Dina pengar dör av tristess på bankkontot över tid!

Bankkontot känns tryggt, men köpkraften tar risken

Bankkontot är fantastiskt för pengar som ska användas snart. Det är där bufferten, semesterpengarna och nästa månads räkningar hör hemma, eftersom poängen med de pengarna inte är hög avkastning utan tillgänglighet och lugn.

Problemet uppstår när vi låter bankkontot göra ett jobb det inte är byggt för: att bevara köpkraft över många år. Kontosaldot kan se tryggt ut eftersom siffrorna inte svänger som en fond. Men det grafen visar är att tryggheten bara gäller antalet kronor, inte vad kronorna faktiskt räcker till.

Inflation är den typen av risk som inte känns dramatisk dag för dag. Ingen loggar in på banken och ser att pengarna fallit med 30 % på en dag. I stället händer det långsamt, via högre priser på mat, boende, resor, försäkringar och allt annat vi köper.

Min erfarenhet är att det här är en av de viktigaste distinktionerna i privatekonomi: bankkonto skyddar dig mot kortsiktig osäkerhet, men inte mot långsiktig inflation. Det gör bankkontot rätt för vissa pengar och fel för andra.

En hundralapp från 1925 är värd 2,15 kr i 2024 års köpkraft

Dem första grafen börjar med 100 kr år 1925 och följer vad de pengarna motsvarar i köpkraft över tid. Serien slutar 100 år senare, 2024. Då är hundralappen nere på 2,15 kr.

Det betyder inte att någon tog pengarna från kontot. Det betyder att prisnivån steg så mycket att samma nominella 100 kr bara köper en liten bråkdel av det de kunde köpa från början. Det är därför inflation ibland beskrivs som en skatt som inte syns på kontoutdraget.

En intressant detalj i siffrorna är att köpkraften inte bara faller i en perfekt rak linje. Serien toppar på 116,66 kr år 1933 och faller sedan över tid. Men den stora bilden är tydlig, på riktigt lång sikt dominerar inflationen.

Det viktiga är inte att kontosaldot står still. Det viktiga är vad pengarna kan köpa när du väl ska använda dem.

Det är också därför en hundralapp i madrassen, på ett konto utan ränta eller i ett kuvert inte är ”riskfri” över tid. Risken byter bara form från marknadssvängningar till köpkraftsförlust.

Doppresenten tappar ungefär en tredjedel till studenten

Den andra visualiseringen vänder på perspektivet och gör grafen mer vardagsnära. Den visar vad 100 kr från olika startår är värd 2025. Här blir 18-årsperspektivet extra användbart, eftersom det ungefär motsvarar tiden från dop eller födelsedag till studenten.

Enligt siffrorna motsvarar 100 kr från 2007 bara 67,14 kr år 2025. Det är en köpkraftsförlust på 32,86 procent. Att kalla det en förlust på en tredjedel är alltså ingen dramatisk formulering, utan en nykter avrundning av vad siffrorna visar.

Här är den syntetiserade tabellen jag tycker gör grafen mest praktisk. Jag har tagit startåret (2025 – sparhorisont), läst av vad 100 kr från det året är värd 2025 och räknat förlusten som (100 – köpkraft 2025).

Det fina med tabellen är att den gör inflationen konkret. Ett år spelar sällan så stor roll. Fem år kan redan märkas. Arton år är tillräckligt för att en present ska tappa en tredjedel av sin köpkraft. Femtio år är tillräckligt för att nästan allt köpkraftsvärde ska vara borta.

Buffert ska ligga tryggt, resten behöver ett bättre jobb

Poängen med grafen är inte att bankkonto är dåligt. Poängen är att bankkonto är ett verktyg för korta pengar, inte en strategi för alla pengar.

Jag brukar tänka på pengar som att de ska ha olika jobb. Bufferten ska vara tråkig, tillgänglig och stabil. Den ska inte imponera med avkastning. Den ska finnas där när bilen går sönder, när en faktura kommer olämpligt eller när livet inte följer kalkylbladet.

Men pengar som ska användas om 10, 18 eller 25 år har ett annat jobb. De ska inte bara ligga still. De behöver ha en rimlig chans att växa mer än priserna stiger. Annars blir resultatet lätt att vi känner oss duktiga för att vi sparar, men i praktiken tappar mark mot inflationen.

Det är därför jag gillar fyra-hinkar-tänket: olika pengar, olika syften, olika risk. Korta pengar på bankkonto. Mellanlånga pengar mer försiktigt. Långa pengar med högre förväntad avkastning, till exempel i breda och billiga indexfonder, om risken och tidshorisonten passar.

Så använder jag grafen i praktiken

Grafen är mest användbar som en fråga till varje sparmål: när ska pengarna användas?

Om svaret är inom 0-3 år är bankkonto ofta helt rimligt. Då är risken med börsernas svängningar större än nyttan av möjlig avkastning. Det är inte där man ska vara kreativ.

Om svaret är 10 år eller mer tycker jag grafen pekar åt andra hållet. Då blir inflationen inte en parentes utan en huvudrisk. För ett barnsparande, ett framtida bostadsbidrag till barnen eller ett pensionssparande är frågan inte bara ”kan pengarna minska i värde på börsen?” utan också ”vad händer om de inte får någon chans att växa?”

En enkel tumregel blir:

• pengar du måste ha snart: bankkonto
• pengar du kanske behöver men inte akut: lägre risk och tydlig plan
• pengar du inte ska använda på länge: investera med bred riskspridning

Låt inte ordet ”tryggt” lura dig att tro att alla risker med bankkonto är borta. Ibland är den största risken just den som syns minst.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för graferna ovan.

Den första tabellen visar hur köpkraften i 100 kr från 1925 utvecklas fram till 2024 enligt SCB:s KPI/levnadskostnadsindex och RT:s egna beräkningar. Serien går från 100 kr år 1925 till 2,15 kr år 2024.

Den andra tabellen visar samma princip baklänges: vad 100 kr från olika födelseår motsvarar i 2025 års köpkraft. Exempelvis motsvarar 100 kr från 2007 bara 67,14 kr år 2025, vilket är grafens studentpresent-perspektiv.