Barnsparande med Claudia Galli Concha

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Repetition från del ett: pengar som jobbar åt dig
2. Inflation äter värdet och de fyra typerna av jobb
3. Tillgångspyramiden: fordonet, typen och modellen
4. 80, 15 och 5 procent: var avkastningen avgörs
5. Claudias historia: bränd på fonder vid 25
6. Stockholmsbörsen 1870–2017: den slagiga grafen
7. Tio år i sträck: tidshorisonten ändrar allt
8. Tumregeln: 10 procent aktier per år du kan vänta
9. Tre portföljer: kortsiktigt, nybörjare och global barnportfölj
10. Varför den heter barnportföljen men funkar till allt långsiktigt
11. 40-40-40-blåsningen och pensionsoron
12. Fördubblingarna: pengar som jobbar åt dig
13. Myten om att man måste vara aktiv
14. Fördelningen: global, Sverige, tillväxt och räntor
15. Tillväxtmarknader och balansen mellan risk och svängning
16. Den sista nivån: att välja fond på avgift
17. Pärleporten och de globala indexfonderna
18. Risken i en global indexfond: 1 600 bolag
19. Köp i praktiken på Nordnet
20. Spara till alla barn i samma portfölj
21. Kapitalförsäkring, ISK och hur skatten sköts åt dig
22. AP7 SÅFA: undantaget i premiepensionen
23. Allt på en gång eller dela upp insättningen
24. Sverigefonderna i portföljen
25. Asien- och räntefonderna
26. Skatten sköts av Nordnet och Skatteverket
27. Incitamenten i finansbranschen och varför RT är oberoende
28. Tour de France-portföljen som vinner totalen
29. Att inte få panik: håll genomsnittet
30. Fyra-hinkar-modellen: så fördelar du hela ekonomin
31. Mellanriskhinken och den passiva hinken
32. Bottenplattan: börja med bufferten, inte högrisken
33. Den aktiva hinken och varför man bygger basen först
34. Diversifiering: 3 000 bolag istället för två
35. Spara i företaget med en kapitalförsäkring
36. Sannolikheten i den aktiva hinken
37. Pengar som arbetar åt dig
38. Mängden in och transparens på bloggen
39. Avrundning: ställ frågor och börja nu

Repetition från del ett: pengar som jobbar åt dig

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Det här är del två av det här specialavsnittet på RikaTillsammans, där vi har Claudia Galli Concha med oss. Vi pratar om sparande. Alltså att komma igång med sparande, framför allt både till sig själv och till barnen.

Claudia Galli Concha: Det känns som att det är lite sparande för dummies.

Jan: Ja, jag tycker det är skitbra. Och då är jag en dummy, menar jag då. Nej, jag ser det snarare som att du hjälper oss att verkligen göra detta förståeligt.

Claudia Galli Concha: Ja, kanske.

Jan: För det är så himla lätt att jag, som har gjort detta sedan 96, tar så många saker för givet. Så det här är verkligen en ynnest. Att få de här frågorna, att få prata om det. Så du som kommer rakt in i detta, kolla gärna på del ett innan du tittar. Om vi tar bara en kort repetition av det vi gick igenom i förra avsnittet, så handlar det om att pengar är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är. Pengar kan jobba dygnet runt, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. De kan jobba i generationer. Och sen sa vi också att tricket med pengar är att de kan ge en lön. Den här lönen kan man sen sätta i nytt jobb. Så man tjänar nya pengar som man sätter i nytt jobb, som man sätter i nya pengar, och så vidare. Så man får det man kallar för ränta på ränta-effekten.

Caroline: Eller avkastning.

Jan: Avkastning, eller hur? Ja, så det pratade vi om. Sen pratade vi om att det finns olika typer av tillgångar. Alltså tillgångsslag, där vi pratar om bankkonto. Kontentan jag minns från förra avsnittet är att bankkonto är så tråkigt. För pengarna.

Caroline: För pengarna.

Jan: Så att pengarna super ihjäl sig och dör av tristess. För långa tidsperioder ska pengarna inte vara på ett bankkonto.

Caroline: Först jobbar de ideellt.

Jan: Först jobbar de ideellt.

Caroline: Och vi konstaterar ju också att det är många svenskar som har sina pengar där.

Jan: Jätte, jätte, jättemånga. 1 600 miljarder kronor. Och man fattar ju att det är ett nollräntekonto. Skulle de bara betala 1 % så är det ju 16 miljarder som blir ren vinst varje år.

Inflation äter värdet och de fyra typerna av jobb

Claudia Galli Concha: Och sen en sak som jag verkligen tog med mig, det är att pengar faktiskt förlorar sitt värde. Så att har du 100 kronor så har du inte ens 100 kronor.

Jan: Nej, efter ett år är det bara 98 kronor. Men precis som vi sa innan, det hade varit schysstare av staten om de tog ut de där två kronorna så att man bara hade 98, för då hade man sett det. Nu blev vi lurade, för det står 100 kronor i december som i januari. Men allt annat har ju blivit dyrare under det där året. Och det är det vi kallar inflation. Sen sa vi att de andra typerna av jobb man kunde ha för sina pengar, det var aktier, som är andelar av företag. Där man får ta del av vinsten som företagen gör. Och sen pratade vi om räntor. Att man kunde låna ut pengar till ett land eller ett företag, och då fick man en ränta för det. Ungefär som när vi tar ett bolån och betalar en ränta till banken. Man gör bara tvärtom.

Caroline: Tvärtom.

Jan: Man leker bank själv, helt enkelt. Och sen sa vi att för att komma åt de här aktierna och räntorna behövde man ett konto på Nordnet. Som var, vad var det vi sa?

Claudia Galli Concha: Pärleporten.

Jan: Pärleporten.

Claudia Galli Concha: Till nya jobb för pengar.

Jan: Där man kan hitta nya jobb för pengar.

Claudia Galli Concha: Det är det tuffa gänget som man ska gå med i för att få tillgång till the goodies.

Jan: Eller hur, perfekt. Och har man då ett konto på Nordnet så kan man använda annonslänken på din blogg till Nordnet, eller annonslänken på RikaTillsammans, så får vi en liten krona som gör det möjligt för oss att göra de här avsnitten. Och det sista vi pratade om, just det, det var att när man väl hade öppnat det här kontot, vad ska man öppna för konto? Då sa vi att det man ska välja var ett ISK, investeringssparkonto, om det var ett sparande till en själv. Men om det var ett sparande till barnen, då skulle man ha en kapitalförsäkring i sitt eget namn. Och sen barnen som förmånstagare. Så att man själv bestämmer över pengarna när man vill ge dem till barnen.

Claudia Galli Concha: Så att när barnen är 18 inte kan åka till Kos och bränna två miljoner, om man nu har lyckats spara ihop det.

Jan: Precis, precis. Och vi konstaterar också att om man bara sparar barnbidraget i 18 år så är det ungefär en halv miljon kronor. Och det är nästan lite för mycket. Så jag sa också att det är bättre att man har pengarna själv. Och sen kan man fördela pengarna till barnen så att man inte gör barnen en björntjänst. Det var väl en bra sammanfattning. Jag tyckte det var väldigt bra.

Claudia Galli Concha: Det blev lite klarare än vad det var. När vi pratade kändes det som att vi tog alla möjliga sidospår. Men så tänker jag också att anledningen till att man tar sidospår är att det är logiskt på något sätt.

Jan: Ja, precis.

Claudia Galli Concha: Alltså att man kommer in på olika saker för att det väcks tankar.

Jan: Ja, precis.

Tillgångspyramiden: fordonet, typen och modellen

Jan: Men då tänker jag att vi ska fortsätta där vi egentligen slutade. Nästa grej är den här portföljen. Och då sa vi också att portfölj är egentligen där man har sina pengar. Den här samlingen. Det kommer från att när man förr köpte aktier så fick man värdepapper. Man fick fysiska papper, och så la man ner dem i sin portfölj. Och då kommer vi till, och detta är lite klurigt, för nu kommer jag göra tvärtom mot vad de flesta är vana vid. Detta brukar jag illustrera på bloggen som en pyramid. För dig som tittar på detta klipper vi in den. För dig som lyssnar får du gärna gå in på RikaTillsammans eller på Claudias blogg. Det handlar nämligen om att tillgångsslaget, alltså hur du fördelar pengarna mellan bankkonto, räntor och aktier, är det som spelar absolut mest roll för hur din avkastning kommer att gå. I nästa steg handlar det om typen inom det tillgångsslaget. Om vi tar aktier som exempel: aktier är tillgångsslaget, typen är om jag väljer Sverigefonder, ett Sverigeindex eller ett globalt index. Och den sista, den lilla toppen på pyramiden, det är vilken fond jag väljer.

När du pratar med banken börjar de direkt prata om du ska ha Porsche eller Ferrari. De tar aldrig ens hänsyn till om det ens är rätt tillgångsslag.

Jan: När jag gick igenom detta med en kompis förklarade jag det så här, ni får se om det är en bra metafor. På engelska kallas investeringar för investment vehicles, alltså fordon. Så jag kan säga så här: jag ska ta mig från punkt A till punkt B. Aktier är till exempel flygplan, och räntor är en bil. Det första beslutet när jag ska resa någonstans är att jag behöver ta ett beslut: ska jag flyga eller ska jag åka bil? Ibland är det praktiskt att ta flygplan, ibland är det praktiskt att ta bil. Men i nästa steg kan jag välja: vill jag ha en sportbil, en kombi, en husbil eller en lastbil? Är du med? Och på flygplanen kan jag välja typen: ska jag ha ett private jet, en jumbojet eller ett stridsflygplan? Och sist, när jag väljer den enskilda modellen, om jag ska ha en sportbil, vill jag ha en Ferrari eller en Porsche? Men om jag väljer Ferrari eller Porsche spelar det egentligen inte så stor roll, för båda är bilar och båda är sportbilar.

Caroline: Båda går ganska fort.

Jan: Hänger ni med? Och detta är skitviktigt. Tillgångsslaget, om jag ska göra den här resan, 80 % av avkastningen kommer att avgöras av vilket tillgångsslag jag väljer. Det vill säga, väljer jag aktier eller räntor? Väljer jag bil eller flygplan? Det har störst påverkan. Ska jag mellan Malmö och Stockholm och väljer flyg eller bil, det är jättestor skillnad.

80, 15 och 5 procent: var avkastningen avgörs

Jan: Om jag då väljer aktier: ska jag ha svenska aktier eller globala aktier? Det påverkar ungefär 15 %. Det gör mindre skillnad. Om jag åker till Stockholm med en kombi eller en sportbil gör det lite skillnad, men vi pratar fortfarande kanske fem eller sju timmar.

Caroline: Ja, just det.

Jan: Eller hur? Men vi pratar ändå det intervallet. Tar vi en metafor på flygplan: flyger jag med Malmö Aviation en timme eller tar jag ett stridsflygplan på en halvtimme? Men en timme eller en halvtimme är ändå jättestor skillnad mot bil, som är fem eller sju timmar. Och sen det sista lilla valet: okej, ska jag ha SEB:s Sverigefond, Swedbanks Sverigefond eller Länsförsäkringars Sverigefond? Det vill säga, har jag Porsche eller Ferrari? Porschen åker på fem timmar och fem minuter, Ferrarin på fem timmar och sex minuter. Hänger du med på det?

Claudia Galli Concha: Jag fattar precis. Bra metafor.

Jan: Och detta är jättekonstigt, för när du pratar med banken börjar de prata direkt om du ska ha Porsche eller Ferrari. De tar aldrig ens hänsyn till om det ens är rätt tillgångsslag.

Claudia Galli Concha: Men var utgår de ifrån?

Jan: De utgår från fonderna. De börjar prata om du ska ha vår Sverigefond eller den andra.

Caroline: Så de går inte ens in på det. De går in på verktygen på en gång.

Jan: Ja. Istället för att fråga dig på vilket sätt du vill göra den stora praktiska resan. Går du in till en finansiell rådgivare är det första tecknet på en dålig finansiell rådgivare, eller jag vänder på det: ett tecken på en bra finansiell rådgivare är att de frågar så här: vad är ditt mål? Vad är målet med sparandet? Vad är det du vill uppnå?

Claudia Galli Concha: Vad är tecknet på en dålig då?

Jan: Att de börjar prata om att du ska köpa den här fonden. Eller vi har den här bra produkten. Eller jag rekommenderar att du ska ha den här lösningen. Men den lösningen är ju kanske inte ens det vi skulle åt.

Claudias historia: bränd på fonder vid 25

Claudia Galli Concha: Nej, för den enda erfarenheten jag har av fonder är att, du vet när folk började hetsa sådär, när man var kanske 25 och hade börjat tjäna lite pengar. Men du måste ju börja spara i fonder. Så jag gick in, jag tror jag hade SE-banken på den tiden, jag har bytt sedan dess, och köpte fonder för 25 000. Jag hade ingen aning. Jag sa att jag ville köpa fonder, och han sa: köp. Hur mycket vill du betala? 25 000. Jag tror att efter ett halvår var de nere på 15 000. Och då blev jag så arg.

Jan: Så då tog du ut de pengarna. Och det där är supervanligt. Man blir ofta bränd, och så tycker man, nej, men fonder och aktier, det är inget för mig. Det verkar klurigt. Och så blir det en negativ...

Claudia Galli Concha: Nej, man tänker så här som jag gjorde: jag ska lära mig om det här. Men så finns det aldrig den tiden att man riktigt lär sig. Och då blir det ingenting.

Jan: Nej, precis. Jag håller med. Så om man ska rita det, då är det som den här triangeln. Det viktigaste är tillgångsslaget, för det står för 80 %. Sen har vi typen, som står för 15 % av avkastningen. Och sen den enskilda fonden, som står för 5 % av avkastningen.

Claudia Galli Concha: Alltså tillgångsslaget, är det typen av tillgångar?

Jan: Typen av jobb, precis.

Claudia Galli Concha: Det har inte med något slag att göra.

Jan: Nej, precis. Det är helt enkelt bankkonto, aktier eller räntor. Sen finns det några till, men detta är basen. Det är basplaggen. Typen, det var ju det här med Sverige- eller globalfond, och fonden är då Länsförsäkringars eller SEB:s alternativ.

Stockholmsbörsen 1870–2017: den slagiga grafen

Jan: Och då kommer vi till det sista. Hur ska jag fördela mina pengar? För som vi pratade om innan, aktier kan svänga mycket. De kan gå upp mycket, men de kan gå ner mycket. En räntefond varierar inte så mycket, eftersom vi i förväg har bestämt hur mycket pengar jag ska få för det här lånet. Därför brukar jag säga att räntefond är som en krockkudde. Och då kommer vi till den absolut viktigaste faktorn när man ska spara och välja hur man ska placera sina pengar. Det handlar om tid. Jag kan faktiskt ta fram en graf som visar Stockholmsbörsens avkastning varje år mellan 1870 och 2017.

Den här grafen är en av de absolut viktigaste. För den visar hur Stockholmsbörsens avkastning har gått ett enskilt år mellan 1870 och 2017.

Jan: Den visar till exempel att om jag 1999 satte in 100 kronor i januari, så var de 100 kronorna värda 170, för vi hade 70 procents uppgång. 2008 satte vi in 100 kronor i januari, då var de värda 60 kronor i december, för då hade vi 40 procents nedgång. När jag tittar på den här grafen skulle jag säga att den är väldigt slagig. Ett år kan det gå jättemycket upp, ett annat år kan det gå jättemycket ner. Det är lite zigzag-känsla. Och det är mer eller mindre slumpmässigt. Och det är därför de flesta gör precis som du sa innan: man köper en fond och sen förlorar man hälften av den. Och så tycker man, åh, detta är inte något för mig.

Claudia Galli Concha: Det kanske var här 2008, eller vad det står där, som jag köpte.

Jan: Ja, men det är inte orimligt. Det är många i vår generation som blev brända. Både 2001 när vi fyllde 20, och sen när vi var 30 och gjorde ett nytt försök, så blev vi brända igen. Nu har vi fattat. Så vår generation har faktiskt haft det väldigt tufft, jämfört med de som föddes på 60-talet. De hade enorm uppgång under 80-talet. Det är inte konstigt att de flesta som är med i Aktiespararna är 60, för de har haft tur. Det skulle de aldrig erkänna själva, men vi andra ser det. Och jag påstår att när man tittar på detta är det jättesvårt att investera, för man vet inte vilket år som kommer gå upp och vilket som kommer gå ner. Och då blir det som du var inne på innan, det är som att satsa på casino. Man vet inte.

Tio år i sträck: tidshorisonten ändrar allt

Jan: Och det är här jag påstår att tiden kommer in. Tiden är den enda fördelen vi har. Det är den viktigaste faktorn. För man ska inte titta på den här grafen, utan på grafen: hur ser det ut om jag sparar pengarna i tio år istället? Tio år i sträck. Så att jag sätter in pengarna i januari 2018, och sen låter pengarna vara till december 2028. Sen låter jag pengarna vara i fred i tio år. Och det som är intressant i den grafen, det är att om man tittar så är alla staplarna från andra världskriget positiva. På den förra hade vi upp ena året, ner andra året.

Claudia Galli Concha: Den här känns betydligt tryggare.

Jan: Eller hur? Och det är därför jag invänder när folk säger att köpa aktier eller fonder är som att spela på casino. Ja, det är för att du tittar på ett års sikt. Men om du tittar på det på tio års sikt, så har vi ingen tioårsperiod sedan andra världskriget som har varit negativ. Vi pratar inte om en enda period från 1945 till 1955, utan varje tioårsperiod: 45 till 55, 46 till 56, 47 till 57, och så vidare. De sämsta tioårsperioderna vi hade här var runt 20-talet. Inget fantastiskt decennium, med nazismens tillväxt i Europa och så. Men även där hade du typ bara förlorat 5 %, vilket är i paritet med inflationen.

Att investera sina pengar i aktier över en tioårsperiod är i genomsnitt tryggare än att ha pengarna på ett bankkonto i tio år.

Claudia Galli Concha: Ja, uppenbarligen. Men det är det här som gör att man inte blir klok. Varför gör då inte alla det här?

Jan: För att de flesta vet inte om det.

Claudia Galli Concha: Men det här måste du ju, du borde ju bli president eller något.

Jan: Tack, Claudia.

Claudia Galli Concha: Du måste sprida det här.

Jan: Eller politiker kanske.

Claudia Galli Concha: Ja, precis. Ekonomipartiet.

Jan: Ja, precis. Ekonomipartiet. Nej, men precis. Så detta är tricket.

Tumregeln: 10 procent aktier per år du kan vänta

Jan: Om vi hoppar tillbaka till den här tillgångspyramiden: ju längre tid jag kan investera mina pengar, desto mer aktier ska jag ha. Om jag bara kan investera mina pengar på ett års sikt, ja, då spelar jag kasinospelet där det kan gå upp eller ner. Därför säger jag att ska du ha pengarna bara på noll, ett, två eller tre års sikt, skit i börsen. Då ska du bara ha pengarna på ett bankkonto. Men ska du ha pengarna under en längre tidsperiod, ja, då måste du investera i aktier. Dels kommer du få avkastning, dels är det tryggare än bankkonto, för bankkontot råkar ut för inflationen. Och om man ska ha någon slags tumregel så att man kommer ihåg det, då brukar jag säga att man ska ha 10 % i aktier per år man kan låta pengarna vara i fred. Kan jag låta pengarna vara i fred i noll år, ja, då noll procent. Kan jag låta dem vara i fred i fem år, 50 procent i aktier. Kan jag låta dem vara i fred i tio år, då kan jag närma mig hundra procent i aktier.

Claudia Galli Concha: Så ett barnsparande kan vara helt och hållet i aktier?

Jan: Kan vara helt och hållet i aktier, precis.

Claudia Galli Concha: Om man ska göra det till de är 18.

Jan: Ja, eller hur? För att tidsperioden är så lång.

Tre portföljer: kortsiktigt, nybörjare och global barnportfölj

Jan: Och det är detta jag säger på bloggen. För ett kortsiktigt sparande är bankkontot, även om det är dåligt, för som du sa jobbar pengarna ideellt, de har inte börjat svettas än. Men bankkontot är bra. Sen, om man ska ha pengarna i, jag brukar säga fyra till sex eller kanske tre till sju år, då har jag det som heter nybörjarportföljen. I nybörjarportföljen sätter man ungefär 60 % i aktier och 40 % i räntor. Det är en sån här klassisk portfölj. Så även om jag valt att kalla den nybörjarportföljen, så placerar till exempel Norge sina pengar i den norska oljefonden precis på det sättet. För då säger man så här: vi vill ha avkastningen från aktier, men vi vill inte förlora så mycket pengar när det går ner. Så vi vill ha en stor krockkudde på 40 %. Och sen kan man ha pengarna långsiktigt. Ja, då har jag det jag kallar för globala barnportföljen, där man har 90 % aktier. Man skulle kunna ha 100 %, men det finns viss forskning som visar att har du 90 %, alltså att du sparar de där sista 10 % i en räntefond, så är det bättre. För om du behöver ta ut pengar akut, eller om det sker en krasch, så är det bra att ha en liten krockkudde. Det är som att ha en hjälm på sig när du cyklar. Så tidshorisonten bestämmer hur mycket aktier man ska ha.

Claudia Galli Concha: Men förlåt, de här pengarna jag skulle sätta in, de 90 % jag kommer sätta in på mitt Nordnet-konto i indexfonder, kan jag ta ut de pengarna när jag vill? Eller låser jag dem?

Jan: Nej, du kan ta ut dem när du vill. Så det är det vi ska titta på nu. Hur bryter man ner detta rent konkret? Nu är vi på 10 000 meters perspektivet. Vad är det för tillgångsslag? Som vi sa innan, det viktigaste när jag åker till Stockholm är att bestämma om jag vill ta flyg eller bil. Och här säger vi: flyg är ganska lämpligt, vi vill ha aktier. Men för att svara på din fråga: sätter jag in pengarna i indexfonderna, och gillar jag inte det valet på onsdag, ja, då säljer jag av och får tillbaka pengarna. Då har förmodligen inte så mycket hunnit hända.

Claudia Galli Concha: Det har inte hänt så mycket, nej.

Jan: Men tricket här är att man ska låta pengarna vara. Ju längre tid, desto högre sannolikhet att det går plus. Okej?

Claudia Galli Concha: Bra. Jag är med.

Varför den heter barnportföljen men funkar till allt långsiktigt

Jan: Så då har vi bestämt hur vi ska fördela pengarna i det lägsta, alltså i tillgångsslaget. Om vi nu tar barnen som exempel, så går vi på den här globala barnportföljen. Och bara för att den heter globala barnportföljen betyder det inte att den bara funkar för barn. När vi sparar till pension är det ju också en lång tidshorisont, så då gör man på exakt samma sätt. Anledningen till att jag döpte den till barnportföljen var just att med barn har man ofta en lång horisont. Och det har man i pensionen också. Så det funkar dit med. Och vill man göra det i sitt företag och kan ha en lång horisont där, så funkar det utmärkt också.

Claudia Galli Concha: Det tror jag, förlåt, det tror jag att jag har. Jag har något sånt här optionssparande, heter det. Vad är det? Det vet jag inte.

Jan: Det får vi titta på. Det är inte en tjänstepension.

Claudia Galli Concha: Nej, alltså så här var det. De frågade, jag hade ett möte med Max Matthiessen.

Caroline: Det kan du klippa bort. Nej, men du har ju ändå haft ett möte med Max Matthiessen.

Jan: Du har ju ändå haft ett möte, det var inte riktigt.

Claudia Galli Concha: Sen vet jag inte om det blev till hjälp. Det som hände där var att de frågade: vill du pensionsspara? Och jag vet inte om det är för att jag är halvitalienare och har den sydländska kulturen i mig, men jag kände, nej, det vill jag inte. För jag vill inte tänka på när jag blir 60–70. Så det vill jag absolut inte. Däremot kan jag spara, men jag vill inte ha någonting som heter pensionssparande. Då får jag panik. Och då sa de: men då kan du spara i optionsfonder. I firman.

Jan: Okej, det låter livsfarligt. Det är det säkert.

Claudia Galli Concha: Den heter Movestic Liv. Men kan jag ta bort det sparandet och sätta in i sådana här?

Jan: Ja, det skulle jag rekommendera.

Claudia Galli Concha: Perfekt, då slipper jag det där.

40-40-40-blåsningen och pensionsoron

Jan: Samma sak med Nordnet, för ditt företag eller för din pension. Och precis som du säger, det är många som får lite ångest av pensionssparande. Jag påstår att vår generation tyvärr kommer behöva spara. Jag räknade lite på pension. Jag är född 78.

Caroline: Och då vet du inte en dag över 22. Nej, när ni är 78.

Jan: Ja, precis. Alltså född 78. Jag hoppas att ingen var osäker. För att förtydliga.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det var så här: jag får inte ihop matten. Vi kommer inte få lika mycket pengar som våra föräldrar. Och de får ju jättemycket.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Och då märkte jag att i nyhetsbrevet hade jag några adresser som var på riksdagen.se, så jag mailade en sån här riksdagsledamot. Jag sa att jag vill prata om pension, och att han följde bloggen. Han sa absolut. Så vi träffades på riksdagen. Jag fick en vandring och vi käkade lunch. Och så sa jag: vet du vad? Jag såg på Twitter en kille, Per Penning, som skrev att de flesta i vår generation, 70- och 80-talister, 90-talister också så klart, kommer råka ut för den här 40-40-40-blåsningen. Och han sa: vad är 40-40-40-blåsningen? Ja, det visste inte jag heller, men det är att de flesta av oss kommer jobba 40 timmar i veckan i 40 år och sen leva på 40 % av lönen. Och jag sa: jag får inte ihop matten, så jag oroar mig för att det inte kommer vara pengar i pensionssystemet när jag ska gå i pension 2040. Då tittade han på mig och sa: du får inte nämna mitt namn, du får inte citera mig, men du behöver inte oroa dig, för där kommer inte finnas några pengar.

Claudia Galli Concha: Så du kan bara börja spara nu?

Jan: Ja, ungefär så. Och sen två år senare kom pensionsutredningen som sa att vi kommer behöva jobba längre. Sen är jag ju supernörd, så jag sparar alla mina orange kuvert. Och där står det alltid en pensionsprognos: hur länge kommer du behöva jobba för att få samma pension som en 65-åring? Det roliga är att för några år sedan behövde jag jobba tills jag var typ 67 år och 11 månader. Och varje år ökar den där med kanske 2–3 månader. Så åldern jag måste jobba till...

Caroline: Men är det samma belopp?

Jan: Ja, det är samma. De räknar samma belopp. Det är inte att du jobbar lite längre och får lite mer, utan detta är bara för att få samma som en 65-åring idag. Så nu är jag uppe på 68 år och 11 månader. Det är som att man sitter i fängelse och får två månader till.

Caroline: Och du har inte ens misskött dig.

Jan: Och jag har inte ens misskött mig.

Caroline: Får du 40 % av din...

Jan: Ungefär. Jag är ju frilans.

Claudia Galli Concha: Det är aldrig någon som har betalat.

Jan: Så det kommer vara ännu mindre.

Fördubblingarna: pengar som jobbar åt dig

Jan: Men det coola är: gör du detta nu, sätter ihop nybörjarportföljen, så kommer pengarna jobba åt dig. Och vad vi ofta inte fattar, men om man har nybörjarportföljen, nu är det alltid svårt att förutsäga framtiden, men statistiskt sett har du ungefär 90 % sannolikhet att pengarna kommer att dubblas vart tionde år. Så om du till exempel har en miljon, bara som räkneexempel, så fördubblas den om tio år. Då har du två miljoner. Ytterligare tio år, då fördubblas den från två till fyra. Ytterligare nästa decennium, när du är sextio, då går du från fyra till åtta. Och det är de här fördubblingarna, och du vill få igång dem så fort som möjligt. Ju mer pengar du har, desto mer pengar kommer fördubblas. Så tricket är inte att jag ska börja hålla på med pensionssparande och vara superaktiv. Det handlar bara om att sätta igång en sån här portfölj, som du nu gör för barnen, och göra det för dig själv också. Och de här 30 åren innan du går i pension, de pengarna kommer fördubblas två gånger. Så det är bara att låta dem göra det.

Claudia Galli Concha: Och återigen, varför vet inte alla det här?

Jan: Ja.

Claudia Galli Concha: Då skulle folk ha mycket bättre ekonomi i Sverige. Eller, jag menar, i världen. Absolut. Okej, börja här.

Jan: Ja, precis. Men jag är också så fascinerad. Vi lär oss inte det. Vi lär oss inte det i skolan. Vi lär oss inte det på universitetet. Eller någonstans.

Myten om att man måste vara aktiv

Claudia Galli Concha: Nej, men jag har ju någon sån där bild av, och varför jag tror att... Jag menar, nu fyller jag, det är ingen hemlighet, jag fyller 40 i sommar. Och det har tagit mig fram till nu att ta tag i det här. Efter en lunch som vi satt på.

Jan: Och jag var så här.

Claudia Galli Concha: Men vänta. Jag behöver ekonomi för dummies.

Jan: Jag måste veta.

Claudia Galli Concha: För jag har ingen aning. Och jag tror att min akilleshäl alltid har varit att jag har tänkt att man måste vara väldigt insatt.

Jan: Man måste vara väldigt aktiv.

Claudia Galli Concha: Och många har sagt till mig: du borde börja med aktier. Du tycker ju om att sitta på nätet.

Jan: Du är väldigt aktiv på nätet.

Claudia Galli Concha: Och jag är mycket köp och sälj på Blocket och sånt där. Så folk har tänkt att jag nog kommer tycka att det är kul att sitta och köpa och sälja och köpa och sälja. Så jag har alltid tänkt att det kommer passa mig, jag ska bara sätta mig in i det. Men det har tagit mig tio år, och jag har fortfarande inte orkat sätta mig in i det. Så att tills de där sex framgångsrika av de där tusen, så är ju det här en mycket bättre lösning. Känns det som.

Jan: Precis, och det är det som är myten. Att man ska hålla på och att man kommer att gilla det, och sen inser man, ja, men jag gillar ju inte det.

Claudia Galli Concha: Jag har inte tiden, jag har uppenbarligen inte intresset, för då hade jag satt mig in i det.

Jan: Precis. Och de flesta av oss får barn, och då vill man spendera den tiden på barnen. Och det är det jag tycker är det absurda, för forskningen visar dessutom att du får en bättre avkastning om du inte engagerar dig.

Fördelningen: global, Sverige, tillväxt och räntor

Jan: Om vi hoppar tillbaka, så har vi sagt: vi ska fördela pengarna. Vi ska lägga 90 % i aktier och 10 % i räntor. Och då kommer förslaget på hur jag ska fördela pengarna. Här kan man göra det olika enkelt och svårt, men jag påstår, som vi pratade om innan, att man inte ska lägga allt i Sverige. Så hur ska man fördela pengarna? Det jag har konstaterat är bäst efter de här tio åren, när jag pratar med många rådgivare, det är att placera pengarna enligt storleken på världens företag. Man tittar så här: vilka länder har de största ekonomierna? Var växer det snabbast? Och så fördelar man pengarna. Lite i Sverige, mycket i USA, mycket i Kina.

Claudia Galli Concha: Måste man ha lite i Sverige? Vi återkommer alltid till Sverige.

Jan: Men det är ändå så litet.

Claudia Galli Concha: Ska jag inte lika gärna satsa på Holland?

Jan: Bra fråga. Första person som ställde den. Jo, så skulle man kunna resonera. Men eftersom de flesta av oss, kanske inte ni som bor i USA under perioder, men man ska ofta ha en del pengar där man bor. För man är ändå associerad med hur ekonomin går i landet man bor i. Går det bra i Sverige, så vill man gärna se det i sina pengar också. Går det dåligt, så vill man ha en koppling. Lite så.

Jan: Så om vi tar, och detta har jag jättespecificerat på bloggen, om vi ska investera 10 000 kronor, så ska 60 % ligga i globalt. Då tar vi av hela världen, alla världens största bolag. Och så kommer vi in på de specifika fonderna. Så nu har vi valt tillgångsslag, nu väljer vi typerna. 60 % globalt, 20 % Sverige. Sverige anses också vara en högriskbörs. När man tittar på Sverige utomlands, så går Sverige mer upp när världen går upp, och Sverige går mer ner när världen går dåligt. Man ser det så här: när USA nyser, så får Sverige förkylning. Så Sverige är bra på det sättet att det ökar lite risken, så att man kan få möjlighet till en större avkastning.

Caroline: Hur kommer det sig? Barn som frågar.

Jan: För att vi är en jätteliten ekonomi.

Caroline: Okej, för att vi är en liten ekonomi och då blir det stora svängningar.

Jan: Då blir det stora svängningar. Vi hade George Soros, som är finansman. Han ensam sänkte ju den svenska kronan på 90-talet. En person som tävlade med Riksbanken. Sverige är pytte. Det är en pyttenation.

Tillväxtmarknader och balansen mellan risk och svängning

Jan: Så 20 % i Sverige, 10 % i Asien och tillväxtländer. Vilka är det då? Det är typ Indien, Sydkorea, den typen. För man ser att utvecklingen, det är inte som att de coolaste byggnaderna och de coolaste företagen startar i Europa längre, utan det mesta händer i Asien.

Claudia Galli Concha: Men förlåt, varför kallas det tillväxt? Känns det inte som att Kina och de länderna är väldigt långt fram?

Jan: Jo, men de växer ekonomiskt fortfarande. Till exempel USA och Sverige, vi har växt färdigt, vi växer kanske två procent om året, då växer Kina åtta eller tio procent.

Claudia Galli Concha: Men varför skulle man inte ha mer där då? Det känns logiskt att man skulle våga satsa mer där.

Jan: Ja, men då har du återigen svängningarna. Om en global svänger mellan, om du har en hundralapp, 130 och 70, så svänger Sverige mellan 150 och 50. Och Asien kan svänga mellan 200 och 20. Du har jättestora svängningar. Så man vill hålla det balanserat.

Caroline: Det har vi pratat om innan. Om det svänger för mycket nedåt, så tar det lång tid att komma upp igen.

Jan: Och sen, när du ändå köper de här globala, då får du dem också. Så detta är bara att vi lutar oss lite mer mot Asien och tillväxtbörserna. Och sen de sista 10 %, det ska vara räntepapper. Det är den lilla krockkudden. Så då har vi valt tillgångsslaget, och bara för att repetera: 90 % av detta är aktier, för att tidshorisonten är lång. 10 % är räntor och obligationer. Och sen i nästa nivå har vi valt typen: globalt 60 %, 20 % Sverige, 10 % Asien och tillväxt, 10 % räntefonder.

Den sista nivån: att välja fond på avgift

Jan: Och nu ska vi bryta ner den sista nivån. Vilka fonder ska jag då välja? I Sverige har vi kanske 4 000 fonder. Vi har 30 globalfonder, vi har 30 Sverigefonder, vi har 30 tillväxtfonder. Så hur ska man välja? Det är en hel vetenskap där också. Men där brukar jag varje år gå igenom alla de här fonderna. Och sen säger jag: detta är de bästa sportbilarna, detta är de bästa kombibilarna, detta är den bästa Sverigefonden, detta är den bästa globalfonden. Och det som egentligen spelar störst roll, utifrån det här perspektivet, är hur mycket pengar jag betalar för fonden. Här vill man ha det ju billigare desto bättre.

Claudia Galli Concha: Okej.

Jan: Och det är också lite annorlunda mot allt annat man är van vid. För vi är vana vid att du får vad du betalar för. Det stämmer i alla områden förutom fonder. Där är det ju billigare desto bättre, för då får du mer.

Claudia Galli Concha: Då får du mer.

Jan: För att den där ränta på ränta-grejen, den fattar ju bankerna också. Jag kan inte siffrorna i huvudet, men om du betalar 3 % i avgift, som är jättehögt, då har du gett bort halva vinsten. Av den där fördubblingen vi pratade om efter tio år, om du dubblar från en miljon till två miljoner, då får du en halv miljon och banken får en halv miljon. Medan om du har en avgift på 0,2 procent eller gratis, ja, då får du hela miljonen och bankerna får ingenting.

Claudia Galli Concha: Nej, precis.

Så låga avgifter, det är ett av de viktigaste kriterierna.

Pärleporten och de globala indexfonderna

Jan: Och då har jag en lista på bloggen. Där ser jag att den här globalfonden, vi lägger länk till den listan också, alla de här köper du via den här Pärleporten. Alltså Nordnet. Det är roligt, de kommer att älska det. Nordnet Pärleporten.

Claudia Galli Concha: De ska nog få köpa det. Eller jag kanske kan få fonder för dig.

Jan: Ja, precis. Jag kan säga till Teresa som jag brukar prata med. Teresa, du vet, här har du liksom... Ni får om ni vill, men det kan kosta lite. Så då säger jag: av de här 60 procenten tar vi hälften, alltså 30 procent, i en fond som heter Länsförsäkringar Global Indexnära. Det är en fond som kostar 0,22 %, det är en av de bästa indexfonderna globalt. Och det är lågt. Jag brukar säga max, om man vill ha en tumregel, max 0,4 procent i avgift.

Claudia Galli Concha: Okej.

Jan: Det är vad man ska betala. Betalar man mer, så i nio fall av tio blir man blåst.

Claudia Galli Concha: Okej.

Jan: Det finns undantag. Men det är 5 på 100, 2 på 100. Tumregeln är max 0,4. Vi letar inte undantagen. Vi går på det säkra.

Caroline: Och den avgiften ser man ju.

Jan: Den dras på Nordnet. Och här vill jag också vara supertydlig. Vi har ett samarbete med Nordnet. Så vi tjänar pengar om du använder annonslänken. Men vi tjänar inga pengar på fonderna. Så det här är verkligen de fonder vi har själva. Och jag har också på RikaTillsammans publicerat detta, så man kan gå in i min portfölj och se att jag har de här fonderna själv.

Claudia Galli Concha: Och sen kan jag tillägga att Nordnet har jag haft långt innan du och jag träffades.

Jan: Så det är inte därför du har Nordnet.

Claudia Galli Concha: Nej, precis.

Risken i en global indexfond: 1 600 bolag

Jan: Så om man ska investera en tusenlapp, då lägger man 300 kronor i Länsförsäkringar Global Indexnära. Och då får man, på de 300 kronorna, några öre i Apple, några öre i Samsung, i Johnson & Johnson. Alltså världens 1 600 största bolag. Och det kommer också ibland folk säga att det är så riskabelt med aktier, du kan förlora allt. Ja, teoretiskt. Men seriöst, om du ska förlora allt i en global indexfond, det betyder att Apple, Samsung, alla de här bolagen ska gå i konkurs samtidigt. Och jag påstår att om världens 1 600 största bolag, eller Sveriges 30 största bolag, går i konkurs samtidigt, då är börsen vårt minsta problem. Då har det hänt något. Då har vi inte mat. Det är på den nivån.

Claudia Galli Concha: Nej, precis.

Jan: Så 30 % i Länsförsäkringar Global Index. Och då går man bara in på sitt Nordnet-konto. Du kan faktiskt logga in här med oss medan jag pratar, så kan du se hur man hittar det, hur man köper det. Den andra globala indexfonden heter SPP Aktiefond Global. Den lägger vi de andra 30 % i. Och anledningen till att vi har de här två, det är lite, lite riskspridning. Men det handlar om att SPP Aktiefond investerar i lite fler länder än den andra.

Köp i praktiken på Nordnet

Claudia Galli Concha: Nu ska vi se, då är vi här. Här står ju mitt investeringssparkonto.

Jan: Ja, precis. Det är jättebra. Så då går man upp där, till exempel sök värdepapper, där uppe. Och då skriver du Länsförsäkringar.

Claudia Galli Concha: Men förlåt, hur hittar jag det här om jag inte får veta det från dig?

Jan: Ja, det är det som är skitknöligt.

Claudia Galli Concha: Ja, det är därför du ska bli president.

Jan: Ja, precis. Nej, men det finns en sajt som heter morningstar.se där man kan kolla. Där finns alla fonderna och all fakta. Problemet är att det blir information overload. Man måste veta vad man letar efter. Det är jättepraktiskt för mig som vet vad de hundra nyckeltalen betyder, men för någon annan är det jättesvårt. För mig, till exempel, Länsförsäkringar Global Indexnära. Där har du den.

Claudia Galli Concha: Så det här känns som att man måste typ lyssna på den här podden. Eller se det här avsnittet.

Jan: Ja, eller få listan. Och sen trycker man där på köp. Och då får man räkna ut hur mycket pengar det är jag har lagt in. Så om jag har 1 000 spänn, då skriver jag 300 kronor och sen sätter jag köp.

Spara till alla barn i samma portfölj

Claudia Galli Concha: Just det, men vi kan ju ta mig som exempel nu. Jag ska ju köpa för 50 000, det är mitt totala till barnen just nu. Det är det jag ska lägga in.

Jan: Så då ska de 50 000...

Claudia Galli Concha: För då ska jag spara till dem separat?

Jan: Nej, du ska spara till dem i samma portfölj.

Claudia Galli Concha: Varför då?

Jan: För att det mest är en rättvisegrej. Om jag tar mig och min bror som exempel: jag är född 81, min bror är född 85. Om mina föräldrar hade sparat barnbidraget, 1 000 kronor i månaden, så hade jag, som fyllde 18 år 99, kommer ni ihåg 99, då hade vi en jättehög stapel, då hade jag fått ut 2,7 miljoner. Min bror är född 85, han fyllde 18 år 2003, och då hade vi en lång minusstapel, så han hade fått ut 600 000.

Caroline: Med samma sparande.

Jan: Med samma sparande. Och det är det jag menar, att det kan variera, men båda summorna kommer, om du sparar 1 000 i månaden i 18 år, då kommer du få ut en halv miljon med stor sannolikhet. Både jag och min bror fick ut mer än en halv miljon, han fick 600 000 och jag 2,7. Men problemet är att man som förälder har vissa rättvise-issues. Det är inte rimligt att den ena får 2,7 miljoner. Och på de beloppen är det inte som att säga: men vet du vad, här har du 2,1 miljoner i mellanskillnad.

Claudia Galli Concha: Eller så att du kan få den här gamla bilen också, så är det kvitt.

Jan: Så då är det bättre att man sparar till alla barnen på samma konto, och sen delar man upp värdet på det kontot när det är dags. Sen får man göra lite mattövning, för att det ena barnet blir äldre tidigare än det andra. Men det kan man räkna ut rättvist. Så i den kapitalförsäkring man öppnar i sitt eget namn, så sätter man båda barnen. Det enklaste du gör sen, det är att du öppnar en kapitalförsäkring. Får man det inte rätt via Nordnets hemsida, så kan man ringa deras kundtjänst, så hjälper de en. Och sen sätter du båda barnen som förmånstagare. Och sen flyttar du in de 50 000 kronorna. Och sen börjar de 50 000: 10 % till räntor blir 5 000. Och här skulle du ha 30 %, så då blir det 15 000 av de 50 000 som ska gå in i Länsförsäkringar Global Indexnära. 15 000 ska in i SPP Aktiefond Global.

Kapitalförsäkring, ISK och hur skatten sköts åt dig

Claudia Galli Concha: Alltså den här kapitalförsäkringen som jag köper, det är som ett konto, i och för sig?

Jan: Nej, kapitalförsäkring, det är som den där IKEA-påsen vi pratade om. Det är en portfölj. Det blir deras portfölj. Och den styr beskattningen. Så kapitalförsäkring och ISK, det styr bara hur det beskattas. Innehållet är detta, där vi har delat upp pengarna.

Claudia Galli Concha: Det är hur jag har fördelat det, precis. Men förlåt, om jag sedan vill börja spara till mig själv också, vad gör jag då?

Jan: Du öppnar då ett ISK-konto.

Claudia Galli Concha: Ett ISK-konto. Och det är det jag har, va?

Jan: Ja, så då behöver du inte öppna ett.

Claudia Galli Concha: Nej, så jag kan börja handla här med de här. Jag kan sälja de där dåliga H&M-aktierna.

Jan: Ja, det ska du göra direkt.

Claudia Galli Concha: Jag har ju, kan vi erkänna här, H&M-aktier och KappAhl. Och båda har gått ner jättemycket sedan jag köpte. Hälften av värdet är de nu ungefär. Som tur är har jag bara satt in 5 000. Okej, men då vet jag. Men förlåt, min egen portfölj på mitt investeringssparkonto, den kan jag jobba med på exakt samma sätt som jag gör...

Jan: Och din pension på exakt samma sätt.

AP7 SÅFA: undantaget i premiepensionen

Jan: Det enda undantaget här är PPM, premiepensionen, det som vi alla får av staten. För där finns det en specialfond som man inte kan köpa, som heter det statliga alternativet, AP7 SÅFA, den sjunde AP-fonden. Så det enda man behöver göra i sin PPM, det är att man har den här sjunde AP-fonden, SÅFA.

Claudia Galli Concha: Och den är bra?

Jan: Den är skitbra. Det är den man får. Om man inte har gjort något val, så är det den man får. Och det är ju jättekul, för då är man passiv, då är man lat, då gör man ingenting. Och vem är det som tjänar mest pengar? Jo, den som är lat, den som är passiv.

Claudia Galli Concha: Så där behöver inte jag göra någonting?

Jan: Nej, om du inte har gjort något annat. Så då är det bara att behålla. Man ser det på minpension.se. Pensionsmyndigheten. Men det var bara ett sidospår. Så i alla områden där du har en sparhorisont på tio år eller mer, då gör du det så här.

Claudia Galli Concha: Okej, perfekt.

Allt på en gång eller dela upp insättningen

Jan: Det enda specialfallet är att, nu får man ju själv värdera om 50 000 är mycket eller lite pengar, men nu pratar vi om det som att man går in och köper för alla pengarna på en gång. På en lång tidsperiod är det statistiskt sett det bästa man kan göra, för det ger störst sannolikhet för bäst avkastning. Problemet är att vi gör detta och sen, efter midsommar, kommer det en stor börskrasch. Och då kan man förlora 20 %. Och det kan kännas skitjobbigt som nybörjare. Då kan det ibland vara bättre att man istället börjar med 25 000, väntar ett halvår, och sen tar de resterande 25 000. Så kan man göra om man känner sig osäker, om det blir för läskigt, om man sover dåligt. Då är det bättre att ha en lägre summa. Men statistiskt sett, om jag hade gjort det med mina pengar, så hade jag köpt för hela direkt.

Caroline: Och kollar man på staplarna så är det ju safe. Också det att du ska ha din strategi klar. Strategin är så. Det är tio år plus. Så då ska det inte spela någon roll.

Jan: Att det blir en krasch efter midsommar.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Barnen är i treårsåldern. De har femton år på sig. In med hela kittet.

Claudia Galli Concha: Nej, och faktum är att går jag inte in på Nordnet och kollar, så har jag ingen aning.

Jan: Nej. För jag vet ju inget om börskurser. Och det är skitbra.

Claudia Galli Concha: Och det verkar ju vara det som är att vara passiv. Det behöver jag, som har så hög energinivå. Jag vet inte vad jag annars måste ha på mig.

Jan: Så det är skitbra.

Sverigefonderna i portföljen

Jan: Så då har vi tagit hand om den globala delen. Då ska vi ta hand om Sverige-delen. Och i Sverige-delen kan jag inte fonderna utantill, så där får jag faktiskt fuska lite.

Claudia Galli Concha: Du fuskar i alla fall med din egen.

Jan: Jag fuskar med min egen blogg. Så jag går in på globala barnportföljen på bloggen. Vi sätter ju länkarna så att man kan bara klicka på dem. Så då har vi tagit den. Och vi har tagit SPP. Så då tar vi Sverige. Då har vi en här som heter SEB Sverige Index, och där tar vi 5 %. Så där blir det 2 500. Sen har vi den andra Sverigefonden, som heter Öhman Småbolag, där tar vi också 2 500. Och den sista heter Spiltan Aktiefond Investmentbolag, där tar vi 10 %. Så då blir det 5 000. Och alla de här söker man precis via Pärleporten. Då kan man skriva till exempel Spiltan. Då kanske jag ska stava det rätt också. Spiltan.

Claudia Galli Concha: Annars köper du något i Spiltan. Kanske något helt annat.

Jan: Så här, Spiltan Aktiefond Investmentbolag. Och sen, precis på samma sätt, trycker jag på köp. Och så får jag den.

Claudia Galli Concha: Just det. Okej.

Asien- och räntefonderna

Jan: Och sen gör vi för Asien precis samma sak. Då har vi Swedbank Robur Access Asien, 5 %, så då får man räkna 2 500 på 50 000. Och sen tror jag vi har en som heter Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära, på ytterligare 5 %. Och då har vi fyllt den här kvoten på 10 % i Asien.

Claudia Galli Concha: Just det.

Jan: Och sen har vi två räntefonder. Då har vi Spiltan Räntefond Sverige på 5 %, och Öhman Realobligationsfond på 5 %. Så då fördelar man pengarna enligt det här.

Claudia Galli Concha: Men det här är alltså ingenting som man som vanlig person, inte en Jan, behöver veta? Utan man behöver bara lyssna på Jan? Du tycker inte att folk behöver vara insatta i fonder, indexfonder, vad som händer?

Jan: Det kan man göra om man vill, men du får ingen guldstjärna för det. Du får inget plus i kanten för att du tar reda på det.

Claudia Galli Concha: Det är bättre att bara lyssna på folk som kan.

Jan: Nej, det ska man inte heller göra okritiskt. Man ska inte lyssna på folk okritiskt. Utan man behöver titta på: verkar det som den här människan säger sunt? Verkar det rimligt? Och det jag säger här, det är en portfölj som kommer leverera ett genomsnittligt resultat. Detta är inte en vinstmaximerande portfölj. Det är en portfölj som man ska kunna köpa idag och inte logga in på sitt Nordnet-konto för barnen förrän de är 18.

Claudia Galli Concha: Det blir som en surprise.

Jan: Ja, allvarligt talat.

Skatten sköts av Nordnet och Skatteverket

Claudia Galli Concha: Men hur vet jag varje år hur mycket jag ska betala om det har gått bra? Var det inte så att man ska betala skatt?

Jan: Jo, men det sköter Nordnet och Skatteverket åt dig.

Claudia Galli Concha: Jaha, det har jag inte behövt göra någonting?

Jan: Du behöver inte göra någonting.

Claudia Galli Concha: Får jag något brev hem om det?

Jan: Du får det i deklarationen. Så står det att Nordnet har rapporterat att du har tjänat mycket pengar. Eftersom det är en kapitalförsäkring, så har du betalat 1 % skatt.

Claudia Galli Concha: Nu tittar du bakom mig.

Jan: Nej, det var inget.

Caroline: Men Claudia hade ändå en poäng i sin fråga. Vem ska man lita på? Hur ska man veta? Nu litar jag ju på dig för att jag känner dig.

Incitamenten i finansbranschen och varför RT är oberoende

Jan: Vi har ett avsnitt som är en intervju med en oberoende rådgivare. Och det man behöver vara klar över, det är vad den människan har för incitament. Tjänar den här människan pengar på att ge råd? För det är det som är problemet i finansbranschen. Att finansbranschen tjänar olika mycket pengar beroende på vilka val vi kunder gör.

Anledningen till att RikaTillsammans har blivit så stort under de här tio åren är att jag inte tjänar en enda krona på om du väljer Länsförsäkringar eller SPP.

Jan: Eller någon annan av de här fonderna. Och jag investerar på det här sättet själv. Så jag har gjort den här researchen för min egen skull. Så på det sättet kan man säga att jag är oberoende. Sen försöker jag vara supertydlig med var jag tjänar pengar. Jag tjänar pengar om du väljer Nordnet eller om du väljer Avanza. Men jag gillar Nordnet. Och där gjorde vi en intervju med en oberoende rådgivare, för det finns typ en i Sverige, som heter Henrik T. Och han går igenom de här grejerna, vad man kan titta på. Men den viktigaste frågan är: var får du din ersättning ifrån? Vad tjänar du för pengar beroende på vilket val jag gör? Och valet här, det man behöver vara medveten om, det är att den här portföljen förutsätter att du inte har ett superstort engagemang. Den förutsätter att du inte lägger massa tid på det. Den förutsätter att den får vara i fred i 15 år. Men den förutsätter också att du inget enskilt år, alltså i tävlingen det enskilda året, kommer vara bäst.

Claudia Galli Concha: Nej.

Tour de France-portföljen som vinner totalen

Jan: Men, om man skulle ta Tour de France: detta är inte en cyklist som kommer vinna någon av etapperna. Men den här cyklisten kan mycket väl vara den som vinner totalen. För han kom på sjätte plats i alla loppen. Medan någon som vann första loppet blev etta, men sen blev tjugonde, och sen tionde, och sen etta igen, men sen bröt han. Han fullföljde inte. Så när du tittar på den här portföljen kommer den aldrig vinna någon etappseger. Men den har en stor sannolikhet att den på ett femtonårsperspektiv faktiskt har vunnit hela loppet.

Claudia Galli Concha: Just det.

Jan: Och detta baseras inte på någon förhoppning, utan på forskning och statistik.

Caroline: Där kan man ändå säga att det är ungefär 8 %.

Jan: I avkastning per år. Den här portföljen ska i genomsnitt göra 7–8 % per år.

Caroline: Då vet man att det är det man kommer få.

Jan: Men det är superviktigt att veta att det inte är så att du sätter in pengarna nu, 50 000, och sen kommer den göra 8 % till nästa sommar. Utan det kan mycket väl vara så att den är på 50 000 nu i jul, men i påsklovet är den 100 000. Nästa är den 75. Och sen ökar den till 150. För att sen falla till 80. För att sen öka till 100.

Claudia Galli Concha: Och då ska man inte få panik och tänka: jag skulle ha sålt dem.

Att inte få panik: håll genomsnittet

Jan: Utan tricket är att ha det genomsnittet. Bara samma sak om och om igen. Det enda...

Claudia Galli Concha: Nej, nej, nej, säger du.

Jan: Du säger "det enda" hela tiden.

Claudia Galli Concha: Ja, ja, ja.

Caroline: Vad är det enda?

Jan: Nej, det man kan göra, som du också har varit inne på, det är det här månadssparandet. Varje månad lägger du till de här 2 500. Och de 2 500, det är skitbra att lägga till dem varje månad. Och då köper man precis på samma sätt. Så du fördelar då...

Claudia Galli Concha: Då får jag tänka ut själv i procent.

Jan: Ja, det gör deras hemsida åt dig. Så du fyller i: vi vill spara 2 500 kronor. Och sen vill du ha 30 % i Länsförsäkringar Global Index. Och sen räknar den ut. Sen kan det vara så att den säger: vänta här, 5 % blir mindre än miniminsättningen i Asienfonden. Ja, men då kan du skippa den just för månadssparandet, och sen tar man det när man gör ombalanseringen. Men det tar vi sen. Så månadssparandet är skitbra, för när den till exempel har sjunkit till 75, det betyder att för 2 500 kommer du få fler andelar. Så just månadssparandet kommer göra att avkastningen blir ännu bättre.

Claudia Galli Concha: Och då ska man inte bli rädd om den har gått ner och tänka: nej, nu vill jag inte köpa.

Jan: Eller om den har gått upp, att man tänker nej. Precis, utan man ska bara göra samma sak hela tiden. Tvärtom, vi kan ta en ny inspelning när det har fallit eller när krisen kommer. För det som är...

Claudia Galli Concha: När jag sitter här och gråter.

Jan: Sitter på naglarna. Precis. Omglar alltihop. Precis, för då kommer jag försöka värva dig till att lägga in mer pengar. För man säger ju: köp billigt. Och det är ju billigt i en krasch. Problemet är att man aldrig vet när den här kraschen kommer. Så månadssparande in, väljer samma fördelning, same same. Och det är verkligen så här. This is it.

Fyra-hinkar-modellen: så fördelar du hela ekonomin

Claudia Galli Concha: För det här är ju barnens. Och det är ju sådana pengar, det vet jag, de kommer jag inte behöva tulla av överhuvudtaget. Sen har jag ju mitt eget sparande, där jag har en summa pengar på ett sparkonto i banken. Jag har både på mitt företag och privat. Hur ska jag tänka där? Hur mycket av de pengarna som jag har på sparkonto? För det ska ju ändå kanske räcka till livet om det händer något.

Jan: Oförutsedda utgifter.

Claudia Galli Concha: Hur ska man tänka där procentuellt sett? Säg att jag har hundratusen.

Jan: Det är en jättevanlig fråga, hur ska jag fördela pengarna? Jag tror att det bästa sättet jag har kommit på hittills, det är att man mentalt kan tänka som att man har fyra hinkar som man ska fylla. Den första hinken, det är den jag kallar för bufferthinken. Där hade vi en minister, Ann Wibble, som sa att alla svenskar borde ha en årslön på banken. Men grejen är, för det första är det orimligt för de flesta i Sverige. Var femte person i Sverige klarar ju inte en oförutsedd utgift på, jag tror det var 11 000 kronor. Och dessutom tycker jag det är onödigt, för du hamnar aldrig i en situation i Sverige där du inte har någon inkomst. I värsta fall är det ju socialbidrag. Så jag brukar säga att det första man ska ha är en bufferthink. Den ska man ha innan man ens börjar spara, till och med innan man börjar spara till barnen. Och då säger jag att bufferthinken kan vara ett års utgifter minus alla garanterade inkomster man har.

Claudia Galli Concha: Okej. Ja, men hyra, el, internet, vatten, vad det nu kallas. Vatten betalar vi inte i Sverige, kanske.

Jan: Nej, precis. Men man räknar upp alla de utgifterna. Eller så utgår man bara från sin egen lön. Vet jag att jag har 20 000 netto i månaden gånger 12, då är det 240 000. Och sen drar jag ifrån, jag har en fast anställning med tre månaders uppsägningstid, då kommer jag garanterat få in 60 000. Då drar jag ifrån 60 från de 240, blir 180. Skulle jag bli arbetslös, då har jag a-kassa på 15 000 i sex månader, då kan jag dra ifrån ytterligare 90 000. Och då hamnar man kanske på: okej, jag ska ha 80 000 i buffert. Så det är första hinken. Och när den första hinken är full, då svämmar vattnet över till nästa hink. Och då har vi den här mellanriskhinken.

Mellanriskhinken och den passiva hinken

Jan: I mellanriskhinken ska man börja investera. Den första bufferthinken, det är så här bankkonto, det där som du sa, ideellt. Men det är helt okej att ha pengar där, för det är pengar man behöver använda om något skiter sig. Nästa hink, det är mellanriskhinken. Och varför kallar jag den mellanriskhinken? Det är för att detta är de pengar som ska hjälpa mig på kanske 3–6 år eller 3–7 år sikt. Och då är vi tillbaka på resonemanget innan, hur ska jag fördela mina pengar på tillgångsslag, flygplanet eller bilen? 3–6 år, ja, men då 10 % per år jag kan låta pengarna vara, 10 % i aktier per år. Och i mellanriskhinken räknar vi att vi kan låta pengarna vara i 3–5 år. Ja, men då är det 60 % aktier och 40 % räntefonder. Och då är vi där igen. När vi gjorde barnportföljen gjorde vi 90–10. Istället för 90–10 gör vi nu 60–40. Så jag påstår att de flesta vuxna börjar med ett 60–40-sparande. 60 % aktier och 40 % räntefonder. Men att ha räntefonder, det var ju en krockkudde. Man behöver inte en hel hoppborg.

Claudia Galli Concha: Nej.

Jan: Det räcker med en krockkudde. Så när den hinken sen är full, ja, då börjar man med 90–10-hinken. Och sen, när man har de här tre hinkarna, då kommer man förmodligen tycka att ekonomi är så pass roligt att man vill göra någon spännande grej. Eller man vill köpa enskilda aktier. Och då har man den sista aktiva hinken, alltså lekhinken brukar jag säga.

Claudia Galli Concha: Är det där du går in och köper en Google-aktie då?

Jan: Ja, precis. Den där roliga aktien. Men det här är mer i ett pedagogiskt syfte. Jag har majoriteten av mina pengar i den passiva hinken. Alltså 90–10-hinken och 60–40-hinken. Så det är ett sätt att tänka på hur man ska fördela sina pengar. Och så kan man tänka i ett företag också.

Claudia Galli Concha: Men när vi har pratat om mig nu, då har vi bara pratat om den passiva hinken.

Jan: Precis, för vi pratar om sparandet till barnen. Och det var lite exkluderat utanför din ekonomi. För du sa ju att de här pengarna behöver du inte använda.

Bottenplattan: börja med bufferten, inte högrisken

Claudia Galli Concha: Vad ska jag göra? För jag frågade om jag skulle göra exakt samma för mig.

Jan: Ja, då skulle jag säga: börja först med en buffert. Så att ni har en buffert.

Claudia Galli Concha: Ja, men det har jag.

Jan: Ja, bra. Och då skulle jag säga nästa. Detta är ändå en hög risk, det är därför vi sa att detta är på tio års sikt. Men du kanske vill ha några pengar på fem års sikt.

Claudia Galli Concha: Ja, du menar så. Jag fattar.

Jan: Så att då har vi den här mellanrisk, alltså mellanmjölken.

Claudia Galli Concha: Så den kommer jag inte tjäna mer på? Mellanrisk är inget jag tjänar mer på än den passiva hinken?

Jan: Nej.

Claudia Galli Concha: Den passiva är den...

Jan: Som jag tjänar mest på.

Claudia Galli Concha: Är man hyfsat safe ekonomiskt, så ska man gå direkt på den passiva hinken.

Jan: Exakt. För det är den som kommer ge kanske 8 % om året. Men den kan också svänga, för det är mycket aktier. Mellanriskhinken är nästan 50–50, så den kommer inte svänga så mycket. Den kommer bara ge mellan 3–5 % avkastning per år. Och bufferthinken kommer inte ge någon avkastning, för där är pengarna ideella mer eller mindre på bankkontot. Så återigen är vi tillbaka på tiden. Tiden avgör risknivån. Kort tid, ingen risk. Lång tid, mycket risk. Men mycket risk på lång tid är en låg risk.

Claudia Galli Concha: Just det.

Jan: För då är vi tillbaka på det här. Vi har ingen tioårsperiod på svenska börsen, eller globalt, som har gått negativt de senaste 70 åren.

Den aktiva hinken och varför man bygger basen först

Claudia Galli Concha: Nej, precis. Men jag kollar här nu också på den aktiva hinken, där man ska ha kul.

Jan: Försöka slå index.

Claudia Galli Concha: Är det att du köper och säljer och tjänar på att köpa och sälja?

Jan: Att man försöker. Ja, man försöker. Men vad jag gör, vi har ju inte pratat så mycket om alternativa tillgångsslag.

Claudia Galli Concha: Nej, det behöver vi inte göra heller.

Jan: Nej, precis. Utan det är det man lägger i den aktiva hinken. Vissa människor vill ha guld, andra vill ha fastigheter, eller man vill ha skog, eller man vill göra andra grejer. Men det påstår jag, det kan man göra när man har sin bottenplatta färdig. Och bottenplattan är först buffert, mellanrisk, passiva hinken. Barnen, de hamnar lite på sidan. För de flesta behöver ju inte barnens pengar. Och där ska jag också ge en åsikt: om man inte har så att man skulle behöva barnens pengar, då ska man inte spara till barnen överhuvudtaget. Utan det är bättre att du sparar till dig själv än till barnen.

Barnen är en reflektion av dig själv. Är du stressad för ekonomi, så kommer barnen bli stressade.

Jan: Och då hjälper det inte att du får 200 000 när du är 18. Jag fick inga pengar när jag fyllde 18, och det har gått okej i alla fall.

Caroline: Jag fick inga pengar när jag fyllde 18.

Jan: Nej, vi får ta ett snack om det också. Jag måste ringa min mamma. Jag fick dock en insats till en lägenhet.

Caroline: Ja, men det var schysst.

Jan: Så jag skulle organisera ekonomin: först en buffert, sen ett mellanlågrisksparande. Och tänker man på det sättet så blir det också en naturlighet. Man lär sig lite mer. Man blir van vid att köpa den här Länsförsäkringen-fonden, och då är det inte lika läskigt sen när man går på det mer passiva.

Diversifiering: 3 000 bolag istället för två

Jan: Och det är här ett supervanligt misstag, för vi har ju ändå börjat se: vi köper alla världens bolag i din portfölj till barnen, give or take det här kommer vara 3 000 bolag. Medan när du öppnade ditt Nordnet-konto, då köpte du två bolag som är pyttebolag i ett världsperspektiv, på en pyttebörs, i en pyttenation. De är dessutom i samma bransch, så det var verkligen att lägga alla äggen i samma korg.

Claudia Galli Concha: Det var en dålig korg i upptäckten.

Jan: Medan detta sättet, då köper vi 3 000 bolag i alla branscher...

Claudia Galli Concha: I alla branscher.

Jan: I alla länder, på det sättet.

Spara i företaget med en kapitalförsäkring

Claudia Galli Concha: Men nu har jag en sista fråga, och det är lite bonus, för du har inte mitt privatsparande att göra om. Om man, som jag har också, har ett aktiebolag...

Jan: För jag har ju ett aktiebolag.

Claudia Galli Concha: Och där har jag ju också ett sparkonto.

Jan: På mina bankkonton. Då ska jag säga precis samma sak.

Claudia Galli Concha: Då är det exakt samma sak. Men då ska jag öppna ytterligare ett konto?

Jan: Ja, för då måste företaget öppna ett konto. Och företaget får inte öppna ISK.

Claudia Galli Concha: Nej.

Jan: Företaget får öppna ett KF. En kapitalförsäkring. Så då öppnar du en kapitalförsäkring i företaget. Givet att du har ett aktiebolag.

Claudia Galli Concha: Ja, precis.

Jan: Så aktiebolaget blir kund hos Nordnet, öppnar en kapitalförsäkring. Och sen gör du samma grej där.

Claudia Galli Concha: Okej.

Jan: Men jag skulle rekommendera samma tänk. Om vi tar vårt bolag, Caroline och jag, så har vi också en buffert, vi har sex månadslöner. Så om vårt bolag inte skulle få in en enda krona, då kan vi ändå betala ut löner till oss i sex månader. Sen tycker jag det är orimligt att vi inte skulle få in några pengar på sex månader, så vi har bestämt att sex månader är lagom. Så det är vår bufferthink. Sen har vi en mellanriskhink som är kanske tre eller två årslöner för oss båda. Och sen efter det har vi den passiva hinken. Och jag investerar pengarna i företaget på exakt samma sätt som man gör privat. Det är ingen skillnad. Och sen kan man också ha den aktiva hinken, där man vill gå in i andra bolag eller andra investeringar. Men återigen, många gör tvärtom. Man köper högriskgrejerna först, bränner sig och sen slutar man. Medan jag börjar köpa safe-grejerna först. Bygg upp basen. Och när du har basen, då kan du unna dig att göra de andra äventyren.

Claudia Galli Concha: Då känns det också som att den aktiva hinken, det är då den blir rolig. För kastar man sig på den direkt, så blir den väldigt läskig.

Sannolikheten i den aktiva hinken

Jan: Alltså, det är väldigt läskigt. För sannolikheten i den aktiva hinken, då är det de här tusen. I 994 fall av tusen kommer du inte lyckas. Och då menar jag att det är bättre att ha den passiva hinken som basen, och när den avkastar, till exempel om den ger dig 100 000 i avkastning ett år, ja, då kan jag ta 15 000 av dem till den aktiva hinken. Och då gör det ingenting om jag förlorar de 15 000, för nästa år kommer den passiva hinken generera ytterligare 100 000. Och då får man den här tryggheten, att pengarna jobbar, och att man till slut kan välja: vill jag jobba, eller hur mycket behöver jag för mig och Caroline? Vi är i den fasen nu att varje år avkastar våra pengar en årslön, så en av oss behöver idag inte jobba, för att vår mellanriskhink och vår passiva hink ger så pass mycket värdetillväxt. Men det har ju också tagit 15 år.

Claudia Galli Concha: Jo, jo, precis. Ingenting kommer ju gratis.

Jan: Ja, men gud.

Claudia Galli Concha: Nu är jag manglad, alltså, i huvudet.

Jan: Vilken tur att det är inspelat.

Claudia Galli Concha: Men jag är också så taggad att gå hem och...

Jan: Shoppa, helt enkelt.

Claudia Galli Concha: För det är ju lite det man gör när man slipper shoppa.

Jan: Men shoppa något som...

Claudia Galli Concha: Är lite mer hållbart än...

Pengar som arbetar åt dig

Jan: Ja, och jag kan säga, det är extremt roligt att shoppa någonting som ger en mer pengar.

Claudia Galli Concha: Så jag shoppar arbetare.

Jan: De ska börja jobba för mig. Skönt att du också säger sådana här opolitiskt, politiskt inkorrekta grejer. Jag sa det i något avsnitt, man kan se pengar som sina små arbetssoldater, små barn, som man skickar på arbetet.

Claudia Galli Concha: "Barn" kanske kändes... Soldater har jag hört. Shark Tank har ju varit ett av mina stora favoritprogram. Där pratar de jättemycket om det här med att skicka ut soldaterna och få dem att jobba och ta hem pengarna.

Jan: Precis. Och en grej man kan komma ihåg, nu är det kanske överkurs, men om man vill komma ihåg hur snabbt pengarna dubblas, så finns det en tumregel: 72 genom avkastningen. Då får man antalet år tills pengarna dubblas. Så om vi har 72 genom 8 procent, så blir det 9. Så pengarna dubblas vart nionde år. Eller om jag har 10 procent, det blir 72 genom 10, alltså 7,2, vart sjunde år. Och just de här fördubblingarna, som vi sa innan, kan du få att pengarna fördubblas till pensionen. För i början, när man fått 10 procents avkastning, så har man en tusenlapp. Och då tycker man: 1 000 kronor och 10 % avkastning, en hundralapp. Hade jag jobbat en timme övertid hade jag fått mer pengar än en hundralapp. Men vi glömmer bort att de där 10 % funkar på en miljon också. De funkar på 10 miljoner också. Har du en miljon, vilket de flesta kan komma upp i, då är det 100 000 som är 10 %. Och det är många timmar du ska jobba övertid för att komma upp i 100 000.

Procenten är skitviktiga. När du mäter i början, på barnens avkastning, skit i vad det är i kronor. Titta på procenten, för det är de som är viktiga.

Mängden in och transparens på bloggen

Claudia Galli Concha: Men ni som sparar i princip bara på det här sättet, det betyder ju att då handlar det om mängden ni kan sätta in, som gör att ni får en väldigt bra avkastning. Eller hur? Så det är inte att ni gamblar massor på lång tid.

Jan: Nej, utan tvärtom. Vi har ju pengarna fördelade på exakt det här sättet. Och det kan man se till exempel på bloggen. För Nordnet har en sån här funktion, det kan vi prata om i ett annat avsnitt, Shareville. Där man kan se hur man har sina pengar. Och jag tror det kan vara en jättekul grej för dig på bloggen. Att sätta upp det nu, när du sätter upp sparandet till barnen. Lägg det via Shareville. För då kan alla dina läsare se hur du har fördelat pengarna, hur det går för dig. De kan inte se summan, men de kan se fördelningen och utvecklingen. Och då blir det väldigt transparent.

Claudia Galli Concha: Du menar att man kan också, dels kan de gå in och kolla där, men man kan ta skärmdumpar därifrån och lägga på bloggen kanske.

Jan: Ja, precis. Så det är verkligen tiden. Det skulle bli sjukt roligt att göra detta om 15 år. När barnen är 18.

Claudia Galli Concha: Jaja, när de är på Kos.

Jan: Ja, precis. Vi var ju lite rädda, för vi satte målet till att hon skulle ha en miljon. Och sen, efter ett tag, några år, så hade hon några hundratusen. Och sen så skrev vi i boken, och då kunde vi säga: ja, men Freja ska väl ha en 250. Så när hon ser det i avsnittet: ni lovade mig en miljon. Vad hände, att det plötsligt blev 200? Vem kom på något annat, vem kom på att det bara skulle vara 250?

Claudia Galli Concha: Ja, men precis.

Jan: Ja, men snyggt.

Avrundning: ställ frågor och börja nu

Claudia Galli Concha: Ja, men alltså, jag måste ju tacka för att jag fick vara gäst.

Jan: För det här har ju lärt mig...

Claudia Galli Concha: Ja, men det här har lärt mig så mycket. Som sagt, hade vi inte haft det i mötet... Ja, men det är något fint med livet, att man har de här mötena. Och att man faktiskt inte är rädd för att haka fast i vissa människor.

Jan: Och vara stigslös, Claudia.

Claudia Galli Concha: Jag kan ingenting, hjälp mig.

Jan: Vi tackar också.

Caroline: Vi tackar också, för vi gillar ju att få gå ner till det nitty gritty.

Jan: Och detta är skitbra. Och det här är verkligen till dig som tittar eller lyssnar på det här. Ställ frågor för guds skull, för detta är så viktigt. För gör du detta nu, så kommer dina barn, och du själv, tacka dig själv i framtiden. Det tar två timmar, fyra timmar att sätta upp första gången. Men sen behöver du inte göra något på 15 år. Och pengarna kommer minst dubblas en gång under den tidsperioden. Och det är skitkul. Så stort tack, Claudia. Det får vi göra om.

Claudia Galli Concha: Ja, det kommer vi göra. Jag kommer säkert ha fler frågor inom andra områden inom ekonomi.

Jan: Ja, men bra. Frågor på detta, vi ser till att kommentera. Antingen på din blogg.

Claudia Galli Concha: Precis, gärna på min blogg. ClaudiaGalliConcha.se.

Jan: Och där kommer du finnas. Jag kommer svara på frågor. Och gör det som ett sommarlöfte.

Claudia Galli Concha: Och jag svarar på det jag kan. Jag kommer vara hyfsat transparent. Kanske inte exakt vad vi tjänar, men som sagt, var jag lägger pengarna, hur det går.

Jan: Och hur du sen, det kommer vara jättespännande också. För sen har man ju hela resan. Man pratar pengar med barnen.

Claudia Galli Concha: Ja, det ska vi också.

Jan: Det blir flera avsnitt. Cliffhanger till nästa gång. Tack för idag.

Claudia Galli Concha: Tack.