En krona har växt till 813 kr på 50 år!

En krona 1975 blev 813 kronor 2025

En krona investerad på Stockholmsbörsen i början av 1975 hade i mitten av 2025 vuxit till 813 kronor med utdelningarna återinvesterade. Det motsvarar cirka 14 procent per år i femtio år. Siffrorna kommer från SIX Return Index (SIXRX), indexet som mäter hela Stockholmsbörsen inklusive utdelningar och du hittar varje årsvärde i tabellen längre ned på sidan.

Det här är grafen jag helst visar när någon säger att börsen är ett casino. På ett enskilt år kan den se ut precis så, men på femtio års sikt har slumpen jämnats ut till någonting som mer liknar en naturlag: den som äger en bit av näringslivet får betalt för det. Vi har samlat hela serien tillbaka till 1870 i vår genomgång av Stockholmsbörsens historiska avkastning, men just 50-årsperspektivet förtjänar en egen sida. Det rymmer nämligen både den bästa och den sämsta läxan om långsiktigt sparande.

Nominellt är vad kontot visar, realt är vad du kan köpa

Nominell avkastning är siffran på kontoutdraget, real avkastning är vad pengarna faktiskt räcker till när inflationen dragit sitt. Skillnaden låter akademisk men är hela poängen med grafen. Enligt SCB:s prisomräknare har konsumentpriserna stigit ungefär 7,6 gånger sedan 1974. En krona då motsvarar alltså 7,56 kronor i dag.

Det vill säga: samma krona, tre helt olika öden beroende på var den fick bo.

• Kronan i madrassen: fortfarande 1 kr på pappret, men bara cirka 13 öre kvar i köpkraft.
• Kronan på börsen, nominellt: 813 kr på kontoutdraget.
• Kronan på börsen, realt: cirka 108 kr i 1974 års penningvärde, alltså knappt 10 procent per år efter inflation.

Gapet mellan 14 procent nominellt och knappt 10 procent realt är drygt 4 procentenheter om året. Det är inflationens andel av din avkastning och den syns aldrig på kontoutdraget. Därför är inflationsrisken den lömskaste av de fem riskerna i sparandet: madrassen och bankkontot känns trygga, men på femtio år var det där den största värdeförstörelsen skedde.

Vägen till 813 kronor gick genom fem krascher

Det grafen egentligen visar är inte att börsen alltid går upp, utan att den gått upp trots att den med jämna mellanrum rasat ihop. Av de 51 åren i serien slutade 39 på plus, alltså 76 procent. De övriga tolv åren är anledningen till att avkastningen finns: det är risken vi får betalt för att bära.

Så här ser de stora smällarna ut i datan:

Efter IT-kraschen tog det fem år innan toppen från 1999 var återtagen och hela 00-talets första decennium gav bara plus 25 procent totalt. Ändå: den som köpte på den absoluta toppen 2007, sämsta tänkbara tajming, hade 2025 nästan femdubblat sina pengar. Forskningen pekar dessutom åt samma håll som grafen: köp-behåll slår buy-the-dip och vi har ägnat ett helt avsnitt åt vad man gör när börsen kraschar. Kortversionen: ingenting, helst.

Räkna inte med 14 procent per år framåt

Här kommer brasklappen som gör den här sidan ärlig: 1975–2025 är en av de bästa 50-årsperioderna i Stockholmsbörsens historia. Bara 80-talet gav 16,5 gånger pengarna på tio år, en epok av avregleringar, devalveringar och fallande räntor som knappast spelas upp igen. Enligt UBS Global Investment Returns Yearbook har världens aktiemarknader gett 5,2 procent realt per år sedan 1900 och Sverige hör till de tio bästa marknaderna under perioden. Vi har med andra ord tittat på en av vinstlotterna.

Personligen räknar jag hellre försiktigt: vår genomgång av vad som är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt landar betydligt närmare det historiska långtidssnittet än periodens 14 procent. Då blir allt över det en positiv överraskning i stället för ett hål i pensionskalkylen.

Snittet är dessutom en statistisk skrivbordsprodukt: enskilda år i serien pendlar mellan minus 39 och plus 70 procent och snittåret händer nästan aldrig. Den som förväntar sig snittet varje år kommer att tolka ett helt normalt börsår som en katastrof.

Det viktigaste beslutet är att vara kvar

Grafens verkliga hjälte är inte avkastningen utan tiden. Ingen valde rätt aktier här, ingen tajmade någonting; kronan satt bara still i femtio år medan ränta-på-ränta gjorde jobbet. Du kan räkna på din egen version i vår ränta-på-ränta-kalkylator och för de flesta av oss är receptet tråkigare än vi vill erkänna: en bred, billig och global indexfond, ett automatiskt månadssparande och sedan händerna i fickorna.

Time is your friend; impulse is your enemy.

John C. Bogle, grundare av Vanguard, ur Common Sense on Mutual Funds (1999)

Impulsen är den dyra delen. Det är den som vill sälja i oktober 2008 och som vill vänta med att köpa ”tills det lugnat sig”. Med ett månadssparande behöver du aldrig fatta de besluten och forskningen visar att även en engångssumma oftast mår bäst av att investeras direkt i stället för att vänta på rätt läge. Vill du ha konkreta förslag på fonder som passar har vi samlat dem i Bästa fonderna.

Således: nästa gång börsen faller 30 procent och det känns som världens undergång, tänk på att den här grafen redan innehåller fem sådana tillfällen. De syns knappt på femtio års avstånd.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i börsens historik eller komma igång med ett eget långsiktigt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – hela SIXRX-serien med statistik, grafer och nördiga detaljer.
• Ränta-på-ränta-kalkylatorn – räkna på vad ditt eget sparande kan växa till.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – varför inflationsrisken ofta är farligare än börsens svängningar.
• Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – studien som hjälper dig kalibrera förväntningarna.
• Vad gör man när börsen kraschar? – avsnittet att spara till nästa gång det stormar.
• Bästa fonderna – konkreta fondförslag för den som vill äga börskronan i dag.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.