Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Warning: Undefined array key "raw_title" in /home/wp/sites/rikatillsammans.se/public/wp-content/themes/rikatillsammans/inc/create-toc.php on line 110
Ju längre du sparar, desto mer förutsägbart blir resultatet
Högsta, lägsta och snittavkastning per sparhorisont (1, 5, 10 och 25 år)
Tiden är vår investerarens bästa vän. Grafen nedan visar högsta, lägsta och snittavkastningen för olika rullande sparhorisonter. Det intressanta är att; ju längre sparhorisonten blir, desto mindre blir nedgångarna och sannolikheten att gå back. Det svarta strecket visar vad snittet är för sparhorisonten.
Viktig info: Denna graf berör sparande och investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-05-15. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Varför kortsiktigt sparande är som att singla slant
På ett års sikt kan du förlora över 50% eller vinna över 100% - det är nästan som hasardspel. Men redan vid 5 års sparande minskar värsta fallet till cirka -20%. Vid 25 års sparande har historiskt sett ingen period gett förlust. Nyckeln är att du låter tiden jämna ut de kortsiktiga svängningarna - precis som vågor i havet blir lugnare ju djupare du dyker.
Snittet håller sig stabilt - det är risken som minskar
Fascinerande nog ligger genomsnittsavkastningen runt 8-10% oavsett om du sparar i 1 eller 25 år. Det som förändras är inte den förväntade avkastningen utan spridningen mellan bästa och sämsta utfall. På 1 år kan utfallet variera med över 150 procentenheter, men på 25 år krymper spridningen till cirka 15 procentenheter.
Den vanliga fällan: "Jag väntar tills marknaden lugnat sig"
Många tänker att de ska vänta med att börja spara tills börsen "stabiliserat sig". Men datan visar att börsen alltid svänger på kort sikt - det är dess natur. Istället för att försöka tajma marknaden, använd tiden som ditt verktyg. Om du har 10+ års sparhorisont spelar det mindre roll när du börjar, det viktiga är att du börjar.
Låt sparhorisonten bestämma allt
Den viktigaste faktorn när du väljer hur och vad du ska investera i är sparhorisonten. Det vill säga ditt svar till frågan: ”När behöver du pengarna?” Ju längre tid du sparar, desto större är sannolikheten att gå plus. På kort sikt kan nämligen börsen förlora 30% på 30 dagar och därför gäller regeln: ju kortare sparhorisont, desto viktigare med trygga och säkra investeringar.
Därför bör pengar som ska användas på:
- kort sikt (0-3 år): bör vara bankkonto
- lång sikt (10+ år) bör investeras till hög risk i t.ex. globala indexfonder eller fondrobot
- mellanlång sikt (4-9 år) en kombination av ovan, t.ex. 50% indexfonder och 50% bankkonto.
12-12-12-principen
Spara 12 kr i månaden i ca 12 år för att därefter få ut ca 12 kr per månad resten av livet. Eftersom det fungerar för vilket belopp som helst, är det en bra och en enkel minnesregel att komma ihåg.
Ett annat sätt att se det är; sätt igång din pengamaskin genom att månadsspara i 12 år. Därefter slutar du månadsspara och använder dina pengar till annat. Men pengamaskinen har nu fått tillräckligt mycket bränsle för att fortsätta växa. Avkastningen i pengamaskinen har ersatt ditt månadssparande.
Äras ska den som äras bör: tumregeln kommer från @axr i forumet där du även kan läsa en fördjupning på ämnet. Läs mer →
Viktiga nyckeltal för svenska börsen
Här är några nyckeltal som är bra att ha koll på kring den svenska börsen. Snittavkastningen per år ligger på ca 9.6%. Med hänsyn tagen till inflation, dvs. den reala snittavkastningen är ca 6.9%. Det är dock ovanligt att det enskilda året slutar på 7-9%, utan det kan hamna var som helst mellan -40% och +70%. Läs mer →
FÖrdjupning i lite Intressant data
Med data kan man alltid visa lite vad man vill, men här är lite intressant data från när jag satt och räknade på det. Ja, jag inser det nördiga men det förvånade mig lite. Alla snitt är geometriska summor (dvs tar hänsyn till ränta-på-ränta). Som vanligt med förbehåll på att jag räknat fel och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida.
Rullande avkastning S&P500 (1928-2025, dagsdata)
Denna beräkning är gjord på daglig data. Så den räknar alla 12 månaders perioder från alla startdatum, inte bara från 1 januari till 31 december.
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -71,30% | 171,60% | 7,90% |
| 5 år | -23,30% | 30,10% | 6,40% |
| 10 år | -10,00% | 17,20% | 6,50% |
| 15 år | -6,10% | 16,10% | 6,70% |
| 20 år | -3,60% | 14,70% | 6,80% |
| 30 år | 1,90% | 10,60% | 7,10% |
Så siffran på +171,60% är faktiskt korrekt. Avkastningen inträffade från juli 1932 till juli 1933, under återhämtningen från den stora depressionens botten. För den nördige:
- Juli 1932: S&P 500 stod i 4,41 (nära den absoluta botten)
- Juli 1933: S&P 500 hade stigit till 11,97
- Avkastning: (11,97 / 4,41) – 1 = 171,4%
Detta var en exceptionell period i historien:
- Marknaden hade fallit cirka 86% från toppen 1929 till botten 1932
- Den extrema uppgången var en ”studs” från en ohållbart låg nivå
- Roosevelt tillträdde i mars 1933 med New Deal-reformer
- Banksystemet stabiliserades efter massiva konkurser
Så även om 171% låter orimligt, är det historiskt korrekt. Det visar hur extrema både ned- och uppgångar kan vara på kort sikt, vilket understryker vikten av långsiktigt sparande.
Rullande avkastning S&P500 (1928 – 2025, årsdata)
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -47,1% (1931) | +46,6% (1933) | 8,00% |
| 5 år | -17,2% (1928-1932) | +26,2% (1995-1999) | 6,60% |
| 10 år | -5,9% (1929-1938) | +16,0% (1989-1998) | 6,60% |
| 15 år | -4,8% (1929-1943) | +15,6% (1985-1999) | 6,70% |
| 20 år | -2,3% (1929-1948) | +13,9% (1980-1999) | 6,80% |
| 30 år | +2,8% (1928-1957) | +10,1% (1975-2004) | 7,10% |
1-årsperioden visar ”bara” -47% som värsta år (1931) och +47% som bästa (1933), medan daglig data fångade extrema -71% till +172%.
Rullande avkastning Stockholmsbörsen (1870-2024, årsdata)
Om vi istället tittar på Stockholmsbörsen med årsdata, så ser det ut som följer:
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -39,3% (2008) | +69,8% (1999) | 11,10% |
| 5 år | -16,9% (1918-1922) | +38,9% (1979-1983) | 9,50% |
| 10 år | -7,1% (1913-1922) | +32,4% (1980-1989) | 9,30% |
| 15 år | -5,3% (1918-1932) | +24,2% (1975-1989) | 9,30% |
| 20 år | -3,1% (1913-1932) | +25,4% (1980-1999) | 9,40% |
| 30 år | +0,9% (1903-1932) | +19,2% (1971-2000) | 9,40% |
i jämförelse med den amerikanska börsen blir det:
| Aspekt | Stockholmsbörsen | S&P 500 |
|---|---|---|
| Genomsnittlig årsavkastning | 9-11% | 7-8% |
| Värsta året | -39,3% (2008) | -47,1% (1931) |
| Bästa året | +69,8% (1999) | +46,6% (1933) |
| 30-års minimum | 0,90% | 2,80% |
| Volatilitet | Högre | Lägre |
Några observationer:
- Stockholmsbörsen har historiskt gett 2-3 procentenheter högre avkastning än S&P 500
- Den högre avkastningen kommer med större svängningar, särskilt på uppsidan
- Båda marknaderna visar samma grundmönster: ju längre sparhorisont, desto mindre risk
- Ingen 30-årsperiod har gett förlust på någon av börserna
- De värsta perioderna för svenska börsen var kring första världskriget och mellankrigstiden
Rullande avkastning Stockholmsbörsen (1901-2024, dagsdata)
Avslutningsvis, samma beräkning som den första med dagsdata för svenska börsen i form av OMXAFGX.
| Period | Lägsta årliga avkastning | Högsta årliga avkastning | Genomsnitt |
|---|---|---|---|
| 1 år | -52,5% (2007-2008) | +130,8% (1982-1983) | 15,10% |
| 5 år | -17,6% (1928-1933) | +38,5% (1992-1997) | 11,20% |
| 10 år | -5,2% (1922-1932) | +30,2% (1979-1989) | 10,10% |
| 15 år | -8,4% (1917-1932) | +21,3% (1980-1995) | 9,80% |
| 20 år | -5,0% (1912-1932) | +23,3% (1980-2000) | 9,50% |
| 30 år | -1,4% (1918-1948) | +16,5% (1970-2000) | 9,80% |
En av mina insikter från ovan är att årsdata fångar inte de extrema värdena som fås av dagsdata. Sedan huruvida det är relevant, det vete tusan. Lite som man brukar säga att man faktiskt kan drunkna i en sjö som är i snitt 10 cm djup… 😂
Grundtesen att sannolikheten för att gå plus ökar med sparhorisonten upplever jag är i alla fall väl belagd med datan. Sedan behöver man ju komma ihåg att risken det enskilda året förändras ju inte. Men det är en annan tråd.
Relaterade sidor och annat kul
Missa inte något – få våra uppdateringar
till din inkorg!
Få tillgång till våra senaste bästa tips, verktyg, avsnitt, videor, grafer och studier – direkt i din mejl!
- Notis till din mejl när vi släpper något nytt
- Kostnadsfritt, du kan sluta när du vill
- Någon gång i veckan
Om inte formuläret ovan visas, klicka här!
Senaste nytt på RikaTillsammans
Löneväxla för att gå i pension tidigare
Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.
FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet
26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.
Finansbranschens tre stora problem
Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.
Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet
Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.
Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt
Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.
100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.