Hem » Studier » Gör ditt barn rikt

Gör ditt barn rikt

Boksammanfattning: från veckopeng till förmögenhet

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 17 juli 2026

Publicerad 8 maj 2025

4 minuters läsning

Dela

Gör ditt barn rikt (2017) är boken jag skrev tillsammans med Charlie Söderberg, och den lade grunden för hela vår filosofi kring barnsparande. Tesen i boken är tvådelad, barn står bättre rustade med pengar än utan, men pengar utan kunskap kan stjälpa lika mycket som hjälpa. Därför handlar boken lika mycket om veckopeng, samtal och misstag i liten skala som om indexfonder och ränta-på-ränta.

Boken är ingen empirisk forskningsstudie. Det är min och Charlies samanställning av citerade studier, expertintervjuer och egna erfarenheter.

Nästan tio år senare håller filosofin fortfarande. Ha i åtanke att vi skrev boken hösten 2016, och vissa konkreta uppgifter om skatt, courtage och fondnamn har hunnit bli inaktuella. Den här genomgången skiljer på det som fortfarande är sant och det som du i dag ska hämta ur våra uppdaterade guider.

Tiden gör jobbet, inte beloppet

Det centrala i boken är fortfarande sant: börja tidigt, håll avgiften låg och låt ränta-på-ränta göra jobbet. Ett månadssparande på cirka 500 kr i 18 år kan landa runt 200 000 kr vid 6–8 % snittavkastning. Det är ingen garanti, men det visar att tiden är den stora hävstången, och det är först under de sista åren som kurvan tar fart på allvar.

Tiden minskar dessutom risken. Av alla 18-årsperioder på Stockholmsbörsen 1870–2015 gav den sämsta en real avkastning på minus 2,1 % per år, ungefär i klass med ett nollräntekonto vid 2 % inflation. Ett sparande på ett års sikt slutade på plus i 77 % av fallen, på 18 års sikt i 94 % och på 25 års sikt i 99 %.

Bankkontot känns tryggt men förlorar köpkraft

Vid 2 % inflation och 0 % ränta är 100 kr värda ungefär 71 kr efter 18 år, och på 100 år har en hundralapp tappat 97 % av sitt värde. För ett långsiktigt barnsparande kan därmed bankkontot vara det mest riskabla valet, eftersom realförlusten i princip är inbyggd. Börsen är mer volatil, men på lång sikt har oddsen historiskt varit bättre där.

En brasklapp behövs dock för ränteläget. Jag skrev boken under minusräntan 2016, och under 2023–2026 har sparkonton gett faktisk ränta igen. Resonemanget om köpkraft gäller fortfarande, men premissen 0 % ränta ska inte läsas som en dagsaktuell siffra.

Billigt och brett slår ofta smart och aktivt

I boken citerade vi bland annat en amerikansk studie av 2 076 aktiva fonder 1975–2006 där bara 0,6 % slog index konsekvent. Siffran är gammal och gäller ett amerikanskt urval, men slutsatsen står sig i färsk data: enligt SPIVA Europe 2025 underpresterade 83 % av de Sverigefokuserade aktiva fonderna sitt jämförelseindex (S&P Sweden BMI) på tio år. Bland de bredare nordenfonderna, som mäts mot ett annat index (S&P Nordic BMI), var andelen 100 %.

Andra faktorer, som spararens beteende och avgifter, kostar också. Dalbar mätte att den genomsnittliga amerikanska spararen avkastade 4,67 % per år mot indexets 8,19 % över 20 år, ett gap på 3,52 procentenheter per år, främst på grund av spararens eget beteende.

Fondavgifter ser små ut på ett år, men ett barnsparande pågår i decennier, och då blir de dyra. Inte bara avgiften i sig, utan också den ränta på ränta pengarna hade gett om de fått ligga kvar.

I vårt räkneexempel i boken sparar en förälder 500 kr i månaden i arton år. En avgift på 1,4 % äter då cirka 30 000 kr av slutsumman, i avgifter plus utebliven avkastning. Gör inte barnsparandet till ett lotteri, välj billiga breda indexfonder och låt tiden göra jobbet.

Ge barnet både fisk och fiskespö

Pengar utan kunskap kan stjälpa lika mycket som hjälpa. Därför är veckopeng, samtal och misstag i liten skala minst lika viktiga som kontot barnet får tillgång till när den blir vuxen. I boken delade vi upp veckopengen i fyra delar, konsumtion, sparande, välgörenhet och investering, så att barnet tidigt får öva på att pengar har flera jobb. Målet är inte bara ett stort kapital till 18-årsdagen utan ett barn som kan hantera det.

Beloppet behöver inte vara stort. I boken kallade vi runt 200 000 kr för lagom. När vi skrev boken pratade vi med en rad miljonärer, och omkring 90 % av dem var glada att de inte fått de sparade pengarna redan vid 18-årsdagen.

Det här har ändrats sedan 2017

Filosofin i boken håller, men flera konkreta uppgifter är från 2016 är inaktuella tio år senare. Schablonskatten på ISK och KF låg då kring 0,5–1 % av kapitalet, och vi argumenterade för kapitalförsäkring i förälderns namn med barnet som förmånstagare. I dag är schablonskatten 1,065 % och de första 300 000 kr per person är skattefria, vilket ändrar kalkylen för var sparandet ska ligga. Bokens fondlista med exakta avgifter är en ögonblicksbild från oktober 2016, som inte längre motsvarar verkligheten.

Hämta därför alla dagsaktuella skatteregler, fondval och kontoval ur guiderna under ”Läs vidare” i stället för ur boken. Grundrådet består fortfarande: börja i dag oavsett belopp, välj en bred och billig global indexfond eller en fondrobot, automatisera månadssparandet och prata pengar med barnet längs vägen.

Läs vidare

• Spara till barn 2026 – bokens moderna efterföljare med dagens skatteregler
• Bästa fonderna – dagsaktuell ersättare för bokens fondlista
• Ränta-på-ränta – räkna på ditt eget månadssparande
• ISK, KF eller aktiedepå 2026 – jämför kontoval med dagens skatteregler