Pris är vad du betalar, värde är vad du får och psykologin styr sambandet därmellan

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det spännande med att investera aktivt
2. Min mamma tyckte det förra avsnittet var skittråkigt
3. Förstå det svåra så uppskattar du indexfonderna mer
4. Att vinna över en schackmästare
5. Att fuska eller att bli en bättre schackspelare
6. Patreon-communityn och tre vägar att investera
7. Howard Marks och hans memos
8. Pris är vad du betalar, värde är vad du får
9. Buy low, sell high — men vad är högt och lågt?
10. En investerares tre alternativ
11. Att inte ha någon åsikt om pris kontra värde
12. Howard Marks syn på teknisk analys
13. Vad day tradern missar
14. Värdeinvesterare och tillväxtinvesterare
15. Värde idag eller värde imorgon
16. Dramatiska resultat kontra konsekvens
17. Även värdeinvesteraren måste ta hänsyn till framtiden
18. Margin of safety
19. Det här är tunga meningar
20. Tre saker som kan rädda dig om du köpt för dyrt
21. Problemet med att inte vara systematisk
22. Marknaden håller med dig — du vet bara inte när
23. Vågen och popularitetstävlingen
24. Rädslan att bli förödmjukad
25. Investerare utan kunskap saknar handlingskraft
26. När tjänar värdeinvesteraren mest?
27. Ballar av stål — och rätt
28. Caroline och Tesla-aktierna
29. En 360-sidors analys av Tesla
30. Känslan att gilla ett bolag är problematisk
31. Investment success — buying things well
32. Vi köper inte en bil till vilket pris som helst
33. Det värsta är de som lyckas en gång
34. Vi är ovana vid det tankesättet
35. Köper du till fair value får du fair return
36. Detta är ett lite dålig stämning-avsnitt
37. Extraordinär avkastning kräver extraordinär insats
38. Den viktigaste disciplinen är psykologi
39. Vem gillar investeringen nu, och vem gör inte det?
40. Alla gillar en vinnare
41. Man förlorar lite av sin själ
42. The human side of investing
43. Bubblor börjar med ett korn av sanning
44. Jag är idioten i rummet
45. People like something less when the price rises — eller?
46. Vinnare och förlorare lärs in tidigt
47. Marknaden vill att du ska göra fel saker vid fel tillfälle
48. Egot spelar oss spratt
49. The greater fool theory works until it doesn't
50. Ett känslomässigt ägande
51. När det blir kladdigt
52. Du kan ha rätt och ändå förlora pengar
53. Toppen kommer när den sista köper
54. Eventually valuation has to matter
55. Att vänta tills marknaden kommer ikapp
56. Sammanfattning: vägarna till överavkastning
57. Hävstång gör inte investeringen bättre
58. Greater fool och att köpa under sitt värde
59. Avrundning — pris, värde och psykologi
60. Tesla och Storskogen
61. Tack för idag

Det spännande med att investera aktivt

Jan: Det är ju det som är så spännande när man försöker investera aktivt och få en bättre avkastning än index. Man behöver göra en bättre analys, och det är en ren teknisk kompetens. Men sen behöver man ha koll på psykologin, både sin egen och andras. För sambandet mellan pris och värde beror i princip bara på psykologi.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 229, och detta blir en fortsättning på vår serie utifrån Howard Marks bok The Most Important Thing. Serien handlar egentligen om så här: om man inte investerar i indexfonder och fondrobot, vad är det som krävs för att få en bättre avkastning än index? Och då är man dessutom inte ens garanterad någonting. Vi har tidigare pratat om second level thinking, vi har pratat om effektiva marknadshypotesen och dess begränsningar. Och idag kommer det handla om pris, värde och psykologi.

Caroline: Ja. Faktiskt.

Min mamma tyckte det förra avsnittet var skittråkigt

Jan: Och det bygger ju då på Howard Marks, som har grundat företaget Oaktree Capital och skrivit den här boken, The Most Important Thing. Jag tänker så här: vi hade ju min mamma på besök häromdagen. Hon var så här, ja, alltså ni har ju haft några bra avsnitt på sistone. Men det här förra gången som ni hade om effektiva marknader, alltså det var skittråkigt. Jag lyssnade inte ens på det.

Caroline: Det var jättesvårt.

Jan: Det var jättesvårt. Ja. Och så började jag så här, ja, men vi har ju sagt att detta är lite avancerade avsnitt. Och det tror jag ibland att man, antingen så ser man inte det, att det är avancerat. Eller så tänker man automatiskt gärna så här, men jag kan det, jag förstår.

Caroline: Ja. Avancerade grejer.

Jan: Ja, men precis. Och så är det, man tror ju, jag tror oftare mer om mig själv.

Caroline: Ja.

Jan: Att jag är smartare än vad alla andra är.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Nej, men jag vill egentligen bara understryka: är man inte superintresserad av ekonomi och nörderi, så går det bra att hoppa över detta avsnittet. Detta är ett fördjupningsavsnitt. Det är till lite nörderi. Det är därför vi inte kör dem på rad heller, utan vi varierar. Det kommer ofta ett fördjupningsavsnitt, sen ett avsnitt om ett annat ämne.

Förstå det svåra så uppskattar du indexfonderna mer

Jan: Men om man ändå väljer att lyssna på det, så upplever jag, och som flera har kommenterat, att detta ger en större förståelse för varför indexfonderna och fondrobot faktiskt är så himla bra. Man uppskattar det man har mycket, mycket mer när man förstår hur komplicerat det är på det andra sättet.

Och det är ju fortfarande avsnitt 99, "Kom igång med ditt sparande", och avsnitt 190 som är basen i våra rekommendationer. Har man inte lyssnat på de två avsnitten, då är det verkligen så här, stäng av detta avsnittet, gå till avsnitt 99 och 190. Det är liksom vår kvarstående rekommendation.

Och sen är det som vanligt att detta är historisk avkastning, ingen garanti för framtida avkastning. Detta är inte finansiell rådgivning, utan vi utgår från en diskussion.

Caroline: Okej, täcka in.

Är man inte superintresserad av ekonomi och nörderi, så går det bra att hoppa över detta avsnittet.

Jan: Okej, så om man inte vill investera passivt, långsiktigt, regelbundet i alla bolag i hela världen, i alla storlekar, i alla branscher, utan man vill välja ut bolag som kommer gå bättre, eller ta ut vinnarna, vad är det för grejer man behöver ha koll på? Och det är de tidiga avsnitten. Man kan lyssna på dem fristående, så man behöver inte heller gå tillbaka. Men annars är det avsnitt 224, som handlade om second level thinking, som var del 1. Del 2 var avsnitt 227, där vi pratar om effektiva marknadshypotesen och dess begränsningar.

Att vinna över en schackmästare

Jan: Och om man ska säga så här sammanfattat, så är det väl egentligen två sätt att investera. Jag brukar använda metaforen att spela mot en schackmästare, alltså någon som är mästare i schack. Vill man vinna över en schackmästare i schack, så finns det två sätt. Det ena sättet är att man tränar, man läser alla böcker om schack, man skaffar sig en mentor, man tävlar, man får feedback, man läser på, man spelar schack på datorn. Man anstränger sig i sjukt många år och sen i framtiden så kanske man blir en stormästare själv. Kanske. Och kanske slår de här andra.

Caroline: Man har lite talang också, just för schack.

Jan: Ja, ja, liksom. Och det andra sättet, som vi pratade om ganska mycket i förra avsnittet, är ju att fuska. Och fusket i detta fallet är inte att du gör andra drag på schackpjäserna som inte är tillåtna, utan du spelar ett annat spel. Du spelar helt enkelt inte schack, utan du tar med schackmästaren och så spelar ni laserdome. Alltså något helt annat.

Och översatt så är ju detta typ att man investerar i till exempel småbolag, eller man använder hävstång. Eller man använder faktortilt, som vi har pratat om, att till exempel ha värdebolag istället för tillväxtbolag. Man kan ha småbolag istället för stora bolag. Man har lönsamma bolag istället för olönsamma. Man är på en mer nischad marknad. Till exempel svenska marknaden, där är det större chans att kunna slå index än på den amerikanska, och så vidare. Men det är avsnitt 227 som vi går igenom det.

Att fuska eller att bli en bättre schackspelare

Jan: Så de här avsnitten, i denna serien, handlar om hur man blir en bättre schackspelare. I alla andra avsnitt på bloggen pratar vi om hur man fuskar. För jag upplever att det är mycket enklare att fuska och spela ett annat spel än att lägga alla de här åren på träning.

Och då ska jag dessutom säga att metaforen haltar, för schack är ju ett skicklighetsspel där det inte är så mycket tur inblandat. Men att investera på börsen handlar ju om tur också. Men vi har aldrig pratat om varför man ska fuska. Förrän nu.

Caroline: Ja.

Jan: Men jag upplever att jag får mycket mer betalt för den arbetsinsats jag gör när jag fuskar.

Caroline: Ja.

Jan: Och sen är det, återigen, fusk här är inte olagligt, utan det är helt enkelt att man gör någonting annat där man har oddsen.

Caroline: Gud, vad ängsligt alltså.

Jan: Ja, men jag vill inte att man bara ska tänka, ja men du vet, insiderinformation. Nej, det är inte så vi menar. Vi pratar ju om indexfond.

Caroline: Som fusk.

Jan: Precis.

Caroline: Bra.

Patreon-communityn och tre vägar att investera

Jan: Jag tänker så här, innan vi hoppar in i dagens avsnitt så vill jag verkligen slå ett slag för vår Patreon-community. På Patreon är det för dig som vill ha extra material, och det är där vi har arrangerat träffar, både fysiska i Stockholm och runt om i Sverige. Men det roliga, vet du vad, en effekt av de här avsnitten är ju att det har blivit mycket tydligare att okej, antingen kör du indexfonder, alltså som är en strategi. Och då accepterar man den avkastning som marknaden ger, man behöver inte anstränga sig och inte lägga in någon tid. Man bara är så här, det sköter sig själv. Det andra sättet är att fuska, och det tredje sättet är att försöka bli bättre än schackmästaren i schack. Är du med? Genom de här avsnitten har detta blivit mycket tydligare som tre alternativ.

Så vad vi har börjat göra på Patreon, för då var det många på Patreon som skrev så här, vi vill ha konkreta exempel på hur fusk ser ut, alltså konkreta case. Och det har vi faktiskt haft på Patreon nu under hösten, att vi har tittat på en specialfond som inte är på Avanza och Nordnet. Vi har också tittat på hur kan man utnyttja det här fusket med att kanske skaffa sig ett informationsövertag, genom att vi har bjudit in en börs-vd och pratat. Återigen, det är väldigt reglerat, men bara det, hur många har haft ett möte med en börs-vd och lyssnat på hur de tänker? Så det är saker som händer, och kommer man in och lyssnar på detta långt efter att det är släppt så finns det nästan alltid inspelningar. Så där finns en massa roliga grejer i communityn.

Caroline: Bra.

Howard Marks och hans memos

Jan: Det roliga med Howard Marks är ju att han är en av få investerare som har varit väldigt, väldigt duktig och väldigt välrespekterad. Han har också hållit på sedan 60-talet med investeringar, så han har lång erfarenhet. Och sen är han väldigt duktig för att han är så mån om att utbilda andra. Han har sedan 90-talet skrivit sådana här letters to the shareholders som är sjukt bra, och de finns på Oaktree Capitals hemsida. Man går in på oaktreecapital.com och så trycker man på Insight och Howard Marks memos. Och den här boken, The Most Important Thing, är egentligen en sammanfattning av de här memosen i 20 år.

Och det vi kommer att prata om nu är mycket utifrån att han är en värdeinvesterare, och vi kommer att prata om vad det är. Vi kommer i detta avsnitt prata mycket om pris. Vi kommer prata om värde, och vi kommer prata om psykologin som de två kopplas samman med. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja.

Jan: Ja, bra.

Pris är vad du betalar, värde är vad du får

Jan: Då säger jag, då finns ju Warren Buffett som är en av de mest kända investerarna. Han brukar säga så här: pris är vad du betalar, värde är vad du får. Och så säger han också att den bästa investeringsutbildningen i världen egentligen bara skulle ha två kapitel eller två delar. Det ena är: hur värderar man en tillgång, och i detta fallet då en aktie? Det är väl oftast det vi kommer att prata om. Och sen är den andra delen: hur kan man tänka kring prisrörelser?

För pris och värde är inte samma sak. Värdet på ett bolag kan vara 100 kronor, men aktien kan vara 120 kronor och aktien kan vara 80 kronor. Och det är där Benjamin Graham, som skrev The Intelligent Investor, pratar om Mr. Market. Att Mr. Market är en sån här manodepressiv person. Så om du har den här aktien som har ett värde på 100 kronor, så när Mr. Market är i extas, så är han så här, du vet, jag köper den, 120, 130, du får 140, 150. Du vet, jag erbjuder vilket pris som helst. Och ibland är Mr. Market sjukt deppig. Då är han så här, du kan få typ 80, 65, liksom.

Jan: Du ser ut att ha checkat ut redan.

Caroline: Nej, men jag försöker liksom översätta detta till vad jag har varit med om. Till exempel Tesla-aktien då. Pratar vi om värde och vad aktien...

Jan: Vad priset är.

Caroline: Ja, vad aktiepriset ligger på.

Jan: Och det är där som vi har rört vid det lite grann, va?

Caroline: Ja, alltså bara första steget.

Jan: Ja, bara att inse att det inte är samma sak.

Caroline: Ja, ja, visst. Absolut. Men i mitt fall så blir det att jag behöver titta på siffrorna då, som du har pratat om. Liksom vad alla aktierna är värda.

Jan: Eller vad de är prissatta.

Caroline: Ja.

Jan: Men vet du vad, pausa den frågan. För det känns som att det behöver bli konkret.

Caroline: Ja.

Jan: Men vi kommer dit.

Buy low, sell high — men vad är högt och lågt?

Jan: Vi kan läsa här från Howard Marks. Allt som vi läser på engelska, det är direkta citat från boken. Och jag gillar att läsa böcker på originalspråk. Istället för att jag ska göra någon halvöversättning som blir kass, så läser vi och sen diskuterar vi det som det står.

"The oldest rule in investment is also the simplest. Buy low, sell high. Seems blindingly obvious. Who would want to do anything else? But what does the rule actually mean? Again, obvious. On the surface it means that you should buy something at a low price and sell at a high price. But what in turn does that mean? What is high and what is low?"

Och det är väl lite sammanfattning av den frågan som du var inne på, är det inte det?

Caroline: Jo, nej, men det blir så här. Ja, men det är ingen sammanfattning.

Jan: Det här är liksom en ingång.

Caroline: Ja, köp billigt, sälj dyrt.

Jan: Ja, men vad innebär det?

Caroline: Ja, och vad är högt och vad är lågt?

Jan: Ja. Absolut.

Caroline: Då får man väl sätta det i relation till någonting. Eller? Ja, vad är högt? Man måste ju ha något perspektiv på det.

Jan: Ja, men precis.

En investerares tre alternativ

Jan: Men låt oss fortsätta då. För egentligen, om man vill ha en överavkastning, om man är en investerare, så har man krasst sagt bara tre alternativ. Det första är att jag kan göra så kallad fundamental analys för att bedöma vad som är högt och vad som är lågt. Fundamental analys är att jag försöker bedöma aktien eller en tillgångs underliggande värde, och sen köper jag när priset är under det här värdet jag har kommit fram till, och jag säljer när priset är över det underliggande värdet. Eller detta som man på engelska kallar för intrinsic value.

Teknisk analys handlar bara om att köpa baserat på framtida förväntningar. Att jag köper detta idag för att jag tror att det kommer gå upp och vara mer värt imorgon, eller jag säljer idag för jag tror att det kommer vara mindre värt imorgon. Detta inkluderar till viss del det som vi kallat för momentumstrategier, att en trend tenderar att fortsätta. Sen har vi en lång diskussion kring detta på forumet, för jag är väl inget stort fan av det, för det finns inte jättemycket stöd för det i forskningen. Men återigen, det är en pågående diskussion.

Caroline: Att teknisk analys fungerar. Eller inte.

Jan: Eller inte.

Att inte ha någon åsikt om pris kontra värde

Jan: Och sen påstår jag att det tredje sättet, som jag är ett stort fan av, är att inte ha en åsikt kring pris kontra värde överhuvudtaget. Jag köper allting. Jag har en lång tidshorisont, jag sparar på lång sikt. Så jag skiter i att ibland är Mr. Market deppig, då kommer jag göra en jättebra affär. Ibland är Mr. Market i extas, då kommer jag göra en dålig affär. Men gör jag detta tillräckligt lång tid, sparar jag regelbundet, så kommer de kvitta ut sig. Är du med?

Caroline: Dålig affär, du menar bra affär. Förlåt att jag hänger upp mig, men när Mr. Market är manisk —

Jan: Strunt samma, vi går vidare. Jag menar, han är manisk. Då gör jag en dålig affär om jag köper.

Caroline: Ja, dålig affär. Vänta, jag fattar inte. Jag kände att jag inte fattade det.

Jan: Okej, om Mr. Market är manisk. 150, 150, det är värt 150. Om jag köper på 150 och det är värt 100, så gör jag en dålig affär. Köper jag när han är deppig, då gör jag en bra affär. Så jag kan göra en fundamental analys, jag kan göra teknisk analys, eller jag kan skita i att göra någon analys överhuvudtaget och bara köpa allting i alla branscher, i alla sektorer, i alla länder. Alltså indexfondssparandet.

Howard Marks syn på teknisk analys

Jan: Tar vi Howard Marks syn på teknisk analys, så skriver han så här: "I liken it to trying to guess whether the next person to come around the corner will be male or female. The way I see it, day traders consider themselves successful if they bought a stock at 10 dollars and sold it at 11, bought it back next week at 24 and sold it at 25, and bought it later at 30. If you can't see the flaw in this, you probably should not read the rest of the book." Ser du problemet?

Caroline: Nej, vänta. Du frågar mig, ser jag problemet? Och jag vet inte ifall jag ser problemet. Vänta. Men jag kan återupprepa det för den som lyssnar. Day traders tycker att de är framgångsrika när de köper en aktie för 10, ena dagen säljer den för 11, typ dagen efter eller samma dag. Nästa vecka köper de den på 24, säljer på 25, och sen veckan eller månaden eller året efter köper de den på 39 och säljer på 40. Då är de framgångsrika.

Jan: Ja.

Caroline: Men de är ju framgångsrika som day traders.

Jan: Ja, och så skriver Marks, om du inte ser problemet med detta, så är det inte värt att läsa resten av boken.

Caroline: Ja, okej, så problemet är att aktiepriset hoppar, eller inte hoppar, men...

Jan: Nej, problemet är...

Caroline: Nej, varför ska du alltid hålla på? Okej. Varför kan inte jag få säga det som jag tror?

Jan: Okej, men säg då.

Caroline: Ja. Vänta. Det känns som ett jävla intelligenstest. If you can't see the flaw in this. Så här en halvtimme senare. Nej, men jag tänker att de bryr sig inte om aktiens värde. Eller? Tycker han illa om day traders?

Jan: Han tycker illa om day traders.

Caroline: Ja. Och de vill bara tjäna pengar på...

Jan: De vill bara tjäna pengar, ja.

Caroline: Men det vill ju han också.

Jan: Det är det hela boken handlar om.

Caroline: Ja, men det beror på hur man tjänar pengar. Man ska göra det på ett fint sätt.

Jan: Nej.

Caroline: Okej, men säg svaret nu då.

Vad day tradern missar

Jan: Ja, men svaret är så här. När köpte de den första gången? På 10?

Caroline: 10, ja. Sålde på 11. Köpte tillbaka på 24. Sålde på 25. Köpte på 39. Sålde på 40.

Jan: Vad var aktien värd i början?

Caroline: 10.

Jan: Ja. Vad var aktien värd i slutet?

Caroline: 40.

Jan: Hur mycket tjänade day tradern?

Caroline: Ja, okej, de tjänade inte så mycket. De tjänade 3 dollar på de tre affärerna. Medan den som hade köpt den på 10 och hållit den hade tjänat 30.

Jan: Ja.

Caroline: 10 gånger mer, liksom.

Jan: Ja.

Caroline: Sägs det i sättet man tjänar pengar på? Nej, inte sättet, är 10 gånger mer. Ja, jag bara skojar.

Jan: Ja, men det stämmer.

Caroline: Vad trist att jag inte kom på det.

Jan: Ja, men det gjorde inte jag heller från början.

Det handlar inte om att köpa en bra aktie. Det handlar om att köpa aktien på ett bra sätt.

Värdeinvesterare och tillväxtinvesterare

Jan: Ska vi ta då, om vi tittar på fundamental analys. Han kommer inte prata om index, utan index här är att man inte har någon åsikt, utan man kommer hamna någonstans mitt emellan. Att investera i index är att vara genomsnittlig, men eftersom de flesta inte är genomsnitt, utan de flesta är sämre än index, så kommer en genomsnittlig strategi vara bättre än de flesta andra över tid.

Men om vi börjar titta på vad han tycker man ska göra för att få superior returns, alltså avkastning som är bättre än index, alltså att slå index. Då säger han så här, att det finns inom fundamental analys två skolor. Det finns värdeinvesterare och tillväxtinvesterare, value investors. Så du kan läsa vad han skriver.

Caroline: Ja. "Value investors buy stocks, even those whose intrinsic value may show little growth in the future, out of conviction that the current value is high relative to the current price."

Jan: Så en värdeinvesterare köper för att man upplever att värdet är högt i förhållande till priset. Priset är lägre än värdet. Men du noterar att han skriver så här, även de aktier vars inneboende värde kan visa en viss tillväxt i framtiden. Så en värdeinvesterare kommer inte exkludera tillväxtaktier. Är du med? För där blir det ibland att man säger, nej, men jag köper bara värdeaktier, jag köper inga tillväxtaktier. Men han är liksom mer gråskala än att det är fundamentalistiskt.

Sen vad skriver han om growth investors?

Caroline: "Growth investors buy stocks, even those whose current value is low relative to their current price, because they believe that value will grow fast enough in the future to produce substantial appreciation."

Jan: Så tillväxtinvesterare, som investerar i tillväxtbolag, köper även bolag vars current value is low relative to the current price. Så även en tillväxtinvesterare kommer att köpa en värdeaktie om man ser att där finns tillväxt. Så att de överlappar. Det är liksom första skon. Man är inte antingen värde eller tillväxt, utan det handlar om att kunna se båda fördelarna.

Värde idag eller värde imorgon

Jan: Och jag tycker att han får ihop det så himla fint, för då skriver han så här: "It seems to me the choice isn't really between value and growth, but between value today and value tomorrow. Growth investing represents a bet on company performance that may or may not materialise in the future, while value investing is based primarily on analysis of a company's current worth."

Så vad han säger egentligen är att gör du fundamental analys, så handlar det inte om värde- eller tillväxtinvesterare. Skillnaden ligger egentligen i var man lägger värdet. En värdeinvesterare tittar på vad bolaget är värt idag, och frågar sig: får jag det med rabatt eller betalar jag en premie för det? Medan tillväxtinvesteraren tittar in i framtiden. Så egentligen är skillnaden mellan värde och tillväxt en tidsskala.

Och då fortsätter man det resonemanget vidare. Då kommer det vara så här att är du en investerare som har rätt om tillväxt, om till exempel Tesla, för Tesla har ju varit en tillväxtaktie i din portfölj, den växer väldigt mycket, den är mer värd imorgon än vad den är idag. En värdeinvesterare har ju haft jättesvårt att köpa den, medan en tillväxtinvesterare tycker så här, den är väl superbra. Och den skapar dramatiska resultat. En tillväxtaktie är ju den som kan öka med 100–200 procent. Så det är därför det ofta blir sådana rubriker kring dem, de är populära.

Dramatiska resultat kontra konsekvens

Jan: Vi har haft Evolution Gaming, vi har haft Sinch, vi har haft massa bolag som har växt jättemycket, tillväxtbolag. De senaste tio åren har tillväxtbolag gått mycket, mycket bättre än värdebolag. Så har du rätt om tillväxt, så kommer du få dramatiska resultat. Har du rätt om värde, så kommer du aldrig få de här jättestora ökningarna, men du kommer aldrig heller få jättestora nedgångar, utan det blir mycket mer konsekvent.

Och då blir det ganska mycket på en personlighetsnivå. Gillar jag det dramatiska, mycket uppgångar och mycket nedgångar, eller vill jag ha bara en konsekvent linje? Och jag har ju haft något avsnitt, och vi har pratat om det, antingen är man kaninen som skuttar, kan ta stora skutt, men ibland skuttar helt fel. Eller är man sköldpaddan, där är inga skutt, men det är konsekvent, flit och systematik.

Caroline: Ja, jag är nog bägge. Jag vill ha dramatiska resultat och...

Jan: Nej, du är mer dramatisk, du gillar drama.

Caroline: Ja, men jag...

Jan: Ja, men det är inte antingen eller. Du har en preferens.

Caroline: Jag gillar båda sätten.

Jan: Ja, men så är det ju för alla. Det är klart att jag som gillar flit och systematik, jag gillar ju också när man dubblar pengarna. Men om jag bara skulle välja en av dem, utifrån min personlighet, så är jag ju flit och systematik. Jag har kompisar som är mycket mer så här, ja, ja, det löser sig, det kommer att bli bra. Och har mycket högriskaktier, medan jag mår dåligt i de situationerna.

Caroline: Men vi har ju olika hinkar för våra behov här nu.

Jan: Ja, men absolut.

Caroline: Så känner jag, jag känner mig trygg i det, att jag kan ha drama, jag kan också ha den lilla sköldpaddan.

Jan: Ja, ja, ja. Absolut.

Även värdeinvesteraren måste ta hänsyn till framtiden

Jan: Men poängen här är också att oavsett om man väljer att vara värdeinvesterare eller tillväxtinvesterare, så måste ju även en värdeinvesterare ta hänsyn till framtiden. Och inte bara ta hänsyn till framtiden, utan om vi tar tillbaka till second level thinking, andras uppfattning om aktien i framtiden. Så det blir liksom ett dubbelhopp. Jag behöver inte bara ta hänsyn till bolagets framtid, utan hur kommer marknaden tolka detta i framtiden?

Caroline: Ja, det som jag känner mig orolig med Tesla är att folk kommer tycka att det är uppblåst till slut. Alltså folk tycker redan att det är uppblåst.

Jan: Jo, men att det kommer realiseras på något vis.

Caroline: Ja, men den kommer ju förr eller senare falla.

Jan: Men den kan fortsätta upp flera år innan dess.

Caroline: Jag hoppas det.

Margin of safety

Jan: Så tricket är att få den här värderingen rätt. Och om du inte får värderingen rätt, så blir det egentligen, på engelska pratar man så här, okej, vad är din exitstrategi? Om du inte har fått värderingen rätt, då måste du ha tillit till hopp. Alltså, okej, jag hoppas på att denna går upp, eller jag hoppas på att någon annan vill köpa denna, som är ännu mer indiscriminate. Jag vet inte vad det heter på svenska, alltså någon som inte bryr sig så mycket.

Caroline: Att man inte bryr sig.

Jan: Ja, det som man brukar kalla för greater fool theory. Okej, jag var en idiot när jag köpte detta, och nu hoppas jag på att det kommer en ännu större idiot i framtiden, som kommer lösa det. Och om du inte har gjort en korrekt värdering, så är det lika sannolikt att du har betalat för mycket som för lite. Så du har felpris. För Mr. Market är ju både och. Ibland är han manisk och ibland är han depressiv.

Och idealt så vill du betala mindre än värdet, för betalar du mindre än värdet så får du det som till exempel Warren Buffett pratar om, margin of safety.

Caroline: Ja, vänta, jag måste...

Jan: Vad?

Caroline: Det känns som att det är så tunga grejer du tar in. Vänta lite. Idealt betalar man mindre än värdet om man får margin of safety. Jag känner att jag inte kan ta in det ens.

Jan: Så här, du har en aktie som du köper, som är värd, vi säger att den är värd 100 kronor, och du köper den för 80, då har du 20 kronors marginal.

Caroline: Är det margin of safety då?

Jan: Ja. För att den kan ju falla, du kan ju ha fel om din värdering, att den var inte värd 100, utan den var egentligen bara värd 80. Så har du ju köpt den till dess rättvisa pris. Medan är den värd 100 och du köper den för 150 och den faller till 80, alltså faller det innerliga värdet, ja då är din risk plötsligt inte 50, utan din risk har ju ökat till 70. Så du vill ha en sån här vallgrav, kallas det, eller en margin of safety. Detta pratade ju Benjamin Graham om, redan typ på 40-talet.

Caroline: En vallgrav alltså?

Jan: Ja, jag vet inte. Jag har lärt mig det som vallgrav, att den skyddar dig. Du har liksom en buffert.

Caroline: Ja, ja. Absolut.

Det här är tunga meningar

Jan: Vi kan gå vidare. Nu har vi mjukat upp lite här, för det är mycket så.

Caroline: Det är mycket meningar som är så, jag måste försöka hänga med. Men sen så är vi redan på nästa mening.

Jan: Ja, ja. Men detta är ju liksom, vi är fortfarande bara i början av...

Caroline: Ja, jag vet.

Jan: Och det är liksom inte ens finanslingo särskilt mycket.

Caroline: Nej.

Jan: Det är ju det som jag gillar, för den här boken, den här serien, kommer egentligen sammanfatta det mesta som finns att veta om marknaden. Men det är klart att varje sån här mening, vi kommer inte ens i detta avsnitt gå in på hur man värderar bolag.

Caroline: Nej, det är tunga meningar.

Jan: Det är det. Utan vi pratar fortfarande på ganska hög nivå, teoretiskt om det. Vi har ju inte ens pratat om hur man värderar bolaget. Det är ytterligare en kompetens som det finns högskolekurser på.

Caroline: Ja. Okej.

Tre saker som kan rädda dig om du köpt för dyrt

Jan: Men då är vi så här, om du har köpt av Mr. Market när han var manisk, alltså du har betalat för mycket, så kan du egentligen bara bli räddad av att där sker en stor utveckling. Shit, jag köpte denna aktie för 150, ta Tesla, nu bara hittar jag på. Du köpte det här bilföretaget för 150 när det egentligen bara var värt 100. Är du med? För att den då ska bli värd 150, att du ska få ett rättvist pris, då måste de komma med en ny bilmodell som du inte visste om. Och den bilmodellen måste bli en succé, och då ökar det underliggande värdet från 100 till 150, för det har skett en stor utveckling. Är du med? Och då förutsätter vi bara att priset dessutom höll sig stilla.

Caroline: Ja, ja, visst.

Jan: Vilket det har gjort. Det andra som kan rädda dig är att du får en stor marknadsrörelse. Att det blir så här, ja, de producerar inte fler bilar eller någon ny bilmodell, utan hela marknaden går upp. Alltså det där, corona är över, alla är så här, gud vad skönt, alla aktier ökar. Så du får en marknadsrörelse som räddar dig.

Caroline: Ja, man kan ha båda de grejerna samtidigt.

Jan: Ja, det kan du ha. Eller så kan du dessutom ha att där kommer den här ännu större idioten. Som har räknat ännu mer fel. Eller som tror att detta kommer gå ännu mer upp. Eller har gjort en felaktig analys.

Problemet med att inte vara systematisk

Jan: Så problemet med de här tre punkterna, att ha en stor utveckling i det underliggande värdet, en stor marknadsrörelse, eller att där kommer en ännu större greater fool, det är att de inte är systematiska. I kvalitetsarbete brukar man alltid prata så här, vi vill ha förutsägbara, konsekventa, systematiska resultat. Det är svårt att bygga en investeringsstrategi på att, ja men min strategi är att jag säljer till större idioter än mig själv. För det kan ju hända att den där personen inte kommer. Och då är det du som är en idiot.

Caroline: Ja, det är jag som är den sista idioten.

Jan: Och dessutom, för att göra detta ännu mer komplicerat, så räcker det inte att jag har fått en korrekt värdering, att jag har min vallgrav, et cetera. Utan jag måste dessutom stå ut med att hålla min investering. Och vad jag menar med det är att marknaden, eftersom Mr. Market är både manisk och depressiv, så kommer det nästan alltid vara någon period då du är back på din investering och du kommer se ut som en idiot. Är ni med? Och då gäller det att ha tilliten till att, nej, jag har gjort rätt, när hela världen säger att du har gjort fel. Är ni med? Marknaden värderar uppenbarligen inte detta på samma sätt som du. Och det där är extremt jobbigt.

Caroline: Stressande.

Jan: Ja, absolut.

Marknaden håller med dig — du vet bara inte när

Jan: Och Joel Greenblatt, han som har skrivit boken The Magic Formula, han kommenterar det så här. Så du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "I always tell my students, if you do a good job valuing a stock, I guarantee that the market will agree with you. I just don't tell them when. It could be weeks or years. Graham said that the market is a weighing machine over the long term, even if it's often an emotional voting machine over the short term. In my experience with the stock market, two or three years is generally enough time for the market to get it right. If you read the newspaper every day, this is often a tougher way than it sounds."

Jan: Ja. Så detta är också så här, återigen, vi hade kunnat prata ett helt avsnitt bara om detta citat. Men vad han säger är så här, om du gör ett bra jobb med att värdera en aktie, så kommer marknaden förr eller senare hålla med dig. Problemet är att förr eller senare kan vara veckor eller år. Det kan vara tre år. Och tänk att göra en analys, och så vet du inte om du har rätt förrän om tre år.

Vågen och popularitetstävlingen

Jan: Och där var det också Benjamin Graham. Han har sagt att på kort sikt är börsen en popularitetstävling, så det är så här, vem är mest populär? Det är den aktien som kommer gå upp mest. Men på lång sikt är det inte en popularitetstävling, utan då är det mer som en våg. Och vågen bryr sig inte, utan vågen väger det som väger det det väger. Och detta är extremt jobbigt. Att sitta lång tid med någonting som inte världen håller med dig om.

Caroline: Ja.

Jan: Och för professionella förvaltare är detta dessutom en karriärrisk. Tänk att köpa någonting och sen ska du dessutom svara inför dina delägare varje månad. Varför äger du denna aktien som går ner och ner och ner? Och då blir det sjukt svårt att säga så här, du vet, nej men jag har denna för jag tror att den kommer gå upp. Och så kommer man säga, ja, fast det har du sagt i två år. Och det är inte tillräckligt lång tid.

Caroline: Och hur lång är tillräckligt lång tid då?

Jan: Ja, men han pratar om två, tre år. De flesta har ju inget tålamod i två, tre år. Vi har ju knappt tålamod för några veckor. Ofta är det så att när vi köper en aktie så vill vi att den ska gå upp direkt.

Caroline: Helst samma dag, tänker jag.

Rädslan att bli förödmjukad

Jan: Så han skriver också att om du inte köper på exakta botten, som är typ omöjligt, så kommer du alltid vara ner någon gång på din investering. Och detta blir, utifrån ett psykologiskt perspektiv, den här rädslan att bli förödmjukad. En grej som spararna inte behöver, jag behöver inte berätta för någon annan, för jag har inte delägare. Men det gör det. Jag tycker det där är superklurigt som dessutom är lite offentligt. Tänk att du har fel, och tänk om andra får reda på det. Så därför berättar folk aldrig om sina förluster. Man berättar bara om sina vinnare.

Caroline: Jag tycker det är skönt när man får veta förluster.

Jan: Ja, ja. Jo, vi har ju en tråd på forumet också som heter så här: vilka misstag har du gjort, och vad är ditt loss porn?

Investerare utan kunskap saknar handlingskraft

Jan: Så detta är då citat från hans memo från maj 2000. "Investors with no knowledge of or concern for profits, dividends, valuation or the conduct of business simply cannot possess the resolution to do the right thing at the right time. With everyone around them buying and making money, they can't know when a stock is too high and therefore resist joining in. And with a market in free fall, they can't possibly have the confidence needed to hold or buy at severely reduced prices."

Caroline: Ja.

Jan: Så en förutsättning för att kunna slå index är att man behöver veta vad vinsterna är, vad utdelningarna är, vad värdet är, hur bolaget funkar, hur bolaget kommer gå i framtiden, hur marknaden kommer uppfatta detta bolag i framtiden. Man behöver titta på alla de aspekterna.

När tjänar värdeinvesteraren mest?

Jan: Och han skojar lite om detta i boken också, att när är det man tjänar som mest, alltså när är det en värdeinvesterare tjänar som mest pengar? Jo, det är när du köper en undervärderad tillgång. Du köper den där tillgången som är värd 100 för 80 kronor. Men sen minskar priset och du fortsätter köpa när den är på 70 kronor. Du fortsätter köpa när den är på 60 kronor. Du fortsätter köpa när den är på 50 kronor. Och du klarar av att hålla fast vid din analys. För du köpte ju för att du sa att den var värd 100 och du köpte på 80. Och sen plötsligt så är den kanske värd 40. Kommer man då köpa, har man då den mentala övertygelsen och vet att denna är värd 100, marknaden har fel, marknaden har bara missförstått, och jag kanske kommer tjäna pengar på detta i framtiden? Och då kommer den här tvekan. För det räcker inte bara att du köper den och snittar ner dig. Du behöver dessutom ha rätt.

Caroline: Jo, men om vi bara tittar på det. När man har gjort sin analys. Då måste man ju ändå ha rätt mycket på fötterna. För att tro att den är värd mer. Kan det inte finnas något självförtroende i det? Vad tänker du?

Jan: Jag fattar inte frågan.

Caroline: Jo, men alltså att man kan sitta ut det här.

Ballar av stål — och rätt

Jan: Jo, man är övertygad, om man har ballar av stål. Så absolut. Och det är de som kommer tjäna mest pengar. De som har ballar av stål och har rätt. För där finns ju människor som har ballar av stål, men de har inte rätt.

Caroline: Man lägger in så mycket känsla, liksom. Vad kan det mer vara? Självkänsla i att ha rätt. Rätt eller fel. Om man nu inte lägger in någon känsla.

Jan: Ja, och hur vet du att du hade fel?

Caroline: Ja, det vet jag inte heller.

Jan: Det är ju om det blir värt noll.

Caroline: Då kan jag ju aldrig komma tillbaka.

Jan: Nej, obviously. Men väldigt få aktier går i konkurs. Det är inte så många. Så det får du ju sällan. Men hur vet du att du fortfarande har rätt när du var på 40? Är du med? Så detta är jättesvårt. Det är inte enkelt att slå index.

Caroline och Tesla-aktierna

Caroline: Nej, men jag tänker på de Tesla-aktierna som jag köpte för flera år sedan. Och det var bara två stycken eller vad det var. Och då köpte jag det för att jag gillar bolaget. Inte för att jag hade gjort någon analys eller så. Utan för att jag gillade det och tänkte att det kanske kan gå bra. Och när vi sitter här nu och pratar om detta, ja, vad skulle det vara som jag är analys av då?

Jan: Ja, men då är det ju sådana bolag som gör sådana cutting edge-grejer.

Caroline: Det tycker jag är spännande. Men grejen är att jag lägger in mycket känsla då. Och jag skulle inte sälja Tesla även om det gick ner. Jag skulle förmodligen inte sälja något komponentbolag som gör grejer till en rymdraket eller whatever. Det blir för mycket. Jag tänker att jag nog inte hade varit någon professionell investerare.

Jan: Ja, men du är inte professionell investerare.

Caroline: Nej, jag är inte det. Men jag tänker nog att jag aldrig skulle kunna bli det heller. Jag tänker så, hur mycket känsla ska man ha? Man ska nog inte ha så mycket känsla. Men man måste ändå bry sig om företaget för att vilja analysera det. Är du med?

En 360-sidors analys av Tesla

Jan: Jag kan säga säkerligen, kommer du ihåg förra sommaren, när jag blankade Tesla?

Caroline: Jag minns detta. Ja.

Jan: Då hade jag en läsare som jobbar inom finans, som förbarmade sig över mig. Han var så här, Jan, detta är inte en bra idé att blanka Tesla. Han hade ju rätt. Han skickade mig, jag skojar inte, en analys på Tesla på 360 sidor. Du vet, kommer du ihåg, jag hade den på skrivbordet. Det var en intern analys som de hade på sitt företag, på den fonden eller det företaget de gjorde. En 360-sidors analys som de hade gjort på Tesla.

Caroline: Får det att låta som så mycket?

Jan: Jag bara skojar med dig. Nej, jag menar att, bara så att man får en uppfattning om att folk är pålästa. Och då pratar vi inte ens om, du vet, investerare som till exempel Cathie Wood, som är en av de största investerarna i Tesla, som förmodligen har Elon Musks telefonnummer och kan ringa till honom och säga så här, grejen i den där kvartalsrapporten, hur ser ni på prognosen där? Eller hur tänker ni kring det där?

Caroline: Men vad är det du vill säga nu till mig?

Jan: Ja, min poäng här är att när jag säger 360 sidor, så är det för att visa att det är mycket jobb. Och då kan du komma fram till i den där analysen att, ja, men det är inte värt att investera i detta. Eller så kommer du fram till att, ja, men det är värt att investera. Och sen så kommer ju det där med marknaden.

Känslan att gilla ett bolag är problematisk

Jan: Och då kommer hela tiden den känslan som jag påstår är relevant, huruvida jag har tilliten till min egen analys och klarar av att hålla det. Att blanda in känslan att jag gillar bolaget, det tror jag är problematiskt. Jag tror att det är jätteproblematiskt. För det kommer cloud your judgement. Det kommer göra att man fattar felaktiga beslut. Och det tror jag inte är en framgångsfaktor alls.

Däremot behöver man ju ta hänsyn till det, för andra agerar på det sättet. Och då kommer vi till den här relationen som vi ska prata om, relationen mellan pris och värde. Om andra förälskar sig i bolaget och det blir en story stock och människor är så här, ja, då får man ju ta hänsyn till det i sin analys. När jag gör min analys, ja, men detta är ett bolag som människor kommer att älska, de kommer ha fans och kommer ha folk som Apple som står i kö för att vara med på en produkt.

Caroline: Ja, det ingår väl i analysen, antar jag.

Jan: Ja, men det handlar inte om huruvida jag gillar det. Jag behöver distansiera mig. Om jag är en värdeinvesterare, så behöver jag kolla, vad är värdet och vad är priset? Och sen krasst, är priset lägre än värdet, då köper jag. Och är priset högre än värdet, ja, då säljer jag. Svårare än så är det inte, tänker jag.

Caroline: Ja, men ska vi gå vidare?

Investment success — buying things well

Jan: Så om vi tittar på, för nu har vi pratat om pris och värde, vi har pratat om analysen, vi har pratat om värdet i att hålla kvar vid sin analys. Då kommer vi till relationen mellan pris och värde. Jag gillar då, då har jag plockat några citat från boken, som han skriver. Ska du läsa?

Caroline: "Investment success doesn't come from buying good things, but rather from buying things well."

Jan: Ja, och detta gillar jag också. Många gånger pratar man så här, jag har köpt bra, jag köpte en bra aktie. Nej, det handlar inte om att köpa en bra aktie. Det handlar om att köpa aktien på ett bra sätt, vid ett bra pris eller vid ett bra tillfälle. Om vi fortsätter, vad han skriver.

Caroline: "It has been demonstrated time and time again that no asset is so good that it can't become a bad investment if bought at too high a price. And there are few assets so bad that they can't be a good investment when bought cheap enough."

Jan: Ja. Det handlar om att ha en ganska agnostisk syn och säga så här, nej, det finns ingen investering som är så pass dålig att den inte kan bli bra om man köper den billigt. Och det finns ingen investering som är så bra att den är bra oavsett vilket pris jag har betalat för den. Utan alla investeringar, även Tesla, kan bli en dålig investering om man köper den till ett för högt pris.

Det finns ingen investering som är så bra att den är bra oavsett vilket pris du har betalat för den.

Vi köper inte en bil till vilket pris som helst

Jan: Och det har till och med Elon Musk gått ut och sagt på Twitter ibland, så här, nej, men nu är priset på aktien för högt. Och han har till och med sagt att han kommer sälja, jag vet inte om han gör allvar av det där, men att han kommer sälja av.

Och jag tycker detta är ganska intressant, för om man plockar ner detta till en bil, så hade vi ju inte köpt en bil till vilket pris som helst.

Caroline: Nej.

Jan: Medan folk kan köpa till exempel Tesla-aktien till vilket pris som helst, eller bitcoin till vilket pris som helst. Sen haltar den jämförelsen såklart, eftersom det är en stor skillnad i att det är mycket enklare att värdera en V70 än att värdera Tesla-aktien. Det är en helt annan grad av komplexitet. Men för att kunna relatera till det, vi hade ju inte köpt andra prylar till vilket pris som helst, men så resonerar vi ofta att, nej, men jag vet inte vad värdet är på Tesla, men jag köper det för att alla andra har Tesla, eller än värre, jag har sett att Tesla har gått bra på sistone. Javisst, den kan fortsätta gå. Marknaden kan vara irrationell. Där kan komma en större idiot som köper den än jag själv, som har köpt den till vilket pris som helst. Men det är svårt att få en konsekvent överavkastning.

Det värsta är de som lyckas en gång

Jan: Det värsta är de som lyckas med det här en gång. Och sen när man försöker göra om det fem år senare, ja, då kan man förlora allt det man tjänade de föregående fem åren, på att man hade tur. Och det är väl det som Marks är inne på, att här vill jag ha en strategi som är konsekvent, som är systematisk, som är förutsägbar, som kommer ge mig avkastning över tid. Sen kommer man inte lyckas i varje enskild affär.

Och det jag gillar, där finns ju Robert Kiyosaki som har skrivit den här boken Rich Dad Poor Dad. Han säger så här: "Make your money on the buy." Och det var ju i flera år jag inte fattade vad han menade.

Caroline: Nej, du ska göra affären, du ska ha tjänat, du ska göra den bra affären, inte när du säljer någonting, utan i köpet.

Jan: Du ska redan ha din vinst, du ska redan ha din marginal i köpögonblicket. Och Howard Marks säger lite samma sak. Han säger så här: "Well bought is half sold." Att köper jag på ett bra sätt, så löser det många senare problem. Det löser problemet när jag ska sälja. Det löser problemet vem jag ska sälja till. För om jag köper något billigt, så kan jag sälja det till någon för dess rätta värde. Det är bara att jag tar bort rabatten. Och så kommer de säga, nej, men detta är fair value. Medan om jag köpt det dyrt, så är det ju ingen som kommer titta på det och säga, nej, men jag vill köpa detta för det rättvisa priset som är 20, men jag tänker ge dig 20 kronor i vinst, bara för att du är snäll.

Vi är ovana vid det tankesättet

Jan: Så genom att köpa: "Well bought is half sold" eller "Make your money on the buy." Men vi är så ovana vid det där, för vi har inte det tankesättet.

Caroline: Nej, det är väl inte heller vanligt bland småsparare, tänker jag. Eller? Att man börjar fundera på vad det är man köper, och är det verkligen ett fair price?

Jan: Ja, det är ju det som är klurigt, att hitta det där fair price. Men det händer ju, till exempel coronakraschen 2020, det var ju Mr. Market depressiv. Alltså så här 30 procent ner på tre veckor. Jag visste inte att jag hade kunnat fortsätta, men vi såg ju också sen att ett år senare var vi 100 procent upp. Ingen garanti, men det är betydligt bättre att köpa 30 procent ner. Vi köpte ju varje nedgång. Vi tog och la ut avsnitt så här, okej, nu är det rea. Det är bra att försöka utnyttja de tillfällena.

Sen är det en helt annan strategi. Då kan det vara så här, är det värt att sitta och vänta på de tillfällena? Nej, det är det inte, för det är så pass stort mellanrum mellan dem. Men ändå, just att börja fundera så här, köper jag detta med rabatt, får jag då min vallgrav, har jag då gjort ett bra köp eller har detta varit ett dåligt köp? Att bara ställa sig den frågan är ett steg på den här resan att få superior returns, alltså att kunna slå index.

Köper du till fair value får du fair return

Jan: Men sen gillar jag jättemycket det som han skriver om indexfonder. För då skriver han så här: "The fundamental premise of the efficient market hypothesis, and it makes perfect sense, is that if you buy something for its fair value, you can expect a return that's fair, given the risk."

Ja, så han säger så här, okej, så effektiva marknadshypotesen, som vi pratade om i förra avsnittet, säger att om du köper någonting för dess rätta värde, så att jag köper något som är värt hundra för hundra, så kan jag förvänta mig en rättvis avkastning i förhållande till den risk jag har tagit. Det är som att köpa en indexfond för hundra när index är värt hundra, och index gör sju procent, så i förhållande till den risk jag tar så är sju procent en rimlig avkastning. Jag är med.

Sen fortsätter det: "But active investors aren't in it for fair risk-adjusted returns. They want superior returns. If you'll be satisfied with fair returns, why not invest passively in an index fund and save a lot of trouble?"

Detta är ett lite dålig stämning-avsnitt

Jan: Ja, och då kommer vi till där jag säger, en av poängerna med det här avsnittet är så här, köper jag en indexfond, då får jag en schysst avkastning i förhållande till den risk jag tar. Och så behöver jag inte ens fundera på alla de frågorna som dyker upp i detta avsnittet. Och hela det jobbet att läsa eller ens skapa en 360-sidors analys av Tesla. Så ja, detta är lite dålig stämning-avsnitt. För plötsligt så börjar vi kasta ljus på det där. Det är inte bara att köpa Tesla på Avanza för att jag har hört talas om det eller för att andra köper det. Utan plötsligt, vad vi gör här nu är egentligen att vi ökar detaljnivån. Vi ökar mängden distinktioner. Och det första blir att det är lätt att bli överväldigad kring det. Vad tänker du?

Caroline: Jag håller med, det är lätt att bli överväldigad. Det känns som att man behöver så skitlång tid på sig att tänka på detta, eller liksom bara vifta bort det och bara, ja, ja, då tar jag indexfonder då.

Extraordinär avkastning kräver extraordinär insats

Jan: Ja, men jag landar ju alltid där. Det är därför jag gör indexfonder. För detta kräver, alltså att få en extraordinär avkastning kräver en extraordinär insats. Om det vore enkelt så hade ju alla gjort det. Som vi pratade om förra avsnittet, 227, så sa vi så här, anledningen till att vi alla känner till Warren Buffett, eller vi känner till Peter Lynch, eller Howard Marks, eller de här stora investerarna, det är ju ett tecken på att detta är extremt svårt. För om det vore enkelt, så vore de tretton på dussinet. Då hade det inte varit märkvärdigt. Då hade vi pratat om Markus Nilsson i Stockholm. Eller Göte i Lund.

Jan: Du ser fundersam ut.

Caroline: Nej.

Jan: Vi går vidare.

Caroline: Ja.

Den viktigaste disciplinen är psykologi

Jan: Och då kommer vi in på det här med psykologin. Då skriver Marks så här: "The discipline that is most important is not accounting or economics, but psychology. It's impossible to overstate how important this is. Whereas the key to ascertaining value is skilled financial analysis, the key to understanding how that price and value will change over time, and the outlook for it, lies largely in insight into other investors' minds. Investor psychology can cause a security to be priced just about anywhere in the short run, regardless of its fundamentals."

Caroline: Ja.

Jan: Så han säger så här, att ett av de viktigaste områdena att greppa är psykologi. Det är inte bokföring, det är inte finansiering eller ekonomi. Han säger att nyckeln till att kunna göra en värdering, det ligger inom det finansiella, det matematiska. Men att förstå hur pris och värde hänger ihop, det är inte en ekonomisk eller finansiell kompetens, utan det är psykologi. Eftersom det är vi människor som är på marknaden, så är det så att vi kan, beroende på om vi är som Mr. Market, depressiva eller maniska, på kort sikt få en aktie att ha ett pris som är precis vad som helst, oavsett det underliggande värdet.

Och där är ju många som har sagt, till exempel Keynes, tror jag sa så här, att marknaden kan vara irrationell långt längre än du har råd att delta på marknaden. Vilket jag, kanske felaktigt, anser att Tesla är ett typiskt exempel på de senaste åren. Att den är driven av psykologi och inte fundamenta.

Vem gillar investeringen nu, och vem gör inte det?

Jan: Vi kan fortsätta vad han skriver. "The key is who likes the investment now and who doesn't. Future price changes will be determined by whether it comes to be liked by more people or fewer people in the future. Investing is a popularity contest, and the most dangerous thing is to buy something at the peak of its popularity."

Så han säger så här, nyckeln är att förstå, vem gillar denna aktien idag och vem gillar den inte? För de framtida prisförändringarna kommer bestämmas av huruvida fler människor kommer gilla denna aktien eller färre människor kommer gilla den. Det är det som är mitt stora misstag med Tesla och med många andra aktier, det var ju klart med Klarna-aktien och med Flat Capital häromveckan. Att jag missar alltid, jag borde ju lära mig detta snart, att jag missuppfattar hur många som kommer gilla den här aktien i framtiden. För i min värld så är det helt bisarrt att det är fler människor som gillar det när det går upp i pris. För i min värld...

Caroline: Du är logisk där, ja.

Jan: Ja, i min värld så borde det vara så att ju högre priset är, desto färre borde gilla den. Eftersom då betalar man mer än det underliggande värdet. Så man gör sämre och sämre och sämre affärer.

Alla gillar en vinnare

Caroline: Så du har aldrig dragits till en vinnare? Aldrig någonsin?

Jan: Jo, jag är gift med dig.

Caroline: Ja, och vi bara bortser från det. Har du aldrig dragits till en vinnare? Alla gillar en vinnare. Fler håller på vinnare än förlorare. Man börjar inte hålla på någon som förmodligen inte kommer att göra bra ifrån sig i en hockeymatch eller en fotbollsmatch.

Jan: Ja, säkert.

Caroline: Det är vanlig psykologi, Jan.

Jan: Ja, men jag fattar. Och detta har kostat mig, oss, asmycket pengar. Alltså ta Flat Capital, som var en börsintroduktion här för några veckor sedan. Deras stora pitch var mer eller mindre att de ägde Klarna-aktier. Och jag var så här, Klarna är... Jag påstår att Klarna är sjukt övervärderat. Vi hade en möjlighet att köpa in oss i Klarna i början av året på Patreon. Och jag och mina kollegor kollade på, shit, vad dyrt Klarna är. De hade ökat med 400 procent på typ, eller 300 procent på sex månader. Och sen så, jag brukar ju spekulera i de här börsnoteringarna. Flat Capital sket jag i. Bara det kostade väl en 30–50 000 spänn. Bara det där.

Caroline: Jo, men är inte det lite en värderingsfråga också för dig, att liksom har det gått upp så mycket? Vad ligger substansen i då?

Jan: Nej, men jag missar. Jag är kass.

Man förlorar lite av sin själ

Caroline: Jo, men det handlar inte bara om psykologi, utan du vill ju lägga dina pengar i något vettigt. Och så känns det inte vettigt för dig.

Jan: Nej. Men jag tar ju inte...

Caroline: Men Jan, det är okej. Man behöver inte...

Jan: Jo, jag fattar.

Caroline: Man behöver inte göra sådana saker som inte är vettiga för en själv. Man förlorar lite av sin själ då.

Jan: Men för mig blir det så här, don't argue with reality. Men jag har i alla fall identifierat var jag kommer att levla i mitt investerande. Det är här. Det är detta området. Jag är kass.

Caroline: Och vad ska du tänka nu då nästa gång? När du ser en sån här raket, som alla älskar.

Jan: Jag måste tänka på att det är en skönhetstävling. Det är en popularitetstävling på kort sikt. Och jag tänker direkt på vågen.

Caroline: Nej, det blir inte våg förrän på sikt.

Jan: Men skitsamma. Tricket här är i alla fall att jag kan göra min värdering, men för att förstå skillnaden mellan priset och värdet, så hittar man inte svaret på pris-värde-frågan i Excel. Utan den hittar man krasst mer på Finanstwitter, eller i forum, eller på Reddit, eller någon annanstans.

The human side of investing

Caroline: Ja, jag tror att han fortsätter skriva om detta. "The human side of investing is the critical side. It's certainly an area in which superior investors must excel, since financial analysis won't guarantee superior performance if your reactions to developments are skewed by psychology just like those of others. Thus, my third key relates to control over emotion and ego."

Jan: Ja. Och där failar jag.

Caroline: Ja. Ska vi fortsätta? Att ha kontroll över ditt ego.

Jan: Ja, men snarare så här, att ta hänsyn till det. Som han säger här: "Since financial analysis won't guarantee superior performance." Utan du måste, alltså psykologi, som han skriver: "It's certainly an area in which superior investors must excel." Och jag har väl inte något fantastiskt track record i det området.

Caroline: Ska vi läsa där? "Accomplishing this is quite difficult, since everything in the investment world conspires to make investors do the wrong thing at the wrong time. We are only human, so the challenge is to perform better than other investors, even though we start with the same wiring."

Jan: Ja. Så att här, jag fattar ju det. Det är fler, det är inte bara jag som trillar dit här. Men åtminstone så vet jag det.

Bubblor börjar med ett korn av sanning

Jan: Ska vi fortsätta? Där pratar han om bubblor. En bubbla blir bara att det blir en överdriven psykologi. Och då skriver han så här, att alla bubblor på börsen startar med ett korn av sanning. Att internet kommer förändra världen, det var ju tesen 99, när börsen gick upp 70 procent. Har internet förändrat världen? Absolut. Men det blev ju överdrivet i slutet av 2000. Där det plötsligt var liksom...

Caroline: Man trodde att det skulle gå snabbare än det gjorde.

Jan: Exakt. Tulpanbubblan på 1600-talet i Holland började också med ett korn av sanning. Tulpaner är vackra och de är sällsynta. Bostadsmarknaden utvecklas i takt med inflation och alla behöver någonstans att bo. Också ett korn av sanning i det där. Men problemet är att ju mer priserna ökar, desto enklare blir det att tjäna pengar.

På Finansinsta är det ju hela konton som är så här, titta här, följ bra tips på aktier, och så är det 50 procent Tesla i portföljen. Och så tänker man så här, det är ju enkelt att tjäna pengar på Tesla. Till och med på Facebook-grupper kring Tesla-bilar, så kom det ett inlägg häromveckan som var så här, ja, om Tesla gör en split, kommer du köpa fler aktier? Och min första kommentar är, alltså en split påverkar inte värdet, och varför skulle en split vara anledning till att köpa fler aktier?

Caroline: Nej, jag blir också så här bara, vad menas nu med detta? Hur ska jag förhålla mig till detta?

Jag är idioten i rummet

Jan: Ja, och återigen så blir jag så här, jag skakar på huvudet, men personen har ju, alltså det är fucking brilliant, för det är ju det som kommer hända. Folk kommer köpa mer för att det har splittats. Det hände ju förra gången. Så det är jag som kan skratta åt det, och så är det jag som är idioten i rummet.

Caroline: Men Jan, du vill ju vara lite speciell. Så är det ju, du vill inte göra sådant som alla andra gör. Du vill inte börja spela padel och så. Du tycker inte alla andra gör det. Så det är det som spelar in också. Då är det egot.

Jan: Ja, det är klart det är. Så då får du lägga ner det, enligt honom där, inte enligt mig, men enligt Marks.

Caroline: Ja, precis.

People like something less when the price rises — eller?

Jan: Ja, titta här. Marks håller med mig i alla fall, typ. Du får läsa.

Caroline: "People should like something less when its price rises, but in investing they often like it more. This is uncanny, but often true. People are attracted to those investments that have performed well lately. They are also attracted to professional managers who have performed well lately, though there's usually not much correlation with the manager's future performance."

Jan: Detta pratar vi om i avsnitt 123, om morningstars-stjärnor. Att när en fond får fem morningstars-stjärnor så vinner den tävlingar och då får den mycket mer kapital, och det är mer sannolikt att den kommer förlora sina stjärnor än att den kommer behålla dem. Så det är statistiskt bättre att köpa en fond med färre stjärnor än en fond med många stjärnor.

Vi såg nu till exempel Gladiator-fonden, som blev utsedd till en sån här Nordens bästa hedgefond 2016 till 2018. Spektakulär krasch. Jag tycker synd om förvaltaren. Jag tror i oktober gjorde de minus 30 procent. Så när börsen är upp plus 20 så ligger han minus 50 procent nu i år. Och har det tufft. Den psykologin, alltså fy fan. Jag har empati för det.

Caroline: Ja, ja.

Vinnare och förlorare lärs in tidigt

Caroline: Jag tänker på det här när vi lär oss att alla håller på en vinnare. Jag minns i skolan när jag lärde mig detta. För vi hade en mobbingsituation i vår klass. Och då blev det så tydligt vilka som alla ville vara med och vilka som ingen ville vara med. Så det var liksom i skolan någon gång. Och sen har det bara varit en sån sanning. Men om man inte har varit i en sån situation när man har lärt sig det, då kanske det inte är så himla självklart. Jag vet inte. Vad tänker du om det?

Jan: Jag vet inte. Nej, men det är ju som han säger, att marknaden är tiltad. Eller som han säger här, jag tror i vår förra, han tycker också det är uncanny. Och för mig är det så.

Caroline: Ja, så är det.

Marknaden vill att du ska göra fel saker vid fel tillfälle

Jan: Ja, ja, men det är som han skrev här, att marknaden, the investment world conspires to make investors do the wrong thing at the wrong time. Alltså hela marknaden är ju till för att du ska fucka upp. Och tricket, jag börjar mer och mer tro, detta har jag inga belägg för, men att tricket, alltså framgång kring investeringar, handlar mer om att inte trilla dit än att vara briljant. Mer än så, att det handlar nästan mer om att inte förlora än att vinna. För marknaden vill hela tiden att du ska göra dumma saker vid dumma tillfällen. Om jag bara kan hålla mig från att göra dumma grejer vid dumma tillfällen, så kommer jag få en överavkastning, för de flesta andra kommer göra dumma grejer vid dumma tillfällen. Kanske det är halva sanningen.

Framgång kring investeringar handlar mer om att inte trilla dit än att vara briljant.

Caroline: Ja, och att detta kommer med erfarenhet.

Jan: Och framför allt, jag gör ju mycket färre misstag idag än vad jag gjorde för 20 år sedan. Men jag gör ju fortfarande misstag. Jag kommer fortfarande, när jag har gjort detta i ytterligare 20 år, sitta här och säga så här, fan, jag är dum i huvudet, hur kan jag ha hållit på med detta misstaget i 20 år? Eller i 40 år kommer jag ha gjort det misstaget då.

Caroline: Ja, men du vill inte göra det i 40 år.

Egot spelar oss spratt

Caroline: Nej, men jag tycker det är intressant hur egot kan spela sådana spratt också, att man tror att man har räknat ut saker, eller man ska minsann inte göra som alla andra, för de är ju dumma i huvudet. De gör fel. Och sen så fort man börjar tänka så, då kanske man ska sakta ner vad man håller på med.

Jan: Tänk om detta, nu pratar vi om detta bara så här, men tänk om du dessutom sitter med en analys på 300 sidor, som folk kritiserar. Då blir det dessutom både känslor och analys, och det blir sjukt svårt att differentiera mellan har jag rätt eller fel, eller har andra rätt eller fel? Och då börjar man behöva ställa sig sådana frågor, så ofta börjar vi leta efter vad det är jag har rätt, istället för att leta efter vad det är jag har fel. För att ställa sig frågan så här, vad har jag gjort fel i min analys, vilka misstag gör jag? Är det mycket jobbigare för egot än att leta efter ställen där jag faktiskt har rätt och den andra är dum.

Caroline: Visst, visst, absolut.

The greater fool theory works until it doesn't

Jan: Jag tror vi har några avslutande, vi är på upploppet. Avslutande slides, eller? Marks tankar här nu. "Unfortunately, the greater fool theory works only until it doesn't."

Ja, så den funkar. Det är en strategi som funkar, fram tills den dagen den inte funkar längre. Så Tesla kan fortsätta upp. Du kan hitta köpare som köper på ännu högre Tesla-priser. Men sen kommer det en dag då någon inte kommer vilja betala mer. Och då kommer vi ha vändningen. Och det är ingen som vet vid vilket tillfälle den siste greater fool har gjort sitt köp.

Caroline: Alltså Elon Musk måste typ dö eller någonting för att jag ska släppa mina. Visionen måste dö för att jag ska släppa mina. Är du med på vad jag menar? Då kanske jag är den sista, the greater fool.

Jan: Vi pratar inte om sälj. Du pratar inte ens om att du kommer sälja.

Caroline: The greater fool theory works until it doesn't. Så du säger att någon gång så kommer det komma en vändning där folk inte vill betala det priset som Tesla-aktien ligger på. Och då kommer priset minska. Men du får det att låta som en engångshändelse. Jag vet inte ifall min hjärna funkar fel här nu. Jag tänker så. Ja, då kommer det vara det halvåret som den kommer att gå ner. Och sen går den upp igen. Så tänker jag, jag kommer ha mina aktier kvar så länge som möjligt. Men jag kommer väl att vara den sista, greater fool, som köper upp dem när de ligger på...

Ett känslomässigt ägande

Jan: Ja, oavsett. Men återigen, det du säger nu är egentligen så här, jag älskar Tesla, jag kommer betala vilket pris som helst.

Caroline: Nej, det gör jag ju inte. Men jag sitter här och väntar på att det ska vända, Jan.

Jan: Ja, men jag tycker att ditt resonemang haltar. För du är inte ute efter att tjäna en superior return.

Caroline: Nej, det är jag inte.

Jan: Nej, och du baserar ditt ägande helt känslomässigt.

Caroline: Jag gillar visionen. För att jag inte ska gilla Tesla måste visionen... Det är många där ute som håller med. Oavsett egentligen vilken aktie man har. Småsparare pratar jag nu om. Sådana som jag.

Jan: Men då behöver man ju... De flesta av oss är inte där. Det här är återigen den här psykologin.

Caroline: Jo, men jag fattar.

Jan: Och det är därför jag säger så här, ja, men då är det ju en hobby. Då gör man ju inte detta för att tjäna pengar.

Caroline: Nej.

Jan: Och sitt då. Då är det okej att sitta med dem. Folk håller på med hästsport. Det kostar pengar och de älskar det. Ja, men håll på med aktier. Det kommer kosta dig pengar och du kan älska det. Jag har ingen issue med det.

När det blir kladdigt

Caroline: Ja, men vet du, det är ju så...

Jan: Men det kladdiga blir när det är det som pågår. Och sen säger man så här, du vet, ska du göra en bra affär, köp Tesla-aktier.

Caroline: Men det är exakt det som pågår, Jan.

Jan: Ja, och det är skitkladdigt.

Caroline: Ja, men det är kladdigt.

Jan: Du måste nog vara okej med att det är det där ute på marknaden.

Caroline: Ja, och...

Jan: Och bara så, okej, jag fördömer inte att det är kladdigt, utan det är så det funkar.

Caroline: Ja, jo, jag fattar.

Jan: Mitt problem, där mitt ego slår bakut, det är ju när de börjar påpeka för mig att jag är dum i huvudet. Förstår du? Att det är jag som har fel om Tesla. Att de är mycket bättre investerare än mig.

Caroline: Absolut, men du får bara så... Wave and smile on.

Jan: Ja, jo, jag fattar. Vi går vidare. Så. Ska du läsa?

Du kan ha rätt och ändå förlora pengar

Caroline: "The positives behind a stock can be genuine and still produce losses if you overpay for them."

Jan: Du kan ha rätt om Tesla, fantastisk vision, et cetera. Men du kan fortfarande förlora pengar på den om du betalar för mycket. Köper du till ett högre pris än värdet, så är det en dålig affär.

Caroline: Bra. "These positives, and the massive profits that seemingly everyone else is enjoying, can eventually cause those who've resisted participating to capitulate and buy."

Jan: Ja. Och det är ofta den sista fasen. Du vet, så här, du har köpt de där Tesla-aktierna, om du hade liksom rub it in varje vecka, i flera år, så till slut hade jag varit så här, men jag pallar inte vara dum i huvudet längre. Du har ju tjänat massa miljoner. Jag måste väl också hoppa in. Jag har inte tjänat några miljoner. Men folk har gjort det. Och du vet, så där kan man också rita på en bubbelkarta. Då kallas det bulltrap. Då kommer de sista investerarna, och sen brukar det vända.

Toppen kommer när den sista köper

Caroline: "A top in a stock or market occurs when the last holdout who will become a buyer does so. The timing is often unrelated to fundamental developments."

Jan: Ja. Så toppen kommer när den sista som har motstått att köpa Tesla köper. Där är toppen.

Caroline: "Prices being too high is far from synonymous with the next move being downward."

Jan: Alltså att priset är högt är inte synonymt med att nästa rörelse kommer vara neråt. Saker kan vara dyra och de kan fortsätta vara dyra eller ha högt värde. Så återigen, bara för att Tesla är högt värderat så betyder inte det att nästa år kommer vara en nedåtrörelse eller att nästa vecka kommer det gå ner. Det kan fortsätta upp länge. Det kan inte bara stanna högt, det kan fortsätta upp.

Eventually valuation has to matter

Jan: Men återigen, som Benjamin Graham säger, men eventually valuation has to matter. Det är en popularitetstävling på kort sikt, men på lång sikt så kommer saker komma till sitt rätta värde.

Caroline: Två eller tre år?

Jan: Det var Joel Greenblatt som sa det. Det är det vanliga, men det behöver inte vara så. Det kan ta längre tid. Och vi har haft de här, det är detta jag menar, när man har varit på marknaden länge så känner man igen detta. Det har varit investmentbolag. På 60-talet var det nifty-fifties.

Caroline: Vadå nifty-fifties?

Jan: Nifty-fifty. De 50 största av företagen med högst utdelning. De var superpopulära. De var värderade typ till P/E 90. Alltså 90 gånger priset. Skitsamma, 90 gånger årsvinsten. Krasst sagt. Ett par år senare var de nere på 9 gånger årsvinsten. Så folk hade förlorat 90 procent av sina pengar. Superpopulära var de. IT-aktierna mellan 96 och 99 gick upp flera hundra procent. Ja, Ericsson tror jag inte har hämtat sig sedan dess.

Att vänta tills marknaden kommer ikapp

Jan: Grejen är att man ofta inte upplevt de här svängarna. Men som han skriver, "Eventually, the valuation has to matter." Kavastu på Twitter, eller Arne Talving, brukar säga att investera är som att hitta kantarellerna. Sen får man bara stå där och vänta tills marknaden kommer ikapp. Men det är sjukt jobbigt, för till slut blir man så här, nej, men fan, är jag vilse? Kommer någon komma hit någonsin igen?

Caroline: Ja.

Sammanfattning: vägarna till överavkastning

Jan: Så om man sammanfattar det, så är det olika vägar till den här överavkastningen, att slå index. Men problemet är ofta i de här. Om vi tar till exempel den första vägen, som är så här att ta del av ökningen i en tillgångs värde. Att jag köper någonting för att jag tror att det underliggande värdet kommer öka. Problemet här är att framtida potential ofta är inprisad i aktier. Så det är väldigt svårt att göra en bättre analys än andra. För om folk säger så här, du vet, fan, vad var det som hände nu häromdagen? Det var något sånt här, jag tror med Ica, att de funderade på att bli uppköpta. Men när den nyheten kom, så hade ryktena redan varit ute i tre veckor. Så när nyheten om uppköpet kom, rörde sig aktien nästan inte alls, utan det var redan inprisat i aktien. Så om man inte har en icke-konsensus, alltså det vi pratade om i 224, så är det svårt att tjäna pengar på det.

Hävstång gör inte investeringen bättre

Jan: Sen det andra sättet att få en överavkastning, det är som vi pratade om, fuska, använda hävstång, använda lånade pengar. Problemet med att använda lånade pengar är att det gör inte en investering bättre. Om jag tittar på ett företag, det blir ju inte bättre av att jag lånar pengar för att köpa aktier i företaget. Företaget är fortfarande det företag det är. Det som däremot kommer påverkas är mitt resultat, som antingen blir mycket större eller mycket mindre. Men hävstången ökar ju inte heller sannolikheten för att bolaget kommer gå bättre. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Så historiskt sett har hävstång varit kopplat, återigen, till de här spektakulära uppgångarna, folk som har blivit miljardärer. Men du har också bidragit till de spektakulära krascherna, när det har gått åt genuint helvete för folk.

Greater fool och att köpa under sitt värde

Jan: Sen en annan strategi till den här överavkastningen, det är att sälja det för mer än det är värt. Alltså den här greater fool. Jag köper detta för jag tror att folk kommer fortsätta, det kommer vara fler i framtiden som kommer gilla denna aktien än vad det är nu. Och då har jag den här greater fool-teorin. Men den är också klurig, för har jag fel så kanske det inte kommer någon greater fool, och då sitter jag med aktierna själv.

Så det steget som Marks landar i, så pass långt in i boken, det är ju att köpa. Det mest systematiska, konsekventa sättet är att köpa något under sitt värde. Jag köper den där hundralappen för 80 kronor. Och marknaden, jag tror det var Marks eller någon annan som skrev så här, marknaden kommer agera som en magnet. Att den drar saker till sitt rätta värde, men det kan ta tid. Och som Greenblatt sa, gör du en bra analys, så kommer marknaden hålla med dig, men du vet inte när den kommer hålla med dig. Och det där är klurigt.

Caroline: Bra.

Avrundning — pris, värde och psykologi

Jan: Jag tänkte egentligen att vi slutar där. Till skillnad från de förra avsnitten, som har varit ett kapitel per avsnitt, så har vi faktiskt hoppat över flera kapitel. Eller har vi hoppat över det, eller har vi tagit ett grepp om flera?

Caroline: Ja.

Jan: Så vi har pratat både om pris, vi har pratat om värde, vi har pratat om psykologi. Det har blivit mycket diskussion kring de tidiga avsnitten i forumet, så man kan kolla på rikatillsammans.se/forum. Och då kan man bara söka avsnitt 227 eller avsnitt 229. Vi har ofta en diskussion per avsnitt. Och sen som jag sa innan, det är kul om du vill hänga med oss i Patreon-communityn, så där finns det också på patreon.com/rikatillsammans eller kolla i beskrivningen, där vi alltid lägger den.

Caroline: Snyggt. Jag tänker att vi ska runda av. Vad tar du med dig?

Tesla och Storskogen

Caroline: Nej, men jag tänker att det blev lite så, ett Tesla-avsnitt, och det skulle det inte bli. Men det var för att det var ett sånt bra exempel, antar jag.

Jan: Ja, men alla känner till det. Den andra aktien som nu i och för sig har börjat röra på sig, som vi har tagit upp, är ju Storskogen. Om Tesla är superpopulärt, så har ju Storskogen varit ganska impopulärt. Där har det varit öknamn, medan om Tesla är det så här, vad coolt, du vet, de ska till Mars, rädda det. Så är snacket om Storskogen, ja, men så är det ju.

Caroline: Jo, jag vet, men jag, ja.

Jan: Ja, det är SpaceX, jag vet. Medan snacket om Storskogen är så här, snårskogen, och liksom, de är överskattade, de har inga synergier.

Caroline: När tror du att det kommer vända, tror du att det kommer vända vid något tillfälle och alla kommer tycka om Storskogen?

Jan: Ja, jag lyssnar på Joel Greenblatt här, om två, tre år. Det kommer vara jättekul. Nu är vi på avsnitt 229. Så det vi får göra så här, när vi är på avsnitt 370, så får vi göra repris. Då har det gått tre år. Så får vi se om vår analys på Storskogen var mer korrekt och om marknaden har magnetat sig till sin värdering. Men det är en helt annan diskussion.

Tack för idag

Caroline: Snygg grej.

Jan: Då vill jag egentligen bara säga stort tack för att du hänger med oss. Nästa vecka så blir det något annat. Det blir inte ett så här komplext avsnitt. Och sen så börjar vi närma oss jul. Så då kommer våra vanliga avsnitt. Vad har hänt under året? Hur har det gått med portföljerna? Det blir lite bästa fonderna och lite annat av det vanliga.

Jag tror nästa vecka kommer det handla om delningsekonomi och GoMore. Faktiskt att man kan tjäna pengar på att hyra ut sin bil. Så jag tror att det blir lite ball faktiskt.

Caroline: Snyggt.

Jan: Tack så mycket för idag.