Hem » Studier » Bra resultat i 3-5 års är bara brus

Bra resultat på 3–5 år är bara brus

Statistisk signifikans: 26 år för säker aktiedata (Dimensional, 2011)

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Uppdaterad 7 juli 2026

Publicerad 9 maj 2025

4 minuters läsning

Källa

Dela

Hur många års avkastning krävs det innan siffrorna faktiskt bevisar något? Betydligt fler än de 3, 5 eller 10 år som fondlistor och jämförelsetjänster gärna visar. I en pedagogisk artikel visar Brad Steiman på Dimensional Fund Advisors att den amerikanska aktiemarknadens riskpremie behövde cirka 26 års data (1927–2010) innan den var statistiskt säkert skild från noll.

Slutsatsen är obekväm: om ens hela marknadens riskpremie behöver decennier på sig att bevisa sin existens, säger en enskild fonds tre- eller femårshistorik nästan ingenting om skicklighet.

En brasklapp innan vi börjar. Det här är en förvaltarpublicerad artikel (Dimensional, återpublicerad av Index Fund Advisors), inte en peer-granskad studie, och författaren är tydlig med att siffrorna är illustrativa och bygger på just amerikansk historik. Matematiken vilar dock på etablerad statistisk teori från Eugene Fama och Kenneth French och håller oberoende av avsändaren.

Tre till fem år är för kort för att bevisa skicklighet

Den amerikanska aktiemarknadens riskpremie behövde cirka 26 års data innan den var statistiskt säkert skild från noll. Det gör en fonds tre- eller femårshistorik till nästan rent brus om frågan är skicklighet och inte bara vad som råkade hända.

Det är provocerande, eftersom finansbranschen gärna visar 3, 5 och 10 år som om de vore facit. Men hög avkastning under en kort period kan lika gärna vara tur, marknadsfas eller faktorvind i ryggen som en upprepbar förmåga. Steiman själv kallar en femårsperiod för "nothing more than noise", alltså för få observationer för att dra någon slutsats alls.

Det viktigaste är därför inte att hitta den fond som ser bäst ut just nu, utan att förstå hur lite kort historik faktiskt bevisar.

T-statistiken visar varför 26 år dyker upp

Siffran 26 år kommer från kombinationen av historisk avkastning, volatilitet och antal observationer. I Steimans exempel gav den amerikanska aktieriskpremien i snitt 8,04 % per år med en standardavvikelse på 20,95 % (1927–2010). Med de värdena krävs ungefär 26 år av data för att nå en t-statistik över 2, tröskeln för statistisk signifikans på 95-procentsnivån.

Det här är ingen magisk investeringsregel utan statistikens sätt att säga: om signalen är liten och bruset stort behöver du många observationer innan du kan vara rimligt säker. För småbolagspremien blev tiden ännu längre, hela 61 år, eftersom signalen var svagare i förhållande till svängningarna (i snitt 3,75 % per år mot en standardavvikelse på 14,25 %).

Ju mer marknaden svänger i förhållande till den förväntade premien, desto ödmjukare bör vi alltså vara inför korta resultatlistor.

Du behöver inte vänta 26 år för att investera

Det här betyder inte att du måste vänta 26 år innan du kan tjäna pengar på aktier. Det betyder att det kan ta så lång tid att statistiskt bevisa att en riskpremie eller strategi faktiskt skiljer sig från noll. Avkastningen kan komma snabbt; bevisbördan tar decennier.

Skillnaden är viktig. En bred aktieportfölj kan vara rimlig trots att utfallet över fem år är svagt. På motsvarande sätt kan en fond se fantastisk ut över fem år utan att förvaltaren har bevisat skicklighet. Det ena handlar om förväntad ersättning för risk, det andra om att tolka ett historiskt facit.

Samtidigt testas tålamodet på riktigt. Den längsta perioden helt utan positiv aktiepremie i USA varade cirka 16 år, från november 1958 till augusti 1974. Min praktiska slutsats är att kort historik ska väcka nyfikenhet, inte övertygelse.

Det praktiska rådet är att byta mätsticka

Om tre till fem år är brus behöver vi andra mätstickor än bara avkastning. Kostnad, riskspridning, process, mandat och om strategin går att hålla fast vid säger ofta mer än topplistan för den senaste perioden.

Osäkerheten försvinner inte ens med lång historik. Även efter 84 års amerikansk data ligger 95-procentsintervallet för aktiepremien mellan 3,51 % och 12,26 %, så punktsiffran på cirka 8 % är betydligt osäkrare än den ser ut. Slutsatsen är inte att aktier är opålitliga, utan att exakta tal förtjänar mindre tilltro än robusta principer. Kom också ihåg att alla tal i artikeln är amerikanska och periodberoende; för svenska sparare är det principen som håller, inte de exakta siffrorna.

Det är också därför jag landar i breda, billiga indexfonder för de flesta pengar. Inte för att de vinner varje enskild period, utan för att de tar bort behovet av att gissa vem som hade tur och vem som var skicklig. Eller med Steimans egen slutkläm: lita inte på ett resultat som inte kommer med en t-statistik.

Ta resultatlistor för vad de är: historik, inte bevis.

Läs vidare

• 10 års historik säger ingenting om skicklighet – systerstudie om varför även längre fondhistorik kan vilseleda.
• 20 års data motsäger myten om aktiv förvaltning – fördjupning i tur, skicklighet och aktiv förvaltning.
• Bästa fonderna – praktiskt nästa steg när historik inte räcker som urval.