Ju längre du sparar, desto mer förutsägbart blir resultatet

Tiden minskar spridningen, inte börsens risk

Det viktigaste i den här grafen är inte att börsen historiskt har gett en god snittavkastning. Det viktigaste är att spannet mellan bästa och sämsta utfall krymper dramatiskt när sparhorisonten blir längre.

Vi blandar ofta ihop två olika saker: risken i ett enskilt börsår och osäkerheten i ett långsiktigt sparresultat. Risken under nästa år är fortfarande hög. Börsen kan falla kraftigt även om du har sparat länge. Men om vi mäter hela sparperioder, från start till slut, blir slutresultatet historiskt mycket mer förutsägbart när horisonten går från 1 år till 10, 20 och 30 år.

I siffrorna syns det tydligt. För Stockholmsbörsen i SIXRX årsdata går 1-årsutfallen från −39,3 % till +69,8 %. Det är ett spann på 109,1 procentenheter. På 30 års horisont går samma tabell från +0,9 % till +19,2 % per år, alltså ett spann på 18,3 procentenheter.

Min upplevelse är att detta är ett av de mest praktiska sätten att förstå risk. Inte som ”aktier är farligt” eller ”aktier är tryggt”, utan: aktier kräver tid. Har du inte tiden, är aktier ofta fel verktyg. Har du tiden, blir det ofta betydligt mer förlåtande.

Det viktigaste i grafen är hur svansen krymper

När man tittar på sparhorisont är det lockande att fastna i snittet. Men snittet är nästan den minst intressanta siffran, eftersom det ligger ganska stabilt jämfört med extremerna. Det är svansen, alltså bästa och sämsta möjliga historiska utfall, som förändras mest.

Här är den sammantagna analysen från de fyra graferna. Spridning betyder högsta minus lägsta årliga avkastning i tabellen.

Det här är, i min värld, grafens stora poäng. Historiskt har du inte fått betalt för att veta vilket år som blir bäst eller sämst. Det vet ingen. Du har fått betalt för att ha pengar på marknaden tillräckligt länge för att de extrema start- och slutpunkterna ska få mindre betydelse.

Det betyder inte att 30 år alltid blir positivt i framtiden. Historik är inte en garanti. Men det visar varför sparhorisonten är ett av de viktigaste besluten i en portfölj, kanske viktigare än om du väljer fond A eller fond B.

Årsdata och dagsdata svarar på olika frågor

Årsdata ger en pedagogisk bild, men dagsdata visar hur brutala extremerna kan bli om man mäter från varje möjlig startdag. Det är därför S&P 500 i dagsdata visar både −71,3 % och +171,6 % på 1 års horisont, medan årsdata för samma marknad visar −47,1 % till +46,6 %.

Det ena är inte nödvändigtvis mer ”rätt” än det andra. Årsdata svarar ungefär på frågan: vad hände från årsskifte till årsskifte? Dagsdata svarar på frågan: vad kunde ha hänt om jag råkade börja och sluta på vilken handelsdag som helst?

För en vanlig sparare är båda perspektiven användbara. Årsdata är lättare att förstå och jämföra. Dagsdata är bättre på att visa varför korta perioder kan kännas helt orimliga när man lever igenom dem.

Du kan därför använda årsdata för att se mönstret och dagsdata för att få respekt för risken. Kort sikt kan vara mycket värre och mycket bättre än årsstatistiken antyder.

Sverige och USA berättar samma sak på olika sätt

Både Stockholmsbörsen och S&P 500 visar samma grundmönster: ju längre sparhorisont, desto mindre spridning i historiska utfall. Skillnaderna ligger i nivåer och extremer.

I årsdata har SIXRX högre snittavkastning än S&P 500 i varje horisont i tabellen. Skillnaden ligger mellan 2,3 och 3,1 procentenheter per år. Men högre snitt kommer inte gratis. Den svenska årsdatans bästa utfall är betydligt högre på flera horisonter, samtidigt som sämsta 10-, 15-, 20- och 30-årsutfallen är något sämre än i S&P 500-tabellen.

På 30 års horisont är bilden ändå lugnande i båda årsserierna: sämsta utfallet är +0,9 % per år för SIXRX och +2,8 % per år för S&P 500. I dagsdata är bilden tuffare för Sverige, där sämsta 30-årsperioden är −1,4 % per år, medan S&P 500:s sämsta 30-årsperiod är +1,9 % per år.

Min slutsats är inte att svensk börs är bättre eller sämre än amerikansk. Snarare att grafen visar en bredare princip: marknader kan skilja sig åt, men tidshorisonten är fortfarande en av de få saker vi faktiskt kan styra.

Så använder du grafen i ditt eget sparande

Den praktiska användningen av grafen är att matcha pengar med tid. Pengar du behöver snart ska inte vara beroende av ett enskilt börsår. Pengar du inte behöver på länge kan tåla mer aktierisk, eftersom historiken visar att tiden har jämnat ut mycket av slumpen.

Ett enkelt sätt att tänka är:

• Pengar som behövs inom 0–3 år: undvik aktier som huvudlösning.
• Inom 5 år: aktier kan fungera, men sämsta historiska utfall är fortfarande tydligt negativa i alla fyra serier.
• Inom 10 år: historiken blir betydligt mer förlåtande.
• Inom 20–30 år: utfallet har historiskt dominerats mer av marknadens långsiktiga avkastning än av startdatumet.

Det här är också varför jag ofta tjatar om att det enkla slår det smarta. En bred, billig indexfond med en rimlig sparhorisont är sällan spektakulär. Men den gör att du får marknadens långsiktiga avkastning utan att behöva gissa vilket år som blir bäst, vilken dag som är botten eller när ”läget känns rätt”.

Grafen är alltså inte ett argument för att ta mer risk än du klarar. Den är ett argument för att vara ärlig med vilken tid du har. Tiden är inte magi, men den är en av få riskdämpare som inte kostar något.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för graferna ovan. Varje tabell motsvarar en av graferna i bildspelet

SIXRX årsdata visar rullande sparhorisonter för Stockholmsbörsen med årsvisa start- och slutpunkter. Spannet krymper från 109,1 procentenheter på 1 år till 18,3 procentenheter på 30 år.

SIXRX dagsdata visar samma idé men med fler möjliga start- och slutdagar. Där fångas större kortsiktiga extremer: 1-årsspannet går från −52,5 % till +130,8 %.

S&P 500 årsdata visar att den amerikanska börsen följer samma mönster. I tabellen går sämsta historiska utfall från −47,1 % på 1 år till +2,8 % per år på 30 år.

S&P 500 dagsdata är den mest extrema kortsiktiga serien i materialet. Den visar ett 1-årsspann från −71,3 % till +171,6 %, men på 30 år är spannet bara 8,7 procentenheter.