Framtida förväntad avkastningpå räntor ca 4 %

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Bonusavsnitt om räntor, tillbaka med Oscar
2. Reklamtydlighet och riskreservation
3. Förväntad avkastning på räntedelen
4. Inflöden och utflöden under 2022
5. Räntefonder på ISK eller depå
6. Olika skolor för att komponera en ränteportfölj
7. Ränterisk och kreditrisk
8. Statsobligationer och kreditrisk
9. USA som låntagare och svarta svanar
10. Att konstruera räntedelen efter syfte
11. Räntor som krockkudde
12. Hög sharpekvot och kapitalbevarande
13. Räntor när man vunnit det ekonomiska spelet
14. Tillgångar svåra att nå som privatperson
15. Naturlig avkastning som princip
16. Varför Lysa väljer naturlig avkastning
17. Pensionspengar och långa horisonter
18. Långsiktighet med ett leende
19. Kan privatpersoner köpa statspapper?
20. Att hitta info om duration
21. Mejla förvaltaren direkt
22. Varför flera snarlika obligationsfonder
23. Räntedel anpassad efter sparhorisont
24. Genomsnittlig sparhorisont hos Lysa
25. Lysa aktier mot global indexfond
26. Hållbarhet och ESG på räntesidan
27. Gröna obligationer
28. Hur mycket krymper det hållbara alternativet
29. Vad borde vi ha frågat om räntor?
30. FRN-fonder, kreditrisk utan ränterisk
31. Bakom kulisserna på fondbolaget
32. Ränteportföljens revansch
33. Sämsta rådet i finansbranschen
34. Krypto i backspegeln
35. Lekhinken och alternativa investeringar
36. Familjens egen lekhink
37. En bok på nattduksbordet
38. Tack och avrundning

Bonusavsnitt om räntor, tillbaka med Oscar

Oscar: Med en framtida förväntad avkastning på 4 procent så här i början av 2023 så skulle jag säga att räntor absolut är tillbaka i spel, för man kan få en bra avkastning med en betydligt lägre risk.

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Här kommer ett bonusavsnitt till avsnitt 287. Det är ett samarbete och reklam för Lysa. Det var så att vi hade pratat så mycket om räntor med Oscar, som är vd på fondbolaget och som är med och sätter ihop portföljen för Lysa. Så vi tänkte att i stället för att ha ett mastodontavsnitt så blev det ett ordinarie avsnitt och ett bonusavsnitt. Och vad ska vi säga, i det här blir det väl lite mer nörderi. Vi pratar om så här: om man inte vill ha sin ränteportfölj hos Lysa utan vill konstruera sin egen, hur ska man tänka om man vill maximera avkastningen, eller om jag vill ha så trygg sparkrockkudde som möjligt? Lite variationer på ränteportföljen kan man säga. Och lite fördjupning.

Jan: Har du inte lyssnat på det ordinarie avsnittet 287 så rekommenderar vi nog att lyssna på det först.

Caroline: Ja, det är nog det bästa, innan man fortsätter.

Jan: Men det går att lyssna på fristående så klart också.

Reklamtydlighet och riskreservation

Jan: Precis som vanligt är det viktigt att säga att vi har investerat våra egna pengar i Lysa. Det här är ett samarbete, så vi är inte opartiska. Vi gillar Lysa och har haft våra pengar hos dem länge. Och när vi pratar om investeringar, viktigt att komma ihåg, det finns inga garantier. Räntor kan gå upp, de kan gå ner, man kan tjäna pengar, man kan förlora pengar. I värsta fall kan man förlora hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Så det är viktigt att man har det med sig. Och sen har vi så klart också en sponsrad länk i beskrivningen om man gillar Lysa. Men jag tänker, det är väl inte så mycket mer vi ska säga.

Caroline: Nej.

Jan: Då tänker jag att vi släpper på Oscar. Varmt välkommen tillbaka, Oscar Björklund. Du är ju vd på Lysas fondbolag. Du har jobbat på iZettle, Brummer & Partners, civilingenjör, ekonomexamen också, och nu är du ansvarig för Lysas portföljer. Så varmt välkommen tillbaka.

Oscar: Stort tack, jättekul att vara här.

Förväntad avkastning på räntedelen

Jan: Ja, jag tänker så här, vi hoppar rakt in i det. Vi har ju haft ett avsnitt innan där vi pratat lite mer generellt. Men om vi tar en fråga från Fredrik Rydin. Då skriver han så här: vore intressant att höra vad Oscar tycker att man kan räkna med för förväntad avkastning från räntedelen i en Lysaportfölj. Historiskt har ni väl sagt så här, jag räknar 0,5–1 procent. Men sen har ju räntorna ökat ganska mycket senaste året.

Oscar: Ja, men exakt. Och jag tror att över långa tidsperioder så ska man förvänta sig någonstans mellan 1 och 3 procent från räntedelen i en portfölj. Sen kommer det så klart variera över tid. Och när vi tittar på de underliggande fonder som vi äger och räknar ihop den förväntade avkastning som de har rapporterat och kommunicerat, så landar det runt ungefär 4 procent i dagsläget per år framgent, givet nuvarande ränteläge. Sen kan det så klart förändras om Riksbanken höjer räntan ytterligare.

Oscar: Ja, men då kommer vi kanske se ett litet nedställ på räntesidan igen och ökad förväntad avkastning. Men om man sänker räntan eller den plattar ut, då kanske man tar hem en del av den förväntade avkastningen i närtid, och så ser vi en långsiktigt något lägre. Men någonstans runt 4 procent skulle jag säga i dagsläget för våra ränteportföljer.

Jan: Hur skulle du säga att den ligger för aktier? Ligger den fortfarande, ska man kunna räkna på 6, 7, 8 procent?

Oscar: Långsiktigt så har man ju räknat med någonstans 6–8 procent för aktier, för en global aktieportfölj. Och det finns väl ingenting som fundamentalt har förändrats i de antagandena, utan jag skulle säga att det ligger fortsatt på ungefär samma nivå. Sen kan det ju på samma sätt variera. Jag såg bilder från Fondbolagens förening i går som visar att svenska marknaden har gått allt mellan plus någonstans runt 70 procent och minus någonstans runt 40 procent ett enskilt år. Men snittet ligger i deras siffror något högre, runt 10 procent för svenska marknaden, på långa tidsserier.

Inflöden och utflöden under 2022

Jan: Där såg vi också, vi pratade om det lite kort i går, för det var ju Fondbolagens föreningsrapport, de är ju en branschorganisation. Hur var siffrorna för 2022? Var det inflöden eller utflöden?

Oscar: Det var totalt sett inflöden på ett antal miljarder för fondmarknaden. Men det är inklusive PPM, och PPM står för en rätt stor andel av dem. Så exklusive PPM har det inte varit lika positivt, utan då har man sett utflöden över året. Men där måste man ge en eloge till Lysas kunder. För vi har, tvärtemot branschen, sett inflöden kontinuerligt under 2022. Så det verkar som att de som sparar långsiktigt med Lysa fortsätter sitt månadssparande. Vilket vi är oerhört glada för. Och det är ett jätteförtroende vi har fått från våra kunder.

Oscar: Annars brukar jag normalt säga att när man kollar på de här Fondbolagens föreningsgraferna, så är de så här perfekt negativt korrelerade med hur marknaden går. Så när marknaden går ner, då tar man ut pengar. I stället för att köpa billigt och sen sälja när det har gått upp, så är det precis tvärtom. Men det är ju en annan grej.

Jan: Ska vi ta nästa fråga här från... ska du läsa här från Havest?

Caroline: Havest.

Räntefonder på ISK eller depå

Jan: Hur ser Oscar på skatteeffekten av att ha räntefonder på ISK som Lysa har? Ställer inte det väldigt höga krav på att räntorna och avkastningen är högre än 2 eller 3 procent per år? Svenska räntefonder har ju svårt att nå dit.

Oscar: Ja, men det där är en intressant fråga som tenderar att bli något matematisk i sin natur om man vill svara på den. Men han har ju helt rätt i att valet av att ha räntor på ISK eller på depå, det kommer ju bero på den förväntade avkastningen, givet den referensränta som sattes i november föregående år. Som det ser ut i dagsläget så ligger den förväntade avkastningen runt 4. Och den där brytgränsen för när det är fördelaktigt att ha det på depå eller ISK ligger runt 3, lite drygt 3 procent. Så har man en förväntad avkastning över 3, då är det fortsatt fördelaktigt att ha räntor på ett ISK.

Oscar: Sen vet vi ju så klart inte vad som kommer hända kommande år. Men man kan bara ta det beslutet på den förväntade avkastningen då. Så än så länge ser det ut som att det fortsatt kommer vara ISK. Och det finns ju en viss dynamik här. Höjs räntan ytterligare till nästa år, då kommer den förväntade avkastningen på räntor öka, men brytpunkten ökar också. Och sänks räntan, ja men då kommer brytpunkten sänkas, men den förväntade avkastningen framgent kanske sänkas något. Vi kommer givetvis monitorera det. Och skulle vi hamna i en situation där det skulle vara uppenbart mer fördelaktigt att ha på depå, då kommer vi prioritera att hitta en lösning.

Jan: För då hade man kunnat separera ut räntedelen till en aktiefonddepå, tänker du?

Oscar: Det skulle säkert kunna vara en av de potentiella åtgärderna man skulle kunna göra. Man skulle kunna titta på hur räntedelen är komponerad, finns det saker man kan göra där? Det finns flera saker man skulle kunna titta på. Men i dagsläget ser det ut som att ISK fortfarande är rätt skal, så att säga.

Olika skolor för att komponera en ränteportfölj

Jan: Jag tänker att innan så sa du också att det finns lite olika skolor när man komponerar en sån här ränteportfölj. Att man kan titta så här, att gå på någon marknadsviktad del eller en geografisk del, och sen landade vi i att vi har en övervikt mot Sverige. Men kan du inte resonera lite kring de här olika skolorna? Alltså så här, när vi säger aktier så ska man äga hela höstacken. Hur kan man resonera kring räntor? Är det samma resonemang som håller där?

Oscar: Jag tycker inte... det finns komponenter av det resonemanget som håller, och sen i andra delar så håller det inte alls. Ett exempel på där det inte håller är ju det här med att på aktiesidan är det väldigt lätt att säga att desto större bolag, desto större vikt. Vi marknadsviktar. På räntesidan känns det inte fullt så naturligt att säga att desto mer skuld, desto större vikt ska den ha i vår portfölj. För det betyder att jätteskuldsatta bolag kan få en stor vikt. Men det är inte nödvändigtvis de som allra bäst kan betala tillbaka sin skuld eller sina ränteutbetalningar över tid. Så där måste man tänka lite annorlunda.

Ränterisk och kreditrisk

Oscar: Men det jag tänker på när jag ser på den här komponeringen, det är att bryta upp det här återigen i de här två riskslagen som vi pratade om i föregående avsnitt. Vi har ränterisk, som handlar om den här alternativkostnaden. Om man skulle kunna få bättre ränta på någon annan investering, vilket gör att värdet på ens obligation ökar och minskar för att kompensera för det. Och vi har kreditrisk, vilket är risken för att det här bolaget eller staten man lånar ut till inte kan betala tillbaka.

Oscar: Om vi börjar med kreditrisk, då skulle jag säga att där kan man tänka ganska likt som på aktiemarknaden. Man vill äga, man vill diversifiera bort den specifika bolagsrisken. Så man vill äga så många bolag som möjligt för att få en bred exponering. Så man inte är utsatt för något specifikt bolag, någon specifik bransch eller någon specifik region. Sen blir viktningen lite komplex då, eftersom man inte enkelt kan vikta det bolag som har mest skuld, utan man får hitta ett annat sätt. Man kan ha en lika vikt, eller man kan titta på andra olika nyckeltal för att säkerställa den vikten.

Oscar: Det här är också en del av det som gör att indexförvaltning för räntor är mycket mer ovanligt, åtminstone på den svenska marknaden. Det finns en del globalt, men det är inte lika vanligt som för aktiemarknaden, för det är svårare att komponera de här indexarna.

Statsobligationer och kreditrisk

Oscar: Tittar man i stället på, om vi för ett ögonblick låtsas att stater inte kan gå i konkurs, att det inte finns någon kreditriskkomponent i det, utan att svenska staten är 100 procent säker, man kommer alltid få tillbaka sina pengar, man kommer få sin ränteutbetalning. Ja, men då finns det ju inget behov av att diversifiera. Sen kan man tänka sig att man ser på andra stater som ett nytt tillgångsslag som man vill lägga till för att det har andra positiva egenskaper. Men om man bara har svenska staten så finns det ingen anledning att diversifiera på en massa olika obligationer. Utan då gäller det kanske att utgå från sin investeringshorisont och sina specifika behov, för att förstå vilken duration man vill ha, hur mycket ränterisk man vill ta.

Oscar: Däremot kan det finnas andra anledningar att diversifiera, och det handlar ju om likviditet. Man vill kunna köpa och sälja och ta sig ur den här positionen om man behöver pengar. Så även där kan det finnas ett behov av att diversifiera på lite olika duration, flera olika statsobligationer. Och kanske då också lägga till andra snarlika tillgångsslag som bostadsobligationer, som rör sig väldigt likt statsobligationer och beter sig på samma sätt, men erbjuder en viss likviditet då. Så likheter och olikheter i förhållande till aktiemarknaden, skulle jag säga.

USA som låntagare och svarta svanar

Caroline: Jag tänkte på det här med statsobligationer. Man blir ju ibland chockad när man hör hur mycket skulder som USA har, till exempel. Men räknar man ändå USA som ett så säkert land att låna ut pengar till?

Oscar: Nu har inte jag koll på de exakta siffrorna. Det har väl pratats om att vissa sådana här ratinginstitut har funderat på att nedgradera USA från högsta ratingen till en lägre. Och det kanske de redan har gjort, eller gjort vid något tillfälle. Men generellt sett räknar man ju USA som ett extremt säkert land att låna ut till. Och de problemen man har sett har ju handlat om mer administrativa och politiska problem med att höja de här budgettaken. Men det finns väl inte så jättemånga som ifrågasätter USA:s förmåga att betala sina skulder över tid, givet att man får ordning på administrationen kring det. Men återigen, man ska inte ta någonting för givet. Svarta svanar har dykt upp på andra ställen i världen där man inte alls har förutsett dem.

Jan: Precis.

Att konstruera räntedelen efter syfte

Jan: Men jag tänker också, Oscar, skulle inte du kunna resonera, för det pratade vi också om innan, lite kring hur man konstruerar, alltså väldigt grovt, hur man konstruerar sin räntedel i förhållande till sin aktiedel beroende på om man har lite så här: jag vill till exempel maxa avkastningen, eller jag vill ha det som en krockkudde. Alltså beroende på vilket fokus man har. Hur ska man tänka?

Oscar: Ja, precis.

Jan: Det här är för nördarna som inte använder er, utan är så här: ja, men vi gör det själva.

Caroline: Säg så, Oscar, det går inte utan att lysa.

Oscar: Jag förstår inte vad du menar.

Jan: Nej, men det är ju jätteintressant, och det finns ju många som tycker det här är spännande och roligt att hålla på med och vill lägga en del av sin fritid på det. Och det har jag full respekt för. Vi har ju en tråd med 500 inlägg, liksom.

Oscar: Och jag ska vara helt ärlig, hade inte jag jobbat med det här på heltid varje dag, så hade jag säkert också velat lägga en del av min fritid på att konstruera portföljer när jag sitter hemma på kvällarna. Nu disponerar jag den på andra saker. Men vi har kommit tillbaka till det flera gånger, och det beror så klart på syftet med investeringen.

Räntor som krockkudde

Jan: Men om jag ska säga, jag vill ha ett komplement, jag vill ha en krockkudde.

Oscar: En krockkudde, absolut. Är syftet en krockkudde i förhållande till aktier, då skulle jag titta på hur den aktieportföljen ser ut. Är den global? Troligtvis kommer den vara det, forskningen säger så. Ja, men då kanske man ska ha ett visst mått av globala räntor. För globala räntor kommer ha en bättre krockkudde-möjlighet jämfört med globala aktier än vad svenska räntor kommer ha. Och sen är ju inte Sverige ett isolerat land, utan Sverige lever ju i en väldigt europeisk miljö kan man säga, men också väldigt influerad av USA. Så att man behöver kanske inte gå 100 procent globalt om man inte hittar valutasäkrade, utan då kan man gå mot stat. Men då vill man ju öka den här inflationsrisken för att få ett komplement. Så man har en möjlighet att ta risk på att om räntan sänks kraftigt för att stimulera ekonomin, ja, men då ska man tjäna pengar, och om räntan ökar kraftigt, då ska man kanske förlora lite pengar på räntedelen. Så den skulle kunna fungera tillsammans med aktier i det scenariot. Så lite längre räntefonder vill jag ha, men jag vill ha det som ett komplement.

Hög sharpekvot och kapitalbevarande

Oscar: Sen skulle man kunna, om man tittar på ett annat syfte, att man skulle skapa den jättebra portföljen ur ett riskperspektiv. Alltså risk- och avkastningsperspektiv, med en hög sharpekvot. Då vill man ju hitta flera tillgångsslag som kan samverka ihop med aktierna. Och då skulle jag vilja ha ett visst mått av kreditrisk i en sån portfölj. Jag skulle kanske vilja ha en mellanduration och inte en alltför lång duration, utan en något lägre. Och komplettera med både utvecklingsmarknader, men jag skulle vilja komplettera med realränteobligationer, företagsobligationer etc., för att få flera olika tillgångsslag som samverkar i en portfölj över tid.

Oscar: Sen skulle man vilja ha en kapitalbevarande strategi. Ja, men då skulle man vilja gå ner i alla typer av riskslag så klart. Man vill inte ta särskilt mycket risk, utan då vill man ju minimera aktiedelen, man vill minimera ränterisken och man vill minimera kreditrisken. Och då handlar det ju om korta statsobligationer som ändå tenderar att ge någon typ av real avkastning över långa tider.

Räntor när man vunnit det ekonomiska spelet

Jan: Så här hade jag en fråga, nu hittar jag inte vem det var som frågade den. Men om man till exempel så här, jag brukar ibland säga att man har vunnit det ekonomiska spelet, eller man är i FIRE. Hur ska man tänka kring räntor då, när man vill bevara kapitalet och kunna leva på avkastningen mer eller mindre?

Oscar: Just det, det här är en jätteintressant fråga. Och där finns det ju... jag upplever att, nu är inte jag något vandrande uppslagsverk, men lite forskning på området har jag försökt få i mig genom åren. Jag upplever att det kanske finns en diskrepans mellan den rena akademin och hur vissa tänker rent praktiskt på det här. I akademin brukar man ju prata om en sån här 60/40-portfölj, eller att man kanske ska övervikta räntor ytterligare lite för att hitta en balans i den portföljen. Medan många som implementerar de här som privatpersoner kanske tittar på en allvädersportfölj eller liknande, som har en annan typ av förutsättningar att generera avkastning i olika miljöer.

Det där året när man går back, man kan inte avvara att köpa mat det året, utan även det året måste man äta och bo.

Oscar: För det det handlar om i slutändan, det är ju att man kanske inte har ett behov av att maximera avkastning över tid, men man vill vara ganska säker på att man får ut ett par procent per år så man har någonting att köpa mat för. Och då vill man hitta en portfölj som har en förutsättning att ge lite avkastning varje år. Då tror åtminstone jag starkt på att hitta väldigt många olika tillgångsslag som har en naturlig positiv förväntad avkastning som kan generera avkastning i olika klimat.

Tillgångar svåra att nå som privatperson

Oscar: Men sen är det svårt, för som privatperson är det väldigt svårt att få tillgång till vissa typer av infrastrukturprojekt som kanske kan vara jättebra i vissa scenarier, fastighetsprojekt eller liknande. Och då kanske det är bättre att i ett sånt läge titta på andra typer av tillgångar.

Jan: Ja, som vadå?

Oscar: En klassisk allvädersportfölj blandar in råvaror och guld till exempel. Det skulle kunna vara något för den typen av investerare att titta på. Men då tycker jag att man måste göra hemläxan väldigt noga och förstå vad det är man investerar i. Förstå hur de här kontrakten fungerar, vilka kostnader som finns förknippade med att äga guld över tid och liknande. Så att man inte bara har hittat ett koncept på internet och tycker att det låter bra. Man ska vara ganska intresserad och förstå det här om man ska titta på olika produkter som skapar avkastning med hjälp av derivat till exempel.

Naturlig avkastning som princip

Jan: Ja, för det var ju också en fråga, det var Fnord som hade den frågan. Men det var ju någon också som skrev så här att vi har haft den här frågan uppe tidigare, men ni på Lysa har ju gjort ett strategiskt beslut, så här att vi investerar bara i saker med naturlig avkastning. Så kan du inte bara, för den som hör det här första gången: okej, men vad är naturlig avkastning och hur skiljer det sig från annat?

Oscar: Jo, men absolut. Och det handlar ju framför allt om de breda kategorierna aktier och räntor. Aktier ger ju naturlig avkastning i den mån att man får utdelningar över tid som aktieägare. Räntor ger naturlig avkastning i den mån att man får ränteutbetalningar över tid som ägare av obligationen. Sen finns det ju vissa typer av... är man ägare av en fastighet så får man ju hyresinbetalningar över tid. Så det har ju också en möjlighet att ge naturlig avkastning. På samma sätt skulle en skogsfastighet kunna ge naturlig avkastning, för man kan avverka och sälja skog över tid. Och det medför inte kostnader om man kan kapitalisera på det här. Sen finns det massa underhållskostnader med en skogsfastighet så klart, men tanken är väl att man ska kunna få ut lite mer av skogen än vad det kostar att underhålla den.

Oscar: Däremot tillgångsslag som inte ger en naturlig avkastning, det är ju till exempel guld eller valuta för den delen, eller andra tillgångar som kostar att spara över tid. Man kan investera i konst, i vin, i andra tillgångar som faktiskt historiskt sett har levererat en värdeuppgång, men inte naturligt har ett kassaflöde som tickar in. Det är den typen av andra avkastningar då, eller andra investeringsobjekt.

Jan: Ja. Och varför har ni gjort det valet?

Varför Lysa väljer naturlig avkastning

Oscar: Det är dels för tillgången till de här tillgångsslagen. Alltså möjligheten att investera i aktier och räntor till en låg kostnad, på ett diversifierat sätt och på ett regulatoriskt säkert sätt, är väldigt, väldigt bra. Börjar man röra sig utanför de här... nu vet jag att man skulle kunna hitta kontrakt just mot guld där man skulle kunna göra det, men då ska man hitta ett format som skulle passa. Vi är inte där att vi känner oss bekväma med det formatet. Men ur ett regulatoriskt säkert och kostnadseffektivt investeringssätt är det aktier och räntor som ger den absolut bästa möjligheten. Och skulle det vara så att man någon gång på motsvarande sätt skulle kunna investera i fastigheter eller skog eller liknande, då skulle vi så klart vilja titta på det. Men det är i dagsläget mycket, mycket svårare.

Jan: Jag tänker att det där brukar väl dyka upp i sådana här tradlivslösningar. Är det inte så att den typen...

Oscar: Tradliv?

Jan: Alltså typ så här Skandia eller Folksam, så har de ja, men du betalar in det här och sen får du inte ut några pengar förrän om 30 år när du får din pension, och då garanterar vi 3 procent eller vi garanterar 2 procent avkastning. Och sen köper de sådana här infrastrukturprojekt eller lånar ut.

Pensionspengar och långa horisonter

Oscar: Och det är väldigt intressant i ett pensionssammanhang då. För då har man ju en komponent som vi inte har, och det är ju den här inlåsningen. Väldigt, väldigt långsiktiga investeringshorisonten. Våra kunder svarar ju på frågan om hur lång investeringshorisont de har, men vi vill ju samtidigt erbjuda friheten att ta ut pengarna dagen efter. Om det skulle uppstå en skada, ett behov av att göra en renovering eller liknande. Men pensionspengarna kan man ju inte bara säga att nej, nu tänkte jag minsann använda dem, utan de sitter där väldigt länge. Och då har man ju helt andra möjligheter att investera i den här typen av infrastrukturprojekt eller andra typer av obligationer eller illikvida aktier som inte handlas på börser. Som också är ett tillgångsslag som man skulle vilja ha exponering mot.

Jan: Det där tycker jag är lite spännande. För det låter ju nästan som att vi pratar lite mer så här typ som Yale och Stanford, de här endowment-strategierna, som Swensen. För där var det, typ en av de största skogsägarna i USA är ju tydligen ett universitet. Vilket man säger, vänta, vänta här, va? Men då är det just att de har ju typ nästan en evig horisont. Och då kan de säga, nej men då köper vi den här skogen, för den kommer ge avkastning om hundra år. Och vi kommer ha studenter här om hundra år, liksom.

Långsiktighet med ett leende

Oscar: Ja, men visst är det så. Så har man väldigt lång horisont, tillsammans skulle jag vilja säga med att de har ett något annorlunda syfte med sin investering också. Det är nog att ge en viss typ av avkastning varje år, en förutsägbarhet. Det tror jag att de flesta av våra kunder och småsparare, de kanske har syftet snarare att maximera avkastningen över tid. Men kombinationen av de här två gör det möjligt att investera långsiktigt.

Jan: Man ska inte ta det till sin extrem. Men jag vet, jag spenderade ganska mycket tid på Visingsö på somrarna, och där var det någon kung som för länge sedan planterade tusentals ekar för att bygga skepp av. Och det var bara det att när ekarna stod klara så byggde man skepp av stål. Så att man kan göra bort sig om man har för lång horisont.

Oscar: Ja, det är en jättefin skog, men kanske inte med samma användningsområde som man hade tänkt från början.

Caroline: Tänkte långsiktigt. Det var fint, alltså.

Kan privatpersoner köpa statspapper?

Jan: Jag tänker att vi tar några lite korta frågor här från JFB. JFB är en forumprofil som är jätteduktig. Han skriver till exempel så här: i Sverige kan vi inte köpa statspapper som privatpersoner. I USA får man det, men dock till ett visst maxbelopp. Får vi inte köpa obligationer själva, som privatpersoner? Det fanns väl de här premieobligationerna förr i tiden?

Oscar: Ja, jag håller med JFB där att det är nog svårt som privatperson åtminstone. Jag tror att man kan det, men jag tror att man säkert måste ha ett minsta kapital. Och de säljs ju ofta i block på 100 miljoner eller liknande. Men har man 100 miljoner till övers för ränteinvesteringar, då kanske det är aktuellt. Men jag tror vi var inne på det i föregående avsnitt. Och det är ju det att ett sparkonto med insättningsgaranti är ju i princip en väldigt kort statsobligation. Så i den mån kan man ju köpa det som privatperson i Sverige också. Men absolut, man kan inte göra det på samma sätt som i USA, eller rent köpa en statsobligation från Riksgälden.

Att hitta info om duration

Jan: Han skriver också så här: jag har ibland svårt att hitta transparent info om duration. Alltså man hittar en målsättning så här, vi ska äga papper om två till åtta år, men fördelningen på papperna, på rating och duration är svårt att hitta. Så frågar han, tips på vad man kan titta på?

Oscar: Jag håller med, det är svårt. Det är någonting som jag vet att alla som förvaltar räntor direkt, alltså köper obligationer, räknar på och håller stenkoll på. Men det finns inga regulatoriska krav på att rapportera den siffran. Utan det gör man frivilligt om man är intresserad av det. Och de allra flesta fondbolag rapporterar den siffran i sina månadsrapporter. Då måste man leta lite på hemsidorna för att hitta den. Men det går oftast att hitta en siffra på månadsbasis för vad den aktuella durationen i portföljen är. Men även där finns det undantag med fondbolag som inte publicerar det. Vissa är jätteduktiga och skickar den här datan till Morningstar, så man kan se effektiv duration på Morningstars hemsida. Men det hör inte till vanligheterna eftersom det inte är något som alltid efterfrågas. Jag kan bara tipsa om att gå in på fondbolagens hemsida och leta i eventuella månadsrapporter för de som har det.

Mejla förvaltaren direkt

Jan: Ja, och ibland upplever jag också så här att man kan ju faktiskt mejla fondförvaltaren. Jag kommer ihåg att jag mejlade Spiltans räntefond. Och då fick jag en sån här, vad de kallar räntekänslighetstabell, till och med. Som var så här att om räntan ökar 1 procent, liksom Riksbanken, hur kommer det påverka våra innehav? Och så kunde man liksom titta så här, ja men då kommer fonden först falla de kommande sex månaderna och sen kommer den öka, för på de sex månaderna har man kunnat rotera ut till nya lån. Och det är jättebra.

Oscar: Jag tror att de flesta förvaltarna upplever också är väldigt schyssta med att dela med sig. Och sen finns det vissa regulatoriska krav på likabehandlingsprincip till exempel. Så man får inte ge en viss typ av information till en kund om man inte ger det till alla. Men den information som är publikt tillgänglig, den tror jag alla är glada att dela med sig av. Och bara kul att kunder är intresserade.

Jan: Precis, precis. Äntligen någon som hör av sig.

Oscar: Ja, precis.

Jan: Bra.

Varför flera snarlika obligationsfonder

Jan: En fråga från A1 här. Varför har ni flera svenska obligationsfonder som utgår från snarlika fondbestämmelser?

Oscar: Ja, men då är vi tillbaka i den här regulatoriska floran och faunan. Det är ju så då att som UCITS-fond eller värdepappersfond så finns det av godo massa limiter och krav på hur man får investera, för att man inte ska ta onödiga risker eller koncentrera sig för mycket. En av de limiterna är att en enskild fond som vi investerar i bara får utgöra 20 procent av portföljen. Sen behöver vi lite spelrum där, så att inte en marknadsrörelse gör att man trillar över. Så vi brukar säga någonstans mellan 15 och 18 procent är max. Och vill man ha ett tillgångsslag som utgör en större del av portföljen än 15–18 procent, ja men då måste man fördela det över flera fonder. Vi gör det både på räntesidan med till exempel Öhman obligation och SPP obligation, där båda innehåller mycket statsobligationer. Vi gör det även på aktiesidan, där vi har flera olika ETF:er för att representera USA. För vi kan inte äga bara en enda ETF, för då skulle den bli för stor andel av portföljen.

Jan: Okej, coolt.

Räntedel anpassad efter sparhorisont

Jan: Ska vi ta en fråga här också från Birger. Då skriver han så här att, då är vi tillbaka lite till syftet med räntefonderna, det är lite liknande funderingar. Men då säger han till exempel att Avanza, de har ju de här lösningarna där så här, okej, men låg risk, kort sparhorisont, så försöker de ha lite kortare räntor, och sen förändrar de räntesammansättningen beroende på sparhorisonten, lite så som vi pratade om. Är det någonting som skulle vara möjligt för er också, att säga så här, men om jag har angett att jag har tio år i sparhorisont, då får jag en lite annan räntedel än om jag skulle ange att jag har en sparhorisont på tre år? Alltså nu tar jag extremerna.

Oscar: Ja, men självklart, och absolut. Det är någonting vi tycker är väldigt intressant. Jag ska säga, delvis är det en resursfråga för oss och en prioriteringsfråga. Vi såg behovet av sparkonto som något mer prioriterat. Så vi har jobbat väldigt hårt med att komplettera vår tjänst med ett sparkonto. Vilket i princip är att gå hela vägen på den skalan åt ena hållet då. Så man kan komplettera sparkonto med räntor med aktier. Men en naturlig förlängning i framtiden skulle vara att dela upp räntedelen nu när vi har vuxit och har tillräckligt mycket kapital, för att kanske ha två olika fonder där de har lite olika profil. Mer kredit- och ränterisk i den ena, mindre kredit- och ränterisk i den andra, för att just kunna matcha den här investeringssparhorisontskomponenten i vår lämplighetsprövning.

Genomsnittlig sparhorisont hos Lysa

Caroline: Får jag fråga, vad är den genomsnittliga sparhorisonten? Vad anger folk, har du någon sån siffra?

Oscar: Jag har ingen exakt, och den är svår att svara på. För här har vi den här problematiken med skillnad mellan genomsnitt och median. Så jag skulle tro att den genomsnittliga är någonstans runt 7–8 år. Men det är väldigt, väldigt stor andel av våra kunder som har 100 procent aktier, vilket indikerar att de har en investeringshorisont över 15 år då, eller över 10 år åtminstone. Så att den är svår att svara på, men jag vet att det är nästan 65 procent av våra kunder som har något konto med 100 procent aktier. Men sen är det en skala däremellan.

Lysa aktier mot global indexfond

Caroline: En liten nördfråga, och så tänker Caroline så här, förutom alla andra. Men när jag kollade, du brukar ju dela med dig av en Excel ibland som jag får experimentera med. Och då såg jag att Lysa 100 procent aktier förra året, jag tror att resultatet var minus 8 procent. Men om man tog Lysa aktier minus överexponeringen mot Sverige, så var Lysa aktier typ minus 5,5 procent. Och det var ju typ betydligt bättre än, ja men du vet, vilken global indexfond som helst. Nu kan man ju inte välja bara Lysa aktier utan Sverige. Men har du liksom, hur kom det sig?

Oscar: Men det finns lite olika. Jag tror att ofta så jämförs Lysa aktier mot det man kallar global indexfond, vilket egentligen är en fond som investerar i stora bolag på utvecklade marknader. Och i år till exempel så gick Latinamerika, det var ju ett av de få regioner som gick mot strömmen och var upp 20 procent i avkastning. Så genom att ha en liten exponering mot utvecklingsmarknader och mindre bolag så fick vi en lite annorlunda avkastningsprofil än vissa andra globalfonder. Sen den stora skillnaden mellan utländska globalfonder och svenska globalfonder har ju att göra med valutan. Att vi får en valutaeffekt när svenska kronor har försvagats så kraftigt mot dollarn. Men det är väl de två komponenterna som bidrar mest. Sen är det jättesvårt när man inte vet vilken fond man jämför med. Det finns ju väldigt många fonder som har något typ av hållbarhetsfilter som kan ha påverkat positivt eller negativt föregående år. Man måste nästan grotta sig ner i detaljerna för att förstå det där. Men det brukar vara de tre aspekterna som gör att det skiljer i avkastning.

Hållbarhet och ESG på räntesidan

Jan: Jag tänker att vi snart också ska runda av. Jag tänker så här, vi har inte pratat så mycket om hållbarhet eller ESG, för ni har ju det här extra, jag brukar kalla det extra hållbara alternativet. Hur appliceras det på räntor? Kan man tänka kring hållbarhet och ESG kring räntor?

Oscar: Jag har nästan längtat efter den här frågan. Det är mest för att jag insåg att jag missade, när vi pratade om olika typer av obligationer, så finns det ju något som heter gröna obligationer. Men det kan vi komma in på lite senare. Jag kan ju först berätta lite om hur vi jobbar då. Så precis som du nämner så har ju vi ett brett erbjudande och ett hållbart erbjudande. Där det hållbara på aktiesidan blir ganska enkelt att förklara. Det handlar om att man exkluderar ett visst antal branscher och även bolag som bryter mot internationella normer på det sättet. Och det gör man i den breda, det allra värsta också så klart. Men det finns en mer långtgående exkluderingslista i det hållbara erbjudandet. Sen viktar man alla bolag utefter ett ESG-score från MSCI och tar bort de 25 procent sämsta, så man får en övervikt mot de 75 procent bästa. Sen vet jag att Öhman, som vi investerar i via det hållbara erbjudandet, de jobbar väldigt mycket med påverkan också, för att jobba aktivt med bolagen. Ganska enkelt på aktiesidan.

Oscar: På räntesidan så använder man ju samma typ av universum. Här handlar det inte om att exkludera, eftersom man inte följer ett index på samma sätt. Men på samma sätt så investerar man inte i den typen av branscher. Man tar in samma typ av ESG-betyg och utvärderar bolagen väldigt kraftigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Alltså att man premierar bolag som har ett bra hållbarhetsarbete, som är framåt på hållbarhetssidan. Där har man ju även en annan möjlighet som obligationsägare att påverka bolagen. En liknande möjlighet som aktieägare, men den ser något annorlunda ut. Man kan ju förhandla i obligationerna på det sättet också.

Gröna obligationer

Oscar: Sen finns det ju specifika regler för just obligationer, de här gröna. De kallas gröna obligationer, och det är ju en specifik typ av obligation. Där man lånar ut till ett projekt som är öronmärkt grönt. Så det ska ha vissa klimat- eller miljöfrämjande egenskaper, eller leva upp till vissa krav på hur det här projektet genomförs, för att få klassas som grönt då. Nu investerar inte vi i dagsläget i någon grön obligationsfond, men vi tittar på att göra det i framtiden. En viktig detalj jag har med mig där är att ränterisken i de fonderna ofta är en del högre än i andra fonder. Och det beror på att den här typen av gröna projekt är något mer långsiktiga än andra typer av investeringar. Så de tenderar att vara lite längre, de här obligationerna, och det måste man ha med sig. Så vi tittar på att kanske komplettera med en sån i framtiden, men den måste passa in i mixen.

Jan: Men hur brukar de gå, alltså sådana gröna obligationer jämfört med andra som inte är gröna?

Oscar: Ja, men exakt, det är en viss skillnad i avkastningskrav på dem, så man kan få lite mindre betalt som investerare för gröna obligationer. Men det där tenderar att variera över tid. Men sen är frågan hur det fungerar om ett bolag står inför två olika projekt, ett grönt och ett brunt. Kommer det vara obligationen och kostnaden för att låna som avgör vilket projekt man kommer göra? Kommer man göra båda projekten, eller kommer det vara avkastningspotentialen på respektive projekt som kommer styra vad man väljer att göra? Så man ska vara försiktig med det. Det finns säkert en risk att det är bolag som ändå hade kunnat finansiera sig som ställer ut gröna obligationer, och de gör inget aktivt arbete ändå. Men det kommer mycket, mycket mer regelverk inom det området de kommande åren, vilket vi ser fram emot och kommer följa noga, för att se om det finns möjligheter att hitta jättebra produkter där.

Hur mycket krymper det hållbara alternativet

Jan: Men jag tänker att i det breda alternativet, om vi tittar på aktierna som jag kan bäst, då har ni mellan 6 000 och 10 000 bolag, jag tror 8 000–9 000 där. Och jag tror att det hållbara alternativet drog ner det till typ 900. Alltså det var ganska stor skillnad. Är det samma skillnad i den hållbara räntedelen?

Oscar: Ja, men exakt, det är på motsvarande sätt. Och det är nog ännu mer accentuerat i den hållbara delen då. Nu är det nog runt 1 200 bolag på aktiesidan. Men på räntesidan är det lite svårare då, för det antal enskilda obligationer kan vara långt fler på räntesidan. Men vi försöker räkna på det där ibland för att se lite mer exakt. Men om man kokar ner det till antalet stater och antalet företag, så blir det kanske en mer rättvisande bild. Men jag vet att antalet enskilda obligationer är mer på räntesidan än enskilda aktier på aktiesidan. Men på motsvarande sätt på den hållbara så kokar den ner till väsentligt färre. Så då är det nog ett antal hundra, tvåhundra obligationer eller något liknande som finns på den hållbara sidan.

Vad borde vi ha frågat om räntor?

Jan: Jag tänker så här, nu har vi faktiskt gått igenom alla frågorna på räntesidan. Jag tänker så här, är det någonting kring räntor som du tänker så här, det här borde ni ha frågat, eller ni i forumet, ni har pratat om det här, men egentligen borde ni fråga eller tänka?

Oscar: Ja, nu fick jag nämna någonting om gröna obligationer som en obligationstyp, så det kändes bra. Sen vet jag att jag har läst igenom lite olika trådar i forumet, och jag tycker det är viktigt att ha med sig att det är två olika typer av risk. Det är ränterisk och det är kreditrisk. Jag tycker att sådana här kreditfonder eller företagsobligationer kanske fick lite oförtjänt mycket negativt fokus i forumet i någon tråd jag läste. Jag tycker absolut att företagsobligationsfonder kan vara intressant. Det är ett tillgångsslag som genererar avkastning som inte är perfekt korrelerat med varken aktier eller med andra räntefonder, även om det är ganska likt. Så det kan vara intressant, och jag tycker det är värt att komplettera med.

FRN-fonder, kreditrisk utan ränterisk

Oscar: Det vi inte har pratat om är sådana här FRN-fonder, som i princip, på svenska marknaden åtminstone, ofta är företagsobligationer, men som har en flytande ränta, en ränta som uppdateras en gång i kvartalet. Vilket gör att det blir i princip kreditrisk utan ränterisk, vilket gör det ganska intressant ur det perspektivet. Då kan man få det här kreditrisktillgångsslaget, men man blir inte exponerad mot räntan.

Jan: Har ni sådana i Lysa-portföljen?

Oscar: I dagsläget har vi inte det, men vi tittar även på det. Vi får in tillräckligt med kreditrisk på andra delar, så vi har inte bedömt det viktigt. Vi tittar snarare på om det går att öka durationen något. Den här skulle minska durationen väsentligt, så i dagsläget har vi inte det, men det kan komma i en annan konstellation i framtiden.

Bakom kulisserna på fondbolaget

Jan: Hur ser det ut på kontoret när ni har de här diskussionerna? Sitter ni så här med Excel och så är det någon som kommer på så här, du vet här, nu skulle vi kunna få in det här? För jag vet att ni har haft externa rådgivare, ni har haft professorer som har varit med. Hur ser det ut bakom kulisserna? Är det post-it-lappar på väggen?

Oscar: Jag tror du är ganska spot on, vi har ett antal whiteboards där vi ritar och försöker visualisera. Men mycket av arbetet sker ju i Excel, där vi sitter och jämför olika typer av fonder och sätter upp olika typer av portföljer och scenarier. Vad händer om man lägger till den här eller tar bort den här komponenten? Hur skulle den här fonden komplettera? Vad är det för kostnader förknippade med det? Både löpande kostnader, men också engångskostnader om man skulle göra stora transaktioner. Det är precis så, ganska, ibland ganska livliga diskussioner. Och jag har tur att jag har kollegor som precis som jag gillar att sitta på kontoret, så vi är ofta inne och snackar med varandra om de här grejerna.

Jan: Vad har varit den mest livliga diskussionen?

Oscar: Nej, där har vi konsensus, skulle jag säga.

Jan: Det kan man tänka sig.

Oscar: Där har vi konsensus. Men till exempel emerging market debt, alltså att investera en liten del i utvecklingsmarknader på räntesidan, eller gröna obligationer, så har vi lite olika tankar och åsikter som vädras och funderas på.

Ränteportföljens revansch

Jan: Ja. Jag tänker också så här, en av de grejerna som folk har underskattat med er är ju ränteportföljen. Och nu är jag så här, äntligen hoppas jag få revansch, äntligen att den blir bra. Vad skulle du säga, jag önskar att fler visste det här om Lysa, alltså det här är så här guldkorn, eller du vet, det här är sorgebarnet som inte får uppmärksamhet, liksom som vi skulle kasta ljus på.

Oscar: Oj, vilken bra fråga. Just nu vill jag ju slå ett slag för vårt sparkonto, som är en jättebra produkt som kommer bara bli bättre och bättre över tid. Vi har ganska mycket spännande på gång där. Sen önskar jag så klart att fler kunder var medvetna om oss som ett realistiskt alternativ. Både i Sverige, men framför allt i de marknader vi försöker slå oss in på. Som Danmark, Finland och Tyskland. Och man ska ha med sig det att det blir ju en skaleffekt här. Desto fler kunder vi får, desto bättre kan vi bli på att prissätta, desto bättre blir vi på effektivitet. Så det kommer sänka kostnaderna över tid. Jag hoppas bara fler hittar till oss.

Jan: Ja, vad bra.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Vi brukar ha sådana här frågor i slutet, två stycken. Sämsta rådet i finansbranschen?

Oscar: Efter föregående års totala haveri på kryptomarknaden så måste man väl nästan säga någonting om krypto. Kryptotåget. Och hur vissa tänker sig att det ska revolutionera världen. Det kanske det gör på väldigt lång sikt, men jag har väldigt svårt att se att vi kommer ha ett annat ekonomiskt system de kommande tio åren bara för att vi har en kryptovaluta med ifrågasatt användningsområde.

Jan: Ja, men spännande. Det ska bli spännande att se vad som händer med krypto. Det känns som att vi är i början på någonting som vi inte fattar vad det kan bli. Eller så är vi i slutet av någonting.

Oscar: Men din andra fråga då?

Jan: Nej, men jag tycker... jag har också en fråga till oss. Jag tänkte att jag skulle bara kommentera det här med krypto.

Krypto i backspegeln

Jan: Vi har haft massor av fel i de här 15 åren i podden, men krypto var... jag är så nöjd att vi 2017 var så här, nej, det här ska man hålla sig ifrån, vi går inte in i det. Och vet du vad, jag har nog inte skickat den till dig, Oscar, men jag gjorde en jämförelse. Vi har en tråd på forumet som heter så här, missade du X 6X för fem år sedan. Och det är roligt, en globalfond, alltså man kan inte jämföra mer med krypto, det är inte på något enkelt sätt. Men hade man Länsförsäkringar Global, köpte den 2018, eller köpte krypto, ja då var Länsförsäkringar Global förbi. Och då hade man den här klassiska, jättemycket åt på krypto och jättemycket mer. Och det ser man ju, det är återkommande, det var Fingerprint för några år sedan, och det har funnits andra delar. And resources och liksom 2010.

Vi har haft massor av fel i de här 15 åren i podden, men jag är så nöjd att vi 2017 var så här: nej, det här ska man hålla sig ifrån.

Jan: Jag vet inte, Oscar, ibland så tänker jag så här, börjar vi bli gubbar som är så här, gammal är äldst?

Oscar: Nej, jag tror inte det, men man har varit med ett tag.

Jan: Man har varit med ett tag, och så ser man liksom så här.

Oscar: Nej, det är sant.

Jan: Vad skulle du säga? Eller kör, Oscar.

Oscar: Nej, men det kanske är så att ambitionsnivån har förändrats något, och de där drömmarna som tusenprocentiga avkastningar kan tendera att skapa, de kanske inte biter så hårt efter man varit med ett par år och sett riskerna med det.

Jan: Ja, men precis.

Lekhinken och alternativa investeringar

Jan: Men jag tänkte att jag skulle vilja fråga någon i finansbranschen det här. Vi brukar prata om att vi har Lysa som bas liksom. Och sen så har vi då en lekhink, en lärohink, där man kan sätta så alternativa investeringar, man vill lära sig om någonting. Har du själv det, Oscar? Alternativa investeringar som du är så här, men det här tycker jag är jättekul. Kaffe eller konst eller fastigheter eller skog eller någonting sånt där. Eller känner du någon, har du kollegor som resonerar på det viset också?

Oscar: Ja, det har jag säkert. Nu kan jag inte hänga ut någon kollega sådär, men jag har vänner som tänker precis så, fast inom vin, som investerar en del inom vin och tycker det är jätteroligt. Men jag tror att då är det mer ett intresse än en investering. Ja, jag tycker komponenten med lekhinken och finansiellt lärande är ett fantastiskt koncept. Och jag tycker ni gör helt rätt som pushar för det. Jag har själv inte det i min portfölj, för jag tycker att jag spenderar så mycket tid på dagarna med att jobba med det här. Men jag är helt övertygad om att jag hade haft det om jag inte hade jobbat på Lysa utan jobbat med något annat.

Oscar: Och jag tror också att när jag har en åttaåring, när det är dags för honom att börja tänka lite mer på investeringar och sparande, då tror jag att det kan komma en komponent med lekhink, för att förstå olika bolag, för att sätta sig in i hur ett bolag genererar aktieägarvärde eller intäkter och så där. Så jag tycker det är ett jättebra koncept att ha en liten del, om det är 5 eller 10 procent av portföljen, men någonting man känner att man kan undvara och använda det för att lära sig.

Familjens egen lekhink

Jan: Men exakt så har vi för vår 11-åring. Det är ju bara lekhink för hennes del, hela hennes innehav är en lekhink. Ja, men hon har ju också fått så här, hon hade ju bara tillväxtaktier. Det var ju så mycket Netflix och Amazon. Vi har ju haft bra samtal nu också. Jag ville säga, okej, titta här, när du tjänade jättemycket pengar så kunde du förlora jättemycket pengar. Så nu när vi skulle gå och äta glass så var hon så här, ja, om du betalar, för jag har förlorat på aktier. Så att, ja, men det är roligt.

Oscar: Ja, men snyggt.

En bok på nattduksbordet

Jan: Har du läst någon bra bok sen sist?

Oscar: Ja, ni fick ju vinka här lite till min kollega Noak innan vi satte igång, och han tipsade om en bok som hette Purple Cow, som handlar om en ny era av marknadsföring. Nu har den ett par år på nacken. Det är en kort, lättläst bok som jag tyckte var väldigt givande. Det handlar om någonting som jag spenderar väldigt lite tid att tänka på till vardags, men jag lär mig mycket genom att läsa den.

Jan: Var det inte den som Patrik delade ut som obligatorisk läsning hos er?

Oscar: Ja, på rekommendation från Noak så blev det bokklubb på jobbet, och det var superbra.

Jan: Det var när folk gick så här, tack, tack Noak.

Oscar: Tack.

Tack och avrundning

Jan: Ja, men Oscar, ett fantastiskt stort tack för ditt tålamod att hänga här med oss i två timmar och svara på räntor. Tänk, Caroline, tänk att man kan prata två timmar om räntor och egentligen känna så här, gud, alltså det finns mer att prata om.

Caroline: Absolut. Men jag vet ju också att har man frågor specifikt så kan man ju höra av sig till er kundtjänst, och jag vet att ni till och med svarar både på Facebook och i vårt forum och på andra ställen. Det är bara att fråga.

Jan: Och jag hoppas verkligen att du som har lyssnat också får så här, gud, men räntor är ganska bra. Det är en del i en portfölj. Och du som har Lysa, så bara klappa dig själv på axeln och vet att jag har en bra ränteportfölj. Så att, Oscar, jag tror att både för oss som har mycket av våra pengar hos er och för alla andra, tack för det jobbet ni gör. Tack för att ni delar med er. Tack för att ni är transparenta och bidrar till att göra oss andra klokare också.

Oscar: Ja, men då får jag säga tack för förtroendet. Det har varit jätteroligt att vara med, och jag hoppas att jag blir bjuden att återkomma någon gång.

Jan: Absolut, absolut. Tack så mycket.

Oscar: Tack, tack.