Fem minnesregler för Ränta på ränta
Kortavsnitt: så blir ränta på ränta begripligt — pengarna dubblas vart tionde år och 12-12-12-regeln visar hur lite som krävs.
Avsnitt K12 | Publicerat 2 år sedan.
Viktig info: Detta avsnitt berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-07-30. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Avsnitt K12. Senast uppdaterad 5 dagar sedan (2026-07-30) av Jan Bolmeson.
Denna video finns att se på Youtube eller via videon ovan. Du som är en RikaTillsammans-supporter kan se den utan reklam på Patreon.
Du kan lyssna på detta avsnitt (K12) där poddar finns, t.ex. på Spotify, Apple Podcast, Acast och Patreon.
Referens: Saknas.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Värdet med dagens avsnitt
På tio minuter får du Jans bästa förklaring av ränta på ränta plus fem minnesregler som låter dig känna storleksordningen på ditt sparande utan kalkylator. Avsnittet är ett kortavsnitt (K12) byggt kring en förklaring han testade på sin egen tolvåring och ett par syskonbarn.
Ränta på ränta är en känsla, inte matte
Ränta på ränta är inte svår matematik utan en känsla för storleksordningar du kan bära med dig utan kalkylator. Poängen med kortavsnittet är att göra snöbollseffekten begriplig med bilder och tumregler i stället för formler. Läs mer.
12-12-12-regeln: så lite krävs
Sparar du 1 200 kronor i månaden i 12 år kan du sedan ta ut ungefär 1 200 kronor i månaden resten av livet. Regeln vilar på cirka 7–8 procents nominell avkastning över tid och fungerar för vilket belopp som helst, även 100 kronor i månaden. Läs mer.
Pengarna dubblas vart tionde år
Med en bred global aktieindexfond kan du räkna med att pengarna ungefär dubblas vart tionde år, så 1 000 kronor blir cirka 2 000 efter 10 år, 4 000 efter 20 och 8 000 efter 30. Tumregeln vilar på cirka 7–8 procents nominell avkastning och är ett riktmärke för storleksordning, inte en garanti. Läs mer.
Trögheten i början är hela poängen
Ränta på ränta är pinsamt långsamt de första tio åren och nästan löjligt snabbt på slutet, och det är just den asymmetrin som gör att de flesta ger upp för tidigt. Den som hoppar av efter fem trista år hinner aldrig dit där snöbollen blir intressant. Läs mer.
Vad ränta egentligen är
Ränta är priset någon tar för att låna ut pengar och bära risken att inte få dem tillbaka, illustrerat av en bonde i Babylon för fyra tusen år sedan. Bonden lånar 1 000 kronor till utsäde och betalar tillbaka tusenlappen plus 100 kronor för köpmannens risk. Läs mer.
Här börjar ränta på ränta
Ränta på ränta uppstår först i ögonblicket räntan du redan fått börjar generera ny ränta, vilket för köpmannen sker först det elfte året. Då räcker de 1 000 kronor i hopsamlad ränta till att låna ut till en andra bonde, vars tusenlapp helt och hållet kommer från den första bondens ränta. Läs mer.
Tiden mellan dubblingarna krymper
Med en bonde tar det tio år innan nästa kan läggas till, med två bönder fem år och med fyra bönder bara två och ett halvt. Att intervallet krymper för varje varv är hela hemligheten bakom varför snöbollen accelererar. Läs mer.
100 kr blir 110, 121, 133
Lägg in 100 kronor på ett konto som ger 10 procent och du har 110 kronor efter ett år, 121 efter två och 133 efter tre. Räntan stiger från 10 till 11 till 12 kronor per år, och det är den växande extra slanten, räntan på räntan, som till slut tar över helt. Läs mer.
En tioåring har sju dubblingar kvar
Ett barn på tio år har omkring sju dubblingar framför sig medan en fyrtioåring bara har tre eller fyra kvar av sina egna pengar. Samma krona är därför värd ofantligt mycket mer i en tioårings hand, vilket är ett av de starkaste argumenten för att börja spara åt barn tidigt. Läs mer.
72-regeln visar dubblingstiden
Pengarna dubblas på cirka 72 dividerat med räntan i procent, så 10 procents avkastning ger en dubbling ungefär vart sjunde år. Det är ett snabbt sätt att översätta en räntenivå till hur lång tid en dubbling tar utan kalkylator. Läs mer.
En sparad månadsutgift blir 187 gånger
En månadsutgift du sparar in och investerar växer till ungefär 187 gånger beloppet på tio år, och en veckoutgift till ungefär 750 gånger. Reglerna utgår från cirka 7–8 procents nominell avkastning och är förenklingar för storleksordning, inte garantier. Läs mer.
Mina pengar jobbar dygnet runt
Det coolaste med ränta på ränta är att det inte längre är du som lägger tid och energi på att tjäna nya pengar, det gör pengarna åt dig. De jobbar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året, och de blir aldrig trötta. Läs mer.
Indexfonden är köpmannens bönder
I en bred, billig och global indexfond äger du små andelar i tusentals bolag i stället för att låna ut till bönder. När bolagen delar ut vinst köper fonden nya andelar i nya bolag, precis som köpmannen lade till en ny bonde, så ägandet växer av sig självt. Läs mer.
Minnesreglerna flyttar fokus
Tumreglerna flyttar fokus från "jag måste spara enorma summor" till "även små, regelbundna belopp blir stora om de får tid". Det fina med 12-12-12 är att summan du avstår är begränsad i tiden medan uttaget i princip aldrig tar slut. Läs mer.
Pengar är bättre på att jobba än vi
Jans poäng är att pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är, för de arbetar oavbrutet utan att tröttna. Rätt förvaltade kan de till och med fortsätta jobba för dina barn långt efter att du själv är borta. Läs mer.
Testa förklaringen på en tonåring
Jan byggde hela förklaringen för att den skulle landa hos hans egen tolvåring och syskonbarn, och uppmanar dig att prova den på dina egna barn eller en kompis som aldrig fattat ränta på ränta. Det viktigaste är inte att räkna rätt på decimalen utan att börja tidigt och låta tiden göra jobbet. Läs mer.
Viktiga nyanser att komma ihåg
Minnesreglerna är riktmärken för storleksordning, inte löften. • Allt sparande innebär en risk och avkastningen är inte garanterad. • Reglerna vilar på cirka 7–8 procents nominell avkastning över tid. • 10-procentsexemplet är orealistiskt högt och valt bara för att vara lätt att räkna med. • Antagandena har nagelfarits i forumet, bland annat med Monte Carlo-simuleringar. Läs mer.
"Pengar är mycket, mycket, mycket bättre på att jobba än vad vi är."
"Helt plötsligt är det inte jag som behöver lägga min tid, energi och kompetens på att tjäna nya pengar, utan mina pengar jobbar åt mig."
"Det blir som en snöboll som rullar sakta och blir större och större och större."
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (18 st)
- Fem minnesregler för ränta på ränta som gör snöbollseffekten begriplig
- Bonden i Babylon förklarar vad ränta egentligen är
- Här börjar ränta på ränta: räntan börjar tjäna egna pengar
- Snöbollseffekten: tråkig i tio år, sedan svindlande
- Mina pengar jobbar åt mig, dygnet runt
- Fem minnesregler som gör snöbollseffekten konkret
- 12-12-12-regeln visar hur lite som faktiskt krävs
- Att ränta på ränta är trögt i början är hela poängen
- Läs vidare
- Transkribering av hela avsnittet
- Vanliga frågor (8 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 5 dagar sedan (2026-07-30) av Jan Bolmeson.
Fem minnesregler för ränta på ränta som gör snöbollseffekten begriplig
De flesta av oss är duktiga på att jobba för pengar, men få har lärt sig att låta pengarna jobba för oss och ännu färre kan räkna ut hur mycket det faktiskt blir över tid. Poängen med hela kortavsnittet är den här: ränta på ränta är inte svår matematik, utan en känsla för storleksordningar som du kan bära med dig utan kalkylator.
För ett par dagar sedan satt jag och förklarade ränta på ränta för min egen tolvåring och ett par syskonbarn. Det är förvånansvärt svårt att göra begripligt, för effekten är osynlig i början och nästan absurd på slutet. Det här är mitt bästa försök hittills och det landade faktiskt. Jag tänkte ge dig samma förklaring, plus fem minnesregler som gör att du kan se snöbollen rulla utan att räkna en enda gång. Vill du i stället leka med dina egna siffror finns vår räkna på ränta på ränta-kalkylator.
Bonden i Babylon förklarar vad ränta egentligen är
Ränta är priset någon tar för att låna ut pengar och bära risken att inte få dem tillbaka. Den enklaste bilden jag hittat är en bonde i Babylon för fyra tusen år sedan som behövde låna för att köpa utsäde.
Tanken är den här. I början av året lånar bonden tusen kronor av en köpman, köper utsäde, planterar och betalar tillbaka tusenlappen när skörden är bärgad. Men köpmannen vill ha betalt för risken. Tänk om skörden slår fel? Köpmannen har själv slitit för att tjäna ihop de tusen kronorna och vill därför ha hundra kronor extra för besväret. Det är de hundra kronorna vi kallar ränta.
Säg nu att båda är så nöjda att de gör om affären varje år i tio år. Efter år ett har köpmannen fått hundra kronor. Efter år två tvåhundra. Efter tio år har hon fått tusen kronor i ränta, hundra kronor i taget. Det är en snygg affär, men det är inte ränta på ränta. Det är bara ränta på samma utlånade tusenlapp, år efter år.
Här börjar ränta på ränta: räntan börjar tjäna egna pengar
Ränta på ränta uppstår i det ögonblick räntan du redan fått börjar generera ny ränta. För köpmannen händer det elfte året.
Efter tio år har köpmannen tjänat ihop tusen kronor i ren ränta. De pengarna kan hon nu låna ut till en andra bonde. Plötsligt betalar bonde nummer ett sina hundra kronor som vanligt, men bonde nummer två betalar också hundra kronor. Det fina är att bonde tvås tusenlapp kommer helt och hållet från räntan den första bonden betalat. Räntan har börjat föda ränta.
Sedan accelererar det. Efter ytterligare tio år har båda bönderna betalat tillbaka var sin tusenlapp i ren ränta, så nu kan köpmannen lägga till två bönder till. Med fyra bönder kommer fyrahundra kronor in per år och då tar det bara två och ett halvt år innan nästa tusenlapp finns ihopsamlad och en femte bonde kan läggas till. Tiden mellan varje ny bonde krymper för varje varv. Det är hela hemligheten.
Snöbollseffekten: tråkig i tio år, sedan svindlande
Snöbollseffekten betyder att ränta på ränta är pinsamt långsam i början och nästan löjligt snabb på slutet. Det är just den asymmetrin som gör att så många ger upp för tidigt.
Tänk på tidslinjen för köpmannen. Den första bonden ger bara hundra kronor om året och det tar tio hela år innan nästa bonde kan läggas till. Men med två bönder tar det bara fem år, med fyra bönder två och ett halvt och så vidare. Till slut kan en ny bonde läggas till varje år, sedan varje månad. Samma sak gäller dig: de första åren känns sparandet nästan meningslöst och det är där de flesta tappar tålamodet.
Det blir som en snöboll som rullar sakta och blir större och större och större.
Matematiskt behöver du förstås inga bönder. Sätter du in 100 kronor på ett konto som ger 10 procent (en orealistiskt hög ränta, men lätt att räkna med) har du 110 kronor efter år ett. År två ger de 110 kronorna 11 kronor i ränta i stället för 10, så du landar på 121. År tre ger 12 kronor, år fyra 13 och differensen växer för varje varv. Det är den lilla extra slanten, räntan på räntan, som till slut tar över helt.
Mina pengar jobbar åt mig, dygnet runt
Det coolaste med ränta på ränta är att det inte längre är du som behöver lägga tid, energi och kompetens på att tjäna nya pengar. Det gör pengarna åt dig.
Metaforen med bönderna är förresten inte så dum. När du sparar i en bred, billig och global indexfond lånar du inte ut till bönder, du äger små andelar i tusentals företag världen över. När bolagen delar ut vinst köper fonden nya andelar i nya bolag, precis som köpmannen lade till en ny bonde. Ägandet växer av sig självt.
Pengar är mycket, mycket, mycket bättre på att jobba än vad vi är.
De jobbar 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året och de blir aldrig trötta. Rätt förvaltade kan pengarna till och med fortsätta jobba för dina barn långt efter att du själv är borta. Det är ungefär här mina syskonbarn brukar tycka att det här med sparande plötsligt låter mindre tråkigt.
Fem minnesregler som gör snöbollseffekten konkret
Här är grejen: du behöver aldrig öppna en kalkylator för att känna storleksordningen på ditt sparande. Det räcker med fem tumregler. Samtliga utgår från cirka 7–8 procent nominell avkastning över tid, vilket är ungefär vad man historiskt kunnat förvänta sig av en global aktieindexfond. De är förenklingar, inte garantier, men de är förvånansvärt användbara i huvudet.
| Minnesregel | Vad den säger |
|---|---|
| Pengarna dubblas vart tionde år | 1 000 kr i dag blir ungefär 2 000 kr om 10 år, 4 000 om 20 år, 8 000 om 30 år |
| 12-12-12-regeln | Spara 1 200 kr i månaden i 12 år och du kan ta ut ungefär 1 200 kr i månaden resten av livet |
| 72-regeln | Pengarna dubblas på cirka 72 dividerat med räntan i procent (10 procents ränta ger dubbling vart sjunde år) |
| Sparad månadsutgift | En månadsutgift du sparar in och investerar växer till ungefär 187 gånger beloppet på 10 år |
| Sparad veckoutgift | Samma sak med en veckoutgift blir ungefär 750 gånger beloppet på 10 år |
Den första regeln är min favorit, för den gör tidshorisonten fysisk. Mina syskonbarn är runt tio år och har därför sju dubblingar framför sig. Jag som är runt fyrtio har bara tre eller fyra dubblingar kvar på mina egna pengar. Samma krona är alltså värd ofantligt mycket mer i en tioårings hand än i min och det är ett av de starkaste argumenten jag känner till för att börja spara åt barn tidigt.
12-12-12-regeln visar hur lite som faktiskt krävs
Den regel som brukar få folk att haja till är 12-12-12-principen: spara 1 200 kronor i månaden i tolv år, så kan du ta ut ungefär 1 200 kronor i månaden resten av livet. Den funkar dessutom för vilket belopp som helst.
Skala ner den så blir den ännu mer konkret. Sparar du 100 kronor i månaden i ungefär tolv år, kan du i runda slängar plocka ut 100 kronor i månaden för all framtid. Det fina är att summan du måste avstå är begränsad i tiden, medan uttaget i princip aldrig tar slut, eftersom kapitalet fortsätter generera avkastning. Det är ränta på ränta-snöbollen, klädd i en tumregel du kan hålla i huvudet.
Det är just därför jag gillar minnesreglerna. De flyttar fokus från "jag måste spara enorma summor" till "även små, regelbundna belopp blir stora om de får tid". Reglerna ovan vilar på ungefär 7–8 procents nominell avkastning och i forumet har vi nagelfarit antagandena bakom dem, bland annat med Monte Carlo-simuleringar, för den som vill gräva i osäkerheten bakom siffrorna.
Att ränta på ränta är trögt i början är hela poängen
Den vanligaste tankefällan med ränta på ränta är att vänta sig att det ska kännas något de första åren. Det gör det inte och det är meningen.
Kom ihåg köpmannen: de tio första åren rann det in hundra kronor om året och ingenting hände, sedan exploderade det. Din portfölj beter sig likadant. Den första dubblingen tar tio år och känns futtig, men dubbling nummer sju är gigantisk i kronor räknat, eftersom den utgår från ett mycket större belopp. Den som ger upp efter fem trista år hinner aldrig dit där snöbollen blir intressant.
Så ta det som hjälper dig och skippa resten. Prova reglerna på dina egna tonåringar, på dina barn eller på en kompis som aldrig riktigt fattat vad ränta på ränta är. Och kom ihåg att allt sparande innebär en risk, så reglerna är riktmärken för storleksordning, inte löften. Det viktigaste är inte att räkna rätt på decimalen, utan att börja tidigt och låta tiden göra jobbet.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
Om du vill gå från minnesregler till konkret handling, eller förstå riskerna bakom siffrorna, har vi samlat våra mest relevanta sidor här:
- Räkna på ränta på ränta-kalkylatorn – testa minnesreglerna mot dina egna belopp och din egen tidshorisont.
- Investera rätt och lätt – grundguiden till en bred, billig och global indexfond.
- Var inte rädd för risken – varför avkastningen på 7–8 procent förutsätter att du står ut med svängningar.
- Spara till barn och barnbarn – hur du ger en tioåring sju dubblingar i present.
- Rikedomstrappan – de sex nivåerna som visar vart snöbollen är på väg att ta dig.
- Kom-igång-guiden – börja investera rätt och lätt på max tio minuter.
Transkribering av hela avsnittet
Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.
Visa hela transkriberingen
Innehållsförteckning
Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.
- Mitt bästa försök att förklara ränta på ränta
- Samma affär varje år, tio år i rad
- Här börjar ränta på ränta
- Snöbollseffekten
- Räkneexemplet med 10 procents ränta
- Mina pengar jobbar åt mig
- Dubblingar och 12-12-12-regeln
Mitt bästa försök att förklara ränta på ränta
Jan: Här kommer mitt bästa förslag på att förklara ränta på ränta-effekten på ett enkelt sätt. För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med min egen tolvåring och ett par syskonbarn om ränta på ränta, och jag skulle försöka förklara det på ett enkelt sätt. Det här är mitt bästa försök hittills, och det verkade faktiskt landa.
Jag började med att berätta om den här bonden för fyra tusen år sedan i Babylon som behövde låna pengar för att kunna köpa utsäde för att kunna plantera vete. Tanken var att man i början av året lånar tusen kronor. För de här tusen kronorna köper man utsädet, och sedan när man är klar med skörden betalar man tillbaka tusenlappen till den man har lånat av.
Men den som lånade ut pengarna ville ju ha någonting för risken. Tänk om skörden hade slagit fel. Man har ju själv lagt energi på att tjäna ihop de här tusen kronorna, och då säger man att man vill ha betalt för de här pengarna. Det är det vi kallar för ränta. Så den här bonden lånade tusen kronor och betalade tillbaka tusen kronor. Men han eller hon får betala hundra kronor i ränta också.
Samma affär varje år, tio år i rad
Jan: Sedan kan man säga att de var så nöjda med den här affären det första året att de bestämmer sig så här: vet du vad, vi gör den här affären varje år. Så varje år i början av året går bonden till köpmannen och lånar tusen kronor, och sedan när skörden är bärgad betalar man tillbaka tusen kronor och hundra kronor i ränta.
Då kan man säga att efter år ett har köpmannen fått hundra kronor. Det andra året får hon fortfarande hundra kronor, för lånet är fortfarande tusen kronor per år. Men nu ackumulerat: köpmannen fick hundra kronor första året, hundra kronor andra året, hundra kronor tredje året. Så ackumulerat har man det tredje året fått trehundra kronor. Efter tio år, när vi har gjort den här affären tio gånger, har köpmannen fått tusen kronor.
Och detta är inte ränta på ränta. Detta är bara ränta på det utlånade beloppet.
Här börjar ränta på ränta
Jan: Men det fina med att tänka i form av ränta på ränta är att efter tio år skulle den här köpmannen, med de nya tusen kronorna, kunna låna ut dem till en bonde till. Så nu helt plötsligt, det elfte året, lånar han ut tusen kronor till bonde nummer ett, som betalar hundra kronor precis som man gjort alla tidigare år. Men nu har man även en bonde två som också betalar hundra kronor.
Så nu har man fått ränta på de ursprungliga tusen kronorna för den första bonden. Men man har även fått hundra kronor på lånet till den andra bonden. Och den andra bondens initiala tusen kronor, de kommer ju från räntan från den första bonden. Det är här vi börjar få ränta på ränta.
Efter ytterligare tio år har även den andre bonden betalat tusen kronor. Men det har även den första. Så nu har jag plötsligt två tusen extra, så jag kan ta den här affären och ge den till ytterligare två bönder. Året därefter har jag plötsligt fyra stycken bönder som kommer betala mig fyra hundra kronor totalt per år. Det betyder att om två år har jag fått åttahundra kronor, och efter två och ett halvt år tusen kronor. Då kan jag lägga på en femte bonde.
Snöbollseffekten
Jan: Det är detta som man ibland kallar snöbollseffekten i ränta på ränta. Det är jättelångsamt i början. Den första bonden betalar ju bara hundra kronor, och det tar tio år innan jag kan lägga på nästa bonde. Men när jag sedan har två bönder som jobbar åt mig tar det bara fem år innan jag kan lägga på nästa. Sedan tar det bara två och ett halvt år, och så vidare.
Det blir som en snöboll som rullar sakta och blir större och större och större.
Till slut har man jättemånga bönder, och man kan lägga på en ny bonde varje år eller varje månad.
Tittar vi på detta mer matematiskt är det ju inte så att jag måste ha tio bönder. Då säger man så här i stället: jag lägger pengarna på ett sparkonto där jag för enkelhetens skull får 10 % ränta. Det är bara för att få det enkelt att räkna. Så lägger jag in 100 kronor den första januari. I slutet av året får jag 10 kronor i ränta. Det betyder att första januari år två har jag 110 kronor som jobbar åt mig.
Räkneexemplet med 10 procents ränta
Jan: Tar vi 10 % på 110 kronor får jag i slutet av år två 11 kronor i ränta. Första året fick jag bara 10, för jag hade en hundralapp. Nu hade jag 110 kronor, 10 procent, 11 kronor. År tre, när jag börjar, har jag 121 kronor som nu jobbar åt mig under året. Då får jag 10 procent, det är 12 kronor. Så år fyra har jag 133 kronor, får 13 kronor i ränta, och så bygger det vidare.
Och den här metaforen med bönderna är inte så himla dum. För när vi pratar om till exempel en aktieindexfond, det här som jag brukar tjata om i mina andra avsnitt om hur man ska investera sina pengar, så är det ju inte bönderna jag ger pengarna till utan företag. Där har jag aktier, och en aktie är en andel i ett företag. Det är på det här sättet att när de här företagen betalar till exempel en utdelning, då får fonden pengar och köper nya andelar i nya företag. Precis som jag innan lånade ut pengarna till en ny bonde, och så vidare.
Mina pengar jobbar åt mig
Jan: Det är därför jag tycker att ränta på ränta är så himla coolt. Helt plötsligt är det inte jag som behöver lägga min tid, energi och kompetens på att tjäna nya pengar, utan mina pengar jobbar åt mig.
Pengar är mycket, mycket, mycket bättre på att jobba än vad vi är.
De kan ju jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Rätt förvaltade kan pengarna jag tjänar fortsätta jobba för mina barn. Mina barn skulle ju kunna göra den här affären med bönderna även långt efter att jag har gått bort. Det är det som är coolt med ränta på ränta.
Jag har gjort en separat video om minnesregler. Men om man investerar i sådana här aktieindex från massor av bolag runt om i hela världen, i alla länder, alla branscher, alla storlekar, så att man äger hela höstacken, då kan man säga att pengarna dubblas vart tionde år. Om jag har 1 000 kronor idag kommer de vara värda 2 000 kronor om tio år. De kommer vara värda 4 000 efter 20 år, 8 000 efter 30 år, 16 000 efter 40 år, och så vidare. Pengarna växer jättestarkt.
Dubblingar och 12-12-12-regeln
Jan: Jag brukar ibland tänka så här om mina syskonbarn, som är typ 10 år: de har ju massor. De har ju sju dubblingar framför sig. Jag som är 40 har ju bara tre, fyra dubblingar kvar av mina pengar.
En annan sådan där cool minnesregel på samma princip är den så kallade 12-12-12-regeln. Om du sparar 1 200 kronor i 12 år så kommer du kunna få ut 1 200 kronor resten av livet. Och naturligtvis funkar det för vilket belopp som helst. Det kan vara så här: sparar du 100 kronor i månaden i ungefär 12 år, då kommer du få ut ungefär 100 kronor i månaden resten av livet.
Jag hoppas att du gillar den här introduktionen till ränta på ränta. Du får gärna prova den på dina egna tonåringar, på dina barn, eller kanske någon kompis som inte vet vad ränta på ränta är. Och ge mig gärna feedback på hur man kan göra den här förklaringen bättre. För precis som för dig är det här ett experiment, en lek kring ränta på ränta.
Så, gillar du detta? Prenumerera, gilla, kommentera, dela vidare, så ses vi där ute på nätet, i kommentarsfälten eller på RikaTillsammans-forumet. Tack så mycket.
Vanliga frågor
Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.
Communityns kommentarer
Var först med att skriva en kommentar, en fundering eller en fråga i forumet. Vi ses där! 🙂
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans


Vad är FIRE och hur börjar man?
Med Jesper som gjorde FIRE vid 50 år.


Kan en AI investera bättre än en indexfond?
Forskare vid Edinburgh, UCLA och Oxford lät AI-agenter handla aktier. Slutsatserna: köp-och-behåll vann i samtliga urval och AI:n gjorde samma misstag som vi människor.


Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, om hur 0,7 procentenheter mer tillväxt skulle göra både landet och befolkningen rikare på tio år.


Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv
Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.


Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé
Ett avsnitt med journalisten Lena Pettersson, om varför 400 000 svenskar är fast hos Kronofogden, hur systemet är riggat emot dem och de fördomar vi andra har om dem. .


Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män
Problem i en parrelation handlar sällan om det man först tror oavsett om pengar, sex eller närvaro. Efter vårens egna sessioner bjöd vi in Tommy på återbesök. .













