9 barnspar-tips – gör det rätt & lätt

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Spara till barnen och barnbarnen
2. Det är inte superviktigt att spara till barnen
3. Samma principer för barnens sparande som för ditt eget
4. Sparandet ser likadant ut, oavsett mottagare
5. Spara lagom till barnbarnen
6. Ta inte ifrån dem stoltheten
7. Spara i ditt eget namn för större valfrihet
8. Överförmyndare och fri förfoganderätt vid 18
9. Kapitalförsäkring med barnen som förmånstagare
10. Spara i en gemensam pott, inte separata
11. Börsåren avgör, inte hur mycket du sparar
12. Ge kunskapen, inte bara pengarna
13. Låt dem misslyckas tidigt, när beloppen är små
14. När kan man börja? När vi vuxna är redo
15. Spela i samma lag som barnen
16. Avrundning

Spara till barnen och barnbarnen

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och det här kortavsnittet som handlar om de bästa tipsen för att spara till barnen eller till barnbarnen. Det blir lite tips, lite råd, framför allt några misstag att undvika och lite sådana här ointuitiva saker som de flesta av oss inte har tänkt på. Framför allt inte vi själva, som började spara till våra barn när den första föddes 2011.

Men innan vi kör igång vill jag bara säga ett stort tack till våra premiummedlemmar på Patreon som gör avsnitt som det här möjligt. Det är genom att de sponsrar som vi kan göra de här avsnitten utan reklam, utan spons, och prata om det som faktiskt gör skillnad utan att behöva ta hänsyn till någon bank eller någon annan stor partner. Så om du gillar avsnitt som de här, eller de andra som du kanske har lyssnat på om bästa fonderna 2025 eller bästa räntefonderna eller liknande, bli gärna medlem och stötta. Du kommer dessutom att få extra material, inbjudningar till event, liveinbjudningar och massa annat roligt. Länk till vår Patreon-community finns i beskrivningen.

Det är inte superviktigt att spara till barnen

Jan: Med det sagt tänker jag att vi kör igång idag, de bästa tipsen för att spara till barnen. Och det första jag brukar säga är lite ointuitivt: det är inte superviktigt att spara till barnen. Mina föräldrar kom från ett gammalt östland, flyttade till Sverige 1980 och hade ingen möjlighet att spara till mig. Så jag fick ingen stor summa när jag fyllde 18, och det har gått ekonomiskt hyfsat bra i alla fall.

Det är ingen naturlag att man måste spara till barnen. Och jag brukar säga, många gånger: spara hellre till dig själv först innan du sparar till barnen. Lite mer så här flygvärdinnan, sätt först på masken på dig själv innan du sätter på den på andra. Så det är nummer ett.

Sen, nummer två: i valet mellan att spara till barnen och spara med barnen är det faktiskt mycket viktigare att spara tillsammans med barnen. Att ge dem en ekonomisk kunskap, en medvetenhet, ett självförtroende. För om man tittar på att ge dem en summa när de fyller 18 jämfört med hur mycket pengar de kommer att tjäna från 18-årsdagen fram tills de är 68, på de 50 åren, så är summan man kan ge dem på 18-årsdagen ganska liten och trivial.

Lär barnen att fiska i stället för att ge dem fisk. Det gäller i allra högsta grad även när det gäller ekonomi.

Genom att ge dem kunskap, den här klassikern, gäller det i högsta grad även när det gäller ekonomi. Jag har till exempel ett annat sånt här kort avsnitt som handlar om veckopeng, som jag också verkligen rekommenderar att titta på.

Samma principer för barnens sparande som för ditt eget

Jan: Med det sagt kan vi gå till nästa tips. Det är så här att det är exakt samma principer för ett klokt och smart sparande till barnen som gäller för ett klokt sparande till pension, eller sparande till dig själv, eller vilket sparande som helst. Om man tror på forskningen, vilket mitt eget sparande började gå mycket bättre när jag lyssnade på forskningen än innan, när jag gjorde mina egna försök, så säger forskningen så här: spara regelbundet, långsiktigt, automatiskt. Alltså ett månadssparande i en bred, billig, global, passiv aktieindexfond. Det vill säga att man ska äga alla bolagen i hela världen, i alla branscher, alla storlekar.

Äg hela höstacken i stället för att leta efter nålarna. För om du äger hela höstacken får du garanterat med alla nålarna.

Och sen säger forskningen: balansera risken baserat på sparhorisont, med till exempel ett bankkonto med insättningsgaranti eller med räntefonder. Och sen säger den: sitt still i båten. Var passiv, lat, oengagerad, ointresserad, oinloggad. Sitt still i båten oavsett vad som händer på marknaden, bara fortsätt köp. Då kommer du med stor sannolikhet få en bättre avkastning än majoriteten av alla andra sparare. Sen behöver man naturligtvis ta hänsyn till risk, och att det inte finns några garantier, och att allt sparande innebär en risk, och att värdet kommer variera och så vidare.

Men eftersom jag inte kommer prata så mycket om konkreta indexfonder här, rekommenderar jag det andra kortavsnittet som heter Bästa fonderna 2025, så kan du titta där mer konkret.

Sparandet ser likadant ut, oavsett mottagare

Jan: Men min poäng här är att det är exakt samma sparande man gör till sig själv som man gör till barnen. Det finns liksom inte något "ah, då ska jag välja andra fonder". Vi själva sparar till våra barn i en fondrobot, till exempel Lysa eller Opti. Det funkar alldeles utmärkt. Om du själv har en fondrobot kan du göra ett eget konto som heter Sparande till barnen, och ett sparande kanske till syskonbarnen, eller sparande till barnbarnen i den ena familjen och så vidare. Det kan man göra precis hur som helst. Så det är inget annorlunda för att man sparar till barnen. Så det var nummer två.

Spara lagom till barnbarnen

Jan: Nummer tre. Spara till barnbarnen, men spara lagom. Det här är verkligen ett misstag jag själv har gjort. Jag gick ut hårt. När vår äldsta föddes 2011 skrev jag en artikel som hette så här: så ska vårt barn bli miljonär när hon fyller 18. Och vi var på god väg mot den här miljonen.

Sen träffade jag i communityn en barnpsykolog, och flera experter hade läst den. Och de sa: ja, Jan, det är ju väldigt ambitiöst, det är väldigt ädelt, men har du tänkt på att det lika gärna kan stjälpa som det kan hjälpa? Och jag bara: nej, vad tänker ni? Och de bara: jo, du vet, barn, de gillar ju att klara saker själva. De gillar att kunna säga "jag gjorde det själv", eller "jag kan själv". Nu är ju din dotter nyfödd, men du kommer att upptäcka när de växer upp att det där med "kan själv" är ganska viktigt.

Och då var jag så här: ja, det är svårt att argumentera mot. Drar man den principen till sin spets brukar jag säga så här: om du till exempel ska hjälpa till med kontantinsatsen, vilket många sparar för i dag, så vill man ju inte att barnen ska bo hemma tills de är typ 45, även om man älskar dem. Men i stället för att ge bort hela kontantinsatsen, ge max bort två tredjedelar, om du ens har kapacitet till det.

Ta inte ifrån dem stoltheten

Jan: Ge inte bort hela. Låt dem anstränga sig själva, låt dem få lära sig, skaffa de här kunskaperna längs vägen. Med uppskjuten belöning, med att anstränga sig, med att behöva prioritera, att man inte kan få allt. Men även stoltheten, när man kan säga "shit, jag sparade ihop 50 000 kronor för att jag sparat ihop alla mina löner det senaste året".

Så spara till dem, men spara lagom, om du nu väljer att spara till dem. Ta inte ifrån dem stoltheten i att få klara det själva.

Spara i ditt eget namn för större valfrihet

Jan: Jag tror vi är inne på nummer fyra nu. Det handlar om att spara till barnen i ditt eget namn, för det ger dig en större valfrihet. Och särskilt nu 2025, när vi fick den här nya lägre skatten, eller man tog bort skatten på ISK-konton upp till 150 000, så var det många som var så här: oh, jag ska bulvanspara, jag öppnar ISK till mina barn, för då kan vi spara vars 150 000 till och få skattefritt. Och jag är så här: ja, du sparar kanske 1 400 kronor per år om du kan maxa upp till de här 150 000 per barn.

Men där är en liten baksida. Den heter så här: när du väl har gett pengar till dina barn är det per lag barnets pengar. Och då kan du inte föra över pengarna tillbaka till ditt eget konto. Och det skulle jag säga är mer allvarligt än de 1 400 kronorna eller 1 500 kronorna du sparar på skatten. Så jag tror att man behöver vara väldigt medveten om vad som är baksidan med det här, och att när man har gett pengar till barnen en gång är det barnets pengar. Man kan inte bara använda dem till familjen eller egna grejer. Då ska det vara för barnets bästa.

Överförmyndare och fri förfoganderätt vid 18

Jan: Det är dessutom så här, som många inte vet: om summorna börjar bli stora, jag tror att det är åtta prisbasbelopp, typ 400 000, så måste man anmäla det till kommunens överförmyndare och en massa sådana här andra saker. Så jag är en större proponent för att man sparar i sitt eget namn, så att man kan ha full koll på pengarna. När man har större valfrihet kan man välja att ge pengarna till barnen när de fyller 18.

För det är också en sådan grej, att när barnen fyller 18 har de fri förfoganderätt. Då kan de använda alla de här pengarna du har sparat i 18 år för en resa till Kos eller liknande. Och det behöver inte vara fel, jag vill inte döma, men det är kanske inte det man själv hade tänkt skulle hända med de här pengarna. Så hellre i ditt eget namn, så att man kan styra dem. Som överkurs: detta går till och med att styra i vissa delar i testamente, med så här särskild förvaltning och liknande. Men vi har ett separat avsnitt om det.

Kapitalförsäkring med barnen som förmånstagare

Jan: Om vi ska titta mer konkret brukar jag säga att egentligen den bästa lösningen är en kapitalförsäkring i sitt eget namn med barnen som förmånstagare. Det är typ den bästa lösningen, för om man går bort går pengarna direkt till barnen. Medan om du har ett ISK i ditt eget namn och du går bort, går pengarna enligt andra arvsregler och inte direkt till barnen. Då kan man behöva skriva det separat, en överenskommelse med sin sambo eller liknande.

Så kapitalförsäkring med barnen som förmånstagare är det bästa. Näst bäst är ISK i sitt eget namn, och sen att man är överens med sin partner, eller de som ärver en, om att det är barnets pengar. Jag tror att det var allt jag skulle säga om det.

Spara i en gemensam pott, inte separata

Jan: Sen kommer vi till nästa. Nu har jag tappat räkningen på var vi är någonstans, men jag tror du kan räkna fram det. Det handlar om att spara till barnen i en gemensam pott. Många gör misstaget att man sparar till barnen i separata potter. Att ena barnet har ett sparande, andra barnet har ett annat sparande, eller om man är farmor eller farfar, att olika barnbarn har olika pottar. Och jag fattar tanken.

Problemet med detta är att barnen är födda i olika årtal. Det vill säga att deras pengar kommer investeras i olika perioder. Vad som kan hända då, om jag ska ta mig själv som exempel och min bror: jag är född 1981. Om mina föräldrar teoretiskt, om de hade haft råd, och det var en annan börs, men om de hade sparat tusen kronor i månaden, alltså barnbidraget, fram till 18 års ålder 1999, så hade jag haft typ, jag tror att det var någonting på 2,1 eller 2,6 miljoner.

Börsåren avgör, inte hur mycket du sparar

Jan: Om de hade sparat till min bror, som är född 1985 och då var 18 år 2003, och den som kan sin börshistoria vet att 2003 var precis efter it-bubblan, den som jag fångade och fick på toppen, så hade hans sparande på 1 000 kronor i månaden varit värt 1 miljon mindre. Inte för att man hade sparat mindre pengar, utan för att börsåren var annorlunda.

Och därför är en mer rättvis modell att spara till alla barnen i en och samma pott. Sen fördelar man potten vid något tillfälle på alla barnen, så att det blir rättvist. Och då kanske man undrar, men hur gör man det? Vi har också andra avsnitt om det, men i korthet kan man säga så här: man sparar till en pott, och när första barnet fyller 18 kan det få 25 procent. Sen är det 75 procent kvar i potten, och när andra barnet fyller 18 får det samma summa. Vissa vill kanske till och med inflationskorrigera det, det gör man som man vill.

I alla fall så blir det rättvist, och båda har fått varsin lika stor del. Sen tar man den resterande potten och delar den lika. Så det handlar inte om att avkastningen blir bättre, utan det är ett rent rättviseperspektiv. Jag fattar att detta är komplicerat, för barnen kan vara olika gamla, där kan finnas sladdisar och så vidare. Men bara så här: tänk på att eftersom börsåren är olika kan skillnaden i avkastning bli väldigt, väldigt stor.

Ge kunskapen, inte bara pengarna

Jan: Bra. Nu, avslutningsvis, finns det inte mer att säga om att spara till barnen. This is it, alltså på riktigt. Detta är allt man behöver veta. Och då skulle jag säga att det andra handlar om att lägga fokus på att faktiskt ge dem inte bara pengarna, utan kunskapen.

Jag tror att alla är införstådda med att fotboll kräver träning. Barnen har träningar flera gånger i veckan, matcher på helgerna, turneringar några gånger per år. Men det finns inget sådant naturligt ställe för veckopeng, eller för privatekonomi och pengar. Och därför tänker jag att tyvärr är det vi vuxna som behöver stå för barnens utbildning. Det finns jättemånga sätt att leka kring veckopeng, och jag har ett annat kort avsnitt som är direkt åtta tips, tror jag, för hur du kan tänka kring veckopeng. Men verkligen fokusera på att lära barnen om pengar.

Låt dem misslyckas tidigt, när beloppen är små

Jan: Och när de lär sig, låt dem misslyckas tidigt. Det vill säga när beloppen är små. Det är bättre att de får köpa skitgrejer, plastgrejer. Jag vet inte hur många gånger jag har stått i leksaksaffären och bara: okej, den här plastbiten kostar 150 spänn. Okej, fuck it, det får vara. Vi får göra det bästa av det och försöka ge bort någon lärdom.

På samma sätt när de sen ska börja lära sig månadens aktie, som är en sån där grej jag älskar, som vi gjorde med vårt barn från att hon var 8 år gammal. Låt dem få välja konstiga aktier. Hon ville till exempel ha Volvo-aktien, för då hade vi en Volvo, och jag gick inte ens in på att Volvo-aktien inte gör Volvo-bilar längre. Jag var bara så här: absolut, vi köper Volvo-aktien. För det pedagogiska syftet, att äga en aktie, att en aktie är något som är naturligt i deras vardag, var mycket viktigare än just hur aktien går.

Det är mycket bättre att de gör några misstag med några tusenlappar än att de gör det med hundratusentals kronor av sin tjänstepension när de är 40 år.

Så det är lite sådana här grejer kring att ge dem ett självförtroende. Låt dem få prova på, låt dem få göra misstag. Saker jag på riktigt har sett.

När kan man börja? När vi vuxna är redo

Jan: Och här är det också så här, för då undrar man: vänta, Jan, sa du månadens aktie när hon var 8? Och jag bara: japp. Det är ju en fråga, när kan man börja med barnen? Och där är min upplevelse väldigt tydlig. Det handlar inte om när barnen är redo, utan om när vi vuxna är redo.

Om vi tar vår sexåring i dag, hon spelar så här spel på iPaden, du vet, där är stenar och där är träd och där är någon djurpark och där ska planteras och där ska skickas folk runt så att de går till glasskiosken och så vidare. Hon hanterar en ekonomi som är långt mycket mer komplex än en ganska trivial veckopeng eller månadens aktie. Så jag tror att många gånger handlar det bara om att försöka ha roligt, låt barnen få vara med. De överdriver, och väldigt ofta fattar de betydligt mer än vad vi tror. Så lek med barnet, var på samma sida. Jag tror att den här ekonomiska utbildningen är bland det viktigaste vi kan ge bort.

Spela i samma lag som barnen

Jan: Ett sista tips här, just när det handlar om att spara till barnen, är att spela i samma lag. Det här är en konversation jag hade med en kompis häromdagen, som också har typ en fyraåring, och då är man i den åldern där man är på lekland och så vill man ha allt. Jag kände mig som en sjukt trist förälder som hela tiden sa: nej, nej, nej, vi har inte råd, eller vi har inte pengar med oss. Och då sa jag: jag har sagt till mina barn att de inte ska ljuga, och nu ljuger jag för dem.

Så tricket är att varje gång ett barn vill ha något är det ett lärotillfälle. Man behöver inte säga nej. Ibland kan man säga så här: gud vad spännande att du vill ha den här saken, jag vill också att du ska få den. Låt oss göra en plan. Och sen kan man säga: vi kommer tillbaka om några dagar och köper den. Men vi behöver göra upp hur du ska hjälpa till, hur vi ska ta pengar från ditt sparande, hur vi föräldrar kommer att bidra och liknande.

Så man gör ekonomi till någonting roligt, att man är på samma lag, och att man också kan berätta om det här sparandet, att man har ett sparande till dem, men att man också har ett sparande tillsammans med dem.

Avrundning

Jan: Ja, det var liksom det jag tänkte på, just det som är sparande till barnen. Du fick lite bonus där, sparande tillsammans med barnen, för jag tycker att det är så himla viktigt. Vill du ha lite mer av det har vi ett kort avsnitt om veckopeng också, som jag tycker är superspännande.

Och sen är det som vanligt bara att ställa frågor, skriv en kommentar, häng med oss, så kommer du få mycket mer sånt här under året. Och glöm inte bort att om du gillade det här avsnittet och vill ha mer av sådant, häng på vår Patreon-community, länk finns i beskrivningen. Stort tack! Lycka till! Och så ses vi där ute.