Sharpekvot – ett mått på avkastning i förhållande till risk

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Avkastning utan risk är meningslös
2. Sharpekvoten som reality check
3. En tumregel direkt om du inte orkar lyssna mer
4. Vad är egentligen en bra avkastning?
5. 3 600 procents avkastning på casinot
6. Riskjusterad avkastning: två rattar som hänger ihop
7. Formeln bakom sharpekvoten
8. En förenklad sharpekvot med Caroline som exempel
9. Vi räknar fram Carolines sharpekvot
10. Studien: Where have all the Sharpe ratios gone?
11. Tumregler per tillgångsslag och portfölj
12. Allvädersportföljen och sharpekvoten
13. Hitta sharpekvoten på Morningstar
14. Egna portföljers sharpekvoter och varför tidsperioden lurar
15. Tumreglerna: under noll är skitdåligt
16. En relevant sharpekvot kräver en hel konjunkturcykel
17. Warren Buffetts reality check
18. Hög sharpekvot är inte samma sak som hög avkastning
19. Volatilitet: hur mycket resan skakar
20. Därför skyr vi den höga volatiliteten
21. Problemen med sharpekvoten
22. Man kan manipulera sharpekvoten med tidsperioder
23. Sammanfattning: vad du ska komma ihåg

Avkastning utan risk är meningslös

Jan: Kvoten är viktig för alla som sparar, eftersom den tar hänsyn till avkastningen i förhållande till risken. Att bara ha hög avkastning utan att ta hänsyn till risken, det har inget värde överhuvudtaget.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 61, som kommer att handla om sharpekvoten och varför den är viktig. Och det här kommer verkligen att vara ett litet nördavsnitt.

Caroline: Menar du att det bara är nördarna som kan få ut någonting av det här?

Jan: Nej, nej, det är det inte. Men det är bara typ jag som kan sitta här med ett leende på läpparna och tänka på sharpekvoter. Att vi ska prata typ 35–40 minuter om sharpekvoter.

Caroline: Den måste vara viktig då.

Jan: Ja, men precis. Det här är ett av få nyckeltal som vi kommer att prata om på bloggen. Jag tycker faktiskt att sharpekvoten är ett av de viktigaste verktygen när man ska titta på avkastning i förhållande till risk. Men innan vi hoppar för djupt ner tänker jag att jag ska försöka hålla mig till den här strukturen, så att du som lyssnar och du som tittar på det här vet vad du kan förvänta dig.

Sharpekvoten som reality check

Jan: Det jag tänker att vi ska titta på är den här frågan: varför är det viktigt att veta vad sharpekvoten är? Varför ska jag ta hänsyn till den i mitt sparande? En av anledningarna till att jag gillar sharpekvoten är att man kan få en reality check. Alltså, har jag rimliga förväntningar på mitt sparande, på avkastningen?

Caroline: Ja, när man investerar sina sparpengar.

Jan: Har jag en rimlig förväntning? Ja, precis. Har jag rimliga krav? Och det där var något jag tog med mig från när jag läste teknisk fysik. Då var de alltid inne på: är lösningen rimlig? Verkar det fungera? Och det här är verkligen en sådan grej. Är det rimligt? Ja, reality check. Så vi kommer att prata mycket om det. Hur man kan använda sharpekvoten för att ta beslut i sitt sparande. Så att man kan titta och tänka: sharpekvoten, det verkar rimligt, det kör jag på. Och att också kunna bedöma, vad är en bra sharpekvot, vad är en dålig sharpekvot? Hur kan jag få fram den här sharpekvoten för till exempel olika fonder? För alla fonder har en sharpekvot.

Caroline: Så det hjälper en, sharpekvoten, när man tittar på den, så hjälper den en att ta vettiga beslut.

Jan: Ja, egentligen bättre beslut. Bättre beslut.

Caroline: Det är ju alltid skönt att kunna tacka nej till vissa alternativ och säga ja tack till andra. Alltså att stänga dörren till vissa alternativ. Att veta att okej, jag har tagit de besluten på grundval av något vettigt. Inte bara en känsla.

En tumregel direkt om du inte orkar lyssna mer

Jan: Och för dig som inte orkar lyssna mer i det här avsnittet, då kan du komma ihåg så här: en sharpekvot mellan 0,5 och 1 är bra. En sharpekvot under 0 är dåligt.

En sharpekvot mellan 0,5 och 1 är bra. En sharpekvot under 0 är dåligt.

Caroline: Okej, vad bra. Redan där hade vi kunnat sluta avsnittet.

Jan: Men jag gillar ju att gräva och fördjupa mig. Jag har till och med studier. Vet du vad, den här gången har jag tagit med källorna till studierna. För det vet jag att du var på mig om sist. Men sen ska man också kunna ta fram sin egen sharpekvot för sitt eget sparande. Det kan man om man har Nordnet. Då finns den i portföljrapporten, förmodligen bland rader som de flesta har ignorerat. Så då kan man titta där: okej, vad är min egen sharpekvot i mitt eget sparande? Jag vet inte varför jag tycker det är så roligt. Och sen, naturligtvis, det är ju inte något magiskt nyckeltal. Det är inte one ring, eller liksom en KPI to rule them all. Så är det ju inte.

Caroline: KPI, vad är det för något?

Jan: Nyckeltal, liksom.

Caroline: Du suckade över min okunskap.

Jan: Nej, jag vet inte varför jag suckar, Caroline. För jag insåg precis att jag inte är säker på vad KPI betyder. Jag vet bara att det är engelska ordet för nyckeltal. Så tack för din förmåga.

Caroline: Men hallå, det är ju så, vi kan inte kunna allt.

Jan: Nej, men du brukar alltid hitta de här sakerna som sätter dit mig. Men det är väl det som jag hoppas gör det här lite roligt.

Vad är egentligen en bra avkastning?

Jan: Men om vi hoppar rakt in i det. Den första frågan man ställer sig är så här: vad är en bra avkastning när man investerar sina pengar?

Caroline: Precis, när man investerar.

Jan: Det är en ganska vanlig fråga. Vad är en bra avkastning? Och jag tycker att det är en jätteklurig fråga att svara på. För det är ungefär som att svara på frågan: vad kostar ett dyrt vin?

Caroline: Vi ska bara säga vad en avkastning är för någonting. Det är det man får.

Jan: Det är ju lönen som mina pengar tjänar. Så när jag sätter mina pengar i arbete, i aktier eller fonder, så är det det jag kan förvänta mig att pengarna ökar i värde. Det är avkastningen. Så vad är en bra sådan? För mig är det en jättesvår fråga att svara på, för det är som att svara på frågan: vad är dyrt vin för någon?

När vi var studenter köpte vi den där flaskan för 48 kr, och då tyckte vi att det var ett bra vin. Idag kanske det är 100 kr. Eller för någon annan 400 kr. Eller till och med, du vet, jag har sett människor som säger: åh, nu har Systembolaget fått in den där flaskan som kostar 12 000 kr styck. Och så hänger man med dem till Systembolaget, så tar det max tre flaskor per person, och man blir bara: what?

3 600 procents avkastning på casinot

Jan: Det jag menar är att i sparande kan man ha hela det här spannet. En bra avkastning kan vara 0,5 %. Om vi tar 0,5 %, det är bättre än noll, eller hur? Och då är det ett bankkonto. Men sen är det vissa som säger att hög avkastning alltid är mycket bättre. Och då brukar jag säga: jag vet ett ställe där man kan få 3 600 % avkastning.

Caroline: Du vet ett ställe? Är du sugen? 3 600 procents avkastning. Jag kommer säkert få betala ett dyrt pris. Är det någon annan baksida på den här 3 600?

Jan: Ja, men precis. Och det är precis det som är poängen. 3 600 %, det är ju att gå till din närmaste Casino Cosmopol och sätta allt på ett nummer i rouletten.

Caroline: Ja, i rouletten.

Jan: Då har du 36 gånger pengarna, 3 600 %. Problemet är att du har 97 procents sannolikhet, eller 97 procents risk, att du förlorar pengarna. Och det är därför jag menar att man inte bara kan prata om vad en bra avkastning är isolerat. För 3 600 låter skitbra, men det är 97 procents risk att förlora.

Caroline: Ja, det finns en baksida med det också.

Jan: Och medan de där 0,5 procenten, då är du garanterad pengarna, för det är statlig insättningsgaranti. Så det är liksom två nivåer som man behöver väga.

Caroline: På något vis känns det som att man aldrig vinner.

Jan: Vad pratar vi om nu? Casinot? Eller att hitta balans? Jag förstod inte riktigt.

Caroline: Nej, inte casinot, tyvärr inte. Jag tänker mer på att man... ja, visst kan jag få 0,5 % på ett bankkonto, och inte riskera de pengarna överhuvudtaget. Men jag är inte nöjd med den avkastningen.

Jan: Nej, gud, nej.

Caroline: Visst, den är bättre än noll. Men det är precis som att man alltid betalar ett pris.

Riskjusterad avkastning: två rattar som hänger ihop

Jan: Ja, det finns ingen magic bullet. Precis, det finns ingen magic bullet. Det är ju det som är det viktiga. Därför behöver man, som vi är inne på nu, sätta avkastningen i förhållande till risken. Och att sätta avkastningen i förhållande till risken, det är det man kallar för riskjusterad avkastning. Alltså att man tittar på risken och avkastningen tillsammans. Och då kan man också få en känsla av vad som är rimligt.

Caroline: Så 3 600 % är inte rimligt längre?

Jan: Jo, det är rimligt till 97 procents risk. Men det är inte rimligt med 3 600 procent till noll risk. Så det blir som att man har två rattar, men de här två rattarna hänger ihop. Du kan inte bara säga att jag vill ha max avkastning och ingen risk. Då hade ju alla velat ha det.

Och den som var först med att definiera det här var William Sharpe. Han fick Nobelpriset för det 1990, tror jag, i ekonomi. Och då kallade han det för Reward-to-Variability Ratio. Grejen var att ingen annan kallade det för det, utan alla har börjat kalla det för sharpekvot.

Caroline: Men du, bara en fråga där. Varför tror du att man får Nobelpris för en sådan här grej egentligen? Var det ingen som hade funderat i de här banorna innan?

Jan: Jo, men det borde du ju kunna svara på bättre.

Caroline: Berätta för mig vad jag skulle kunna svara på.

Jan: Men som forskare, du får ju inte Nobelpriset bara för att, vet du vad, jag delade avkastningen med risken. Wow, kan jag få Nobelpris? Whoop-di-doo. Utan ofta är det ju en hel forskarkarriär bakom.

Caroline: Jo, men man får ju oftast Nobelpris på en specifik sak.

Jan: Och jag har inte kollat upp exakt vad det är han fick Nobelpris för.

Caroline: Vi kommer inte att kolla upp det heller och dela med oss. Utan det var mer om du visste varför det hade så stor betydelse.

Jan: Nej, jag vet faktiskt inte ens om det var för sharpekvoten han fick Nobelpriset. Men det spelar inte så stor roll. Jag tyckte bara att det var trevligt att ta upp och prata om.

Caroline: Jo, men absolut. Också att det faktiskt är någonting som alla i branschen använder sig av. Sharpekvot.

Formeln bakom sharpekvoten

Jan: Ja, precis. Och det han pratade om, det är ju: hur hänger de här rattarna ihop och hur kan vi räkna ut det? Just det här att få en reality check på avkastningen på sina pengar. Vad den här sharpekvoten egentligen säger, det är att, sett allt annat lika, som ekonomer älskar att säga, så är en lägre risk bättre än en hög risk. För då vill vi inte riskera våra pengar. Och den säger också att en hög avkastning är bättre än en låg avkastning.

Det den dessutom tar hänsyn till är alternativet. Det vill säga, vad händer om jag inte skulle investera mina pengar överhuvudtaget? Om jag hade pengarna på bankkontot. Rent tekniskt pratar man om att man lånar ut pengarna till staten i tre månader, en tremånaders statsskuldväxel. Så då säger man: okej, om du dessutom ska ta den här avkastningen och ha en risk för det, vad hade hänt om du bara hade satt pengarna på ett bankkonto under samma period? Så det är liksom de tre grejerna. Den formella definitionen är skitråkig.

Caroline: Varför har du tagit med mig då?

Jan: För er som tittar så finns det en ekvation.

Caroline: Och det är ju inte alla som tittar, utan de flesta bara lyssnar.

Jan: Sharpekvoten är helt enkelt den förväntade avkastningen som jag har i min portfölj, alltså på till exempel ett års basis, eller kanske tio års basis. Den avkastningen jag har, minus den riskfria räntan. Alltså vad jag alternativt kan få om jag sätter pengarna på bankkonto eller lånar ut dem i tre månader till svenska staten. Så avkastning minus riskfri ränta, dividerat med portföljens standardavvikelse. Det vill säga, hur mycket svänger min portfölj?

Det här kan man räkna ut. Jag har också skrivit en annan artikel på bloggen om hur man kan räkna ut det. Det är ganska omständigt, man behöver hålla på med Excel och så. Men jag tycker att det är mycket roligare att se hur man kan använda det. För på många sätt redovisas den här sharpekvoten redan, så man behöver nästan aldrig räkna ut någon sharpekvot själv.

Caroline: Jag tänkte precis fråga om du sitter och räknar ut någon sharpekvot.

Jan: Nej, det gör jag inte.

Caroline: För oftast anges den väl.

Jan: Oftast anges den.

Caroline: När man tittar på Morningstar på någon fond man är intresserad av.

Jan: Precis.

En förenklad sharpekvot med Caroline som exempel

Jan: Därför tänkte jag att vi i resten av det här avsnittet ska prata om en förenklad sharpekvot, och använda den lite som reality check för att få förståelse. För om man har förståelsen så kan man se en användning. Så jag tänkte faktiskt använda dig som exempel. Bara överrumpla dig.

Caroline: Det känns som att du har tänkt ut det här som någon slags överraskning.

Jan: Ja, det har jag.

Caroline: Jag är väldigt glad.

Jan: Nej, men jag tänker så här. Det handlar nämligen om att man kan ställa sig två frågor. Den första frågan är: vilken avkastning vill jag ha per år i procent, alltså i genomsnitt? Vilken är min förväntade eller önskade avkastning? Är du med? Och den andra frågan är: okej, vilken maxprocent, vilken förlust är jag villig att göra?

Då vill ju alla normalt säga: ja, men jag vill ha så hög avkastning som möjligt och så låg risk som möjligt. Men om vi skulle kvantifiera det och sätta siffror. Vilken avkastning vill jag ha, och vilken risk behöver jag ta? Vad skulle du säga?

Caroline: 20 kanske. 20 % per år.

Jan: Och vilken risk är du beredd att ta?

Caroline: Det är ju skitsvårt att svara på, men jag får bara dra till med någonting. 20, 20 % vill jag att...

Jan: Men det är skitbra. Det är ganska rimligt. Jag vill få 20 % upp, men jag är beredd att riskera lika mycket ner.

Caroline: Du tycker det är rimligt?

Jan: Det ska vi räkna fram med hjälp av den förenklade sharpekvoten. Men jag säger att det är ett ganska logiskt resonemang.

Caroline: Du kallar mig logisk.

Jan: Ja, precis.

Vi räknar fram Carolines sharpekvot

Jan: Nej, men då tänker jag att låt oss nu räkna på den förenklade sharpekvoten. Avkastningen jag vill ha, minus den riskfria räntan, dividerat med halva maxförlusten. Så maxförlusten gånger 0,5. I ditt fall var det 20 minus den riskfria räntan, som är 1. Då har vi 19 i täljaren. Halva maxförlusten, maxförlusten var 20, och halva 20 är 10. Så då har vi 10 i nämnaren. Alltså har vi 19 genom 10, och 19 genom 10 blir 1,9. Och nästa steg blir att se huruvida den är rimlig.

Jag repeterar bara för dig som lyssnar, om du vill räkna ut din egen sharpekvot, vilket jag rekommenderar för att se hur rimlig den är. Avkastningen minus den riskfria räntan, den kan du sätta till 1, eller till och med till 0. Så om man sätter den till till exempel: jag vill ha 10 % minus 0, då är det 10. Maxförlusten jag är villig att ta är 20. Och sen delar jag, för vi tar halva den acceptabla maxförlusten. Då blir det 10. 20 genom 2 är 10. Då har jag 10 genom 10, då får jag en sharpekvot på 1. Jag räknade rätt, Caroline.

Caroline: Ja, och jag är nästan inte med i ditt räknande där.

Jan: Ja, men man får gå in på bloggen.

Caroline: Man kan titta på bloggen också, så får man det svart på vitt.

Jan: Ja, precis. Eller i YouTube-videon.

Caroline: Vad är nu en rimlig sharpekvot, egentligen?

Studien: Where have all the Sharpe ratios gone?

Jan: Ja, det är ju en jättebra fråga. Och det här har man faktiskt gjort en studie på, där man tittade över långa tidsperioder. Jag vet inte om du kommer ihåg det jag sa i början, vad en rimlig sharpekvot var.

Caroline: Jag kommer inte ihåg det.

Jan: Men om du ska gissa då?

Caroline: Men var det inte något sådant här under ett? Är det inte bra? Eller någonting sådant.

Jan: Ja, det ska bli spännande. Man har gjort en studie på 555 fonder över en 30-årsperiod, och så plottade man in dem beroende på vilken sharpekvot de hade över olika tidsperioder. Studien hette "Where have all the Sharpe ratios gone?". Det intressanta var att om man tittar på en lång tidsperiod så finns det i princip inga fonder över ett. Så en sharpekvot mellan 0 och 1 är faktiskt ganska bra.

Jag ska specificera det mer i längden, men jag vill bara visa: fick du en sharpekvot i din uträkning på 2, 3, 4, 5, 6, så är det helt orimligt. Du fick ju 2.

Caroline: Ja.

Jan: Och 2 kan man säga är världsklass. Det är riktigt, riktigt, riktigt bra. Det är så pass bra att om du kunde ha en sharpekvot på 2 eller 1,9 över en tioårsperiod, då hade du i princip varit miljardär. Då hade du bara behövt förvalta en fond med någon annans pengar.

Tumregler per tillgångsslag och portfölj

Jan: Så de här tumreglerna, om vi tittar på en lång tidsperiod, kanske 10 år, eftersom de flesta sparande till barn eller pension bör vara på 10 år. Då kan man säga att de flesta tillgångsslag, om man bara tittar på aktier för sig eller räntor för sig, ligger på mellan 0,2 och 0,3 i sharpekvot. Tittar man då på nybörjarportföljen, alltså den klassiska 60/40-portföljen, 60 % aktier och 40 % räntor, då pratar man om att den historiskt sett har en sharpekvot på 0,4.

Caroline: Hur länge har den hållit på?

Jan: Sådana har man ju haft sedan 30-talet. Men det intressanta är att aktier i sig kanske idag har en sharpekvot på mellan 0,2 och 0,3, medan en nybörjarportfölj har 0,4. Och det är det här jag brukar tjata om när jag alltid får kritik. Varför har du mer räntefonder i en portfölj? Jo, för att räntefonderna ökar den riskjusterade avkastningen. De ökar sharpekvoten. För genom att jag lägger till räntefonder i sparandet tillsammans med mina aktier, så ökar den avkastning jag får i förhållande till risken. Inte att jag får så hög avkastning som möjligt, för det sänker avkastningen, men det ökar den riskjusterade avkastningen.

Caroline: Det börjar närma sig världsklass.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag fattar varför. Så om man skulle ha 100 % aktier, då skulle det vara högre risk och förmodligen sämre sharpekvot.

Jan: Du får högre avkastning, men också högre risk. Alltså en lägre sharpekvot.

Allvädersportföljen och sharpekvoten

Jan: Tittar man då på varför jag har kört RikaTillsammans-portföljen ibland som en ganska avancerad portfölj, så räknar man att en bra strukturerad allvädersportfölj, alltså en som ska funka i alla ekonomiska klimat, brukar ha en sharpekvot på 0,6. Så att ha en portfölj som blandar olika tillgångsslag på ett bra sätt kan ge en högre riskjusterad avkastning än 100 % aktier. 100 % aktier kommer att ge en högre avkastning över en lång tidsperiod, men den kommer också att ge en högre risk.

Caroline: Men om man nu kollar på det under en lång period, förlorar man inte då den där avkastningen på grund av risken?

Jan: Det kan man göra, särskilt om man gör dumma grejer som vi pratade om i det avsnittet om vanliga misstag. Så det är återigen det här. Jag kanske skiljer mig från många, för jag tittar på den riskjusterade avkastningen. Jag är mer intresserad av att ha en bra avkastning i förhållande till en låg risk, än vad jag är intresserad av att ha en hög avkastning och en hög risk.

Jag är mer intresserad av att ha en bra avkastning i förhållande till en låg risk, än av att ha en hög avkastning och en hög risk.

Så med till exempel en RikaTillsammans-portfölj, en nybörjarportfölj, kan man höja den riskjusterade avkastningen. Och det är en av grundpoängerna på hela bloggen. Men jag har aldrig specificerat ner det som nu i sharpekvoten.

Hitta sharpekvoten på Morningstar

Jan: Tittar vi på det till exempel på Morningstar, morningstar.se, som är en sajt där man kan titta på all information om vilken svensk fond som helst. Man skriver in fonden och får en massa information om den. Går man in på morningstar.se och slår in till exempel Länsförsäkringar Global Indexnära, som är en av mina favoritfonder och som jag nästan alltid rekommenderar som basen i en portfölj, då kan man trycka på fliken risk och rating. Och där står faktiskt sharpekvoten. Det står en rad som jag tror de flesta har missat eller ignorerat, för man har inte vetat vad den betyder.

Den här Länsförsäkringar-fonden har 0,97 på tre års sikt, och det är ju bra. Det är riktigt bra, tycker jag. Sen kan jag tycka att tre år är lite för kort tid, eftersom man ändå har sparat på en horisont på kanske 10, 15, 20 år. Så då hade jag kanske velat ta en längre tidsperiod. Tittar man på en av de bästa svenska fonderna historiskt sett, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, då har den 0,7.

Caroline: Också under tre år?

Jan: Ja, också under tre år.

Caroline: Men den har väl funnits längre?

Jan: Ja, den har funnits längre. Jag tror kanske tio år snart.

Caroline: Men kan man inte få sharpekvoten för tio år?

Jan: Jo, det kan man säkert räkna ut, men Morningstar gör ju inte det. De ger den på tre år.

Caroline: Men det känns ju som att nu när vi har pratat om det här, så känns det som att man bara vill veta kvoten under lång tid.

Jan: Ja, precis, men Morningstar kan ju inte riktigt göra det heller. För då ska en fond överleva i tio år utan att få en massa nyckeltal. Därför har Morningstar bestämt att vi räknar allt på tre år. Sen finns det ju sämre. En av mina kritikpunkter, som vi kommer att titta på, är att Nordnet räknar till tre månader eller tolv månader.

Caroline: De utgår från att folk byter kanske ofta.

Jan: Tänker man någon kort, att man har en kort horisont för sitt sparande, så kan det ju vara så.

Egna portföljers sharpekvoter och varför tidsperioden lurar

Jan: Tittar man på nybörjarportföljen som vi rekommenderar, då har den just nu en sharpekvot på 1,3. Vilket jag tycker är jättebra, men det är inte så bra som det låter, för tidsperioden är för kort. Vi har ju bara haft den ett par år, och det har varit en uppåtgående marknad. Tittar vi på globala barnportföljen, 1,6 har den, var det?

Caroline: Ja, men det får jag bara att skratta, eftersom det är så högt.

Jan: Ja, ja, precis. Men det är fortfarande under dina 1,9.

Caroline: Det är det.

Jan: Och förmodligen under ganska många lyssnares och tittares 3. När jag gjorde den här övningen på en föreläsning fick vi 27, vi fick 10 och 15.

Caroline: Alltså med riktiga aktier?

Jan: Nej, med deltagare. Som önskade sig en viss avkastning.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Man har en helt orealistisk bild av en avkastning i förhållande till risk. RikaTillsammans-portföljen ligger på 1,1 just nu, men återigen, det är en för kort tidsperiod, tycker jag. Så det är inte relevant. Men det ger ändå en känsla av att vi inte har sett någon sharpekvot som är jättehög. Och man kan även se sin sharpekvot om man har Avanza. Då kan man också gå längst ner på sitt ISK-konto, så står det sharpekvot för hela portföljen.

Caroline: För hela ISK-kontot.

Jan: Där man sparar sina pengar.

Caroline: Jag har nog aldrig skrollat ner så långt.

Jan: Nej, precis, så det kan du göra nu. Det kan man göra både på Nordnet och på Avanza.

Tumreglerna: under noll är skitdåligt

Jan: Men sen tror jag också att det är viktigt att komma ihåg, om man ska göra någon tumregel: en sharpekvot mindre än noll, det är skitdåligt. Då är det bättre att ha pengarna på bankkontot.

Caroline: Alltså, du menar minus?

Jan: Ja, en sharpekvot, för den kan ju bli minus också.

Caroline: Ja, det är klart den kan.

Jan: Om avkastningen jag har fått är minus 10, eller hur? Minus 10 minus 1, då blir det minus 11. Och sen minus 11 genom 10, ja, då är det minus 1,1. Så en sharpekvot kan ju vara negativ också. Och tolkningen av det, en negativ sharpekvot, är att då har inte ens investeringarna slagit den riskfria räntan.

Caroline: Nej.

Jan: Då har den inte ens varit så bra som att ha pengarna på bankkontot. Därför är mindre än noll dåligt. Det kan man komma ihåg. Sen brukar jag säga mellan noll och 0,5, det är okej. Det är som att köpa 100 % aktier, då kommer du att handla i intervallet 0 till 0,5. Mellan 0,5 och 1 tycker jag är bra. Det ska vara på en lång tidsperiod, 10 år, och då ska man vara sjukt nöjd med 0,5 till 1. Mellan 1 och kanske 1,5 eller 2, då är det riktigt bra, det är världsklass. Och sen skulle jag till och med säga att mer än 2 i princip är oseriöst. Där finns liksom ingen.

Caroline: Har du sett några sharpekvoter som är så, jag tänker inte de oseriösa, utan de i världsklass?

Jan: Nej, inte under långa tidsperioder. På korta tidsperioder kan de vara höga. Börsen har gått upp under några månader.

Caroline: Det ska till vissa omständigheter.

En relevant sharpekvot kräver en hel konjunkturcykel

Jan: Ja, oftast brukar man säga att för att sharpekvoten ska vara relevant, då tycker jag att man ska ha varit med om en uppgång, en konjunkturuppgång och en konjunkturnedgång. Man kan inte bara titta på när allt var toppen. Det är som i livet, att bara komma ihåg alla de bra grejerna men ignorera när det var tufft. Man måste ta med båda för att få en balans.

Jag brukar säga att om man ser en sharpekvot som är över 1,5, då är det något annat som pågår. Då ska man vara skeptisk.

Caroline: Vad spännande det låter.

Jan: Ja, men då är det ofta att tidsperioden är för kort, eller att man har fifflat med siffrorna på något vis. Ja, det går att fiffla med de här siffrorna. Man har inte tagit med en hel konjunkturcykel, inte tagit med en högkonjunktur och en lågkonjunktur, utan man har tittat så här: jag börjar i mars och så mäter jag till juli, i stället för januari till december till exempel.

Caroline: Man vill att det ska se så bra ut.

Jan: Man vill att det ska se bra ut. Men över 1,5 är lite så där.

Warren Buffetts reality check

Jan: Och jag brukar säga, för att man ska få ytterligare en reality check här, då brukar jag jämföra med Warren Buffett och Berkshire Hathaway.

Caroline: Du, är han världens rikaste man?

Jan: Ja, och han anses vara världens bästa investerare. Jag tror inte han är rikast.

Caroline: Nej, han kanske inte är rikast längre.

Jan: Men han är ju enormt. Han räknas ju som gurun, den som har varit bland de bästa. Tittar man och räknar ut hans sharpekvot för Berkshire Hathaway mellan 1976 och 2011, då finns det en studie som gjorde det, som heter "Buffett's Alpha" och som släpptes 2012. Och den kom fram till att Warren Buffett mellan 1976 och 2011 hade en sharpekvot på 0,76.

Caroline: Och det får vi ju applådera.

Jan: Ja, men precis.

Caroline: Och det är Berkshire Hathaway som är hans bolagsaktier.

Jan: Ja, precis. Så vi pratar om att han, som har varit bäst i världen över en 30-årsperiod, har haft 0,76. Att då titta på de här sharpekvoterna på två och sådant. Förstår du varför jag säger att det är oseriöst?

Caroline: Ja, precis. Men du, okej, vad har han gjort i sitt bolag egentligen som gör att han kan ha en sådan sharpekvot?

Jan: Det kan vi ta i ett annat avsnitt. Nej, men det handlar ju om att han har valt att investera i bra bolag över en väldigt lång tid, och sen har han använt hävstång. Det är ju det han har gjort. Vill man läsa den artikeln i detalj så kan man läsa "Buffett's Alpha". Det är en vetenskaplig studie. Och det här är den högsta sharpekvoten av alla aktier, av alla fonder, på en 30-årsperiod. Ingen har gjort det bättre. Det är reality check. Så du vet, när någon säger att vi har en sharpekvot på 3,2, då tänker jag: han som är bäst i världen hade 0,76 under en 30-årsperiod.

Caroline: Det hade varit så kul att stöta på sådana typer som hade sagt att han spelar safe.

Jan: Ja, precis. Men det är klart, du kan ju få...

Caroline: Det finns ju den där machoattityden inom ekonomi. Jajaja, gud ja.

Jan: Jo, absolut.

Hög sharpekvot är inte samma sak som hög avkastning

Jan: Och man kan säga, en jämförelse med den amerikanska börsen under samma tidsperiod, alltså S&P 500, hade, tror jag det var, 0,39. Så ganska nära det där vi sa innan, 0,2 till 0,3 för ett tillgångsslag. Det här är sjukt viktigt att komma ihåg. Och det är därför jag också säger: du vet, när vi säger att vi har 1,1 i sharpekvot på portföljen, ja, det är för kort tidsperiod. Man behöver titta på det här på lång sikt.

Sen är det också viktigt att förtydliga att en hög sharpekvot inte nödvändigtvis är samma sak som en hög avkastning. Vi pratar om den riskjusterade avkastningen. Och ett av de bästa exemplen på det här är den här räntefonden som heter Spiltan Räntefond Sverige. Går man in och tittar på Morningstar på den, så har den en sharpekvot på 3,59. Alltså så här extremt hög. Återigen, kort tidsperiod, tre år. Men genomsnittlig avkastning har varit 1,4 procent. Så här har vi en sharpekvot i världsklass, men avkastningen per år är 1,4 procent.

Caroline: Hur kan den bli 3,59, den sharpekvoten?

Jan: Jo, för att de har väldigt låg risk.

Caroline: Ja, låg risk. Okej, så är det.

Jan: Låg avkastning men extremt låg risk. I extremfallet, nu kan du inte dela med noll, men man kan säga att om den har 3,59 % avkastning men bara har tagit 1 % i risk, då får du 3,59 genom 1. Hänger du med?

Caroline: Ja.

Jan: Bra.

Volatilitet: hur mycket resan skakar

Jan: Så slutsatsen man kan dra från det här med sharpekvot, det är att man kan få en hög avkastning, men det kommer att kräva en hög risk. Och då pratar man ju alltid, i normala sammanhang, om volatilitet, alltså hur mycket det svänger.

Caroline: Hur mycket resan skakar.

Jan: Precis. Och det är det här jag normalt sett alltid brukar prata om med till exempel Stockholmsbörsen. Jag brukar visa den här grafen mellan 1870 och 2011, det vill säga hur mycket Stockholmsbörsen rör sig ett enskilt år. Och då har vi allt från 1999, då tror jag börsen gick upp 70 %, till 2008, då den backade 50 %. Och det är det man räknar med i volatiliteten. 100 kr i januari kan vara värda 170 i december, men de kan också vara värda 60.

Caroline: Sa du att det gick upp 70 % 1999?

Jan: Jag tror att det är med, ja, nästan.

Caroline: Jag bara tycker det är spännande, för att man var så pessimistisk då, man trodde allt skulle gå åt skogen. Nej, inte då.

Jan: Inte 99, det var ju höjden av it-bubblan.

Caroline: Ja, okej, men jag tänker...

Jan: Mer på att man tänkte att det skulle gå åt skogen.

Caroline: Vid millennieskiftet.

Jan: Nej, nej, nej.

Caroline: Nej, okej.

Jan: Vi har ju olika källor. Nej, men det är väl ungefär som nu. Nu har ju börsen gått upp i tio år i streck, mer eller mindre. Vi har ju inte haft något dåligt år. Kanske 2011 lite, men börsen har ju gått upp konstant. Och då är det ju svårt, för man vet ju inte när den här kraschen kommer. Jag brukar skoja att jag ibland har förutsett 14 av de senaste två börskrascherna.

Caroline: Du har förutsett 14?

Jan: Av två.

Caroline: Av två, ja.

Jan: Så det är därför jag har gett upp på det här med att försöka förutsäga framtiden.

Därför skyr vi den höga volatiliteten

Jan: Och varför det här är så himla viktigt, varför jag ogillar den höga volatiliteten, alltså de här svängningarna. Då är vi ju tillbaka på resonemanget om att om du förlorar 50 % av ditt kapital, så kräver det 100 % uppgång. Om jag har 100 kr och förlorar 50 kr, då har jag 50 kr, och för att en 50-lapp ska bli värd en 100-lapp, då måste den dubblas, alltså 100 %. Och vi hade i ett avsnitt att du gissade också att om jag blir av med 90 % av mitt kapital, då behöver jag nästan 1 000 procents ökning.

Caroline: Det är extremt svårt att få tillbaka de pengarna.

Jan: Ja, det är därför vi skyr all risk med alla medel.

Caroline: Precis.

Jan: Och det är därför det här långsiktiga, att spara över lång tid, är så viktigt. För över lång tid går allt mot det här medelvärdet. Vi såg att sharpekvoterna jämnade ut sig mellan 0 och 1 över en lång tidsperiod. Avkastningen jämnar ut sig över en tioårsperiod. Allt blir mycket mer förutsägbart på en tioårsperiod än det blir på de korta.

Och den här sharpekvoten varierar ju också över tid. Det blir inte så konstigt att när börsen går upp, så kanske den ökar. Och sen varierar den i förhållande till hur den rör sig. Så man kan inte säga att Stockholmsbörsens sharpekvot är 0,5, för den kan vara 0,5 i en viss tidsperiod.

Problemen med sharpekvoten

Jan: Så om vi ska börja avsluta, det finns några stora problem med sharpekvoten också. Och den största är att den inte gör någon skillnad på bra och dålig volatilitet. Alltså bra och dåliga svängningar.

Caroline: Vad tänker du är bra volatilitet?

Jan: Jo, om jag har 100 kr och de är värda 170 i slutet av året, då tycker jag att det är bra, eller hur? Vi har haft en hög svängning uppåt. Men en hög svängning nedåt, alltså om jag har 100 kr och bara har 40 kvar i slutet av året, då tycker jag inte det är så bra. Men sharpekvoten räknar inte med den skillnaden. Den bara räknar på höjden av svängningen, hur högt och hur djupt den går. Så den gör ingen skillnad på att vi som sparar faktiskt har väldigt olika åsikter om en svängning uppåt och en svängning nedåt. Så det är en jättestor skillnad.

Och då finns det lösningar på det här. Det finns andra nyckeltal, men de är inte alldeles lika vanliga. Sortinokvoten brukar man prata om då.

Caroline: Var hittar man den? Sortinokvoten?

Jan: Den hittar man inte. Den finns inte på en aning, den ligger liksom inte med om man scrollar ner. Nej, den gör den inte, utan då börjar man räkna den själv. Och det gör man inte. Men det finns akademiska verktyg för det. Så det är det första man behöver veta, att den inte gör någon differentiering.

Det är också svårt att tolka en negativ. Vad är en sharpekvot på minus 0,22, eller minus 1,2? Vad betyder det?

Caroline: Behöver man gå tillbaka och titta då? Vad hände egentligen?

Jan: Jag påstår inte det. Jag påstår att man bara behöver veta att under 0 är det dåligt, det vill man liksom inte ha. Det är också svårt att veta hur mycket bättre en fond som har en sharpekvot på 0,5 är jämfört med en fond som har 0,22, etc. Och sen, lite mer för nörden, är det ett problem att de här svängningarna räknar man ju runt ett medelvärde. Då utgår man ju från att det är normalfördelat, och det är det inte alltid.

Caroline: Ja, nu ska vi bara säga att de flesta, jag tror att de flesta inte har det där med normalfördelning.

Jan: Nej, men du behöver inte fördjupa dig i det. Men de som är väldigt intresserade och kan statistik, de kan säga att det inte är en perfekt normalfördelning i det där.

Man kan manipulera sharpekvoten med tidsperioder

Jan: Och man kan tyvärr manipulera den här sharpekvoten genom att redovisa olika tidsperioder. Det här är ett av mina stora, jag älskar det, i ShareVille. ShareVille är ju det stället där man kan följa våra portföljer på nätet. Man kan gärna använda vår sponsrade länk för att bli medlem i ShareVille. Det är Nordnets tjänst där man kan titta in i vår portfölj. Och då har de en funktion där man kan titta på de bästa portföljerna med de bästa sharpekvoterna. Problemet är att de har, jag tror fortfarande har, en väldigt snäv tidsperiod på tre månader.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och en sharpekvot på tre månader i min värld är i princip värdelös. Det är bara att titta på den bilden som jag tog fram på bloggen. Du vet, du har någon som har en sharpekvot på 2, jag kan inte ens säga vad det är för nummer, så det är 25 miljarder. Någon som har en sharpekvot på 25 miljarder. Det är någon som har en sharpekvot på 5 385 656. Och sen på 10, 15, 11, etc. Och jag påstår att det är ju totalt oseriöst. Du kan inte följa någon på det sättet.

Tittar jag till exempel på globala barnportföljen, det är en stor skillnad, vår sharpekvot är 1,6. Alltså, 1,6 är asbra, men som jag säger, det är inte representativt, för det är en för kort tidsperiod. Men även i det sammanhanget, för någon som inte kan sharpekvoten och vet hur den funkar, då tänker man: men någon som har en sharpekvot på 10 eller 16 måste ju vara 10 gånger så bra som den som har 1,6. Men så är det ju inte. Tvärtom, sex, det är ju inte hållbart. Det kommer förmodligen inte ens hålla i nästa tre månader.

Sammanfattning: vad du ska komma ihåg

Jan: Så om vi ska börja sammanfatta det och det man ska komma ihåg, då är det så här: sharpekvot under noll, det är dåligt, det ska man ta till sig. Ett vanligt tillgångsslag ligger mellan 0,2 och 0,3 över långa tidsperioder. Tittar man på de här mer korta tidsperioderna, till exempel tre år, så är 0,4 till 1 ganska bra. Om man jämför mellan fonder, så är det viktigt att man jämför en global fond med en annan global fond, så att man inte jämför en global fond med en räntefond, som är helt olika. Och man kan kolla sin egen sharpekvot till exempel via ShareVille. Så man kan gärna använda vår sponsrade länk.

Och jag skulle säga att det var egentligen allt för den här gången. Det du kan göra nu, gå gärna in på bloggen, läs kompletteringarna, läs kommentarerna. Har du frågor, ställ dem gärna där. Prenumerera på vårt nyhetsbrev, det kommer ut kanske en, två gånger i månaden på sin höjd, med just tips. Du kan besöka vår Patreon-sida om du vill stödja oss och komma närmare i vår lilla community. Då är det patreon.com/rikatillsammans. Och naturligtvis följa oss i sociala medier.

Och med det återstår väl egentligen bara att säga: tack för den här gången, och vi ses nästa söndag.