Från lägsta till högsta avkastningen per år

Det här visar grafen: 154 börsår sorterade från sämst till bäst

Grafen tar varje kalenderår på Stockholmsbörsen mellan 1870 och 2023, inklusive utdelningar och sorterar dem från det sämsta utfallet till det bästa. Borta är kronologin, kvar är fördelningen: en kort röd svans av förlustår till vänster och en lång blå trappa av vinstår till höger. Datan kommer från Fondbolagens förenings totalavkastningsindex SIXRX och Riksbankens historiska statistik, som vi också använder i vår genomgång av Stockholmsbörsens historiska avkastning 1870–2024. Jag gillar den här sorteringen eftersom den svarar på en fråga de flesta avkastningsgrafer döljer: vad kan faktiskt hända under ett enskilt börsår? Svaret är betydligt mer spretigt än man tror.

Snittåret är börsens mest sällsynta utfall

Bara 11 av 154 börsår sedan 1870 har landat i intervallet 7–10 %, det som brukar kallas börsens långsiktiga snitt. Det är ungefär 7 % av åren, vilket gör ”ett normalt börsår” till det ovanligaste utfallet av alla. Senast det hände var 2016 (+9,6 %) och 2017 (+9,5 %).

Så här fördelar sig de 154 åren i grafens fyra kategorier:

Snittet är alltså inte ett typiskt år, utan ett matematiskt resultat av extremer åt båda håll. Det aritmetiska medelvärdet av alla årsutfall ligger på 11,0 % nominellt och medianen på 9,9 %, men den långsiktiga genomsnittliga tillväxttakten (CAGR) är lägre och det är därifrån tumregeln 7–10 % kommer. En viktig sak att tänka på är att snittet är en utmärkt planeringssiffra för den som sparar i decennier, men ett uselt facit för ett enskilt år. Den som förväntar sig 8 % nästa år har historien emot sig, oavsett vad som händer.

Tre av fyra börsår slutar på plus

Av de 154 åren slutade 116 på plus, 36 på minus och 2 på exakt noll (1870 och 1878). Det betyder att ungefär tre av fyra börsår historiskt har varit positiva och exakt hälften av alla år, 77 av 154, slutade över +10 %. Oddsen är med andra ord rejält på spararens sida, betydligt mer än de flesta gissar när börsen känns skakig.

Förluståren kommer dock inte snyggt utspridda vart fjärde år. De klumpar ihop sig. Det längsta mörkret i serien är sex förlustår i rad 1918–1923, depressionen gav fyra i rad 1929–1932 och IT-kraschen tre i rad 2000–2002. Åt andra hållet finns 1991–1999 med nio plusår i följd. Statistiken säger alltså att plus är det normala, men den lovar ingenting om just de år du råkar behöva pengarna. Det är precis i de klungorna som spararbeteendet avgörs, vilket vi har fördjupat oss i avsnittet Vad gör man när börsen kraschar?

Det senaste decenniet i serien, 2014–2023, är för övrigt en ganska bra miniatyr av helheten: åtta plusår och två minusår, där det bästa året gav +39,3 % (2021) och det sämsta -22,8 % (2022). Den som bara tittar på de lugna åren glömmer lätt att 2022 låg mitt ibland dem.

Sannolikheten är på din sida, sett över en tillräckligt lång tidshorisont, men den är ingen garanti för ett enskilt år och den skillnaden är hela poängen med grafen.

Från minus 39 till plus 70 procent: ytterligheterna hör till spelet

Det sämsta året i serien är 2008 med -39,0 % och det bästa är 1999 med +69,7 %. Spannet mellan dem är nästan 109 procentenheter och båda inträffade inom samma elvaårsperiod. Nio år har slutat på -20 % eller sämre och de läser som en sammanfattning av 150 års ekonomisk historia:

• 2008: -39,0 % (globala finanskrisen)
• 2002: -35,9 % (IT-kraschens sista år)
• 1931: -34,5 % (depressionen)
• 1990: -29,3 % (den svenska finanskrisen)
• 1914: -23,6 % (första världskrigets utbrott)
• 2022: -22,8 % (räntechocken), samt 1921, 1932 och 1966

Det mest lärorika i hela serien är kanske att 2009, med +52,5 %, kom direkt efter det allra sämsta året. Den som sålde i paniken 2008 och ”väntade på lugnare tider” missade ett av de tio bästa åren på 154 år. Ytterligheterna sitter ofta ihop, åt båda håll.

Med det sagt är allt detta nominella siffror. Inflationen är inte avdragen, så ett krigsår med hög inflation var realt ännu sämre än stapeln visar. Som jämförelse har globala aktier gett 5,2 % per år realt under perioden 1900–2024 enligt UBS Global Investment Returns Yearbook 2025. Ytterligheterna är inte ett tecken på att något är trasigt, de är själva mekanismen: utan risken för -39 % skulle ingen bli betald med +70 %.

Sparhorisonten avgör var pengarna ska stå

Den praktiska slutsatsen av grafen är inte ”undvik börsen” och inte heller ”börsen fixar allt”, utan att tiden du kan avvara pengarna bestämmer var de hör hemma. På ett års sikt är utfallet i praktiken slumpmässigt, någonstans mellan -39 % och +70 %, med knappt en fjärdedels risk att sluta på minus. Pengar som ska användas inom det närmaste året hör därför hemma på ett sparkonto med insättningsgaranti, punkt. Det är så vi själva sorterar pengarna i fyra-hinkar-modellen: horisonten styr hinken, inte magkänslan.

För pengar med tio års horisont eller mer vänds logiken. Då är de röda staplarna inte längre hotet utan inträdesavgiften och att stå utanför ”för säkerhets skull” blir det dyra valet. Det är därför vi brukar säga att man ska vara rädd för fel risk, inte för rätt risk. Försök inte heller tajma de röda åren: vår genomgång av köp-behåll mot buy-the-dip visar att väntan på nedgången oftast kostar mer än nedgången själv. Det enkla receptet är detsamma som alltid: kom igång med ett brett, billigt och globalt sparande med de pengar som får vara ifred och låt sparkontot ta resten.

Grafen säger egentligen bara en sak: börsen belönar inte den som gissar rätt år, utan den som inte behöver gissa.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i börsens historik eller omsätta sparhorisonten i praktiken har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – hela dataserien bakom grafen, år för år.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför volatiliteten är priset för avkastningen.
• Fyra-hinkar-modellen – vårt ramverk för att sortera pengar efter sparhorisont.
• Bästa sparkontona – rätt plats för pengarna som behövs inom kort.
• All historisk avkastning 1870–2015 – vår studiesida om den långa seriens lärdomar.
• Vad gör man när börsen kraschar? – beteendesidan av de röda staplarna.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.