Fem minnesregler för Ränta på ränta

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Mitt bästa försök att förklara ränta på ränta
2. Samma affär varje år, tio år i rad
3. Här börjar ränta på ränta
4. Snöbollseffekten
5. Räkneexemplet med 10 procents ränta
6. Mina pengar jobbar åt mig
7. Dubblingar och 12-12-12-regeln

Mitt bästa försök att förklara ränta på ränta

Jan: Här kommer mitt bästa förslag på att förklara ränta på ränta-effekten på ett enkelt sätt. För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med min egen tolvåring och ett par syskonbarn om ränta på ränta, och jag skulle försöka förklara det på ett enkelt sätt. Det här är mitt bästa försök hittills, och det verkade faktiskt landa.

Jag började med att berätta om den här bonden för fyra tusen år sedan i Babylon som behövde låna pengar för att kunna köpa utsäde för att kunna plantera vete. Tanken var att man i början av året lånar tusen kronor. För de här tusen kronorna köper man utsädet, och sedan när man är klar med skörden betalar man tillbaka tusenlappen till den man har lånat av.

Men den som lånade ut pengarna ville ju ha någonting för risken. Tänk om skörden hade slagit fel. Man har ju själv lagt energi på att tjäna ihop de här tusen kronorna, och då säger man att man vill ha betalt för de här pengarna. Det är det vi kallar för ränta. Så den här bonden lånade tusen kronor och betalade tillbaka tusen kronor. Men han eller hon får betala hundra kronor i ränta också.

Samma affär varje år, tio år i rad

Jan: Sedan kan man säga att de var så nöjda med den här affären det första året att de bestämmer sig så här: vet du vad, vi gör den här affären varje år. Så varje år i början av året går bonden till köpmannen och lånar tusen kronor, och sedan när skörden är bärgad betalar man tillbaka tusen kronor och hundra kronor i ränta.

Då kan man säga att efter år ett har köpmannen fått hundra kronor. Det andra året får hon fortfarande hundra kronor, för lånet är fortfarande tusen kronor per år. Men nu ackumulerat: köpmannen fick hundra kronor första året, hundra kronor andra året, hundra kronor tredje året. Så ackumulerat har man det tredje året fått trehundra kronor. Efter tio år, när vi har gjort den här affären tio gånger, har köpmannen fått tusen kronor.

Och detta är inte ränta på ränta. Detta är bara ränta på det utlånade beloppet.

Här börjar ränta på ränta

Jan: Men det fina med att tänka i form av ränta på ränta är att efter tio år skulle den här köpmannen, med de nya tusen kronorna, kunna låna ut dem till en bonde till. Så nu helt plötsligt, det elfte året, lånar han ut tusen kronor till bonde nummer ett, som betalar hundra kronor precis som man gjort alla tidigare år. Men nu har man även en bonde två som också betalar hundra kronor.

Så nu har man fått ränta på de ursprungliga tusen kronorna för den första bonden. Men man har även fått hundra kronor på lånet till den andra bonden. Och den andra bondens initiala tusen kronor, de kommer ju från räntan från den första bonden. Det är här vi börjar få ränta på ränta.

Efter ytterligare tio år har även den andre bonden betalat tusen kronor. Men det har även den första. Så nu har jag plötsligt två tusen extra, så jag kan ta den här affären och ge den till ytterligare två bönder. Året därefter har jag plötsligt fyra stycken bönder som kommer betala mig fyra hundra kronor totalt per år. Det betyder att om två år har jag fått åttahundra kronor, och efter två och ett halvt år tusen kronor. Då kan jag lägga på en femte bonde.

Snöbollseffekten

Jan: Det är detta som man ibland kallar snöbollseffekten i ränta på ränta. Det är jättelångsamt i början. Den första bonden betalar ju bara hundra kronor, och det tar tio år innan jag kan lägga på nästa bonde. Men när jag sedan har två bönder som jobbar åt mig tar det bara fem år innan jag kan lägga på nästa. Sedan tar det bara två och ett halvt år, och så vidare.

Det blir som en snöboll som rullar sakta och blir större och större och större.

Till slut har man jättemånga bönder, och man kan lägga på en ny bonde varje år eller varje månad.

Tittar vi på detta mer matematiskt är det ju inte så att jag måste ha tio bönder. Då säger man så här i stället: jag lägger pengarna på ett sparkonto där jag för enkelhetens skull får 10 % ränta. Det är bara för att få det enkelt att räkna. Så lägger jag in 100 kronor den första januari. I slutet av året får jag 10 kronor i ränta. Det betyder att första januari år två har jag 110 kronor som jobbar åt mig.

Räkneexemplet med 10 procents ränta

Jan: Tar vi 10 % på 110 kronor får jag i slutet av år två 11 kronor i ränta. Första året fick jag bara 10, för jag hade en hundralapp. Nu hade jag 110 kronor, 10 procent, 11 kronor. År tre, när jag börjar, har jag 121 kronor som nu jobbar åt mig under året. Då får jag 10 procent, det är 12 kronor. Så år fyra har jag 133 kronor, får 13 kronor i ränta, och så bygger det vidare.

Och den här metaforen med bönderna är inte så himla dum. För när vi pratar om till exempel en aktieindexfond, det här som jag brukar tjata om i mina andra avsnitt om hur man ska investera sina pengar, så är det ju inte bönderna jag ger pengarna till utan företag. Där har jag aktier, och en aktie är en andel i ett företag. Det är på det här sättet att när de här företagen betalar till exempel en utdelning, då får fonden pengar och köper nya andelar i nya företag. Precis som jag innan lånade ut pengarna till en ny bonde, och så vidare.

Mina pengar jobbar åt mig

Jan: Det är därför jag tycker att ränta på ränta är så himla coolt. Helt plötsligt är det inte jag som behöver lägga min tid, energi och kompetens på att tjäna nya pengar, utan mina pengar jobbar åt mig.

Pengar är mycket, mycket, mycket bättre på att jobba än vad vi är.

De kan ju jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Rätt förvaltade kan pengarna jag tjänar fortsätta jobba för mina barn. Mina barn skulle ju kunna göra den här affären med bönderna även långt efter att jag har gått bort. Det är det som är coolt med ränta på ränta.

Jag har gjort en separat video om minnesregler. Men om man investerar i sådana här aktieindex från massor av bolag runt om i hela världen, i alla länder, alla branscher, alla storlekar, så att man äger hela höstacken, då kan man säga att pengarna dubblas vart tionde år. Om jag har 1 000 kronor idag kommer de vara värda 2 000 kronor om tio år. De kommer vara värda 4 000 efter 20 år, 8 000 efter 30 år, 16 000 efter 40 år, och så vidare. Pengarna växer jättestarkt.

Dubblingar och 12-12-12-regeln

Jan: Jag brukar ibland tänka så här om mina syskonbarn, som är typ 10 år: de har ju massor. De har ju sju dubblingar framför sig. Jag som är 40 har ju bara tre, fyra dubblingar kvar av mina pengar.

En annan sådan där cool minnesregel på samma princip är den så kallade 12-12-12-regeln. Om du sparar 1 200 kronor i 12 år så kommer du kunna få ut 1 200 kronor resten av livet. Och naturligtvis funkar det för vilket belopp som helst. Det kan vara så här: sparar du 100 kronor i månaden i ungefär 12 år, då kommer du få ut ungefär 100 kronor i månaden resten av livet.

Jag hoppas att du gillar den här introduktionen till ränta på ränta. Du får gärna prova den på dina egna tonåringar, på dina barn, eller kanske någon kompis som inte vet vad ränta på ränta är. Och ge mig gärna feedback på hur man kan göra den här förklaringen bättre. För precis som för dig är det här ett experiment, en lek kring ränta på ränta.

Så, gillar du detta? Prenumerera, gilla, kommentera, dela vidare, så ses vi där ute på nätet, i kommentarsfälten eller på RikaTillsammans-forumet. Tack så mycket.