Fyra-hinkar-modellen 2023

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ekonomiskt välmående som mål
2. Varför så många älskar sina fyra hinkar
3. Oro och att titta isolerat på ekonomin
4. Avsaknad av plan och de tre riskerna
5. Det juridiska och att göra modellen till sin egen
6. Skin in the game och målet ekonomiskt välmående
7. Trygghet och frihet, idag och i framtiden
8. Ekonomin är till för dig, inte tvärtom
9. En mental modell, inte en naturlag
10. Tankeprocessen och hjälpen i forumet
11. Så hittar du guldkornen i forumet
12. Tack till communityn på Patreon
13. Historien bakom: från två hinkar
14. Sov-gott-om-natten-paragrafen
15. Freaka inte ut när börsen går ner
16. Risk ett: oförutsedda händelser
17. Buffert och försäkring som två verktyg
18. Risk två: inflation
19. Risk tre: volatilitet och drawdown
20. Risk fyra: en felkalibrerad plan
21. Den enklaste varianten: två hinkar
22. Hinkarna ska inte vara lika stora
23. Trehinkar-varianten: spekulationshinken
24. Kärnportfölj och satellitinvesteringar
25. Humankapital och resiliens
26. Vår variant: fyra hinkar
27. Passiva hinken: motorn
28. Ska boendet räknas med?
29. Lekhinken och skillnaden mellan spara, investera och spekulera
30. Värderingsfri kring spekulation
31. Forumet kan inte komma överens om namnen
32. Flödet mellan hinkarna
33. Get rich och stay rich
34. Ursprungsmodellen med uttagsfasen
35. Pension och boende i hinkarna
36. En anekdot från Frankrike
37. När ovanliga händelser slår in
38. Hinkarna placerade i sparhorisont-grafen
39. Målen med de olika hinkarna
40. Förväntad avkastning per hink
41. Nominell och real avkastning
42. Konkreta fonder per hink
43. Många portföljer i varje hink
44. Likviditetsrisk: champagnen
45. Är det bara mental bokföring?
46. Matematiskt samma, mentalt enklare
47. Caroline rör sig i sidled
48. Samma sak, två helt olika känslor
49. Variationer på modellen
50. Privata pengar och företagets pengar
51. Mellanrisk-hinken och boendet
52. Stay rich: 5 plus 25-regeln
53. Modellen som ett dragspel
54. Bonusavsnitt och var man lägger frågor
55. Avrundning: Star Wars och grammatik

Ekonomiskt välmående som mål

Jan: Jag önskar alla ett ekonomiskt välmående. Att inte behöva oroa sig för sina pengar, att sova gott om natten, att veta att man har gjort rätt, att veta att man har koll på de risker man behöver ha koll på. Och det är det som fyra-hinkar-principen ska hjälpa till med.

Varmt välkommen till Rikatillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 288, Fyra-hinkar-principen 2023.

Caroline: Ja, precis. Det är ju du som förbereder avsnitten, och så kommer jag och sätter mig, och så ska vi ta allt spontant, eller hur? Och så tänkte jag bara, nu blir det något sånt här mellanämne. Och så ser man bara: fyra-hinkar-principen. Då sa jag, Jan, jag hade kunnat ta på mig en annan tröja i alla fall, för att hedra det här momentet.

Jan: Ja, men det här är ju en av hörnstenarna i Rikatillsammans, skulle jag säga. Det är avsnitt 99 som handlar om hur man sparar, vad forskningen säger om sparande. Och sen är det det här: hur organiserar man sitt sparande? Hur kan man få en bättre balans? Och jag skulle säga att det här är version fyra. Vi gjorde det här för två år sedan. Nu gjorde vi den senaste uppdateringen, och jag tror att det första avsnittet var typ avsnitt 47. Alltså, som är fem år sedan, fyra år sedan.

Varför så många älskar sina fyra hinkar

Jan: Men jag vet att det är många av våra lyssnare som älskar sina fyra hinkar. Alltså, har det som en rejäl grund för hela sin ekonomi.

Caroline: Ja. Jag tror det är ett skönt grepp. Man känner att man har en total översikt.

Jan: Ja, men exakt. Jag tänker att det handlar om att knyta ihop säcken på många av de olika resonemangen. Och framför allt att adressera ett par vanliga problem och risker som de flesta har i sin ekonomi. Några vanliga problem är att jag upplever att många har fel risk i sitt sparande. Antingen har man för hög risk eller för låg risk. Det vill säga att man har till exempel bara mycket enskilda aktier, eller man har köpt det som varit populärt, eller man har krypto eller liknande. Och sen finns det ofta en annan kategori människor som inte har några aktier överhuvudtaget, utan man har allt på sparkontot. Liksom att man översparar. Och grejen är att, vilket vi kommer in på, det är lika fel både och. Tricket handlar om att ha en balans i sparandet.

Och samma sak: min upplevelse är att de som sparar, de sparar ofta för mycket. Alltså att man kommer ha mycket mer pengar än man behöver när man dör. Och då kan man ifrågasätta: okej, gör jag rätt sak idag med min livsenergi? Borde jag kanske jobba lite mindre eller tjäna lite mindre pengar, så jag har mer tid för annat? Och sen är det ofta att de som inte sparar, de sparar uppenbarligen alldeles för lite.

Oro och att titta isolerat på ekonomin

Jan: Sen upplever jag också att det är ganska många som oroar sig för sin ekonomi. När jag frågar många: varför ska man spara? Då är det vanligaste svaret: nej, men jag vill inte oroa mig för min ekonomi, jag vill ha trygghet. Och där kan jag ibland uppleva att många oroar sig i onödan. Vilket är lite synd.

Och de sista två problemen: jag upplever att man många gånger tittar isolerat på sin ekonomi. Att man tittar på den här Avanza-portföljen, eller det här Lysa-kontot, eller den här Opti-portföljen. Och så tittar man inte på helheten. Alltså, hur hänger de olika delarna ihop? För mig var det en ögonöppnare, för jag gjorde det här misstaget med till exempel premiepensionen. Då tänker man: premiepensionen, ska man ha hög risk i sitt sparande? Tittar man isolerat kan man tänka, jag borde kanske inte ta så hög risk, tänk om det går ner. Men om man tittar på pensionen som inkomstpensionen, alltså hela den där stora delen som jag inte kan påverka, som är typ 16 procent av mitt pensionssparande, och PPM är bara 2,5 procent. Då blir det: du kan ta jättehög risk i din PPM, för det balanseras upp av inkomstpensionen. Hade man bara tittat isolerat på PPM-biten, så blir det så lätt att ta fel beslut, för man bortser från den stora ballasten, det stora ankaret. Och jag tror att det där misstaget gör man många gånger, i fler områden.

Avsaknad av plan och de tre riskerna

Jan: Sen är det många som tänker: har jag gjort rätt i min ekonomi? Har jag strukturerat och organiserat rätt? Och många gånger är det ett symtom på avsaknad av plan. Då känns fyra-hinkar-modellen som ett enkelt sätt att adressera det här. Att, gud, jag har strukturerat, jag har koll, det känns bra.

Caroline: Rätt risk.

Jan: Ja, precis. Och jag hanterar de här tre riskerna som alla behöver hantera i sin ekonomi. Det är oförutsedda händelser, det är inflation, det är volatilitet, och det är att pengarna inte räcker till, eller att pengarna är för mycket.

Caroline: Ja, men vad är nu volatilitet?

Jan: Vi kommer in på det. Sen handlar det om att balansera det här. Okej, sin riskaptit, hur mycket risk, vilken typ av person är jag? Vilken möjlighet har jag att bära risk, vad är min riskkapacitet? Och vad är min tolerans för risken? Så dagens avsnitt handlar inte så mycket om hur man investerar, utan snarare hur jag tar alla de här olika delarna i min ekonomi, där jag har investerat, och tittar på dem utifrån ett annat perspektiv.

Caroline: Det är roligt hur många distinktioner du har för risk. Riskaptit, risktolerans, vad var det mer?

Jan: Riskkapacitet.

Caroline: Vad är skillnaden?

Jan: Vi kommer in på det.

Det juridiska och att göra modellen till sin egen

Jan: Men sen tänker jag också, om vi pratar om pengar, och det här är ändå ett grundavsnitt, så är det viktigt att säga att det här inte är finansiell rådgivning eller investeringsrekommendation, och det ska inte uppfattas som sådant. Vi kommer dela med oss av hur vi tänker kring vår fyra-hinkar-modell, hur vi har resonerat mycket i forumet. Det här är fortfarande ett pågående arbete, en utveckling. Jag tror vi har över tusen kommentarer om fyra-hinkar-principen.

Och det kommer vi återkomma till flera gånger: att man gör fyra-hinkar-modellen till sin egen. Det kanske inte ens är så att man behöver fyra hinkar, utan det räcker med två. Och vi kommer prata till dig, så det gäller att titta på sin egen situation, på sin egen ekonomi, på sin egen plan, och så anpassa den. Det här är lite som att modellera, eller som legoklossar. Med de här klossarna kan du bygga det här, det här och det här.

Sen, som vanligt, bygger många av våra resonemang på historisk avkastning. Och historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla påståenden om framtiden innehåller osäkerhet, och en investering kan både öka och minska i värde. Man bör inte investera mer än man kan förlora. I värsta fall kan man förlora allt.

Caroline: Bra.

Skin in the game och målet ekonomiskt välmående

Jan: Och sen, sista delen om det juridiska: avsnittet är inte sponsrat, men vi har vissa sponsrade länkar, framför allt när vi pratar om vad vi lägger i de olika hinkarna. Vi har själva investerat i Lysa, i de här globala indexfonderna. Vi har konto på Avanza, Nordnet, Opti och så vidare. Så jag hoppas att du ser det som att vi har skin in the game. Vill man veta mer om det juridiska: rikatillsammans.se/villkor. Då kör vi vidare.

Caroline: Men du, jag har fått frågan: vad har det här, fyra hinkar, namnet eller konceptet?

Jan: Det kommer. Du är bara så snabb idag, Caroline. Men innan vi hoppar dit tänker jag så här: målet, tror jag, för många av oss är ekonomiskt välmående. Jag gillar att det handlar om att må bra, både i sin ekonomi, i sin hälsa och i livet. Och jag hittade en amerikansk studie. Det gäller amerikanska konsumentverket, som har gett ut en broschyr som heter "Financial well-being". Nu har jag översatt på feedback från er läsare, så det kommer inte engelska citat, utan här kommer en egen översättning. De skrev att ekonomiskt välmående kan definieras som ett läge i livet där man kan möta de ekonomiska åtaganden man har idag och imorgon, där man kan känna sig trygg, och där man kan göra de val som tillåter en att njuta av livet. Vad tänker du?

Caroline: Det är fint skrivet, tycker jag. Det är inte torrt. Alltså, det är torrt, men ändå samtidigt. Det ger utrymme för att det inte bara handlar om att du ska spara.

Trygghet och frihet, idag och i framtiden

Jan: Nej, eller att du ska maxa avkastning. Jag gillar också att man delar upp det i att man vill ha trygghet och frihet. Att ekonomi handlar om att skapa sig trygghet idag och i framtiden, och att skapa sig valfrihet idag och i framtiden. Trygghet idag handlar mycket om att ha kontroll över sin ekonomi på dags- och månadsbasis. Jag har min lön, jag har mina utgifter, mina inkomster är större än mina utgifter, jag kan spara lite, jag kan investera. Och valfrihet idag handlar om att kunna ha den ekonomiska friheten att göra val, att njuta av livet. Att jag kan göra den där resan, eller komma hem en timme tidigare för att hämta barnen tidigare på dagis. Eller att vi kan gå på den där konserten, eller ta oss tid för att se soluppgången på stranden. Resa tre månader, sånt är kul.

Caroline: Ja.

Jan: Sen handlar det om att ha trygghet i framtiden, vilket mycket handlar om förmågan att hantera en ekonomisk chock. Många av oss fick en chock i januari, när decemberräkningen kom för elen. Eller inflationen, att priserna har ökat, eller att bilen har gått sönder. Det är det ekonomisk trygghet i framtiden handlar om: att kunna absorbera en oförutsedd händelse. Och valfrihet i framtiden handlar om att vara på spår att nå sina ekonomiska mål.

Jag tänker att det här är ett ganska fint ramverk att ha med sig. För dig som bara lyssnar finns det alltid bildspelet till avsnittet, och där finns länk till forumet där allt finns. Då kan man se det här som en matris. Trygghet och frihet som två rader, och sen två kolumner: idag och i framtiden. Och så utvärderar man sin ekonomi utifrån de här fyra bitarna.

Ekonomin är till för dig, inte tvärtom

Jan: För mig är fyra-hinkar-principen den här modellen att hantera det idag och i framtiden. Det handlar om att hantera både trygghet och valfrihet. Vi tittar på ekonomin från olika ställen. Vi tittar på det med trygghetsglasögon, vi tittar på det utifrån frihet, vi tittar på det utifrån idag och imorgon. Hänger du med?

Caroline: Ja, men mest känner jag väl att ekonomin då blir till för dig, och inte tvärtom. För det är så himla lätt att det blir så att man är till för ekonomin. Man stödjer inte sitt liv med den, utan man ska hela tiden se till att man sparar max.

Jan: Ja, men det är lite som för två år sen, när jag fick jobba med de här yngre människorna i ett par avsnitt. Då var de så här: ja, men ekonomi är ju monstret du träffar i slutet av månaden, när du ska betala räkningarna. Och sen kunde man undvika det typ hela resten av månaden. Medan jag var: nej!

Ekonomi är ju penseln du målar ditt liv med.

Jan: Ekonomi är det som du styr, det som du målar, vad du vill ha. Det är det perspektivet jag gärna vill ha på ekonomi, att ekonomi är roligt, ekonomi skapar möjligheter, ekonomi handlar om hushållning. Många spelar dataspel, och alla dataspel handlar om resurshantering. Många gånger är de ekonomierna mycket, mycket mer komplicerade än att hantera en ekonomi i verkligheten.

Caroline: Men jag tänkte på de där yngre människorna, som du jobbade med. I Stockholm var det väl. Jag tror också de målar sitt liv med penseln ekonomi. Det är bara det att ekonomin, det är inte som att de håller i kopplet, utan ekonomin drar iväg, och sen är den ett monster i slutet av månaden, i stället för att man har bestämt hur den ska se ut i slutet på månaden.

En mental modell, inte en naturlag

Jan: Exakt, för den kommer säga: du har inte råd. I stället för att ställa sig frågan: hur kan jag få råd? Hur kan jag göra det här? Och när vi kommer in på fyra-hinkar-principen är det också viktigt att säga: det är en mental modell. Det är ingen naturlag, det är ingen sanning, det är inget som är rätt, utan det är ett sätt. Det finns flera sätt. Jag vet att det alltid är någon som är så här: jag fattar inte poängen med fyra-hinkar-principen. Och då är jag så här: om du inte fattar poängen, om den inte gör ditt liv enklare, inte gör din ekonomi bättre, använd inte den. Det är okej. Och vi som gillar den, fine, vi använder den. Vi plockar guldkornen.

Jag gillar både Dwight Eisenhower, som var general och sen president i USA. Han sa: planering är allt, planer är ingenting. Och lite samma som Mike Tyson: alla har en plan tills de får ett slag i ansiktet. Vad jag menar med det här är att värdet många gånger är processen att diskutera det här med sin partner, eller med sin vän, eller sin kollega, eller sitt syskon, eller sina föräldrar.

Det är diskussionen när man resonerar kring de fyra hinkarna som är värdet, snarare än Excel-filen eller A4-pappret.

Caroline: Det här är sånt jag aldrig trodde du någonsin skulle säga för ett par år sedan. Att det snarare är diskussionerna och processen man har, än Excel-bladet i sig.

Tankeprocessen och hjälpen i forumet

Jan: Ja, eller tankeprocessen.

Caroline: Ja, men absolut.

Jan: Skillnaden är att jag gillar tankeprocessen och inte diskussionen, så jag kommer ofta leverera en färdig Excel-fil till dig.

Caroline: Ja, men så får vi ha tankeprocessen i efterhand då.

Jan: Ja, precis. Och så blir jag frustrerad på att du inte fattar.

Caroline: Jag fattar, men jag kanske inte har samma åsikt alltid.

Jan: Nej, och du har inte varit i processen. Så det är inte schyst av mig. Men jag tänker också: ta gärna hjälp i forumet. Som sagt, vi har över tusen kommentarer. Det här är ett av de mest engagerande ämnena. Och det roligaste är att vissa är så här: nej, men jag gillar inte fyra-hinkar-principen, jag har gjort det här på mitt sätt. Och sen, 100 inlägg senare, kommer de tillbaka: ja, nu har jag delat upp min ekonomi, och den ser väldigt lik ut fyra-hinkar-processen.

Jag gillar det här, för vi kommer in på det, men fyra-hinkar-modellen kom fram typ 1985.

Caroline: Ja, det var inte tidigare än så.

Jan: Nej, det är väl första gången det finns dokumenterat, eller man har kunnat spåra den bakåt.

Caroline: Ja, men var det inte tre hinkar då?

Jan: Nej, två.

Caroline: Men du, jag tänkte på det du sa, att man ska ta hjälp av forumet, och att det är över tusen kommentarer. Det kan kännas lite överväldigande.

Så hittar du guldkornen i forumet

Jan: Nej, men man får guldkornet.

Caroline: Vänta nu, vad ska man ta hjälp med? Hur ska man hitta det som är viktigt för dig när det finns tusen kommentarer?

Jan: Nej, men det är bra att du tar upp det. Jag har läst alla tusen kommentarer. Du behöver inte läsa dem. Du ställer en fråga: hur ska jag tänka här? Jag har fastnat. Nu har jag pratat med min syster, eller med min bror, eller med min kompis. Vi fattar inte. Hur ska jag tänka? Den frågan ställer man i forumet. Och så kommer det en svärm Excel-älskande nördar som jag, och bara, åh, så här kan du tänka. Du får bra hjälp, men det är inte svårt.

Caroline: Men om man nu lyssnar på det här och vill kolla i forumet, var kan man kolla?

Jan: I forumet, rikatillsammans.se/forum, och sen finns där fyra-hinkar-principen, eller så söker man bara. Det löser sig. Och det kommer ett bonusavsnitt också, där vi kommer ge några olika exempel på hur man kan göra så att det blir konkretiserat. Så idag blir det hur vi använder det, och sen blir det fler varianter på hur man kan använda det.

Och, kanske för att sparka in en öppen dörr: fyra-hinkar-principen är inte en modell för hur man ska placera sina pengar. Alltså vilka fonder du ska välja, eller vilka aktier du ska välja. Det har vi adresserat i avsnitt 99 och avsnitt 284. Det är fortfarande bankkonto, räntefonder och aktieindexfonder. Det är fortfarande att investera på samma sätt enligt forskningen. Det här handlar bara om hur vi tar den där legobiten och placerar den i en kontext. Det är vad fyra-hinkar-principen är.

Tack till communityn på Patreon

Jan: Och vi kommer också, för den som är medlem i vår Patreon-community, ha ett specialtillfälle där vi kommer ha frågor och svar kring fyra-hinkar-principen.

Caroline: Ja, när kommer det då?

Jan: Det finns anslutning till avsnittet.

Caroline: Perfekt, då kan man titta. Ja, bra.

Jan: Och där tänkte jag också bara säga ett stort tack till vår Rikatillsammans-community på Patreon, som sponsrar oss, som gör det här möjligt, så att vi kan prata om det här. Man får extra avsnitt, och man får digitala tillfällen. Vi har Erik Näsén, som var med i förra avsnittet, som kommer prata om konsten att köra bil gratis.

Caroline: Ja, det vill man veta.

Jan: Så det är inte bara välgörenhet och spons, utan man får grejer tillbaka. Så det var lite reklam för Rikatillsammans-communityn.

Caroline: Bra.

Historien bakom: från två hinkar

Jan: Jag tänker att om vi tar historien bakom fyra-hinkar-principen, så var det Harold Evensky som skrev en artikel, jag tror i någon Financial Journal, om att man bör tänka på sin ekonomi i två delar. Det är det som kallas tvåhinkar-metoden. Ursprunget handlar om amerikanska pensionärer, som inte har samma pensionssystem som i Sverige. Problemet för en pensionär låter så här: okej, nu går du i pension, nu kommer du inte få några fler inkomster, så du måste leva på ditt sparade kapital. Och då blev det: hur fördelar du ditt sparade kapital på ett sådant sätt att det räcker resten av livet? Så det var bakgrunden.

Sen har det här under åren utvecklats vidare. Slår man idag på three bucket portfolio eller three bucket strategy, så finns det massor av artiklar. En författare som heter Michael Falk skrev i en bok som heter Let's All Learn How to Fish. Han skrev: först bör du sikta på att göra ditt sparande immunt, och sen bör du optimera det. Här är min översättning och min tolkning, så det är inte en ordagrann översättning, utan min variation på vad han skriver.

Du bör göra ditt sparande immunt innan du försöker optimera det.

Jan: Att göra sparandet immunt innebär att du har dina kostnader täckta av garanterade inkomster, utbetalningar, uttag och försäkringar. Det vill säga det man kan kalla sov-gott-om-natten-paragrafen.

Sov-gott-om-natten-paragrafen

Jan: Jag tänker så här: om man är i arbetslivet, då har jag garanterade inkomster. Jag har tre månaders uppsägningstid, då har jag minst tre garanterade löner. Skulle företaget gå i konkurs, kommer staten betala lönerna. Sen har jag kanske a-kassa, och sen har jag kanske en inkomstförsäkring. Och när jag är i pensionsåldern, då har jag min allmänna pension, jag har min tjänstepension, jag har mitt eget sparande. Så det funkar oavsett fas. Det handlar om att först och främst måste du klara de kostnader du har. Att du har råd att betala elräkningen, så att det inte är aktuellt att stänga av elen. Först behöver man sova gott om natten. Det är mål nummer ett.

Caroline: Ska du läsa sen?

Jan: Att göra din portfölj immun medför även att alla yttre pengar i teorin kan användas för att investeras på vilket sätt du önskar, utan att behöva ta hänsyn till volatilitetsrisken.

Caroline: Ja, och volatilitet kommer vi prata om i resten av avsnittet, som risken för att dina pengar som är investerade varierar i värde.

Jan: Om du investerade 100 kronor den första januari 2022 i en indexfond för den globala börsen, så som vi alltid pratar om, investera hela höstacken, då hade du förlorat 8 kronor. Du hade bara 92 kronor kvar. Hade du investerat i svenska börsen 1 januari 2022 och tittat 31 december 2022, då hade du bara 77 kronor kvar, för då hade den minskat 23 kronor. Den här nedgången kallas volatilitet. Sen kan det också gå upp, det är också volatilitet.

Caroline: Det är också volatilitet.

Jan: Volatilitet betyder bara att värdet på ditt sparande svänger i värde.

Freaka inte ut när börsen går ner

Jan: Om din portfölj är immun, om du alltid vet att du kommer klara dina löpande utgifter, då kan du i teorin ta alla andra pengar och investera dem, oavsett om börsen gick ner förra året. Skitbra, det var rea, jag investerar mer. Eller: nu har det gått upp jättemycket, och det känns lite osäkert, ska jag investera? Ja, det spelar ingen roll, för jag kan fortfarande sova gott om natten.

Om det förra var sov-gott-om-natten-paragrafen, så är det här: freaka inte ut för att börsen går ner.

Jan: Det hjälper dig att maxa de situationer som ges. När börsen har fallit, då har du möjlighet att köpa mer när det är billigt. Och sista delen: genom att göra din ekonomi immun så är din pensionering, eller FIRE, säker så länge du lever, från marknadens nycker. Då kan du njuta av livet, du kan ha det här ekonomiska välbefinnandet. Det är syftet med fyra-hinkar-principen. Vi ska skydda mot de oförutsedda händelserna, kunna betala mina utgifter. Vi ska även kunna investera på ett klokt sätt. Och det slutgiltiga målet är det ekonomiska välmåendet.

Det här var Michael Falk, och han förbättrade den från två till tre hinkar. Och den som gjorde det mest populärt, skulle jag säga, är Christine Benz, som är Director of Personal Finance på Morningstar. Hon har en jättestor publik. Det var via henne som jag hittade det här.

Caroline: Hon har väldigt fina tänder här på bilden.

Jan: Ja, precis.

Risk ett: oförutsedda händelser

Jan: Om vi tar de fyra riskerna som alla på ett eller annat sätt behöver hantera i sin ekonomi, så handlar det om risken för oförutsedda händelser. Den här kan man också dela upp i två. Jag vet inte, man tänker inte så ofta på det. Det första är det mest naturliga. Många tänker: oförutsedd utgift. Bilreparation, högre elräkning, högre räntor, renovering. Mina utgifter ökar på grund av inflationen, eller det händer någonting.

Men den andra delen av den här oförutsedda-händelse-risken är en oförutsedd inkomstminskning. Och den är minst lika allvarlig. Den är kanske till och med mer allvarlig, för en bilreparation händer en gång, och sen går det förmodligen en tid innan det händer igen, och man betalar av det. Men om jag blir arbetslös, eller jag blir sjukskriven, eller jag blir utbränd, eller när jag går i pension, så får jag en inkomstminskning som kan vara permanent. Så den behöver man hantera.

Sen finns det också indirekta risker, till exempel med skilsmässa. Jag läste någon artikel om att skilsmässor är vanligast i 35- till 49-årsåldern, och efter 12 års giftermål.

Caroline: Är det störst risk?

Jan: Ja, det är vanligast.

Caroline: När man har nått 12 års...

Jan: Ja, efter 12, och 11,9 år, så skiljer man sig i genomsnitt.

Caroline: Jag trodde det var sjuårskrisen.

Jan: Nej.

Caroline: Det kanske är nya rön.

Jan: Ja, 11,9. Och de som blir änklingar eller änkor, det är ofta efter 39 års äktenskap.

Caroline: Ja.

Jan: Det finns statistik. SCB, det här.

Buffert och försäkring som två verktyg

Jan: När vi pratar om de här två riskerna, så behöver en del av dem hanteras med buffert. Alltså med sparade pengar. Men en del av riskerna kan man hantera med försäkring. Jag behöver inte lägga undan pengar för att jag ska vara rädd för att huset brinner ner. Det har jag en hemförsäkring för. Jag behöver kanske inte vara jätterädd för min arbetslöshet, för jag kanske har en inkomstförsäkring. Så redan här börjar vi titta på att när det handlar om att skydda sig, att göra sin portfölj, sin ekonomi immun, så har jag två verktyg. Det ena är mitt sparande, och det andra är försäkringar. Försäkringar kommer också komma in, tycker jag, i fyra-hinkar-principen. Men det är inte alla som tycker det.

Caroline: Nej, vi har ju vår kompis Philip, som tycker att man ska försäkra sig så lite som möjligt. Och han har vissa poänger.

Jan: Ja, precis. Hans poäng är att man ska bara försäkra det man inte har råd att betala kontant. Det är hans tes.

Risk två: inflation

Jan: Men den andra risken som alla behöver hantera på ett eller annat sätt, en risk som har blivit väldigt konkret på sistone, det är inflationsrisken, att pengar minskar i värde. Jag är född 81, och sedan 81 har pengarna minskat, alltså en hundralapp har minskat med 70 procent i värde sedan 1981. Man kan säga: om man ger ett barn en hundralapp i doppresent, när barnet tar studenten är den hundralappen värd 80 kronor. Inte som att pengarna har försvunnit, att du har satt in 100 kronor på ett konto, och när barnet fyller 18 är det bara 80. Nej, allt annat i samhället har blivit dyrare, så köpkraften på den hundralappen motsvarar bara 80 kronor. Det här är risken för dem som inte investerar, för då blir man pungslagen av inflationen.

Sidospår: jag läste något, jag vet inte om det är sant, man kan bekräfta det, men tydligen är pungslå inte att man slår någon mellan benen, utan det kommer från pengapung.

Caroline: Ja, men hade de förr sina slantar där?

Jan: Jag vet inte, det här är så här, jag har inte...

Caroline: Men det är ändå märkligt att det kan tolkas likadant nästan.

Jan: På samma jädriga sätt. Och är man född till exempel 1970 eller tidigare, så kan man säga att då har pengarna urholkats med 90 procent av värdet. Inflationen är en reell risk, och alla behöver förhålla sig till den på ett eller annat sätt. Det är därför vi också säger att sparande på bankkonto är bara 0–2 år. Allt sparande efter det bör inte vara på bankkonto, just av den här risken. Det gäller även nu, när man kan få 3 procent på ett bankkonto. Ja, fast inflationen är långt över 3 procent, så du förlorar i alla fall.

Risk tre: volatilitet och drawdown

Jan: Den tredje risken är volatilitetsrisken, som alla behöver hantera. Där har vi pratat om att det handlar om att börsen svänger. Om vi tittar på till exempel Stockholmsbörsen, så kan man rita upp det i något som kallas ett drawdown-diagram. Man tittar på: hur mycket har börsen fallit som mest från toppen till botten? Man tittar inte bara på att 2022 gick den minus 23 procent, eller att 2002 gick den minus x procent. Här tittar man så här: om det gick ner 2001, 2002 och 2003, hur långt ner gick det om vi summerar alla de åren? Det är det som kallas drawdown.

Då ser man att till exempel på 30-talet var vi ner nästan 60 procent. År 2000, under IT-bubblan, var vi ner minus 50 procent. Vi var nere minus 23 eller minus 25 procent nu förra året. Minus 30 procent var vi nere på under coronakrisen 2020.

Risk fyra: en felkalibrerad plan

Jan: Och den sista risken, den fjärde, det är en felkalibrerad ekonomisk plan. Att man sparar för lite pengar, så att pengarna inte räcker till det man vill ha. Eller att man sparar för mycket pengar. Som vi har sett, att de som sparar tenderar att deras förmögenhet ökar genom hela livet. Då kan man fråga sig: är det meningen att du ska bli rikare och rikare mellan 65 och 85? Är inte tanken kanske att du mellan 65 och 85 använder de pengarna du sparade? Det var ju hela det här avsnittet vi hade med principen kring Die with Zero.

Återigen, också ett resonemang som inte alla håller med om, där man tänker: mer pengar är bättre, mer pengar är trygghet. Eller att man misstolkar och tänker: jag vill ge bort pengar till mina barn. Javisst, du kan ge bort pengar till dina barn. Där har undersökningar också visat att pengarna ofta har större värde när man är yngre. Så ge hellre bort arvet så att barnen får det när de är 35 än när de är 65. För då har man inte lika mycket nytta eller glädje av dem.

Caroline: Bra.

Jan: Jag tänker att nu ska vi gå in på de olika modellerna, men vi kan ta en liten kort reklampaus.

Den enklaste varianten: två hinkar

Jan: Om vi börjar med den enklaste varianten med två hinkar. Det här är ganska nära Harold Evenskys modell. Och det är något som förespråkas av flera på forumet, till exempel Daniel Nilsson, Jonathan, JR med flera. Det ligger också ganska likt Nassim Taleb, det han kallar för Barbell-strategi. Det handlar helt enkelt om att du har två hinkar. Du har en hink som heter pengar nu. Alltså pengar jag behöver i dagsläget, för mina utgifter, eller för att kunna hantera de oförutsedda utgifterna som kommer idag. Och sen behöver du en pengar-sen-hink. Det är väldigt enkelt. Man delar upp det. Pengar nu, pengar sen.

Man kan också tänka på det, jag vet inte, 2023 års första sportmetafor. Tanken är att om du kan spela ett bra försvar med din pengar-nu-hink, eller buffert-hink, eller vad man väljer att kalla den. Om du spelar ett bra försvar, så att du kan känna att jag har mina försäkringar, jag kan sova gott om natten, då kan du spela ett aggressivt anfall, ha en ganska hög aktieandel och tjäna pengar.

Jag brukar tänka på det när man är i början av sin sparkarriär, man är studenten som precis har fått ett jobb. Man börjar med sin buffert, så att man har sin lilla buffert, och sen investerar man resten långsiktigt. Det här är en tydlig get rich-fas, en uppbyggnadsfas. Man vill ackumulera pengar. Då säger man: jag har min hög här, sova gott om natten, och sen ska de här pengarna tjäna pengar. Det passar när man har ett högt månadssparande, ett högt humankapital, eller liknande.

Hinkarna ska inte vara lika stora

Jan: Och då är det också viktigt, nu när vi kommer prata om att hinkarna inte ska vara lika stora.

Caroline: Nej, det är lätt att tro.

Jan: Ja. Här handlar det om, och vi kommer in på det, det är en hel konst, hur stora ska hinkarna vara? Den grova rekommendationen brukar vara någonstans mellan en och tre månadsutgifter på buffert-hinken, beroende på var man är i livet. Är du ensamstående student, då behöver du kanske bara någon tusenlapp. Är du som vi, en tvåbarnsfamilj med en stor villa, med elräkning som kan tredubblas i värde mellan två år, då kanske man behöver tre månadsutgifter, eller över hundratusen.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det är viktigt. Det här är den enklaste varianten, då är det inte ens en fyra-hinkar-princip, utan det är en tvåhinkar-princip. Pengar nu och pengar sen. Fine.

Caroline: Ja.

Trehinkar-varianten: spekulationshinken

Jan: Nästa variant är en trehinkar-variant. Skillnaden här är att, okej, nu har jag min första hink, min buffert-hink, där jag ska kunna sova gott om natten. Jag har mitt sparkonto, jag har mina pengar för oförutsedda utgifter, jag har mina försäkringar. Det är mitt försvar, backlinjen och målvakten. Nästa blir min investeringshink. Här vill jag att pengarna ska öka i värde, eller bevaras, och jag sparar enligt forskningen, precis som i tvåhinkar-principen. Än så länge är de lika.

Men här tycker man så här: åh, det här är ju skittråkigt, att investera i en fondrobot eller en global aktieindexfond, det är som att se målarfärg torka, eller se gräs växa. Så jag vill ha en hobby, jag vill kunna läsa på om andra investeringar. Jag vill lära mig mer, jag vill köpa aktier direkt, eller jag vill köpa den där fonden som du har pratat så mycket om, eller, som vi gillar, till exempel vin, så vi investerar i vinflaskor. Jag skulle aldrig kunna rekommendera någon: du vet, är du orolig för pensionen, spara i vinflaskor. Det är inte så det funkar. Då kan man lägga på en spekulationshink. Eller en lärhink, eller en lekhink, vad man kallar det. Då har jag en trehinkar-modell som består av min buffert-hink, min investeringshink, och sen min spekulationshink.

Caroline: Roligt att du har döpt den till spekulationshink. Men det är kanske med mening.

Jan: Vi kommer till det. Jag har en poäng med det där också.

Caroline: Här är de också olika stora, naturligtvis.

Kärnportfölj och satellitinvesteringar

Jan: Ja. Och här kan man också hitta på sina egna regler. Buffert-hinken, samma resonemang som innan, anpassa den till din livssituation, ditt humankapital. Och sen resten i investeringshinken, och sen kan spekulationshinken kanske vara 10 procent av investeringshinken. Har du 10 000 kr i buffert-hinken, och 100 000 kr i investeringshinken, då kanske du har 10 000 kr i spekulationshinken.

JR skrev det här, det var han som introducerade det. Han sa: du har din kärnportfölj, och sen runt din kärnportfölj har du ditt buffertkonto och dina satellitinvesteringar. Jag gillade det också, för det är lätt att när man pratar om de här hinkarna, så tänker man att de ska vara lika stora.

Caroline: Ja, att de har samma tyngd.

Jan: Det har de inte.

Caroline: Vi pratar om humankapital här ibland. Och alla vet ju inte vad det är. Men det handlar väl om att man, eller du kan ta det, för jag tycker det är svårt att förklara.

Jan: Vi har ett avsnitt med professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm, som introducerade humankapitalkonceptet mycket. Och vissa tycker att det är ett helt värdelöst resonemang, medan jag tycker det är ganska värdefullt. Den formella definitionen av humankapital är summan av alla dina framtida livsinkomster. Men man kan översätta det till: hur lätt har du att få ett nytt jobb? Kan du flytta till en annan ort? Är du ung, så tenderar det att vara lättare att hitta ett jobb än om man är gammal.

Humankapital och resiliens

Jan: Om man skulle kvantifiera din förmåga: driver du eget, kan du starta eget, har du separata inkomster, har du flera inkomstströmmar? Till exempel: jag har det här extrajobbet, och jag har det här, och sen har jag ett litet företag vid sidan om. Då har man mycket högre resiliens än någon som säger: nej, jag jobbar åtta timmar i mitt eget företag, där jag bara har en enda kund. Då har man väldigt låg resiliens. Så det är en skala. Och det är det jag menar, att anpassa det till livssituation.

Caroline: Bra.

Jan: Så, repetition: trehinkar. Man spelar försvar i buffert-hinken, man spelar anfall i investeringshinken, och sen spekulationshinken, det är där man tränar. Eller man gör en Michael Jordan: man är bäst på basket, och får för sig att nu ska jag spela baseball. Man testar lite annat, man vill lära sig. Naturligtvis siktar man på att slå avkastningen i investeringshinken, till exempel. Det är trehinkar-varianten.

Vår variant: fyra hinkar

Jan: Vår variant, där vi började för ett par år sedan, vi har fyra. Det är samma, vi spelar försvar med buffert-hinken. Målet är att vi ska ha en buffert, vi ska sova gott om natten, den ska skydda mot de här oförutsedda händelserna, pengarna ska vara lättillgängliga, det ska vara den här ballasten som kompenserar när börsen svänger. Så att man kan tänka: okej, nu förlorade vi 25 procent 2022, det var kanske en miljon på Avanza, men det spelar inte så stor roll, för vi har fortfarande den här bufferten, och vi har lika mycket pengar nu i november som vi hade i januari.

Caroline: När började du lägga dig till med sådana här sjötermer? Ballast och att det svänger?

Jan: Ja, men det är forumet. Det är forumet som är grymma. Det är det jag menar. Forumet, communityn, gör oss bättre.

Det här avsnittet är lika mycket communityns förtjänst som det är vår.

Jan: Nästa hink. Om det här var backlinjen och målvakten i buffert-hinken, då är mellanrisk-hinken mittfältet. Målet är att bevara värdet mot inflation, alltså skydda mot inflation, att pengarna minskar i värde. För målvakten och buffert-hinken, de skyddar inte mot inflation. Har du pengarna på ett bankkonto, då förlorar du mot inflationen. Här säger vi: okej, här vill jag hantera inflationsrisken först och främst. Jag vill skydda till viss del mot svängningarna på börsen. Jag vill ha torrt krut, jag vill kunna utnyttja om det kommer ett läge på börsen. Det är mittfältets roll. De är varken bäst på anfall eller bäst på försvar, utan de är kittet som håller ihop försvaret med anfallet. Är du med?

Caroline: Ja, jag tror jag är med.

Passiva hinken: motorn

Jan: Och sen har vi det vi har kallat den passiva hinken. Det är här vi vill få tillväxt. Det är här vi vill få pengarna att växa. Det är här vi vill skydda oss mot att pengarna tar slut. Det är här vi har den här 12-12-12-regeln som vi pratade om i något avsnitt. Investerar du 1 200 kr i 12 år, så kan du därefter plocka ut 1 200 kr i månaden resten av livet. Det är här man investerar, det är här motorn är, det är här pengarna växer. Det här är anfallet.

Caroline: Man kan nästan tro att mellanrisk-hinken och passiva hinken är typ samma.

Jan: Nej, men de skiljer sig.

Caroline: Vad som är innehållet i, antar jag.

Jan: Ja, precis. Det kommer fortfarande vara samma tre byggstenar, vi kommer till det. Men om buffert-hinken är sparkonto, så är mellanrisken en mix mellan räntor och aktier, och passiva hinken är i princip bara aktier. Och med aktier menar jag inte enskilda aktier, utan aktier som tillgångsslag, det vill säga en fondrobot, en global aktieindexfond. Köp hela höstacken.

Caroline: Leta inte efter nålar. Det vill säga stjärnaktier och så.

Jan: Ja, precis. Så det är fördelningen. Mellanrisk-hinken kan man säga är ungefär 50–50.

Ska boendet räknas med?

Jan: Sen beror det också på vilket perspektiv man har. Det här har vi haft mycket diskussioner om i forumet. Ska man ta med sitt boende? Om man ska ta med sitt boende, var tar man med det? Jag gillar ju helhetssynen, så jag är en av få som plockar in hela vår ekonomi. Och då placerar vi ofta boendet i mellanrisk-hinken. För om man tittar på de senaste 30 åren, så har vi haft en enorm uppgång, så egentligen borde boendet ha varit i passiva hinken, om man bara tittar på hur det har gått. Men om man tittar på hur fastigheter ska förändras i värde, så ska de förändras med den disponibla inkomsten. Alltså med den reala inkomsten, det vill säga att de ska förändras i linje med inflationen. Så enligt resonemanget skydda mot inflation, då ska boendet in i mellanrisk-hinken.

Caroline: Ja, det är logiskt.

Jan: Men om man inte vill ha med sitt boende i fyra-hinkar-principen, utan man tänker: nej, jag vill bara tänka utifrån mitt sparande, då har jag min buffert, och då skippar man mellanrisk-hinken. Väldigt många, det är den vanligaste diskussionen i forumet, det är mellanrisk-hinkens vara eller icke vara. Gillar man inte det, då går man till den variation vi hade förut, som var buffert, investeringshink, spekulationshink. Mellanrisk-hinken är vårt mittfält, passiva hinken är vårt anfall.

Lekhinken och skillnaden mellan spara, investera och spekulera

Jan: Och sen har vi lekhinken, där det varit så här: för att lära sig, för att leka, för att spekulera, för att göra de här satellitinvesteringarna, som JR skriver. Till exempel, vi gillar vin, så vi har vissa vinflaskor där.

Och bara ett sidospår: ibland kan jag få feedback om att du är negativ till spekulation. Och jag bara, nej, jag skiljer bara på det, slarvigt. Men om vi ska vara lite formella, så kan man säga att spara handlar om att lägga på hög. Det kommer från bondesamhället. Vi sparar en del av utsädet, eller en del av skörden, för att ha ett utsäde till nästa år. Jag har ingen förväntning när jag kommer in i ladan nästa år att det är mer korn än vad jag satte in. Tvärtom, det kommer vara lite färre. Samma sak med bankkonto. Jag har ingen förväntning om att det blir mer, utan förmodligen kommer jag förlora mot inflation. Det är sparande.

Investerande, det är att säga: jag accepterar marknadens avkastning. Det vill säga, jag investerar i en indexfond, jag accepterar det marknaden ger. Det är för mig investerande. Man kan göra sannolikhetsberäkningar på det. Spekulation, för mig, är att jag gör vissa saker aktivt. Jag tar vissa aktiva beslut, jag gör vissa saker medvetet, för att jag har en förväntning om att få högre avkastning än vad marknaden ger i genomsnitt.

Värderingsfri kring spekulation

Jan: Och det är därför, och det är så att jag är ganska värderingsfri kring investeringar eller spekulation. Spekulation har sina poänger. Men jag behöver vara medveten om att nu tar jag en högre risk än vad jag hade gjort om jag bara hade investerat, och att forskningen säger att jag har oddsen emot mig, att jag sannolikt tar en risk jag inte får betalt för. Men det är en helt annan konversation. Det är därför jag kallar den lekhinken. Vissa kallar den hobbyhinken, vissa kallar den spekulationshinken.

Men passiva hinken, här kallar vi den passiv för att den är lång, har lång horisont. Ursprungligen, för många år sedan, så var den passiv, för det var där man investerade passivt. Man la pengarna i en indexfond, lät dem vara. Då kallade vi den inte lekhinken, utan den aktiva hinken. Så det är kass terminologi.

Caroline: Och jag kan säga så här, som har hängt med nu, och nu vill vi kanske... Är det inte ändå svårt att ändra namn på dem?

Forumet kan inte komma överens om namnen

Jan: Jag ska säga så här, jag roade mig nu när jag gjorde research, när jag tittade i forumet. Och det roliga är att i forumet, vi kan inte komma överens om antalet hinkar det ska vara. Och vi kan än mindre komma överens om vad de ska heta. Så jag gjorde en tabell med: vad kallar folk det här? Den första hinken är allt från buffert-hink, till lågrisk-hink, till sparhink, till pengar-nu-hink, till likviditetshink. Och den sista hinken, vissa kallar den aktiva hinken, andra lekhinken, spekulationshinken, hobbyhinken, lärohinken, extremrisk-hinken, aktiehinken, och vissa var så här: slaskhinken. Det var bara där man har allt det där slasket, som inte passar någon annanstans.

Så min poäng är: gör det till ditt eget. Gillar du vår terminologi, använd den. Den mest logiska är ju bara lågrisk, mellanrisk, högrisk, extremrisk eller spekulation. Whatever makes you sing. Välj själv.

Och samma sak här, återigen, hinkarna ska inte vara lika stora. Just nu, eftersom vi fortfarande är i en uppbyggnadsfas, så har vi en buffert-hink och en mellanrisk-hink, där till exempel vår mellanrisk-hink är ungefär tre gånger så stor som buffert-hinken. Sen är resten idag den här passiva eller investeringshinken. Och sen ska lekhinken vara liten, tycker vi, eller så har vi gjort.

Caroline: Ja, det tycker vi. Men den har ändå fått mycket uppmärksamhet förra året.

Flödet mellan hinkarna

Jan: Ja, men den var väldigt volatil, vår lekhink.

Caroline: Ett tag var den nästan lika stor som vår investeringshink, och sen krympte den ihop. Värdet gick upp på den. Så känslohinken kanske man skulle kallat den också.

Jan: Lägg nu inte fler namn.

Caroline: Jag blir helt yr av de här namnen. Men jag gillar det du sa. Lågrisk, mellanrisk, högrisk. Det hade jag tyckt om att ha.

Jan: Ja, men då döper vi dem så. Det är fine. Sen, det jag gillar med hinkmetaforen är att man kan se flödet mellan hinkarna. För varför kallar man det hinkar? Jo, tanken var att när en hink blir full, då svämmar den över, och då rinner den till nästa hink. Man börjar till exempel med månadssparandet. När man är i en uppbyggnadsfas, en get rich-fas, så har man sitt månadssparande, det vill säga överskottet som blir kvar när mina utgifter är lägre än mina inkomster. Först börjar jag med buffert-hinken, så jag kan sova gott om natten. Sen när den svämmar över, rinner det över till mellanrisk-hinken, och när mellanrisk-hinken är färdig, svämmar det över till den passiva hinken. Sen behöver man inte göra så. Har man ingen mellanrisk-hink, då kan man ta det direkt i högrisk-hinken.

Get rich och stay rich

Jan: Men när man är i en stay rich-fas, alltså man är i pension, eller man har vunnit det ekonomiska spelet, då vill man att flödet ska vara annorlunda. Då är flödet från högrisk-hinken, då fyller man på mellanrisk-hinken, och mellanrisk-hinken fyller på buffert, och buffert-hinken använder man för att betala sina utgifter.

Caroline: Det känns inte logiskt, tycker jag. Jag vill köra samma struktur när jag är pensionär, jag vill ha det samma som jag hade innan.

Jan: Ja, men då gör du en så kallad min mamma, som fortfarande sparar när hon är i pension. Hon har inte skiftat mellan det här, utan hon ackumulerar fortfarande. Medan här pratar vi om att gå från uppbyggnadsfas till en avvecklingsfas. Och det är jättesvårt. Väldigt många klarar inte det. För man har den här vanan: jag måste ju spara.

Caroline: Jo, men det är väl rädslodrivet, antar jag. Att man är rädd att helt plötsligt, man hade ingen kontroll på det, för man var inte van vid hur det skulle gå till, och så bara tog det slut.

Jan: Ja, och för att man lägger kanske sin trygghet i pengarna, och sen minskar mängden pengar, då minskar tryggheten.

Caroline: Nej, men då kanske man är 82.

Jan: Ja.

Caroline: Det kan vara så.

Jan: Ja, absolut. Att man kanske inte ens behöver två miljoner till i sitt liv.

Caroline: Nej, och man kommer inte kunna spendera de pengarna.

Ursprungsmodellen med uttagsfasen

Jan: Det är där vi är inne på hela Die with Zero-avsnittet. Men jag vill visa att flödet, det ena handlar om att fylla på hinkarna, men sen ska det komma ett tillfälle då du plockar ut hinkarna.

Caroline: Ja, då töms de lite.

Jan: Då töms de, och då är flödet från högrisk till mellanrisk, och från mellanrisk till buffert, och från buffert till utgift. Det var egentligen det som var ursprungsmodellen med de här pensionärerna, att du fyllde upp hinkarna under ditt arbetsliv. Och sen skulle du ha, tror jag, ett års utgifter i lågrisk-hinken, alltså cash. Då kallar de det cash bucket. Och sen hade du tre års utgifter i din fixed income bucket, alltså som var räntor. Och sen hade du minst sju års utgifter i din equity bucket. Och då plockade du ut från din aktiehink till din räntehink, och från din räntehink till din bankkontohink, och din bankkontohink finansierade dina utgifter.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Så här blir det lite matte, och det kommer vi till sen i bonusavsnittet.

Caroline: Enkel matte ändå.

Jan: Ja, men principen. Det viktiga är, varför kallar vi det hinkar? Alltså, varför inte lådor eller whatever?

Pension och boende i hinkarna

Caroline: Du pratar om att man kan ha med sitt hus eller inte. Men när man är i den här stay rich- eller uttagsfasen, då är ju pensionen med.

Jan: Ja, ja, precis. Det är också en sån här... I någon av hinkarna. Till exempel i vår, vi har ju med hela vår ekonomi. Så vår PPM är till exempel med i vår högrisk-hink. Vi tar hög risk i vår PPM, för vi har AP7 SÅFA, och AP7 SÅFA, när man är under 55, är 100 procent aktier. Är du med? Vår inkomstpension sätter vi i mellanrisk-hinken, för den ska skydda mot inflationen, och målet är att den ska öka med 2 procent. Vår tjänstepension har vi också 100 procent aktier på, så den är i vår högrisk-hink.

Caroline: Är med. Men det gör det ju lite mer komplicerat att räkna.

Jan: Så att, återigen, vissa tar inte med pensionen i sin fyra-hinkar-modell, utan de tar bara sitt sparande. Och man kan tänka kring boendet också. Boendet får jag inte ut pengar från förrän jag kan sälja det.

Caroline: Ja.

Jan: Fast om du har en ekonomisk plan, så kan du kanske belåna boendet när du är 55. Eller du kan sälja det och ställa dig i en hyresrätt. Det finns olika sätt. Det har funnits sånt som varit kritiserat, det här med seniorlån. Att du kan ta ut ett lån, och du behöver inte betala någon ränta eller amortering, utan när du dör så får det här institutet ditt hus, och då säljer de huset. Och så får de både sin ränta och sin amortering.

En anekdot från Frankrike

Jan: Det finns en liten sidospårshistoria om det här. I Frankrike är det ganska vanligt. Det var en kvinna som var typ, jag tror hon var 77 eller något sånt.

Caroline: Eller 67.

Jan: Och hon hade en lägenhet, och så sålde hon den här lägenheten till sin advokat, i utbyte mot att hon skulle få 2 500 franc i månaden, eller i veckan, eller något sånt. Och advokaten var 49, hon var typ 67 eller 77. Tanken var att advokaten fick boendet, så när hon dog skulle han sälja det, och i utbyte betala henne den här månatliga summan. Enda problemet var att den här kvinnan, hon levde tills hon var en av världens äldsta kvinnor, så hon levde bortom 100. Så advokaten dog när han var typ 78, och han hade fått betala henne hela livet, och inte kunnat sälja lägenheten, och hans, advokatens, släkt fick fortsätta betala henne.

Caroline: Det är helt sjukt, vilket dåligt upplägg ändå. Att bara förutsätta så här: ja, men hon kommer dö innan mig, och det kommer lösa sig.

Jan: Ja, men det är väl ganska rimligt att säga: om hon dör om 14 år, vi ska betala de här 14 åren. Då säger man: ja, men hon kanske dör om 20 år. Men så att tanten levde 50 år till. Ja, men det är det här, ibland kan man bara spela poäng. Man kan ha sin beslutsprocess, och sen blir det som det blir.

Caroline: Det där är väl ett sånt skolexempel nästan. Varför berättar vi om det? För att det är så ovanligt att man har hört talas om det?

När ovanliga händelser slår in

Jan: Jo, men jag tänker ändå att, nu bara spekulerar jag, men under någon utbildning kan det vara en historia som folk har med sig sen, för att tänka: okej, men man måste räkna med ovanliga händelser.

Caroline: Ja, precis. Vad är sannolikheten? Just den här tanten blir en av världens...

Jan: Alltså, jag vet inte ens om det är sant. Jag bara hittade det, du vet, när jag läste research. En anekdot.

Caroline: Ja, bra.

Jan: Så, återigen, om vi kommer in på en sån här, försök knyta ihop säcken med allt det andra vi brukar prata om i avsnitt. Till exempel, vi brukar alltid prata om sparhorisont. Då kan man göra en graf där man har volatilitet på y-axeln, låg till hög, och sen på x-axeln har man sparhorisont. Vi brukar alltid säga att det viktigaste beslutet är din sparhorisont.

Ju längre sparhorisont, desto mer risk kan du ta, eftersom tiden läker alla sår.

Jan: Det vill säga, tiden jämnar ut din avkastning, tiden förmildrar de misstag man har gjort, och det gör att man kan ta högre risk.

Hinkarna placerade i sparhorisont-grafen

Jan: Buffert-hinken, eller lågrisk-hinken, hamnar längst ner till vänster. Lägst risk, för du förlorar inte dina pengar på grund av volatilitet. Den är helt immun mot volatilitet. Och det gör att tidshorisonten passar 0–2 år. Precis så som vi brukar prata om. Nästa hink, mellanrisk-hinken, den hamnar på sparhorisonten 3–9 år, och i en medelvolatilitet. Varför en medelvolatilitet? Jo, för att vi pratar om 50 procent räntor och 50 procent aktier. Så det är högre risk än sparkonto. Du kan förlora pengar på det, men den är inte alls lika riskfylld som högrisk-hinken, som består av 100 procent aktier, där du har jättehög volatilitet, och därför behöver en lång sparhorisont. Jag gillar det här, så att de här hinkarna täcker olika delar i den här sparhorisont- och volatilitetsgrafen.

Caroline: Precis, ja.

Jan: Det är första gången jag har gjort en graf där man har satt in hinkar i den. Men om man sammanfattar det här, så tänker jag så här: om man tar riskuppdelningen som du gillade, låg, mellan, hög och mycket hög risk, så kan man då döpa hinkarna. Tidigare har jag döpt dem till buffert, mellanrisk, passiv hink, och lek-och-lär eller lekhink. Nu kan vi döpa om dem till lågrisk, mellanrisk och högrisk-hinken. Det är fine. Vad ska den sista heta? Lekhink, eller vad vill du att den ska heta?

Caroline: Jaha. Det var inte det med extremt hög risk, för det känns...

Jan: Nej, men det känns jättekonstigt. Det får heta lekhinken.

Caroline: Lekhinken. Ja.

Målen med de olika hinkarna

Jan: Då, målen med de olika. Lågrisk-hinkens syfte: buffert, sova gott om natten, skydd mot volatilitet. Den kommer inte ge skydd mot inflation, så det är viktigt. Här accepterar jag inflationsrisken, eller jag vet inte på bekostnad, men jag accepterar inflationsrisken mot att jag är immun mot volatilitetsrisken. Den hanterar också den här oförutsedda-händelse-risken, men på bekostnad av inflationsrisken. Här får vi maximal exponering mot inflation, men det väljer vi, okej.

Nästa blir då, här vill vi skydda mot inflation, men för att kunna skydda oss mot inflation tar vi en volatilitetsrisk, att det kommer svänga lite i värde. Men det kommer fortfarande vara med säkerhetsbälte. Det kommer inte vara som berg-och-dalbanan med aktier. Och samma sak, vi vill också kunna utnyttja det här för att fylla på till exempel högrisk-hinken.

Och högrisk-hinken, där har vi nästan ingen inflationsrisk, för aktier tenderar att skydda mot inflation över tid. Men å andra sidan har vi en volatilitetsrisk. Så jag kan inte ha så här: jag vill skydda mot inflation, men inte ha någon volatilitet. Nej, men sorry, det funkar inte riktigt så. Så jag byter de olika riskerna mot varandra.

Förväntad avkastning per hink

Jan: Och sen har vi den sista, spekulationshinken, där syftet är: här vill jag lära mig, här vill jag ha roligt, här vill jag ha min känslomässiga berg-och-dalbana, här vill jag ha mina andra alternativa investeringar. Det här ger också, med sparhorisont, en lågrisk-hink 0–2 år, mellanrisk-hinken 3–9 år, högrisk-hinken 10 plus år, typiskt. Så det hänger ihop med allt det vi säger i andra avsnitt.

Och sen, eftersom vi har kopplat på sparhorisont, så kan vi även säga: vad kommer det här förmodligen ge i avkastning? Vad kan jag förvänta mig i avkastning i de olika hinkarna? Lågrisk-hinken, eftersom det är bankkonto, då blir det 0–2, 3 procent kanske per år i genomsnitt. Mellanrisk-hinken, då är det 3–5 procent per år i genomsnitt över en längre tidsperiod. Och högrisk-hinken, då kan jag förvänta mig kanske 6, 8 procent, 9, kanske i bästa fall, om jag tar riktigt hög risk.

Jan: Du ser fundersam ut.

Caroline: I och med att vi har inflationsexponeringen i den här lågrisk-hinken, så kan man verkligen prata om att man får någon avkastning då?

Nominell och real avkastning

Jan: Jo, du får en nominell avkastning, alltså innan inflation. Tecknar du ett bankkonto idag, och så låser du på 12 månader, så står det tydligt att du kan få 2,55 procents avkastning.

Caroline: Jag vet, men det är lite så lurigt.

Jan: Ja, men det är det som kallas nominell avkastning. Det är innan inflation. Och det är det som är real avkastning.

Caroline: Hur stor är vår inflation?

Jan: Det är väldigt olika beroende på vem du frågar, men den kan vara mellan 6 och 9 procent.

Caroline: Jag tycker illa om inflationen.

Jan: Ja, det är bra. Det ska man göra. Och sen, viktigt, att placeringarna i de här olika hinkarna, då har vi varit inne på det tre gånger tidigare, det är samma sak som vi har pratat om innan. Lågrisk-hinken, bankkonto. Mellanrisk-hinken, en mix, till exempel 50 procent räntor, 50 procent aktier. Högrisk-hinken, 100 procent aktier. Till exempel, vi gillar ju Lysa, som är en fondrobot som vi har sponsrad länk med och haft samarbete med. Där blir det väldigt enkelt. Då väljer jag: jag vill ha 50–50, jag vill ha 100 procent, eller vilken annan fördelning som helst.

Konkreta fonder per hink

Jan: Vill man ha en lösning på till exempel Avanza eller Nordnet, eller om man inte kan välja en fondrobot, till exempel i sin tjänstepension, då är det samma sak där. Lågrisk-hinken, bankkonto. Och sen väljer man till exempel en AMF Räntefond Mix, eller vår ränteportfölj, till exempel 50 procent, och en global indexfond med låga avgifter, till exempel Länsförsäkringar Global, eller Avanza Global, eller liknande. Och samma sak, högrisk-hinken, då väljer man 100 procent i den här globala aktieindexfonden.

Och här behöver man inte heller vara så här: men jag har samma fond i mellanrisk-hinken som i högrisk-hinken, eller jag har samma fond i alla mina pensioner. Så länge det är en bred, global aktieindexfond, så är det inte så farligt. För den diversifierar i sin tur till minst 1 500 olika bolag. Har du en fondrobot, så är det mellan 6 000 och 10 000 olika bolag. Kring lekhinken finns det inte så mycket att säga, för där kan det vara vissa placeringar som har jättehög risk, och andra som har jättelåg risk.

Många portföljer i varje hink

Jan: Om vi tittar på vår högrisk-hink, så där har vi sparandet till barnen, som är typ 90 procent aktier eller 100 procent aktier. Vi har sparandet till oss, vi har sparandet i släkten, till syskonbarn. Vi har tjänstepensionen, som är både din och min, som är 100 procent aktier. Vi har basportföljen, som vi pratade om häromveckan. Vi har PPM, där vi har AP7, eftersom vi båda är yngre än 55, så är det också 100 procent aktier. Vi har företagets högrisksparande. Det jag gillar med den här hinkprincipen är att det är många olika portföljer. Varje hink kan innehålla en eller flera portföljer, investeringar eller konton. Där faller man också ibland i fällan. Man tror: men en hink, ett ISK. Nej, nej. Hinken är som en låda, där du kan lägga ner flera ISK-konton eller flera portföljer.

Och tittar vi på vår spekulations-, eller vår lek-och-lär-hink, ja, där har vi till exempel dina Tesla-aktier, vi har våra vinflaskor, vi har vårt välgörenhetssparande hos Trine, till exempel när man köper solpaneler, vi har Frejas egna aktieportfölj, vi har vissa onoterade bolag, vi har vissa saminvesteringar. Så även lek-och-lär-hinken är inte en investering, utan här samlar man dem för att kunna se: hur är min riskfördelning mellan min lågrisk-hink och min mellanrisk-hink? Hur är storleken mellan min lekhink och min högrisk-hink? Är den relevant?

Caroline: Ja, precis.

Likviditetsrisk: champagnen

Caroline: Det är roligt att du skriver våra vinflaskor där. Vi har ju champagne mest, väl? Och det ska tydligen gå bra i dåliga tider och i bra tider. Jag fattar inte det. Så att tänka så här, det kanske inte är så stor risk ändå att ha dem.

Jan: Jo, men det är andra risker som vi inte har tagit upp. Det finns till exempel likviditetsrisk. Och likviditetsrisk är: kan jag sälja min investering när jag vill sälja den? En fondrobot, till exempel en global aktieindexfond, jag köper på fredagen, händer något på måndagen, så går jag in på måndag och säljer, och på onsdag har jag mina pengar. Ja, nu köpte du och jag, här igår, tolv champagneflaskor. Och då är frågan: okej, nu vill jag sälja dem. Ja, det kan ta ett halvår. Eller, det kan till och med vara så att ingen vill köpa dem. Ja, då sitter vi där med tolv flaskor champagne. Vilket inte är jättefarligt, för då kan man dricka upp det förr eller senare. Men förstår du, där är...

När vi pratar om de här fyra riskerna med volatilitet, inflation, oförutsedd händelse, så finns det fler risker. Likviditetsrisken, risken att bli lurad, alltså legal risk. Men eftersom vi pratar om så här breda, globala, så är den risken högst marginell.

Caroline: Bra.

Jan: Är det förståeligt?

Caroline: Ja, det tycker jag.

Jan: Ja, bra.

Är det bara mental bokföring?

Jan: Och sen tänker jag, kanske den som är lite kritisk inte har suttit och lyssnat i en timme. Men ibland är jag så här: Jan, jag fattar inte poängen med fyra-hinkar-principen. Det är ändå bara mental bokföring. Och jag är så här: ja, det är mental bokföring. Men vad är mental bokföring? Det är ingen skillnad på, om vi tar de här tre exemplen, med låg risk, mellanrisk, hög risk, så säger vi att vi lägger 100 kronor i varje. Okej? Så vi har 100 kronor på sparkonto, för det är egentligen en ränta jag får för sparkontot. Vi lägger 100 kronor i mellanrisk-hinken, där vi lägger 50 kronor i räntor och 50 kronor i aktier. Och sen har vi högrisk-hinken, där vi lägger 100 kronor i aktier och 0 kronor i räntor.

Det betyder att om jag summerar mängden räntor i hela ekonomin, jag summerar alla tre, så kommer jag ha 100 kronor från bankkontot i räntor, och 50 kronor från mellanrisk-hinken, det vill säga 150 kronor i räntor. Summerar jag aktierna, så får jag 50 kronor i mellanrisk-hinken och 100 kronor i högrisk-hinken. Då ser jag att jag också har 150 kronor i aktier. Så om vi tittar, min totala ekonomi är 300 kronor, fördelad på 150 kronor räntor och 150 kronor aktier. Det vill säga, det här är en 50/50-portfölj.

Caroline: Ja, absolut.

Matematiskt samma, mentalt enklare

Jan: Och då säger vissa: vad är skillnaden på att ha tre hinkar och att ha en 50/50-portfölj? Och då säger jag: ingen. Matematiskt är det ingen skillnad. Men jag påstår att det är enklare för mig i mitt liv att tänka så här: gud, ja, högrisk-hinken har nu fallit med 50 procent, men det gör ingenting, för jag har mina 100 kronor kvar på mitt bankkonto i lågrisk-hinken. Och på mellanrisk-hinken har jag bara förlorat 25 kronor av de där 50 kronorna. Så jag har dessutom pengar kvar i min mellanrisk-hink. Så nu kan jag till och med, i stället för att vara så här, shit, min 50/50-portfölj har gått back, så kan jag känna: wow, du vet, nu är det läge, nu kanske jag borde skjuta till lite pengar till högrisk-hinken.

Caroline: Jo, jag fattar, men det förutsätter ju det här resonemanget, att du har lika mycket.

Jan: Nej, men...

Caroline: Nej, Caroline!

Jan: Ja, jag fattar, du har helt rätt. Men hinkarna är ju olika stora.

Jan: Ja, så om det är så här, om jag har tre månaders utgifter i lågrisk-hinken, så kan jag vara så här: nej, men det spelar ingen roll, börsen har gått ner med 50 procent, vår vardag funkar i alla fall. Vår mellanrisk-hink har hållit värdet, den har kanske också backat tre procent när index har backat åtta procent. Men nu är det kanske läge att flytta pengar från mellanrisk-hinken till högrisk-hinken, för när börsen har varit nere, så är det ändå så att över tid går börsen upp, så nu har jag kanske bättre odds på att göra det.

Caroline rör sig i sidled

Jan: Du ser fortfarande skeptisk ut.

Caroline: Men det var roligt att du läste av att jag tyckte att du hade missförstått någonting.

Jan: Ja, men...

Caroline: För att jag tog ett exempel på att det är mental bokföring, och sen flyttar du dig i sidled till något helt annat.

Jan: Jo, men för att, ja, strunt samma.

Caroline: Nej, men säg.

Jan: Det kan vara så att jag flyttade mig i sidled, jag vet inte. Alltså, matematik per se var inte mitt starkaste ämne.

Caroline: Men då tänker jag så här: ja, men våra hinkar är ju olika stora, så egentligen kan man inte prata om mental bokföring. Men det kanske är, om jag skulle slå ut det, så kanske det skulle bli en 50/50-portfölj. Jag skulle vilja se hur mycket risk det är.

Jan: Jo, men så här, tänk om jag kommer till dig och säger: okej, säg att vi har 100 000 kr i lågrisk-hinken, vi har 500 000 kr i mellanrisk-hinken, vi har en miljon i högrisk-hinken. Okej?

Caroline: Ja, ja, visst.

Jan: Och så kommer jag och säger: du, Caroline, börsen har kraschat med 50 procent, vi ligger x antal 100 000 kr back. Så kommer det kännas jobbigt. För de flesta människor känns det jobbigt, även för dig. Okej? Om jag i stället kommer och säger: du, Caroline, vi har 100 000 kr på vårt buffertkonto, så det är helt safe. Vi har 400 000 kr i vår mellanrisk-hink. Vår högrisk-hink har backat för att börsen har gått back. Vad säger du om att vi kanske borde ta lite mer risk nu, flytta pengar från mellanrisk-hinken till högrisk-hinken, för att utnyttja det här läget på börsen?

Samma sak, två helt olika känslor

Caroline: Du är så rolig, jag hade nog ändå tyckt så. Vänta här nu, vad är det du säger egentligen? Okej, då vet vi... Nu säger du saker annorlunda, det är så helt optimistiskt, medan om du bara hade sagt så, bra, för nu kan börsen ha kraschat, då är det ju otroligt negativ klang på det. Men jag känner ändå så här, vad är det du vill göra här nu?

Jan: Okej, så det är skönt. 70 minuter in i avsnittet kommer Caroline fram till: ja, jag tycker fyra-hinkar-modellen, den suger.

Caroline: Den är bra, men det är inte säkert att jag vill hälla så som du vill.

Jan: Nej, och man behöver inte hälla. Återigen, kom ihåg Michael Falk. Syftet är att göra din privatekonomi, din vardag, immun från volatilitet.

Caroline: Ja. Ja.

Jan: Ja. Och min poäng här var inte att förändra någonting i det resonemanget. Min poäng var att visa att det är ingen skillnad på att ha tre olika hinkar, för man kan ändå slå ihop det och tänka på det som en hink. Systematiskt är det ingen skillnad. Det är mental bokföring. Det var det som var poängen.

Caroline: Ja, och sen, ja.

Jan: Bra. Vi går vidare då.

Variationer på modellen

Jan: Jag tänker, vi kommer inte gå in på det här, utan det här får kanske bli bonusavsnittet. Men variationer på det här är: vad gör folk med det? Vissa tar bara med sitt sparande. Vissa tar med hela balansräkningen, till exempel boende, pension, skulder. Andra tar med försäkringar, det gör inte andra. Vissa tar med sina transaktionskonton, det vill säga sina vanliga bankkonton. Man gör precis som man vill.

Sen brukar jag ändå säga att modellen skiljer sig beroende på om jag är i uppbyggnadsfasen, alltså get rich, eller stay rich-fasen. Som vi pratade om, flödet mellan hinkarna skiljer sig åt. Vi ska ta ett exempel på det här, get rich, stay rich, för att jag ska illustrera det.

Sen är det vissa som skiljer på fritt och bundet kapital. Att man tar: nej, det här är kapital jag kan få ut, jag tar inte med pension, jag tar inte med huset, för det är bundet kapital. Vissa räknar: det här är fritt. Och man kan också skilja, det finns ingen naturlag, jag brukar rekommendera att först kan man fylla på buffert-hinken, och sen kan man fylla på de andra. Vissa tycker: först buffert-hinken, sen mellanrisk-hinken, sen högrisk-hinken. Vissa tycker: först buffert, sen högrisk-hink. Så man behöver anpassa det till sin egen situation.

Privata pengar och företagets pengar

Jan: Och sen, vissa gör det här både med privata pengar eller företagets pengar. Vissa gör till och med en kombination. Att man vill se, till exempel som jag gjorde misstaget vid ett tillfälle, att vi hade buffert i företaget, flera löner, och sen hade vi buffert privat också. Vilket kan kännas något onödigt. Med en god tanke, förmodligen. God tanke.

Och den sista frågan som vi inte har adresserat, som folk ofta vill ha svar på: hur stora ska hinkarna vara? Och jag säger så här: det beror på. Om vi tar de grövsta exemplen, alltså get rich versus stay rich, alltså uppbyggnads- versus ackumulationsfas, så kan man säga att lågrisk-hinken, den här buffert-hinken, bör vara en till tre månaders utgifter. Eller ett annat sätt, som någon skrev i forumet, tolv månaders utgifter minus garanterade inkomster. Jag har till exempel tolv månaders utgifter, men sen vet jag att jag får in tre löner, för jag har tre månaders uppsägningstid. Och sen har jag inkomstförsäkring. Då drar man ifrån det. Ofta landar man på en till tre månader. Det är därför en till tre månader kommer. Eller, vissa säger 50 000 kr eller 100 000 kr, eller en procent på husets värde. Man behöver anpassa det.

Mellanrisk-hinken och boendet

Jan: Sen brukar man, mellanrisk-hinken, om man väljer att ha den, så är det allt från en till sju gånger buffert-hinken. Och det kommer från det här: hur länge skulle mellanrisk-hinken fungera? Räknar man med boendet, så behöver de flesta inte ha någonting i sin mellanrisk-hink, i princip, för boendet blir så stor del. Och är man ung, så behöver man kanske inte heller någon mellanrisk-hink, för man har så mycket tid på sig. Men ju äldre man blir, desto viktigare blir mellanrisk-hinken.

Och sen kan man säga att högrisk-hinken, det är resten av ens kapital. Och spekulationshinken, eller lekhinken, kan man sätta till 10 procent av högrisk-hinken. Så här vill man egentligen ha, man vill sova gott om natten, och sen vill man ha så mycket på hög risk som möjligt.

Stay rich: 5 plus 25-regeln

Jan: Om man däremot har vunnit det ekonomiska spelet, att man är i stay rich, eller man är i FIRE, eller man är i pension, så finns det andra varianter. I pension kan man tänka, återigen, då vet man sin garanterade inkomst de kommande 30 åren, så då kan man räkna på det. Vill man räkna FIRE, det FIRE-mål som jag tror jag siktar på, som jag skulle vilja ha, då är det typ fem års utgifter på buffertkontot. Och sen skulle jag säga att mellanrisk-hinken skulle vara typ 25 års utgifter. För om man har 25 års utgifter, det är den här 4-procentsregeln, för det betyder att 4 procent på kapitalet kommer generera en årsutgift om året. Och då har man en hållbar sån här grej.

Caroline: Alltså då behöver du fem årsutgifter på buffertkontot, sa du?

Jan: Ja, då har man...

Caroline: Det är ju jättemycket ändå.

Jan: Ja, men det här är jättemycket. Och gör man det här, så kommer man förmodligen med stor sannolikhet kunna leva resten av livet. Men det här behöver man också variera, för till exempel det här hade varit alldeles för mycket för att jag är 42. Om 23 år går jag i pension, och då kommer jag ha en garanterad inkomst. Så då behöver jag inte alls ha så här mycket. Jag skulle egentligen bara behöva för att brygga från idag till pension. Och då blir summorna annorlunda. Men det är en ganska enkel mental regel. 5 plus 25. Då är man home safe. Och har man det, då behöver man ju ingen högrisk-hink. Och då behöver man ingen lek-och-lär-hink.

Modellen som ett dragspel

Jan: Och det är det jag menar. Nu har jag tagit två extremer. Get rich, lika mycket i buffert, så mycket som möjligt i högrisk-hinken. Medan i stay rich, då är det mer i buffert-hinken, så att du inte behöver gå tillbaka och jobba. Och sen majoriteten av pengarna i mellanrisk-hinken. Är du med?

Det är det som är lite coolt med fyra-hinkar-principen. Jag kan anpassa den oavsett vilken situation jag är i livet. Den är som ett dragspel.

Jan: Men det är också det som gör den stark och cool. Men det är också det som gör det lite komplicerat. För det är inte så enkelt som att säga: man investerar i en fondrobot om du vill ha det bästa sparandet enligt forskningen. För här kräver det lite merarbete. Och återigen, man behöver inte ha fyra hinkar. Det funkar bra med två eller med tre. Jag vet att det var någon som var så här: jag har sex hinkar. Och så var det liksom...

Caroline: Wow, det är ju jättekul. Jätteintressant att få veta vad man har för två extra hinkar.

Jan: Ja, och sen var det någon, jag tror Jimmy, som kommer i ett avsnitt här framåt med Freja. Han var så här: ja, jag har även en hink innan buffert-hinken, som jag kallar för utgiftshinken. Och det är den som alltid läcker utgifter, som jag försöker täta.

Caroline: Ja, det är klart.

Jan: Ja, det sa han, ja. Så, gör det till ditt eget. Det är poängen.

Bonusavsnitt och var man lägger frågor

Caroline: Bra.

Jan: Och jag tänker att jag kommer släppa något bonusavsnitt här, där vi gör lite olika räkneexempel på hur man skulle kunna tänka. Men det kan hända att det tar någon dag innan det blir publicerat. Och så tänker jag att, kommer det in frågor till det här avsnittet, kommentera gärna, så tar vi upp det i ett bonusavsnitt.

Caroline: Var lägger man frågorna nu då?

Jan: Helst i forumet. I anslutning till det här avsnittet.

Caroline: Ja.

Jan: Helst i forumet, men det går även bra, vi har koll på YouTube och sociala medier ibland.

Caroline: Snyggt!

Avrundning: Star Wars och grammatik

Jan: Så jag hoppas att det här var förståeligt. Jag vet inte, vad känner du, Caroline?

Caroline: Jo, men det var det.

Jan: Caroline bara sitter och småler, spjuver.

Caroline: Nej, det var bara att du blev så frustrerad på mig där, med att du tycker att jag rör mig i sidled ibland.

Jan: Ja, jag tycker det. När du ska ta fram ett resonemang.

Caroline: Jag bara, men...

Jan: Ja. Men det här är som Caroline, ibland, kommer du ihåg det, när vi kollade på Star Wars för många, många år sedan?

Caroline: Jag vet inte. Jag vet inte vilket du ska ta upp nu.

Jan: Ja, vi kollade på Star Wars för många, många år sedan. Och så hade du så här: ja, men du vet, den där grammatiken hänger inte ihop. För han sa så innan, och nu säger han på ett annat sätt. Och jag var så här, jag kommer ihåg att jag tänkte: alltså, om grammatiken är den stora invändningen i Star Wars. Det här med rymdresor, utomjordingar...

Caroline: Det kändes som att det var fler saker. Jo, men jag har ju köpt hela premissen. Så det är inga problem. Men när de börjar prata fel, då är det liksom inte trovärdigt längre.

Jan: Jag älskar dig, Caroline. Din hjärna funkar annorlunda än min. Men oavsett, tack för att du hänger med oss. Och vi ser fram emot dina kommentarer, din feedback och sådant. Och lycka till med din egen fyra-hinkar-modell.