ur enskilda år på plus 35 % och minus 40 %. Det vi får betalt för är att stå ut med svängningarna. Läs mer.
USA är inte enda stället för avkastning
Svenska börsen har historiskt nått 10 %-tröskeln oftare än den amerikanska på 10 och 20 års sikt. Det är inget skäl att flytta hem allt sparande, men ett argument mot att se USA som det enda stället där avkastning skapas. Läs mer.
Siffrorna är nominella
Alla andelar i grafen är före inflation, fondavgifter och skatt. 10 % per år under 1980-talets tvåsiffriga inflation var något helt annat än 10 % idag. Läs mer.
Rullande perioder överlappar
En enskild stark börsepok räknas in i många rullande perioder samtidigt, så observationerna är inte oberoende. Att 73 % av historiska 20-årsperioder gett över 10 % betyder inte 73 % sannolikhet framåt. Läs mer.
Datan: egna beräkningar + Ritholtz
Den amerikanska serien bygger på Ben Carlsons beräkningar på Ritholtz Wealth Management, den svenska på egna beräkningar på SIXRX. SIXRX fanns inte 1926, så den svenska serien bakåt är rekonstruerad från historiska data. Läs mer.
Viktiga nyanser att komma ihåg
• Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning • Siffrorna är nominella och före avgifter • S&P 500 räknas i dollar, en svensk sparare har dessutom valutaeffekt • Rullande perioder överlappar och är inte oberoende observationer
Hur bra vän är tiden egentligen?
Att tiden är spararens bästa vän har vi sagt i snart tjugo år. Men när jag räknade på hur ofta börsen faktiskt levererat över olika avkastningsnivåer blev till och med jag förvånad. Sedan 1926 har 93 % av alla rullande 20-årsperioder på Stockholmsbörsen (SIXRX) gett en snittavkastning över 7 % per år, och 73 % har gett över 10 % per år. Det är inte bara att tålamod lönar sig. Det är att tålamod historiskt sett lönat sig oftare och bättre än de flesta av oss vågar räkna med. Graferna på den här sidan visar exakt hur ofta, per sparhorisont, både för den svenska och den amerikanska börsen.
73 % av alla 20-årsperioder har gett mer än 10 % per år
Ju längre du har varit investerad, desto större andel av de historiska perioderna har slagit varje rimlig avkastningströskel. Det är grafens viktigaste budskap, och mönstret är anmärkningsvärt stabilt. På tre års sikt har 67 % av perioderna på Stockholmsbörsen gett mer än 7 % per år. På tjugo års sikt är andelen 93 %.
Så här ser hela trappan ut för svenska börsen, baserat på alla rullande perioder 1926–2025:
| Sparhorisont | Över 7 %/år | Över 8 %/år | Över 10 %/år |
|---|---|---|---|
| 3 år | 67 % | 64 % | 58 % |
| 5 år | 75 % | 67 % | 54 % |
| 10 år | 83 % | 79 % | 66 % |
| 20 år | 93 % | 90 % | 73 % |
Notera en liten detalj: vid just 10 %-tröskeln dippar 5-årsperioderna (54 %) under 3-årsperioderna (58 %). Historien är inte en perfekt trappa, och det är en bra påminnelse om att det här är frekvenser i historiska data, inte naturlagar. Men tydlig är omisskännlig, tiden jämnar ut oddsen till spararens fördel, vilket också är hela poängen med att låta sparhorisonten bestämma allt.
7 % är ett försiktigt antagande, inte ett optimistiskt
Vi brukar räkna med att börsen ger ungefär 7 % per år i snitt, i linje med vår genomgång av vad som är en rimlig avkastning långsiktigt. Det grafen visar är att det antagandet historiskt varit i underkant: 9 av 10 svenska 20-årsperioder har slagit det. Samtidigt är ett snitt på 7 % inte detsamma som 7 % varje år, tvärtom händer exakt 7 % nästan aldrig ett enskilt år.
Den amerikanska serien i grafen bygger på beräkningar från Ben Carlson på Ritholtz Wealth Management, som gjort samma undersökning på S&P 500 sedan 1926. Hans slutsats är värd att rama in:
”Investing in the stock market would be far easier if you could simply bank on 10% each and every year.”
Ben Carlson, A Wealth of Common Sense (2023)
Det är precis det man inte kan. Snittet uppstår ur en vild blandning av enskilda år på plus 35 % och minus 40 %. Det vi får betalt för är att stå ut med den berg- och dalbanan, eller som vi brukar säga: var inte rädd för rätt risk, omfamna den.
Svenska börsen har slagit den amerikanska på de långa horisonterna
På 10 och 20 års sikt har den svenska börsen nått 10 %-tröskeln klart oftare än den amerikanska. På 10 års sparhorisont har 66 % av de svenska perioderna gett över 10 % per år, mot 51 % för S&P 500. På 20 år är gapet 18 procentenheter: 73 % mot 55 %.
På de korta horisonterna är det däremot i princip dött lopp, på 3 år ligger båda på 58 %. Min tolkning efter att ha vänt och vridit på den historiska avkastningsdatan i många år är att svenska börsen tenderar att vara starkare på långa tidsperioder men något mer slumpmässig på korta. Det är dock inget argument för att flytta hem hela sparandet. En liten hemmamarknad bär högre risk, S&P 500-siffrorna är i dollar medan en svensk sparare dessutom har valutaeffekten, och historiken säger som bekant inget säkert om framtiden. Men det är ett gott argument för att inte behandla USA som det enda stället där avkastning skapas.
72-regeln: räkna dina dubblingar istället för dina procent
Procentsatser är abstrakta, dubblingar är konkreta. Med 72-regeln delar du 72 med årsavkastningen och får ungefär antalet år det tar för pengarna att dubblas. Vid 10 % per år dubblas kapitalet ungefär vart sjunde år (72/10 = 7,2), och det utfallet har alltså inträffat i 73 % av alla svenska 20-årsperioder sedan 1926.
Det fina är att dubblingarna staplas på varandra:
- 10 år: 1 dubbling, pengarna har blivit 2x
- 20 år: 2 dubblingar, 4x
- 30 år: 3 dubblingar, 8x
- 40 år: 4 dubblingar, 16x
En övning jag gillar är att räkna hur många dubblingar du har kvar till 85-årsdagen. Är du 45 år och räknar konservativt med en dubbling per decennium har du fyra kvar, det vill säga 16 gånger pengarna. Vill du räkna på dina egna siffror har vi en ränta-på-ränta-kalkylator och en kalkylator för genomsnittlig årsavkastning som gör jobbet åt dig.
Det grafen inte visar
En graf som denna är lätt att misstolka, så låt oss vara ärliga med begränsningarna. Siffrorna är nominella, alltså före inflation. En tioprocentig avkastning under 1980-talets tvåsiffriga inflation var något helt annat än 10 % idag, och realt krymper alla andelar i tabellen. Siffrorna är också före fondavgifter och skatt, eftersom index inte går att köpa direkt.
Den viktigaste invändningen är dock statistisk: rullande perioder överlappar varandra. En enskild stark börsepok räknas in i många av perioderna samtidigt, så observationerna är inte oberoende. Att 73 % av historiska 20-årsperioder gett över 10 % betyder inte att du har 73 % sannolikhet att få det framåt. Dessutom fanns inte SIXRX som index 1926; den svenska serien bakåt är rekonstruerad från historiska data i våra egna beräkningar. Med det sagt: ingen av invändningarna ändrar grafens riktning. Tiden har historiskt jämnat ut oddsen rejält till den tålmodiges fördel, och det är ett av få samband inom sparande som faktiskt har hållit i hundra år.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Fördjupning och ytterligare lite nörderi
Snittavkastning på 7, 8 och 9% per år också
Nedan följer liknande graf som ovan fast med fler avkastningsgränser:
Jämförelse med amerikanska börsen SP500
Jag brukar rätt ofta göra en sanity-check på den här typen av grafer för att se om den ligger i linje med den amerikanska börsen. Historiskt sett har nämligen den svenska börsen gett en något bättre avkastning än den amerikanska till en något högre risk.
Nedan ser du samma beräkningar på SP500.
Jag upplever att även denna datan går i linje med att tiden är vår vän.
Läs vidare
Vill du fördjupa dig i historisk avkastning och vad tiden gör med sparandet har vi samlat de mest relevanta sidorna här:
- Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – primärsidan för den svenska börshistoriken som grafen bygger på.
- Ränta-på-ränta-kalkylatorn – se vad 7 eller 10 % per år gör med ditt sparande.
- Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – studien bakom vårt 7 %-antagandet.
- All historisk avkastning 1870–2015 – det bredare historiska dataunderlaget.
- Låt sparhorisonten bestämma allt – principen som grafen bevisar.
- Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför risken är det vi får betalt för.
- 7 % per år händer nästan aldrig – snittet är ett snitt, inte ett löfte.
Bilaga: Data till grafen
Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.
| Sparhorisont | Svenska börsen (SIXRX) | Amerikanska börsen (SP500) |
|---|---|---|
| 3 års sparhorisont | 58 % | 58 % |
| 5 års sparhorisont | 54 % | 59 % |
| 10 års sparhorisont | 66 % | 51 % |
| 20 års sparhorisont | 73 % | 55 % |
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Stöd RikaTillsammans
RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.
Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.
Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.
Tack för att du hejar på oss!

Från 49 kr/månad
Eller stöd oss via...
Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffeeTillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.


Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.


Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .


Lagomfällan: när livet är okej, men något ändå saknas
Stefan och Zandra har gjort allt rätt. God ekonomi, mer tid med barnen, mindre lönearbete. Ändå har livet blivit lite platt. Så ser lagomfällan ut och så tar man sig vidare.


Bästa aktiva globalfonden 2020 var inte längre i toppen 2025
Bara 16 % av 408 globala aktiefonder höll sig i topphalvan två femårsperioder i rad enligt SPIVAs nya rapport. .














