Ingen 20 års period har gått back på amerikanska börsen
Amerikansk real börsdata 1871–2025 visar hur risken faller när sparhorisonten går från 1 till 20 år.
Viktig info: Denna graf berör sparande och investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-06-27. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Poängen med grafen
Grafen visar real amerikansk börsavkastning på 1, 5, 10 och 20 års sparhorisont mellan 1871 och 2025. Den stora poängen är att risken historiskt har ändrat karaktär när tiden ökat. Läs mer.
20 år är inte magi
En 20 års sparhorisont gör inte aktier riskfria, men den har historiskt gjort utfallet mycket mer stabilt. I siffrorna var 136 av 136 tjugoårsperioder positiva realt. Läs mer.
Var tredje ettårsperiod backade
På ett års sikt var 48 av 155 observationer negativa, alltså 31,0 %. Det är därför kortsiktigt börssparande ofta känns mer som tajming än investering. Läs mer.
Risken faller i steg
Andelen negativa perioder föll från 31,0 % på 1 år till 19,9 % på 5 år och 9,6 % på 10 år. På 20 års sikt var andelen 0,0 % i datasetet. Läs mer.
Sämsta året var 2008
Den sämsta ettårsperioden var 2008 med −39,29 %. Samma slutår var 20-årskolumnen ändå +5,27 % per år realt. Läs mer.
Sämsta 20-årsperioden
Den sämsta 20-årsperioden slutade 1920 och gav +0,54 % per år realt. Det är ingen fantastisk avkastning, men det var fortfarande positiv köpkraft. Läs mer.
Bästa 20-årsperioden
Den bästa 20-årsperioden slutade 1999 och gav +13,10 % per år realt. Det visar att lång tid både kan dämpa nedsidan och fortfarande lämna plats för stark avkastning. Läs mer.
Snittet är inte resan
En positiv 20-årsperiod betyder inte att vägen dit var lugn. Investeraren kunde fortfarande uppleva kraftiga fall under perioden. Läs mer.
Realt, inte nominellt
Grafen bygger på real avkastning, alltså efter inflation. Det gör den mer relevant för köpkraft, men inte identisk med svensk avkastning efter valuta, skatt och avgifter. Läs mer.
Historik är inte garanti
Att ingen 20-årsperiod gått back i siffrorna är ett historiskt utfall, inte en naturlag. Det är ett stöd för långsiktighet, inte ett löfte om framtiden. Läs mer.
Överlappande perioder
Rullande perioder är pedagogiska men inte oberoende observationer. En dålig epok syns i flera intilliggande 5-, 10- och 20-årsfönster. Läs mer.
Låt horisonten bestämma
Pengar som behövs snart ska inte spela samma spel som pensionspengar. Sparhorisonten är en av de viktigaste faktorerna när risken ska väljas. Läs mer.
Tajming blir svårt
När ett enskilt börsår historiskt rört sig mellan −39,29 % och +53,25 % blir nästa år svårt att gissa. Det talar för regelbundet sparande framför försök att pricka rätt läge. Läs mer.
Tid som riskdämpare
Tiden har historiskt varit den starkaste riskdämparen i den här serien. Inte för att dåliga år försvinner, utan för att de får mindre makt över slutresultatet. Läs mer.
Använd grafen rätt
Grafen ska göra oss lugnare, inte kaxigare. Den hjälper oss välja rätt plats för pengarna och hålla fast vid planen när börsen svänger. Läs mer.
Bilagan visar rådata
Bilagan innehåller hela tabellen bakom grafen via Flourish-shortcoden. Där syns varje slutår och respektive avkastning för 1, 5, 10 och 20 års sparhorisont. Läs mer.
Kärnan i en mening
På kort sikt är börsen osäker, men på lång sikt har bred aktieexponering historiskt blivit mycket mer förutsägbar. Det är därför tid ofta är viktigare än tajming. Läs mer.
20 år är inte magi, men det ändrar oddsen
Det finns få grafer som är så bra på att sänka pulsen som den här. Den visar amerikanska börsen från 1871 till 2025, inflationsjusterat och jämför vad som historiskt hänt om du sparat i 1, 5, 10 eller 20 år.
Det viktiga är inte att börsen blir riskfri. Det blir den inte. Det viktiga är att risken ändrar karaktär när tiden ökar. På ett års sikt kan utfallet vara nästan vad som helst: +53,25 % som bäst och −39,29 % som sämst i den här serien. På 20 års sikt har alla 136 rullande perioder varit positiva i real avkastning.
Min reflektion är att det här är en av de mest praktiska graferna för vanliga sparare. Den svarar inte på frågan "vad händer nästa år?". Den svarar på en bättre fråga: "Vilken typ av risk tar jag om jag ger sparandet tillräckligt med tid?"
Risken faller i steg när tiden ökar
Den syntetiserade analysen visar hur nedsidan krymper när sparhorisonten förlängs. Jag har räknat direkt i de lokala Flourish-siffrorna: antal observationer, andel negativa perioder, median, bästa och sämsta utfall per sparhorisont.
| Sparhorisont | Antal perioder | Negativa perioder | Andel negativa | Sämsta period | Median | Bästa period |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 år | 155 | 48 | 31,0 % | −39,29 % (2008) | 10,06 % | 53,25 % (1933) |
| 5 år | 151 | 30 | 19,9 % | −11,76 % (1920) | 7,78 % | 28,65 % (1928) |
| 10 år | 146 | 14 | 9,6 % | −4,15 % (1920) | 7,10 % | 17,45 % (1928) |
| 20 år | 136 | 0 | 0,0 % | 0,54 % (1920) | 6,86 % | 13,10 % (1999) |
Det är en ganska brutal skillnad. På 1 års sikt var ungefär var tredje period negativ. På 5 års sikt var ungefär var femte period negativ. På 10 års sikt var ungefär var tionde period negativ. På 20 års sikt fanns ingen negativ period alls i det här underlaget.
Det vill säga: tiden gör inte börsen jämn, men den gör utfallet mer begripligt. Den stora vinsten med långsiktighet är inte att du slipper dåliga år. Den stora vinsten är att de dåliga åren får mindre makt över slutresultatet.
Det värsta 20-årsfönstret var fortfarande positivt
Det mest intressanta med grafen är egentligen inte att den bästa 20-årsperioden gav +13,10 % per år. Det är att den sämsta 20-årsperioden ändå gav +0,54 % per år realt.
Det är en viktig nyans. +0,54 % per år realt är inte en fantastisk investering. Det är inte ett utfall man bygger drömkalkyler på. Men det är ändå positiv köpkraft efter två decennier, i en serie som innehåller depression, krig, inflation, finanskriser och många perioder där det säkert kändes som att "nu är det annorlunda".
Ta 2008 som exempel. Det enskilda året var −39,29 %, den sämsta ettårsperioden i datasetet. Men 20-årskolumnen för samma slutår visar +5,27 % per år realt. För den som bara tittade på ett år såg det förskräckligt ut. För den som faktiskt ägt hela 20-årsperioden såg bilden helt annorlunda ut.
Det är därför jag ofta tjatar om att sparhorisonten ska bestämma risken. Pengar som du behöver inom ett, två eller tre år hör inte hemma på börsen. Men pengar som har 20 år på sig spelar ett annat spel.
En annan sak jag gillar med grafen är att den gör skillnad på risk och obehag. Risken att slutresultatet blev negativt försvann i just 20-årsdatan, men obehaget på vägen gjorde det inte. Det är en viktig skillnad för alla oss som ibland blandar ihop "det känns dåligt nu" med "det här var en dålig plan".
Där grafen kan lura oss
Grafen är stark, men den ska inte läsas som ett löfte. Den säger vad som hänt i amerikansk real börsdata mellan 1871 och 2025. Den säger inte att framtiden måste se likadan ut eller att en svensk sparare får exakt samma resultat efter valuta, skatt, fondavgifter och beteendemisstag.
Det finns också en annan fälla: rullande perioder överlappar. En dålig epok syns i flera intilliggande perioder, så observationerna är inte oberoende lotter i en hatt. Det gör grafen pedagogisk, men den är inte samma sak som ett kontrollerat experiment.
Jag tycker inte att de här invändningarna förstör grafens värde. Tvärtom. De hjälper oss använda den rätt. Poängen är inte "aktier kan aldrig gå fel". Poängen är "om du har en lång sparhorisont, en bred exponering och klarar att sitta kvar, har historiken varit betydligt snällare än känslan i stunden".
Så använder jag grafen i praktiken
För mig blir grafen ett beslutsstöd för vilken hink pengarna ska ligga i. Pengar som behövs snart hör hemma i buffert, sparkonto eller lågriskhink. Pengar som har lång tid på sig kan däremot få bära mer aktierisk, eftersom historiken visar att tid har varit den starkaste riskdämparen.
Det är också ett bra vaccin mot tajming. När ett enskilt år historiskt rört sig mellan −39,29 % och +53,25 % blir det ganska tydligt hur svårt det är att gissa nästa stapel. Men när 20-årsperioderna historiskt legat mellan +0,54 % och +13,10 % per år realt blir det lika tydligt varför regelbundet sparande och uthållighet är så underskattat.
Därför: använd inte grafen för att bli kaxig. Använd den för att bli lugnare och mer konsekvent. Det är ofta skillnaden mellan att ha en bra strategi på papper och att faktiskt orka följa den när börsen gör det börsen alltid gjort: går upp, går ner och belönar den som ger den tid.
Bilaga: Data till grafen
Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.
Tabellen visar real årlig avkastning för amerikanska börsen per slutår och sparhorisont: 1 år, 5 år, 10 år och 20 år. Den viktigaste sammanfattningen är att 48 av 155 ettårsperioder var negativa, medan 0 av 136 tjugoårsperioder var negativa.
Visa alla tabell-data.
| År | 1 års sparhorisont | 5 års rullande | 10 års rullande | 20 års rullande |
|---|---|---|---|---|
| 1871 | 10,6% | |||
| 1872 | 10,6% | |||
| 1873 | -1,0% | |||
| 1874 | 16,8% | |||
| 1875 | 8,7% | 9,0% | ||
| 1876 | -10,2% | 4,5% | ||
| 1877 | 10,8% | 4,6% | ||
| 1878 | 30,4% | 10,5% | ||
| 1879 | 26,0% | 12,2% | ||
| 1880 | 26,6% | 15,6% | 12,3% | |
| 1881 | 0,8% | 18,3% | 11,2% | |
| 1882 | 4,5% | 17,0% | 10,6% | |
| 1883 | 4,9% | 12,0% | 11,2% | |
| 1884 | -3,1% | 6,3% | 9,2% | |
| 1885 | 28,7% | 6,6% | 11,0% | |
| 1886 | 18,7% | 10,2% | 14,2% | |
| 1887 | -8,1% | 7,4% | 12,1% | |
| 1888 | 2,1% | 6,8% | 9,4% | |
| 1889 | 14,5% | 10,4% | 8,3% | |
| 1890 | -10,9% | 2,6% | 4,6% | 8,4% |
| 1891 | 29,1% | 4,3% | 7,2% | 9,2% |
| 1892 | 4,8% | 7,1% | 7,2% | 8,9% |
| 1893 | -8,9% | 4,7% | 5,8% | 8,5% |
| 1894 | 10,2% | 3,9% | 7,1% | 8,1% |
| 1895 | 2,0% | 6,8% | 4,7% | 7,8% |
| 1896 | 3,5% | 2,1% | 3,2% | 8,6% |
| 1897 | 17,2% | 4,4% | 5,8% | 8,9% |
| 1898 | 21,8% | 10,7% | 7,7% | 8,5% |
| 1899 | -5,8% | 7,3% | 5,6% | 6,9% |
| 1900 | 23,5% | 11,4% | 9,1% | 6,8% |
| 1901 | 14,7% | 13,7% | 7,8% | 7,5% |
| 1902 | -1,8% | 9,8% | 7,1% | 7,2% |
| 1903 | -9,4% | 3,5% | 7,0% | 6,4% |
| 1904 | 25,7% | 9,7% | 8,5% | 7,8% |
| 1905 | 19,8% | 9,0% | 10,2% | 7,4% |
| 1906 | 1,5% | 6,4% | 10,0% | 6,6% |
| 1907 | -27,9% | 0,0% | 4,8% | 5,3% |
| 1908 | 40,5% | 9,1% | 6,3% | 7,0% |
| 1909 | 7,8% | 5,8% | 7,7% | 6,6% |
| 1910 | -0,1% | 2,0% | 5,5% | 7,3% |
| 1911 | 8,1% | 3,3% | 4,8% | 6,3% |
| 1912 | 0,8% | 10,5% | 5,1% | 6,1% |
| 1913 | -12,0% | 0,6% | 4,8% | 5,9% |
| 1914 | -4,3% | -1,7% | 2,0% | 5,2% |
| 1915 | 33,2% | 4,1% | 3,1% | 6,6% |
| 1916 | -3,2% | 1,8% | 2,6% | 6,2% |
| 1917 | -36,7% | -7,2% | 1,3% | 3,0% |
| 1918 | 4,8% | -3,9% | -1,7% | 2,2% |
| 1919 | 4,9% | -2,1% | -1,9% | 2,8% |
| 1920 | -20,6% | -11,8% | -4,2% | 0,5% |
| 1921 | 29,1% | -6,5% | -2,4% | 1,1% |
| 1922 | 30,3% | 8,0% | 0,1% | 2,6% |
| 1923 | 1,1% | 7,2% | 1,5% | 3,1% |
| 1924 | 26,2% | 11,2% | 4,3% | 3,2% |
| 1925 | 24,8% | 21,8% | 3,7% | 3,4% |
| 1926 | 15,3% | 19,0% | 5,5% | 4,0% |
| 1927 | 38,9% | 20,6% | 14,1% | 7,5% |
| 1928 | 39,8% | 28,7% | 17,5% | 7,5% |
| 1929 | -4,8% | 21,6% | 16,3% | 6,8% |
| 1930 | -18,8% | 11,6% | 16,6% | 5,7% |
| 1931 | -35,8% | -0,7% | 8,7% | 3,0% |
| 1932 | -0,9% | -7,2% | 5,8% | 2,9% |
| 1933 | 53,3% | -5,5% | 10,3% | 5,8% |
| 1934 | -4,3% | -5,4% | 7,3% | 5,8% |
| 1935 | 42,8% | 5,9% | 8,7% | 6,2% |
| 1936 | 33,8% | 22,7% | 10,4% | 7,9% |
| 1937 | -33,8% | 13,2% | 2,5% | 8,1% |
| 1938 | 26,0% | 8,8% | 1,4% | 9,1% |
| 1939 | 2,0% | 10,2% | 2,1% | 9,0% |
| 1940 | -10,3% | 0,4% | 3,1% | 9,7% |
| 1941 | -18,8% | -9,1% | 5,6% | 7,1% |
| 1942 | 7,5% | 0,1% | 6,4% | 6,1% |
| 1943 | 23,4% | -0,3% | 4,2% | 7,2% |
| 1944 | 17,3% | 2,5% | 6,3% | 6,8% |
| 1945 | 35,1% | 11,3% | 5,7% | 7,2% |
| 1946 | -23,0% | 10,1% | 0,0% | 5,1% |
| 1947 | -4,0% | 7,6% | 3,8% | 3,1% |
| 1948 | 3,8% | 4,0% | 1,8% | 1,6% |
| 1949 | 18,9% | 4,3% | 3,4% | 2,7% |
| 1950 | 20,7% | 1,9% | 6,5% | 4,8% |
| 1951 | 19,6% | 11,3% | 10,7% | 8,1% |
| 1952 | 17,0% | 15,8% | 11,7% | 9,0% |
| 1953 | 0,2% | 15,0% | 9,4% | 6,7% |
| 1954 | 49,2% | 20,4% | 12,0% | 9,1% |
| 1955 | 34,5% | 23,0% | 12,0% | 8,8% |
| 1956 | 3,2% | 19,4% | 15,3% | 7,4% |
| 1957 | -12,2% | 12,8% | 14,3% | 8,9% |
| 1958 | 35,4% | 19,7% | 17,4% | 9,3% |
| 1959 | 12,0% | 13,1% | 16,7% | 9,8% |
| 1960 | -1,8% | 6,2% | 14,3% | 10,3% |
| 1961 | 29,2% | 11,1% | 15,2% | 12,9% |
| 1962 | -10,9% | 11,4% | 12,1% | 11,9% |
| 1963 | 20,2% | 8,8% | 14,1% | 11,7% |
| 1964 | 15,5% | 9,4% | 11,2% | 11,6% |
| 1965 | 10,4% | 12,0% | 9,1% | 10,5% |
| 1966 | -11,4% | 3,9% | 7,4% | 11,3% |
| 1967 | 17,4% | 9,8% | 10,6% | 12,4% |
| 1968 | 10,0% | 7,8% | 8,3% | 12,7% |
| 1969 | -16,8% | 1,0% | 5,1% | 10,7% |
| 1970 | -2,7% | -1,5% | 5,0% | 9,6% |
| 1971 | 10,1% | 2,8% | 3,4% | 9,1% |
| 1972 | 17,9% | 2,9% | 6,3% | 9,1% |
| 1973 | -23,5% | -4,3% | 1,6% | 7,7% |
| 1974 | -34,2% | -8,7% | -4,0% | 3,4% |
| 1975 | 29,1% | -3,4% | -2,5% | 3,1% |
| 1976 | 16,8% | -2,2% | 0,3% | 3,8% |
| 1977 | -12,2% | -7,8% | -2,6% | 3,8% |
| 1978 | -1,1% | -2,9% | -3,6% | 2,2% |
| 1979 | 4,3% | 6,4% | -1,4% | 1,8% |
| 1980 | 15,7% | 4,1% | 0,3% | 2,6% |
| 1981 | -10,5% | -1,3% | -1,7% | 0,8% |
| 1982 | 14,8% | 4,2% | -2,0% | 2,1% |
| 1983 | 18,7% | 8,0% | 2,4% | 2,0% |
| 1984 | 0,7% | 7,3% | 6,9% | 1,3% |
| 1985 | 26,6% | 9,2% | 6,7% | 2,0% |
| 1986 | 22,8% | 16,4% | 7,2% | 3,7% |
| 1987 | -4,4% | 12,2% | 8,1% | 2,6% |
| 1988 | 13,8% | 11,2% | 9,6% | 2,8% |
| 1989 | 24,4% | 16,0% | 11,6% | 4,9% |
| 1990 | -8,0% | 8,9% | 9,1% | 4,6% |
| 1991 | 18,4% | 8,1% | 12,2% | 5,0% |
| 1992 | 12,3% | 11,6% | 11,9% | 4,7% |
| 1993 | 7,0% | 10,3% | 10,8% | 6,5% |
| 1994 | -2,2% | 5,1% | 10,4% | 8,6% |
| 1995 | 35,0% | 13,5% | 11,1% | 8,9% |
| 1996 | 19,6% | 13,7% | 10,9% | 9,0% |
| 1997 | 29,6% | 17,0% | 14,3% | 11,1% |
| 1998 | 23,5% | 20,4% | 15,2% | 12,4% |
| 1999 | 18,4% | 25,1% | 14,6% | 13,1% |
| 2000 | -8,8% | 15,6% | 14,5% | 11,8% |
| 2001 | -14,2% | 8,2% | 10,9% | 11,5% |
| 2002 | -22,0% | -2,3% | 6,9% | 9,4% |
| 2003 | 20,0% | -2,8% | 8,2% | 9,4% |
| 2004 | 9,3% | -4,4% | 9,4% | 9,9% |
| 2005 | 3,6% | -1,9% | 6,5% | 8,8% |
| 2006 | 11,4% | 3,4% | 5,8% | 8,3% |
| 2007 | 2,1% | 9,1% | 3,3% | 8,6% |
| 2008 | -39,3% | -4,8% | -3,8% | 5,3% |
| 2009 | 26,6% | -2,0% | -3,2% | 5,4% |
| 2010 | 12,3% | -0,4% | -1,1% | 6,4% |
| 2011 | -0,8% | -2,7% | 0,3% | 5,5% |
| 2012 | 14,8% | -0,3% | 4,3% | 5,6% |
| 2013 | 27,8% | 15,7% | 4,9% | 6,5% |
| 2014 | 15,0% | 13,5% | 5,5% | 7,4% |
| 2015 | 1,3% | 11,1% | 5,2% | 5,9% |
| 2016 | 9,5% | 13,3% | 5,1% | 5,4% |
| 2017 | 18,4% | 14,1% | 6,6% | 4,9% |
| 2018 | -3,7% | 7,8% | 11,7% | 3,6% |
| 2019 | 23,3% | 9,3% | 11,4% | 3,8% |
| 2020 | 16,9% | 12,5% | 11,8% | 5,1% |
| 2021 | 19,8% | 14,5% | 13,9% | 6,9% |
| 2022 | -20,1% | 5,9% | 9,9% | 7,0% |
| 2023 | 17,8% | 10,2% | 9,0% | 6,9% |
| 2024 | 26,4% | 10,7% | 10,0% | 7,7% |
| 2025 | -4,7% | 6,3% | 9,3% | 7,3% |
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Det är jättedyrt och dumt att få panik och sälja av när börsen skakar
Här är priset för att sälja indexfonden och flytta pengarna till bankkontot i försök att tajma marknaden. Jämförelse av svenska börsen och bankkonto.


Rika har samma problem, bara med fler nollor
Lär känna vår kollega Oliver Allemog som får RikaTillsammans att rulla i kulisserna.


Uttag av pension: så gör du rätt
Monica Sjödin om varför uttagsordningen är fel fråga och varför planen bör ligga klar tio år före första kronan.


Pengar, ansvar och RikaTillsammans bakom kulisserna
Del två av det personliga samtalet om identitet, ansvar, att jobba ihop som par och varför det blev indexfonder. Del 2 av 2.


Pengar, rädsla och tjugo år av hårt arbete
Ett personligt avsnitt om vägen från korridoren i Lund där vi träffades 2003, till dagens RikaTillsammans. Del 1 av 2. .















