90% av alla 10 års perioder går plus

Nio av tio tioårsperioder på börsen har slutat på plus

132 av 146 rullande tioårsperioder på den amerikanska börsen sedan 1871 har gett positiv real avkastning, alltså 90 %. Det är vad grafen ovan visar, räknad på Robert Shillers data för S&P Composite med utdelningar återinvesterade och inflationen bortdragen. Varje stapel är en tioårsperiod: stapeln vid 2024 visar snittavkastningen per år 2015–2024.

Jag återkommer till den här grafen oftare än nästan någon annan. Den besvarar nämligen frågan de flesta sparare egentligen ställer: ”Vågar jag sätta in pengarna, tänk om det kraschar?” Svaret historien ger är att på tio års sikt har det nästan alltid ordnat sig. Men de 10 % som gick minus är minst lika lärorika som de 90 % som gick plus, så låt oss titta på båda.

Tiden förvandlar risken till någonting vi får betalt för

Snittet över alla 146 perioder är 7 % real avkastning per år, och 7 % per år dubblar köpkraften på ungefär tio år. Det är kärnan i varför vi tjatar om långa sparhorisonter: risken det enskilda året är stor och slumpmässig, men över ett decennium har den historiskt jämnats ut till någonting som mest liknar en uppförsbacke med gupp.

”Ju längre du sparar, desto större sannolikhet att gå plus.”

Ett av få säkra samband inom sparande, RikaTillsammans

Det är därför vi i fyra-hinkar-modellen lägger pengar med tio års horisont eller mer i tillväxthinken, med hög aktieandel. Forskningen pekar åt samma håll: i studien om 100 % aktier hela livet är slutsatsen att lång horisont motiverar betydligt högre aktieandel än vad de flesta har. Risk på kort sikt och risk på lång sikt är helt enkelt två olika saker, och det är den långsiktiga risken vi får betalt för.

De 14 förlustperioderna klustrar kring tre katastrofer

Det mest slående med de negativa staplarna är inte att de finns, utan var de ligger. Alla 14 perioder som slutade på minus hör hemma i tre historiska kluster:

• Slutår 1918–1921: första världskriget och den efterföljande inflationen. Här ligger också rekordbottnen: perioden 1911–1920 gav −4,15 % per år, ungefär en tredjedel av köpkraften borta på ett decennium.
• Slutår 1974–1982: oljekriserna och 70-talets inflation, sju förlustperioder inom loppet av nio år.
• Slutår 2008–2010: det ”förlorade decenniet” där IT-kraschen och finanskrisen rymdes i samma tioårsfönster.

Med det sagt: även de värsta utfallen är mildare än många tror. Den absolut sämsta tioårsperioden på 154 år stannade vid ungefär −35 % totalt, realt. Det är surt, men det är inte noll, och i samtliga fall kom återhämtningen. Mönstret bekräftas av bredare amerikanska genomgångar, t.ex. Winthrop Wealths analys av S&P 500 där 93 % av tioårsperioderna 1928–2019 var positiva nominellt. Förlustdecennierna har aldrig varit slumpvisa olyckor, de har krävt katastrofer av världskrigsklass.

Plus är inte samma sak som bra avkastning

Spridningen mellan staplarna är enorm, och det är den som 90 %-siffran döljer. Den bästa tioårsperioden, 1919–1928, gav 17,45 % per år realt, nästan en femdubbling av kapitalet. Den sämsta åt upp en tredjedel. Fem perioder hamnade på mellan 0 och 0,4 % per år: tekniskt sett plus, men i praktiken tio förlorade år för köpkraften.

Här är de viktigaste datapunkterna ur grafen:

Det vill säga: grafen lovar inte 7 % om året. Den visar att utfallet på tio år historiskt legat någonstans mellan −4 och +17 % per år, med tyngdpunkten klart på plussidan. Den som måste ta ut pengarna ett visst år kan inte luta sig mot snittet, och det är precis därför sparhorisonten ska styra var pengarna ligger.

Grafen mäter köpkraft, inte kontosiffror

Allt i grafen är realt, alltså efter inflation, och det är ett medvetet val. Nominellt kan kontot ha växt samtidigt som du blivit fattigare i vad pengarna faktiskt köper. De röda klustren kring 1918–1921 och 1974–1982 är till stor del inflationens verk snarare än kursrasens: börsen stod still medan priserna drog iväg.

För svenska förhållanden gäller samma logik. Vi har gjort motsvarande genomgång av Stockholmsbörsens historiska avkastning 1870–2024, och poängen står sig: det är köpkraften som ska växa, inte siffran på skärmen. Det är också därför ett sparkonto som ger mindre än inflationen är en garanterad real förlustaffär på lång sikt, hur tryggt det än känns. En brasklapp förtjänar att upprepas: grafen visar världens mest framgångsrika aktiemarknad. Den som bara tittar på USA får en något för ljus bild av vad aktier globalt levererat, och framtiden har inga garantier.

Så använder du grafen i ditt eget sparande

Den praktiska slutsatsen är inte ”börsen går alltid upp”, utan ”ge pengarna tid och rätt hink”. Så här skulle jag omsätta grafen:

1. Låt sparhorisonten styra. Pengar du behöver inom några år hör inte hemma på börsen, oavsett vad 90 %-siffran säger. Pengar med tio års horisont eller mer gör det.
2. Sluta vänta på rätt tillfälle. På tio års sikt har nästan alla tillfällen varit rätt tillfälle, även de som såg läskiga ut. Månadsspara i en bred, billig och global indexfond och låt tiden göra jobbet.
3. Räkna med röda staplar. Någon gång under din spartid kommer ett uselt decennium. Bestäm redan nu vad du gör när börsen kraschar, så slipper du improvisera när det händer.

Personligen tycker jag det vackraste med grafen är det tråkiga i den: ingen tajming, ingen fingertoppskänsla, bara 154 år som belönat den som satt still i båten. Är du ny i sparandet är kom-igång-guiden den naturliga starten.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i tidshorisont, risk och långsiktigt sparande har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför rätt risk är det vi sparare faktiskt får betalt för.
• Fyra-hinkar-modellen – så matchar du sparhorisont mot rätt risknivå i praktiken.
• Bästa fonderna – breda, billiga och globala indexfonder för tillväxthinken.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten till grafens dataserie.
• 100 % aktier hela livet? Ja, säger forskningen – forskningsstödet för hög aktieandel vid lång horisont.
• Kom-igång guide: börja investera rätt och lätt – nästa steg för dig som vill omsätta grafen i handling.
• Vad gör man när börsen kraschar? – beteendesidan när de röda staplarna skapas.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.