Kortdokumentär i P1:”Vi bestämde oss för att bli rika”

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Ett specialavsnitt: P1-dokumentären om Jan och Caroline
2. Drömmen om det fria livet
3. Varför vi pratar för lite om pengar
4. Rikedom handlar om mer än pengar
5. Köket i studentkorridoren i Lund
6. Föräldrarna, flykten och en ekonomisk stress
7. Beteendet bakom pengarna
8. Personlig utveckling och terapi
9. Förlusterna på börsen och en bok som ändrade allt
10. Vägen till villan
11. Följarna och folkbildningen
12. Sätta pengar i arbete
13. Myten om att det är svårt
14. Det dyraste köpet: skattjakten
15. Uppskjuten belöning och veckopengen
16. Kan en fattig människa bli rik?
17. Tipset till den med små marginaler
18. Avrundning

Ett specialavsnitt: P1-dokumentären om Jan och Caroline

Lotta Malmstedt: Den första miljonen var svårast och tog flera år för Jan och Caroline att få ihop.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 60, och idag blir det ett lite speciellt avsnitt. För det är helt enkelt inte ett avsnitt som vi har spelat in själva, utan det här är en intervju som Sveriges Radio P1 och Lotta Malmstedt gjorde med oss i våras.

Caroline: Det var ett tag sedan.

Jan: Ja, eller hur? Nu har den kommit ut. Den kom ut nu i förra måndags. Och det var lite roligt, för hon tog kontakt med oss och ville att vi skulle prata om bitcoin. Och då kände vi så här: nej, vi är amatörer på bitcoin, vi vågar inte prata mer om det. Men ni låter ju som så spännande personer, kan vi inte prata om er i stället? Och det tackade vi ja till. Det ville vi. Ja, precis. Nej, men det som är lite roligt är ju att, vad var det du sa, att hon ställde frågor.

Caroline: Ja, men man märker ju med journalister hur duktiga de är. Hon ställde jättebra frågor. Lite grann frågor som ingen annan har ställt till oss.

Jan: Ja, framför allt tyckte jag det var coolt att hon har klippt ihop fyra timmars intervju till 28 minuter. Det krävde sitt. Men vi tänkte helt enkelt att i det här avsnittet får du lyssna på den här P1-kortdokumentären från Tendens. Så jag hoppas att du gillar den.

Programröst: Det här är P1, Sveriges Radio.

Drömmen om det fria livet

Jan: Vi hade en 20 år gammal bil. Vi bodde i en hyresrätt i kanske inte Malmös bästa kvarter. Vi hade inte särskilt mycket pengar. Vi insåg så här: vi vill väl någonting annat?

Programröst: Vi bestämde oss för att bli rika. En kort dokumentär av Lotta Malmstedt.

Caroline: För min del var det inte så att vi skulle skaffa en miljon, utan det var mer så här: vad är det vi vill egentligen? Vilken typ av liv vill vi ha?

Jan: Det var ju det, vad vill vi? Tänk om det handlar om att i stället för att längta efter semester ha ett liv du inte behöver ta semester ifrån. Vårt mål är nu mycket mer att ha en fantastisk vardag i stället för att ha en fantastisk flykt från vardagen.

Caroline: Jag tror det är lite så vi fungerar, Jan och jag. Man har ett önskemål, och sedan på något vis tar man sig dit.

Jan: Och det tar tid, ja. Det finns människor som har haft tur. Man kan vinna på lotto, man kan gifta sig rikt, man kan ha en extrem talang och vara fotbollsspelare. Men för de flesta sådana som vi, som inte har någon sådan fantastisk fysisk talang och inte har någon jättestor tur, handlar det mer om flit och systematik.

Varför vi pratar för lite om pengar

Lotta Malmstedt: Pengar. Tänk att vara ekonomiskt oberoende. Att vara miljonär. När Jan och Caroline Bolmeson i Malmö för 15 år sedan träffades och bestämde sig för att leva tillsammans upptäckte de att de båda delade drömmen om det fria livet. Att kunna ha möjlighet att välja. Jobb, boende, vardag, liv. Att slippa vara styrda av pengar, av "vi har inte råd". Idag lever de sitt drömliv i en stor villa i en grön och fin del av Malmö. Och de tycker båda att pengar är något vi pratar alldeles för lite om.

Jan: Man kan fråga vilken hantverkare använder du, men att fråga vad du har för ränta på lånen, eller vilka aktier har du, eller hur mycket sparar ni, eller hur har ni finansierat bilen, är inte okej. Ingenstans i samhället idag pratar vi om pengarna. Du får ingen utbildning i skolan, du får ingen utbildning på universitetet. Det finns inga kurser i privatekonomi. Och då tror jag att man har den här gnagande oron: gör jag rätt? Att det är så mycket skam och så mycket andra känslor som är förknippade med pengar.

Lotta Malmstedt: Den första miljonen var svårast och tog flera år för Jan och Caroline att få ihop. Under tiden beskrev Jan på en blogg, RikaTillsammans, hur de gjorde och hur det gick. Idag är bloggen Sveriges största blogg om privatekonomi, och Jan och Caroline jobbar med den tillsammans. Jan kallar sig rikedomscoach.

Jan: För mig är det viktigt att alla har möjligheten, och det spelar ingen roll om du har 10 miljoner eller 100 kronor. Principerna är desamma. Och där försöker jag vara den här kontrasten till banken. Det finns inte så många ställen där man kan prata om privatekonomi och där den som hjälper inte har något eget ekonomiskt incitament. Jag förvaltar ju ingens pengar, och jag tar inte emot någons pengar heller.

Rikedom handlar om mer än pengar

Lotta Malmstedt: Men rikedomscoach?

Jan: Ja, fast rikedomscoach var faktiskt inte titeln som jag valde själv, utan det var en journalist som satte rikedomscoach. Och jag minns det lite så här: kan man verkligen vara rikedomscoach? Att det är rikedom, det är krös och sork och snåla, giriga personer. Men sedan kommer vi fram till att rikedom handlar om så mycket mer än bara pengar. Det handlar faktiskt om ett rikare liv. Alltså mer tid, mer tid med familjen, tid med människor man tycker om. Barn vill ju inte ha kvalitetstid, de vill ha kvantitetstid.

Förlorar jag massor av pengar kan jag tjäna tillbaka dem i framtiden. Förlorar jag massor av tid, om jag skulle förlora fem år, finns det inget sätt jag kommer få tillbaka de fem åren på.

Jan: Jag vill ha mer tid med mina barn.

Köket i studentkorridoren i Lund

Lotta Malmstedt: Det var i köket på studentkorridoren i Lund som Jan och Caroline träffades 2003. Hon läste molekylärbiologi och skulle doktorera med forskning om diabetes.

Caroline: Jag flyttade in på korridoren där Jan bodde. Han var ganska uttråkad på sin utbildning, teknisk fysik. Han var ofta hemma på korridoren, satt på sitt rum och programmerade eller jobbade på något annat vis. Så när jag flyttade in fick jag rätt mycket hjälp av honom. Vi hade väl någon slags kemi. Så stod vi där i köket en dag, kommer jag ihåg. Och vi skulle ha någon stor, stor fest på korridoren. Och jag bara sa så här: jag kan dricka dig under bordet, sa jag till honom. Och nu i efterhand fattade jag att det var en sådan här, jag testade honom. Det var en provokation, och han bara: jag antar den utmaningen. Och då fattade jag att vi kommer att ha det spännande.

Lotta Malmstedt: Utmaningar. Det gillar de båda. Men att försöka bli ekonomiskt oberoende var inget uttalat mål från början. Åtminstone inte för Caroline.

Caroline: Nej, nej, absolut inte. Det var inte fokus i vårt liv då. Då hade vi ju bara kul att plugga. Men sedan efterhand, ju längre vi var tillsammans, desto mer tänkte vi nog att vad går det ut på, alltihop?

Jan: Jag har ju alltid varit intresserad. Men hade du frågat mig för fem år sedan, så hade jag sagt så här: nej, men målet är att vara ekonomiskt fri, att ha möjligheten att kunna resa, kunna välja när man vill jobba, hur man vill jobba, vem man vill jobba med. Att ha möjligheten att välja. Och jag tror att det är en del av svaret. Men på senare tid har jag också insett att en stor del av drivkraften kommer från när min pappa dog, när jag var 13 år gammal.

Föräldrarna, flykten och en ekonomisk stress

Lotta Malmstedt: Jan växte upp i ett av Malmös ytterområden. Hans föräldrar var invandrare.

Jan: Mina föräldrar kom ju från Tjeckoslovakien. Pappa flydde 1968 när Sovjet invaderade under Pragvåren. Sedan kom mamma, och de träffades 80. Så att jag, uppvuxen med föräldrar som växte upp under kommunism, har ju sedan jag var liten fått höra så här: Jan, vad duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, vad duktig på gymnasiet så att du kommer in på en bra högskola, vad duktig på högskolan så att du får ett jobb, vad duktig på jobbet så att du får behålla jobbet. Och det har jag fattat nu i efterhand, att mamma och pappa ansträngde sig väldigt mycket. De skaffade sig jobb, lärde sig svenska, jobbade extra på kvällarna. Jag kommer inte ihåg när jag var liten att de gjorde så här: skärp dig hemma. Det fattade jag inte när jag var liten. Man vände på kronorna. Men verkligen inte så att jag hade någon dålig uppväxt. Vi hade det bra, men vi hade det inte fett.

Lotta Malmstedt: Han tror att när hans far dog i hjärtinfarkt vid bara 49 års ålder grundlades en ekonomisk stress i honom.

Jan: Och då hamnar vi, med mamma och min bror, i ekonomisk osäkerhet. Mamma visste inte om vi skulle kunna bo kvar i huset eller inte. Och det har framkommit när jag har gått i terapi eller pratat med coacher: att jag förmodligen, som 13-åring, tog ett omedvetet beslut. Nej, jag ska aldrig mer hamna i en ekonomisk osäkerhet. Så jag tror att det där har varit en tydlig drivkraft. Jag har haft den här rädsledrivna drivkraften. Och den har jag egentligen från början skämts för ganska länge. För just också med den här halvoffentliga profilen, stor ekonomiblogg och vilja folkbilda.

Egentligen, bakom den där figuren, gömmer sig bara en trettonåring som är rädd för att inte ha pengar för att kunna betala räkningarna i slutet av månaden.

Jan: Och det var kanske inte riktigt den självbilden jag hade. Men sedan har jag insett att jag tror att vi alla har olika rädslor. När jag sedan har vågat prata om det, har det visat sig att vi är många fler. Och då tror jag också att om jag kan prata om mina rädslor, och att allt inte funkar i mitt liv, så kanske det blir mer okej för andra att också prata om det. Så det är där jag menar att pengarna egentligen bara är en del. Det handlar mycket om den här beteendebiten. För jag tror ändå på någon nivå att vår ekonomiska situation är ett resultat av vårt beteende.

Beteendet bakom pengarna

Lotta Malmstedt: Det går inte att bara spara sig rik, enligt Jan och Caroline. Det handlar också om att ändra beteende och tänkesätt kring pengar.

Caroline: Vad är det som driver oss att göra olika saker med våra pengar? Varför är det så himla kul att shoppa? Och varför tycker vissa att det är jättekul att spara sina pengar och se dem växa? Jag har båda delarna i mig. Jag gillar att shoppa och ha det fint hemma och köpa krämer och sådant. Men så inser jag mer och mer att det är jättespännande att spara sina pengar och se hur de växer. Så jag har påverkat mig ganska mycket där. Men jag har haft ett ganska ansträngt förhållande till pengar. Jag har aldrig lärt mig hur man tar vara på dem, egentligen.

Lotta Malmstedt: Caroline säger att hon också hade en ganska enkel, vanlig uppväxt.

Caroline: Precis som Jans familj var vi väl arbetare. Min mamma var undersköterska, sedan utbildade hon sig till sjuksköterska, så då blev det bättre. Och min pappa jobbade också inom transport. Så vi hade inte heller så jättemycket pengar. Och jag tror inte vi ens pratade särskilt mycket om pengar. Jag hade inga sommarjobb eller så. Jag var jätteblyg och introvert. Jag vågade inte gå till Ica och fråga om de behövde hjälp, som jag kanske kunde gjort. Så jag gjorde inget sådant. Men jag är jätteintresserad av mitt beteende kring pengar. Så just nu har jag satt ett shoppstopp för mig själv fram till augusti. För att se vad som händer om jag nu inte kan shoppa som jag vill. För jag gillar att bli medveten om vad som pågår i mig. Jag är väldigt styrd av mina känslor när jag handlar. Och jag tycker nog inte riktigt om det. Så jag tänker att från och med i augusti ska det bli jättespännande att se om jag kommer att ha en annan självkänsla kring vad jag handlar och varför jag handlar det.

Personlig utveckling och terapi

Jan: Men sedan är det ju också så att vi har gjort ganska mycket av det man brukar kalla personlig utveckling. Alltså, jag har mer eller mindre gått i terapi sedan andra året på universitetet. Så typ sedan jag var 21, det är snart 14 år. Sedan har det ibland varit terapeut, ibland psykolog, och de senaste åren har det mest varit coacher.

Lotta Malmstedt: Varför vill du ha det?

Jan: Jag tror inte på det här att ensam är stark, utan jag tror på att man behöver ha människor runt omkring sig som utmanar en, som ifrågasätter, som stöttar. De största insikterna som coachen har gett handlar om just det här: vad är det som gör mig lycklig?

Förlusterna på börsen och en bok som ändrade allt

Lotta Malmstedt: Jan var 16 år när han för första gången började köpa aktier för sina sparpengar. När han och Caroline träffades hade han förlorat nästan alla sina pengar på grund av felsatsningar. Han hade investerat på börsen, men på fel sätt. Sedan förlorade han nästan allt en gång till, i finanskrisen 2008.

Caroline: Jag minns det som att Jan aldrig egentligen hade en brist på pengar, medan jag hade det. Men sedan var det ju också den biten att han oroade sig mycket för sina pengar. Att de gick ner i värde och så. Och så kommer jag ihåg att jag gillar ju böcker. Så jag köpte en bok till honom som heter "En aktiespekulants psykologi". Och sedan blev det faktiskt lite bättre kring det där. Ja, okej, jag kan ha en annan attityd till pengar, tror jag att Jan tänkte då.

Jan: Jag och Caroline har en sådan här regel i vårt hushåll. Den är så här: får man ett tips om en bok, så köper man den. Utan att ifrågasätta. För det är få saker som kan förändra livet så mycket som en bra bok. Vi har verkligen några sådana här böcker, där vårt liv på ett sätt var ett innan vi läste dem, och sedan ett annat efter.

Lotta Malmstedt: Och bokhyllor finns det gott om i villan.

Jan: Ja, precis. Här ser du, här är ekonomiböckerna. Nej, jag hittar inte den här. "Så här kan alla svenskar bli miljonärer" är en favoritbok. Här är den, "Vägen till din första miljon", med Spara och Slösa och Lilla syster Investera. Den har vi till och med i flera exemplar. Och sedan är det mycket tunga klassiska böcker, "A Random Walk Down Wall Street". Är man i finansbranschen har man läst den boken. Men ändå väldigt mycket personlig utveckling. "Att leva verkligt till hundra procent". Vi gillar Malcolm Gladwell jättemycket, en amerikansk journalist. Ja, det är väl det.

Caroline: Böckerna läste vi för länge sedan, eller hur? Flera år sedan, då när vi började fundera på hur vi egentligen skulle göra för att designa det livet vi vill ha.

Jan: Här är den, "Ett rikare liv"-boken.

Programröst: Vi bestämde oss för att bli rika. En kort dokumentär av Lotta Malmstedt.

Vägen till villan

Lotta Malmstedt: Vägen hit till den stora villan har varit lång. När vännerna fick barn och flyttade till hus bodde Jan och Caroline kvar i hyreslägenheten och fokuserade på sitt gemensamma mål. Att i framtiden kunna jobba tillsammans i eget företag, på tider de själva bestämt, med hemmakontor i ett barnvänligt område. Jan tackade nej till fina anställningserbjudanden. Caroline skrev sin avhandling, men bestämde sig när den var klar för att lämna forskarvärlden. Nu är de framme vid målet. Med en dotter i skolåldern och ytterligare ett barn på väg.

Jan: Det var en av de sakerna när vi letade hus. Vi ville kunna jobba hemifrån och ha nära till förskola. Man kan ha allt organiserat inom tusen meter. Här uppe är dotterns rum. Och sedan har vi här. Här spenderar vi många timmar, så det är arbetsrummet. Det folk brukar lägga märke till är mina skärmar. Hur stora är dina skärmar? 34-tumsskärmar har jag. Jag gillar ju att skapa, jag gillar att skriva, jag gillar att utbilda. Och för mig är datorn ett väldigt bra sätt att nå ut till många människor. Jag sitter här en 10–12 timmar om dagen. Jag trivs här.

Lotta Malmstedt: Gröna väggar.

Jan: Fast det är inte vi som har valt det, utan det var de förra ägarna. Och så ville Caroline måla om det, men då sa jag så här: jag tycker det är ganska mysigt. Så det har fått bli kvar. Jag gillar den här toningen också. Det är inte helt grönt, utan det är den här fejden, helt enkelt.

Lotta Malmstedt: Du har en grön tröja också.

Jan: Ja, precis. Jag vet inte, jag gillar grönt. Så är det nog.

Följarna och folkbildningen

Lotta Malmstedt: Jan får mellan 50 och 100 mejl om dagen. Och hans följare är både unga och gamla.

Jan: Om jag ska gissa, så är det lite fler kvinnor än män, vilket ofta är lite ovanligt. I början tyckte jag det, men sedan inser jag att kvinnor ofta har ett större ansvar för att sköta ekonomin. Men sedan är det också att de har mycket mindre prestige. Alltså, vi män vill ju kunna allting, och vi ska inte be om hjälp. Och sedan är det människor som är i början av sin ekonomiska resa, alltså studenter som börjar med 200 kronor. Och sedan vet jag att det är många miljonärer som läser också, för de mejlar in ibland och säger så här: det här upplever jag också.

Lotta Malmstedt: Bloggen som Jan skriver finns numera också som podd och som video på internet. Inspelningarna sker i deras egen källarstudio, där Caroline och Jan pratar med varandra om privatekonomi framför mikrofon och kamera. Avsnitten kan heta "Så här blir du rik", "Barnsparande", "Amortera eller spara" och "Vad rika lär sina barn som andra inte gör". Ibland är de ute och håller föredrag. Men hur rika är de då? Jag vågar inte ställa frågan. Jag är inte bekväm med att prata om pengar. Jan säger att det inte är pengarna på kontot som avgör om man är rik eller inte.

Sätta pengar i arbete

Jan: Att ha pengar som trygghet är ingen riktigt bra grej. För försvinner pengarna, så försvinner tryggheten. Då är det mycket bättre att börja prata om ekonomiskt självförtroende, eller ekonomisk självkänsla, eller en självmedvetenhet. Vad är det? Jag tror att det är en tillit till att man kan. Att man vet hur pengar funkar. Man vet att man kan skilja på bra och dåliga lån. Man vet att det finns andra sätt att tjäna pengar än att bara gå till ett jobb, eller att byta sin tid mot pengar.

Pengar är mycket bättre på att arbeta än vad vi är. För de kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Och de kan till och med jobba i generationer.

Lotta Malmstedt: Stopp här nu. Sätta pengar i arbete.

Caroline: Ja, men det har ju tagit ett par år för oss, eller för mig i alla fall, att komma in i det tänket.

Jan: Det här är ju så som företag har byggts i alla år. Att man pratar om att man behöver investera för framtiden. Bönderna pratar om att fylla ladorna i goda tider.

Lotta Malmstedt: Det handlar alltså om att sätta av, spara, säkert, på börsen. Och konsumera för avkastningen, inte för lönen man får in. Det är den som ska investeras om pengarna ska växa, säger Jan.

Jan: Och det är det jag försöker få ut, den här folkbildningen. Om man sparar i sådana här indexfonder med låga avgifter över en tioårsperiod, ja, då får du en bra avkastning. Och du behöver inte bli medlem i Aktiespararna, vi behöver inte prenumerera på Dagens Industri eller något.

Pengar är det enda området där den som engagerar sig minst, och låter pengarna vara mest passiva, är den som kommer tjäna mest pengar.

Jan: Och det går ju tvärtemot allt det vi normalt lär oss. Att den som gör mest, den som kan mest, blir vinnaren. Pengar är precis tvärtom. Och det är det jag vill få ut till andra. För finansbranschen har idag tjänat mycket pengar på att det är svårt och att det är komplext. När det egentligen inte alls behöver vara det.

Myten om att det är svårt

Lotta Malmstedt: Varför är det så att så många stänger öronen när det börjar handla om pengar? "Jag fattar inte, jag förstår inte det här", eller "jag är inte intresserad, det är för svårt".

Jan: Jag tror att det handlar om just att man tror på den här myten att det är svårt. Finansbranschen har verkligen haft ett egenintresse av att det är svårt. För om det är svårt, så måste vi be dem om hjälp. Om vi måste be dem om hjälp, så kommer de få rekommendera något. Och om de får rekommendera något, så kommer de tjäna pengar.

Lotta Malmstedt: Att sluta jobba har aldrig varit Jan och Carolines mål. Bara att själva få bestämma hur, när och med vad. I villan finns inget överdåd. De gör resor ibland, men säger att de trivs bäst hemma. Men är de aldrig oense om pengar? Har de aldrig gjort några dåliga köp?

Det dyraste köpet: skattjakten

Caroline: Den är ju orange, eller hur? Ja, gud. Men var sjutton är den?

Jan: Den är ganska hög. Jo, visar det sig. Vi letar efter en. Det här är vårt...

Caroline: Här är Inkaskatten.

Jan: Ja, det här är vårt konstigaste, eller vårt sämsta köp. Det är en bok vi fick när vi gjorde en investering. Det var en av våra första investeringar. Vi fick höra så här: det är ett företag, vi bärgar sjunkna skepp och skatter på skepp som sjönk utanför Sydamerika.

Caroline: Sådana spanska stora skepp, fulla med guldskatter, som skulle till Europa och sedan sjönk.

Jan: Och vi tyckte så här: åh, vilken spännande investering. Så vi la in, jag tror det var 100 000–150 000. Och det vi fick var den här boken. Och sedan dess har vi inte sett några pengar. Vi brukar säga att det är den dyraste boken vi har i hela biblioteket. Idag är det en rolig historia. Men ett par år var det jobbigt. Ett par år var det jobbigt.

Uppskjuten belöning och veckopengen

Lotta Malmstedt: Att veta vad man vill, att använda sina pengar medvetet, det är nyckeln till ett rikt liv. Men vilka egenskaper som människa behöver man ha?

Caroline: Jag tror att man kan stå ut med att... nu kanske jag inte skaffar mig allt jag vill ha i livet just idag, för att jag ska kunna göra det om 15 år i stället. Så att man lägger undan pengar. Man klarar av uppskjuten belöning. Och det kan man träna sig till. Det är inget genetiskt, alltid, att man kan träna sig till att gilla uppskjuten belöning.

Lotta Malmstedt: De handlar allt på kort, för att genom kontoutdragen i datorn kunna se exakt vart pengarna gått. De har fört kassabok sedan 2006 och gör varje månad en budgetöversikt. Och de är noga med att ge sin dotter ekonomiskt självförtroende med veckopengen.

Jan: Vi kör det här att en del är att konsumera, en del är att spara, som är uppskjuten konsumtion. Okej, det funkar inte bara att köpa något, utan du behöver spara. Sedan kör vi det här med att investera, alltså att månadens aktie gäller, att pengar kan tjäna pengar. Och sedan kör vi faktiskt välgörenhet också. Vi tycker att det är viktigt: har du fått den möjligheten att ha pengar, så behöver man dela med sig till andra. Och då brukar hon få lov att välja om hon vill ge det till någon som sitter utanför en affär, eller om hon vill ge det till Världsnaturfonden eller något sådant. Så det är viktigt att det redan från början kommer in att man ska hjälpa andra också.

Kan en fattig människa bli rik?

Lotta Malmstedt: Men världen har ju alltid bestått av rika och fattiga. Skulle ni säga att man kan ändra på det, att en fattig människa kan bli rik? Är det möjligt?

Jan: Jag tror att det beror på vilket perspektiv man tar. Jag skulle säga att i Sverige ligger vi ganska nära varandra. De som tjänar mest och de som tjänar minst ligger ganska nära. Så i Sverige skulle jag säga att man har möjligheten. Absolut, inte alla, men de flesta har. Tittar man i ett globalt perspektiv, så är svaret nej. Vi har träffat fattiga människor i Afrika. Nej, de har inte möjligheten, de har inte chansen. Och det känns ju skitjobbigt att säga. Men sedan inser vi att det är många människor som kämpar. Jag vet att de har blivit sjuka och hamnat i skilsmässa. Vi har själva träffat och hjälpt sådana människor genom Matkassen. Så jag har full respekt för att det är många människor som kämpar med sin ekonomi. Har man den här ekonomiska stressen, som så många upplever, så ger det sig på barnen, det sätter sig i relationen, det sätter sig hos mig i kroppen. Därför tror jag att det är så viktigt med den här finansiella folkbildningen. Och jag tror att de flesta kan göra ganska stora skillnader i sin ekonomi med ganska små medel.

Tipset till den med små marginaler

Lotta Malmstedt: Har du något knep eller något tips för en människa med väldigt små marginaler? Vad kan man göra för att förändra sin situation?

Jan: Jag skulle börja läsa bloggar, börja läsa böcker, börja ta hjälp. Min upplevelse är att de som har det tufft, väldigt ekonomiskt tufft, är att det är väldigt mycket skam förknippat med det. De är väldigt ensamma, de pratar inte om det, man tar inte hjälp. Så mitt första tips skulle vara att börja prata om din situation. Be om hjälp. De flesta människor vill hjälpa till. Det andra är att börja skapa den här vanan av att spara. Beloppet spelar ingen som helst roll. Det kan vara 10 kronor, 50 kronor, 100 kronor. Det spelar ingen roll. Börja spara det lilla beloppet.

Pengar är det enda området där jag kan bli en genomsnittlig sparare direkt från början, utan några som helst förkunskaper.

Jan: Jag tror det var så här professorn på Berkeley sa, Jeremy Siegel. Han sa så här: ska jag bli en genomsnittlig tennisspelare, så kommer jag få lägga massor av timmar om jag är helt nybörjare. Men pengar är det enda området där jag kan bli en genomsnittlig sparare direkt från början, utan några förkunskaper. Så jag vill ta hand om människor, jag vill att de ska ha det bra. Är du storebror? Ja. Inte oväntat.

Avrundning

Programröst: Du har lyssnat på "Vi bestämde oss för att bli rika", ett program av Lotta Malmstedt. Alla tendenskort och kommentarer hittar du i Sveriges Radio Play.

Jan: Jag hoppas att du gillade det här poddavsnittet, som blev lite annorlunda mot hur det brukar. Men nu börjar ju Elsa snart vara en månad gammal, så vi hoppas att kunna komma in i normala rutiner.

Caroline: Ja, vi hoppas det. Vi får se när det händer. Så att vi kan återkomma med frågor och svar, videor och annat spännande.

Jan: Ja, precis. Så tack för den här veckan, och så hörs vi nästa vecka igen.

Caroline: Ja. Tack.