Fondspara med rabatt på (aktivt förvaltade) fonder

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hundralappens resa till fonden
2. Sanningen om "gratis" hos Avanza och Nordnet
3. Vad besparingen blir över tid
4. Läsarfrågor och nördighet
5. Daniel Aarenstrup, serieentreprenören
6. Containern med digitala fotoramar
7. Entreprenörens naiva ansats
8. När polletten trillade ner om kickbacks
9. Fast pris i stället för halva avgiften
10. Att göra fonderna begripliga
11. "Vilket gäng tar hand om mina pengar?"
12. 70 000 kronor utan ökad risk
13. En de facto-priskartell?
14. Systemfelet som håller priserna uppe
15. Läsarfråga: hur togs idén emot?
16. Branschens reaktion
17. Hur tjänar Savr pengar?
18. Fondbolagen vet inte vilka deras ägare är
19. Sponsrade fonder som banners
20. Savrs genomsnittskund
21. Fonder som "saknar rabatt"
22. Tydligheten i avgiftsredovisningen
23. Transaktionsavgiften, en uppskattning
24. Nordnet och den dolda transaktionsavgiften
25. Fatca-nörderiet om utdelningsskatt
26. Vem på Savr har koll på allt detta?
27. Räkneexemplet med 1,5 procent
28. Performance fee och high watermark
29. Den dyraste fonden hos Savr
30. Spararbeteende i andra länder
31. Insättningsgaranti och investerarskydd
32. Vad investerarskyddet faktiskt täcker
33. Hundralappens resa, steg för steg
34. Vad MFEX är
35. Från order till fondandel
36. Varför fondhandeln är så manuell
37. Att byta system medan planet flyger
38. "Du försvarar de gamla systemen"
39. Varför Savr aldrig håller dina pengar
40. Tjänstepension på gång
41. Flytta in gamla pensioner
42. Läsarfråga: flytta fonder utanför ISK
43. Flyttverktyget med Tink och BankID
44. Läsarfråga: varför tar flytten så lång tid?
45. Pengarna ligger alltid kvar i marknaden
46. "Var är mina pengar?"
47. Läsarfråga: belåning av depåer
48. Läsarfråga: valutaväxling
49. Läsarfråga: börshandlade fonder
50. Läsarfråga: app eller webb?
51. Läsarfråga: hur hanteras dödsfall?
52. Läsarfråga: egna fonder?
53. Oberoendet som löfte till fondbolagen
54. Läsarfråga: varför så få indexfonder?
55. Läsarfråga: ser sidan ut som en spelsajt?
56. Aktiva sparare sparar mer
57. Tätare relation mellan sparare och förvaltare
58. Förvaltare som engagerar sina sparare
59. Investor relations för fonder
60. Läsarfråga: fler Vanguard-fonder?
61. Läsarfråga: aktie- och fondkonto
62. Verktyg för att sätta ihop en portfölj
63. Sämsta rådet i finansbranschen
64. Magkänslan: när lyssna, när köra på
65. Likheten mellan att träna och att spara
66. Smärtan i både träning och sparande
67. Avrundning och tack

Hundralappens resa till fonden

Jan: Det tycker jag är en spännande fråga, att följa den här hundralappens resa från min plånbok, från mitt konto, ända tills den blir investerad i en fond.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 226, och det är ett samarbete med Savr, fondtorget Savr. Vi ska intervjua medgrundaren och vd:n Daniel Aarenstrup. Jag tycker det är roligt, för jag har följt Savr sedan de började 2019, alltså för två år sedan, och jag har alltid varit positiv till dem.

Caroline: Men vad är det du har varit positiv till?

Jan: Nej men, Savr är ju ett fondtorg, man köper sina fonder där. När de startade så tänkte de: okej, i Sverige har det inte skett någon konkurrens de senaste åren. Vi har haft Avanza och Nordnet i många år, och storbankerna. Sedan började Avanza och Nordnet med "vi har lite lägre avgifter, du kan få ett konto gratis, vi tar inga skalavgifter". Då var det liksom en prispress, det var bra för oss konsumenter. Men sedan har marknaden lite stagnerat.

Sanningen om "gratis" hos Avanza och Nordnet

Jan: De flesta av oss tänker att Avanza och Nordnet är gratis, vilket är en sanning med modifikation. För ja, att öppna ett konto är gratis, och jag betalar ingenting om jag inte investerar i något. Men något som de flesta inte vet är att Avanza och Nordnet ofta tar hälften av fondavgifterna.

Så om man köper en genomsnittsfond som har en avgift på 1,4 procent i Sverige, då går 0,7 procent till förvaltarna, de som gör jobbet, anstränger sig, verkligen jobbar mer än heltid ofta. Men sedan går 0,7 procent också till Avanza och Nordnet, vilket är ju, de får lika mycket betalt men gör typ inget jobb. Sanning med modifikation, men i stora drag.

Savr var liksom deras tanke, och det har kommit andra uppstickare också, men idén var: vet du vad, vi behöver inte ta hälften av avgiften, vi kan nöja oss med ett fast pris. Det är faktiskt bara ett fast pris att driva en sådan här verksamhet. Så de tar 0,09 procent i vad de kallar för plattformsavgift. Eller nio baspunkter, vi kommer att prata om det mycket i intervjun, nio baspunkter.

Det innebär att för någon att äga samma fond som man har på Avanza eller Nordnet, som kanske kostar 1,5 procent, att äga den på Savr kostar då kanske 0,84.

Vad besparingen blir över tid

Jan: Nu gör jag bara en teoretisk räkning: delat på två plus 0,09. Och vi som alltid jagar låga avgifter, det där kan göra en väldigt stor skillnad.

Caroline: Ja, under lång tid.

Jan: Jag tror att Daniel säger i intervjun att en genomsnittskund som har en genomsnittsfond, det kan jag säga inte är en indexsparare, men de kan spara på en 30-årsperiod över 100 000. Och då pratar vi inte om att ha olika fonder, vi pratar samma fond, bara att jag har den med lägre avgift hos dem. Så för mig är det det som har motiverat att bjuda in dem, att göra ett samarbete med dem.

Sedan ska jag vara väldigt tydlig med att många av indexfonderna som vi rekommenderar har så låga avgifter att du inte får rabatt på Savr på dem. Men för de gånger de får undantag, vi rekommenderar till exempel aktiva fonder, där vi har haft exempelvis Coeli Global, eller AUAG Silver Bullet, eller Protean, de här fonderna, då finns det egentligen ingen anledning att betala mer för dem på ett ställe än ett annat. Så det är väl det vi pratar om.

Läsarfrågor och nördighet

Jan: Nästan halva avsnittet är läsarfrågor från forumet till Savr. Jag har märkt att det har varit ett stort intresse. Jag gillar när det kommer in någon som utmanar. Sedan är det inte utan nackdelar, men det tar vi upp också i avsnittet, att det har varit till exempel långa flyttider, alla fonder finns inte där än så länge. Så jag hoppas, eller jag upplever, att detta var ett väldigt informativt avsnitt.

Vi pratar dessutom lite nörderi. Vi pratar om MFEX, som jag tror typ ingen känner till. Hur funkar det från att en hundralapp flyttar sig från mitt konto till att den hamnar i fonden. Vi pratar om förvaltande institut. Lite nörderi. Men bara lite. Vad tog du med dig från avsnittet?

Caroline: Ja, men jag tycker också det är roligt när det kommer konkurrens och prispress till fördel för konsumenten. Det tycker jag är jättebra.

Jan: Ja, precis. Och Savr har också lovat att, som vi brukar säga, vi har alltid en tråd i samband med avsnitten, och de svarar också på frågor. Alla frågorna som kom upp i den här tråden inför avsnittet har vi besvarat. Frågar man efteråt så är Savr nu schyssta att de hänger i vårt forum. Mikaela där har ett konto som svarar. Så det är verkligen ett tips också.

Men jag tänker att vi inte behöver prata mer, utan vi släpper på Daniel. Sedan ses vi nästa vecka. Vill man stödja oss så kan man också använda vår sponsrade länk. Om man öppnar ett konto på Savr finns den sponsrade länken i anslutning till avsnittet, det vill säga i beskrivningen. Bra, med det sagt så släpper vi på Daniel.

Daniel Aarenstrup, serieentreprenören

Jan: Varmt välkommen, Daniel Aarenstrup. Du är vd och medgrundare till Savr. Du har en lång entreprenörsbakgrund. Vi pratade precis om att du startade ditt första företag när du var 19. Jag tror till och med att man skulle kunna beskriva dig som serieentreprenör, med andra techbolag som Virtual Trainer och DigiFrame Media. Allt detta ledde sedan till att du startade Savr och ville utmana svenska fondbranschen 2016, genom att, som vi ska prata om idag, göra samma fonder som alla andra men erbjuda dem mycket billigare. Varmt välkommen.

Daniel: Tack så jättemycket.

Jan: Vill du lägga till någonting här i presentationen?

Daniel: Jag tror du sammanfattade 15-16 år där. Ja, men precis. Nej, men precis. Jag startade som någon college dropout, eller vad man kallar sig. Köpte en container med elektronik från Kina, för alla pengar jag kunde låna ihop för 15 år sedan.

Jan: Hur kommer man på den idén?

Daniel: Jag hittade en sida som hette Alibaba. Det kanske fler känner till idag, men det var inte lika stort då. Då kunde jag få tag i en fabrik i Kina som tillverkade lite olika elektronikprylar.

Jan: Det var väl... the golden days, tänkte jag säga. Det var lätt att få ett lån, även som student.

Daniel: Ja, vad var det? Jag som är sådan här sladd-sladd-sladd-nörd.

Containern med digitala fotoramar

Jan: Men visste du vad du skulle få i den här containern? Eller var det assorted?

Daniel: Absolut, jag hade en idé. Det är också någonting som de flesta känner igen idag, de här digitala fotoramarna. Kommer ni ihåg dem? De har haft lite sin tid.

Caroline: Vi har haft sådana, väl?

Jan: Ja, men de var ju ganska dåliga. Man satte ju in USB-minnen.

Daniel: Exakt så. Men jag hade en idé om att sälja dem till företag i stället, och använda dem för informationssyfte i stället för semesterbilderna hemma. Jag tyckte jag var lite mer...

Jan: Och det var innan iPaden kom?

Daniel: Det var innan iPaden också, ja. Precis. Så det var inte jättebra kvalitet på varken bild eller någonting med de här.

Jan: Men hur gick det? Och vad lärde du dig?

Daniel: Nej men, det gick ju... Jag fick ju till slut sålt den containern, så jag kunde köpa två nya. Men det var ju mest skola.

Jan: Och vad var de viktigaste erfarenheterna?

Daniel: Jag insåg väl att jag tyckte det är kul att bygga produkter. Då byggde jag inte mycket produkter, jag valde mest ut och köpte. Men det är väl det som jag har tagit med mig, och egentligen i allting jag har gjort sedan dess. Det har inte varit så att jag har gett mig in i någon hobby eller någonting, utan jag har mer sett produktmöjligheter. Och det har varit inom alla möjliga branscher. Jag har byggt inom träningsappar och digitala mediaplattformar, nu senast in i finans och fondbranschen.

Entreprenörens naiva ansats

Jan: Men är det att du har sett någonting som du har tänkt, detta kunde blivit bättre, så här skulle jag ha velat att det var?

Daniel: Jag kommer lite naiv från sidan och kanske inte vet exakt hur man gjort tidigare. Så ser jag att så här borde man göra. Sedan kommer det ganska snabbt in en rad problem med det, och då gäller det att kanske lösa dem på ett annat vis. Men det är väl det som är entreprenörens naiva ansats. Så här borde det vara. Man ser ett problem.

Jan: Det är bra att man ser de problemen. Men sedan att inte vara rädd för problemen som kommer efter.

Daniel: Precis. Detta borde man kunna göra bättre.

Jan: Så har jag också tänkt. Detta borde man kunna göra bättre. Sedan kommer juristen bara, nja, det finns de här regulatoriska kraven.

Daniel: Nja, det finns de här. Jaha, jaha, okej.

Jan: Okej, okej. Men då har man väl redan satt sig i båten.

Daniel: Precis, då är man redan committed.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Nej, men lite så. Och det är inte långt ifrån sanningen om hur vi började också. Egentligen bara en kombination av att vi tyckte att de produkter som fanns inte var jättebra, och vi såg att de aktörerna idag tjänade väldigt, väldigt mycket pengar. Så då lade vi ihop det och såg att, kan vi bygga en bättre produkt och kanske ta lite mindre betalt? Lite marknadsekonomi, det borde gå.

När polletten trillade ner om kickbacks

Jan: Ja, men det är precis det som vi ska prata om här nu med Savr. De flesta av oss är vana att köpa fonder via Avanza, Nordnet eller våra storbanker. Länge, i flera år, trodde jag att fondavgifter gick till bolaget, alltså till fondbolaget. Sedan tänkte jag, ja men Avanza och Nordnet, de är ju schyssta som erbjuder bara skala, det är därför de håller kostnaderna låga för våra depåer och sådant.

Längs vägen, när jag började intervjua fondförvaltare, insåg jag bara, nej nej, Avanza tar upp emot 50-60 procent av fondavgifterna. Och plötsligt så inser man, shit shit pommes frites, det är ju sjukt mycket. Jag gissar att det var väl detta som ni också upptäckte någonstans.

Daniel: Ja, precis. Och det blev väldigt, väldigt mycket pengar och väldigt mycket vinst på den skala som de är idag. Det här systemet är ju egentligen en kvarleva från när fonder såldes manuellt över disk, av rådgivare innan internet, om man går så långt tillbaka. Då fanns det verkligen en logik i att den som skulle sälja fonden till dig, och det var ett manuellt arbete, skulle få ganska mycket betalt på det, en kickback. Men när du översätter samma affärsmodell till en internetplattform, och du har inga kostnader för att ta in kunden eller sälja fonden, då blir det extremt lönsamt att ta 50 procent.

Jan: Ja, precis. Och där var ju er idé. Alltså, det är sådant här som alltid är farligt, jag vet inte om man ska berätta för någon annan om deras idé.

Daniel: Ja, nej, men precis.

Fast pris i stället för halva avgiften

Jan: Men er idé är ju att ta, jag tror ni kallar det för plattformsavgift, ett fast pris. Ni tar nio punkter, alltså 0,09 procent, och så är det typ fast pris för alla fonder. Det är där ni tjänar pengar, i stället för att säga att vi tar helst hälften och så är det oberoende.

Caroline: Men det är nästan så man behöver, jag såg du hade några exempel här, Jan, att man behöver siffror för att fatta vad skillnaden är.

Jan: Det kommer, det kommer. Skillnaden är ju att antingen tar man betalt hälften av fondavgifterna, som vi kommer till, eller så tar man en fast avgift. Bara.

Daniel: Ja, och den är alltid nio punkter.

Jan: Och någonting som jag tyckte var spännande, för ni skrev på er hemsida att det länge såg ut som att all konkurrens och innovation stannat upp inom fondbranschen. Vad tänker du då?

Daniel: Ja, men det är flera delar i det. Det ena är väl, tyckte vi, upplevelsen att faktiskt hitta fonder, välja fonder och bläddra bland dem. Om du tittar på egentligen vilken plattform som helst, så är det ju en tabell som tagits ur Excel. Du kan sortera i bokstavsordning, avgiftsordning, avkastningsordning. Det är inrutat och det är siffror.

Jan: Lite torrt är det.

Daniel: Det är lite torrt. Så vi tog ganska skamlöst inspiration från App Store och Google Play, och hur de presenterar det, där du hittar fonder idag. Eller förlåt, appar.

Att göra fonderna begripliga

Caroline: Men tycker du att det skulle vara lättare och snyggare att få fram det som man söker efter?

Daniel: Ja, vi tycker precis både det, lite mer kanske moderna, intuitiva upplevelser som är lite roligare. Men också så kände vi att det var väldigt svårt att ta till sig vad de olika fonderna faktiskt gör, eller vad de investerar i. Oftast är det ett väldigt komplext namn. Det är Morgan Stanley, Global Yield, USD B DIST.

Jan: Och de säger ju någonting till någon som är insatt, men inte för mig.

Daniel: Nej, det är kodord och förkortningar allihopa. Men om man väl börjar gräva, framför allt i lite olika temafonder, kan man ju förstå att, okej, den här fonden investerar bara i småbolag i Europa med hållbarhetsfokus. Det finns ett djup och ett tema i väldigt mycket av de här produkterna. Och vi känner att det inte riktigt kommer fram. Så kan man skapa den här upplevelsen när man bläddrar, precis som du letar efter andra produkter.

Jan: Precis. En sådan liten grej som jag faktiskt tänkte på nu när jag var inne och bläddrade på er hemsida, är att ni har foton på fondförvaltarna, och oftast en liten kort biografi. Även om det är sådant som man kunde leta fram själv tidigare, så var det ändå lite nice att man ser, vem är förvaltaren? Det blir lite personligt, lite mer enkelt.

Daniel: Ja, men precis. Det är faktiskt en annan tanke vi har haft, att göra det lite mänskligare. För om du tänker, vad är det du egentligen gör om du investerar i en aktivt förvaltad fond? Det är ju egentligen att du ger nycklarna till en annan person att ta hand om dina pengar.

Vi vill skapa lite känslan av att du väljer vilket team som ska få lov att ta hand om dina pengar. Och även skapa känslan av att de sedan rapporterar till dig.

"Vilket gäng tar hand om mina pengar?"

Daniel: Du går in och kollar. Okej, jag har valt det här gänget på TIN och jag har valt det här gänget på Robur. Kolla, hur går det för mina pengar och vad gör de? Skapa det lite mänskligare.

Jan: Det tror jag också är, framför allt på den aktiva sidan, en missad möjlighet. Får se, för grejen, jag har ju följt det. Hur länge har ni varit igång, ett år nu, tror jag, officiellt?

Daniel: Nej, två år nu i början av november.

Jan: Okej. Så det börjar närma sig. Jag kommer ihåg att jag kollade på er i början, men sedan saknade jag en hel del fonder som har kommit in nu, som vi kommer att prata om lite senare. Jag är ju mer fan av de där passiva fonderna än de aktiva. Men sedan är det ju några, jag syndar ju, eller vi syndar ju också i min värld med aktiva fonder.

Jag kan ta några exempel, bara så att den som lyssnar eller tittar. Vi har haft Erik Strand här och intervjuat. Han har ju den här AUAG Silver Bullet, och den kostar normalt typ 1,5 procent, hos er kostar den 0,89. Det är liksom en besparing på 0,6 procent, eller nästan, jag vill inte säga halva avgiften, men 40 procent-ish.

TIN, en ny teknik, som jag vet med Carl Armfält, är väldigt populär bland många läsare. Också 1,6, hos er 1,08. Också 0,5 procents skillnad. Coeli Global, Andreas och Henrik, som ska komma tillbaka nu i december, 1,12 i stället för 1,73. 0,6 procent.

70 000 kronor utan ökad risk

Jan: Så när jag bara gjorde något snabbt överslag, säg att man har 100 000, och att det är en snittbesparing på kanske 0,6 procent, så fick jag det på 20 år. Genomsnittssvensken är väl 42 år gammal, tänkte jag, och så sparar man till pension, typ. Då blir det ändå skillnad, kanske mellan 680 000 och 610 000. Alltså 70 000 kronors skillnad. Och då pratar vi inte andra fonder, vi pratar samma fond, beroende på om jag har den på Avanza, Nordnet eller något annat fondtorg, eller om jag har den hos er. Det är liksom, det är pengar.

Daniel: Rätt mycket pengar, ja.

Jan: Det är pengar utan någon risk. Alltså utan någon ökad risk.

Daniel: Ja, precis. Det är väl det som är en stor skillnad. Det finns ju väldigt mycket olika produkter eller sätt att spara i. Vissa säger att det kostar X och andra produkter kostar Y. Men här är väl skillnaden att du får precis samma. Du får samma mjölk.

Jan: Ica eller Konsum, det är billigare.

Daniel: Ja, men exakt. Du har redan tagit valet, det är det här jag vill spara i, men du får samma produkt till lägre pris. Och det är väl det som konstigt nog inte riktigt har funnits innan.

En de facto-priskartell?

Daniel: Man ska väl vara kanske försiktig med att använda ordet priskartell. Men de facto har det ju varit så att samma produkt har kostat lika mycket precis överallt. Och det har varit lite det som också sett till att fondavgifterna inte har gått ner över tid, om man jämför med så mycket andra produkter.

Det finns en naturlig prispress för att du har Avanza, så tar de 1,5 procent. Sedan kommer Nordnet och säger, nu ska vi vinna lite kunder, nu tar vi 1,4 procent. Och så måste Avanza svara året efter, nu tar vi 1,3 procent. Det är ju så det fungerar med alla andra produkter. Medan i fonder har det bara varit, alla tar 1,5 procent, och sedan sitter vi på händerna och låter det rulla. Och det är ju det som har behövt brytas.

Jan: Jag tror att det där handlar om okunskap. Jag såg också att ni hade gjort någon undersökning med typ, jag vet inte om det var YouGov. Då hade ni frågat om fondavgiften, och då var det så att 72 procent av dem ni intervjuade aldrig hade hört talas om kickbacks eller fondprovisioner. Så jag tror att det där...

Daniel: Ja, okej, vilka var det? Var det småsparare?

Jan: Ja, precis.

Daniel: Ja, och det är förmodligen därför det inte heller varit någon konsumentdrivkraft. Man har tänkt, nej, men då måste jag väl kontakta fondbolaget.

Systemfelet som håller priserna uppe

Jan: Nej, fast det är inte de som är, jag vill inte säga skurkarna, men de har ju suttit i knät. Vill man få ut sin fond, då är det inte så många ställen man kan få ut den på. Då har man väl varit tvungen att acceptera det. Och det vet jag att till exempel Avanza har vissa, och Nordnet och andra, varit så här, nej men för att vi ska ta in din nya fond som inte har någon historik, ja men då vill vi ha 60-65 procent av fondavgiften. Och det har varit jättesvårt för fondbolagen.

Daniel: Ja, precis. Och det är ju där det finns ett systemfel i det här. Precis som du säger, du vill komma med en ny fond, och så tänker du att jag vill vara lite på den progressiva sidan här och ta lite lägre avgift för dina kunder. Då har ju inte distributörerna varit intresserade av att ta in den fonden. Då har den ju konkurrerat med deras dyrare fonder som de tjänar mer på. Så det finns hela tiden det här systemet som ser till att hålla uppe de här priserna. Det är som du säger, mycket fondförvaltare som inte kommer ut med billigare fonder.

Jan: Men blir de inte också arga för att det blir svårare att sälja?

Daniel: Ja, men de blir uppgivna. I sin fond, för att den har blivit för dyr för folk.

Jan: Ja.

Daniel: De har en ambition att göra detta, och så blir de uppgivna. För att de gör ju hela jobbet, och Avanza eller Nordnet har lika mycket betalt som allt det jobbet de gör. Och egentligen skapar ett högst marginellt värde. För det är precis som du säger, det är ingen rådgivare som sitter och säljer, utan de var med i vår Excel-lista. Och för att vara med i vår Excel-lista så betalar du halva avgiften.

Läsarfråga: hur togs idén emot?

Jan: Jag vet ju, för jag har pratat med många fondförvaltare som upplevt att detta var ett problem. Men jag tänker att vi ska skjuta in en läsarfråga. Caro, du kan läsa Alexanders fråga.

Caroline: Japp. "Jag skulle gärna höra om Savrs idé med att betala tillbaka kickbacken till oss kunder, hur den blev mottagen hos fondbolagen till en början. Jag ser ju bara de fonder som finns på er plattform, ingen aning om hur lång tid det tog för dem att få in dem på plattformen. Så hur blev detta mottaget, både av fondbolagen och branschen? Jag har läst några kommentarer, så det ska bli roligt att höra din åsikt."

Daniel: Jag tror vi pratade i telefon någon vecka efter att vi lanserat också. Vi pratade lite om det, och det var en lite stressig tid då. Nu har det nästan gått två år, så nu kan man börja prata om vissa saker som händer.

För det första, att lyckas bygga plattformen och lansera den överhuvudtaget krävdes en hel del sekretess, och vi lyckades bygga det utan att konkurrenter och vissa fondbolag kände till att vi skulle lansera. För vad vi gör är att vi tar den kickback som vi har all rätt att behålla som en distributör. Men vi har byggt tekniken så att vi, i stället för att ta emot kickbacken själva, ger tillbaka den automatiskt till kunderna.

Vi har byggt det här ovanpå den klassiska kickbackmodellen, men på det sättet har vi byggt rabattsystemet.

Branschens reaktion

Daniel: Det var vårt trick för att komma ut på marknaden och få tillgång till den här rabatten. Sedan, mottagandet hos fondbolagen, det var från början en mix. Även om det såklart är många som tyckte det var jobbigt med Avanza, Nordnet och den makt som de har fått, så har ju alla tjänat väldigt mycket pengar på att fonderna har kostat så mycket som de har gjort. Så det har också funnits en viss, även om man vet att det behöver förändras, så är det ändå lite obekvämt när det väl sker. Det var väl lite det som hände när vi lanserade.

Men nu har vi 152 fondbolag på plattformen, och jag tror att vi i det här laget har fyra eller fem som inte är det. Så vi har ju behövt bygga en tillit både mot fondbolagen och mot kunderna. Det är någonting som har mognat med de här två åren.

Jan: Hur tog branschen emot det då? Jag läste en kommentar för två år sedan från Avanzas eller Nordnets vd: ja, ja, de småpojkarna kan väl få komma och göra sin grej, sedan är vi ändå störst. Det var väl inte så de sa direkt, men det var väl min tolkning.

Daniel: Nej, men det är klart att man inte riktigt visste hur det skulle gå när vi väl lanserade. Men vi har vetat att de har haft bra koll på vad vi gjort. Nu börjar det bli lite siffror på det också. För någon vecka sedan gick vi ut med att vi har gett tillbaka 10 miljoner i kickbacks. Det är pengar som hade gått till Avanza eller Nordnet annars. Så det börjar märkas. Vi är nu 80 000 kunder.

Hur tjänar Savr pengar?

Jan: Men hur tjänar ni pengarna då? Jag läste någonstans i någon intervju att ni tänkte att den här plattformsavgiften vill ni också ta bort egentligen, ni vill bara ta betalt när ni skapar värde. För det är ändå 10 miljoner som ni har tackat nej till. Hur tänker ni, och hur vill ni tjäna pengarna?

Daniel: Nej, men precis, vi har ju de här 0,09 procent. Och det blir pengar av det också i skala. Så vi tjänar pengar på det, även om det är betydligt mindre. Och idag, med dagens möjligheter att bygga allting tekniskt, så blir det pengar det med. Sedan har vi sagt att tanken är att bygga en öppen, neutral, fri marknadsplats där fonder och investerare ska kunna hitta varandra till lägsta möjliga kostnad. Och att vi sedan tjänar pengar om vi faktiskt bygger intressanta saker: verktyg, rådgivningstjänster eller förvaltningstjänster. Allting vi bygger ovanpå eller runt omkring den här plattformen som vi faktiskt tycker tillför något värde, att det blir vår affär. Och det är sådant vi bygger på nu.

Jan: Vad är det för rådgivning i så fall?

Daniel: Kanske inte i en konventionell rådgivningsmodell, utan olika sätt digitalt för att hjälpa kunderna att välja rätt investeringar, antingen helt diskretionärt eller via rådgivning. Så det är ett exempel på världen vi kan skapa. Vi bygger också en massa verktyg till fondbolagen, gör det enklare för dem att distribuera, och verktyg för dem att prata med sina kunder på ett bättre sätt. Vi bygger en hel verktygslåda med saker runt omkring det här.

Fondbolagen vet inte vilka deras ägare är

Daniel: För det där är också ett problem som jag vet när jag pratar med många fondbolag, att de inte vet vilka deras andelsägare är. De flesta fonder har till exempel ofta jättebra månadsbrev eller kvartalsbrev, men de kommer ju aldrig ut till andelsägaren.

Jan: Så därför är min stående rekommendation att köper man någon annan fond än en indexfond, anmäl dig till den förvaltarens nyhetsbrev så att du får ut den informationen.

Daniel: Ja, men precis, det är ett exempel på sådant som både är bra för fondbolagen och bra för investeraren. Lite samma känsla jag pratade om innan, att man ska byta den här känslan att jag faktiskt har valt ett gäng riktiga människor som tar hand om mina pengar, och jag vill också veta hur det går för dem. Jag vill att de rapporterar till mig. Vad gör ni, hur går det? Precis som du säger, för en fondförvaltare är det verkligen en svart låda vad som händer.

Jan: Men jag tänker, får jag ställa en tuff fråga? För jag ser ibland att ni har så här sponsrade fonder. Där tänker jag att det blir ofta klurigt, av finansbranschens stora problem, det är inte unikt för er, är ju att man får olika betalt beroende på vilket val kunden gör. Och det tyckte jag är så himla fräscht med er, att ni tjänar nio punkter oavsett vad fondavgiften är. Om du väljer en dyr fond eller billig fond, fuck it, det spelar ingen roll. Men sedan blir jag lite, ja men om man har sponsrade fonder, då kan jag liksom, när jag tittar på det, bli så här, håller de på att hamna i den fällan att det blir olika betalt? Hur tänker ni kring just det där sponsen? De fondbolagen som betalar, det är de som får synas?

Sponsrade fonder som banners

Daniel: Ja, men de får en liten reklambanner, ungefär som i App Store.

Jan: Så då har de ändå betalat någonting extra?

Daniel: Ja, så går du in i App Store och söker på samma sätt.

Jan: Okej. Ja, men det är en bra jämförelse. Jättebra fråga.

Daniel: Nej men precis. Och det vi har då är premiumpartners, fondbolagen, så de kan köpa en månad i taget och testa på. Det är en del av det här att bygga bättre verktyg för dem, att hjälpa dem med olika saker. En sådan tjänst är att de kan synas i den här fondbutiken som vi byggt i den här App Store. Att de får möjlighet att med en banner presentera sin fond och skriva om den och lägga in lite bilder och bullet points. Så det är som en form av banner, marknadsföringsplats i den här butiken, precis som det finns i App Store. Men det i sig är ju strukturellt väldigt stor skillnad från en kickback och sättet som du tjänar pengar på det. Det är ett partnerskapsprogram som vi bygger med fondbolagen.

Savrs genomsnittskund

Jan: Jag tänkte också, för jag hade ju mitt eget lilla räkneexempel. Har ni någon sådan här tumregel som ni brukar säga, vår genomsnittskund, eller vad är genomsnittsbesparingen? För jag gjorde bara en koll på de fonderna som jag har aktivt.

Daniel: Nej, men precis. Då brukar vi räkna med den som är Savrs genomsnittskund. Hur ser Savrs genomsnittskund ut? Den sätter in 60 000 kronor och har sedan 1 000 kronor i månaden i månadssparande. Så ser den ut i snitt. Och då brukar vi räkna 30 år. Du har räknat några år mindre där i ditt exempel. Men 30 år, då blir det i snitt 145 000 i avgifter mindre. Och det blir ju med ränta-på-ränta-effekt och allt det här som ni alla väl känner till. Så det är väl det snittet som vi räknar på.

Sedan, om man tittar på vilka fonder de har, så är det, du har nämnt ganska många av dem, TIN Ny Teknik, superpopulär. På de aktiva fonderna får du ju större besparing. Men det är lite av en mix. Kalla det att synda själv, på aktiva förvaltare, men vi har ju nu Länsförsäkringars indexfonder som vi fått in, som vi saknade tidigare. Så man ser ju ändå en mix mellan det, man sparar inte så mycket avgifter på dem, de är billigare i sig.

Fonder som "saknar rabatt"

Jan: Nej men precis, för det tänkte jag också fråga om. Det stod, när jag tittade på den här Länsförsäkringar Global, så stod det: fonden saknar rabatt och den betalar ut lika stor eller lägre provision än vår plattformsavgift på 0,09. Hur ska man tolka det?

Daniel: Jo, men så som det fungerar är att en gång i kvartalet kommer kickbacken tillbaka till dig. Nu har jag tagit några exempel, men säg i snitt att du får tillbaka 50 punkter. Då kommer du tillbaka till ditt konto i cash. Och sedan samma dag tar vi nio punkter betalt. I det fallet med Länsförsäkringar, som är så billiga som de är, och den ger inte mer kickback än så, så går det precis jämnt upp. Och det är det vi menar med det. Så du får alltid tillbaka lika mycket kickback som du betalar i plattformsavgift. På det sättet kostar den lika mycket. Det är ett av få exempel. Vanguard är också en indexfond som det inte heller går att få någon rabatt på.

Jan: Men jag behöver betala ändå en avgift som är högre än 0,09 procent? Och sedan har ni den ett tag och sedan får jag tillbaka den?

Daniel: Det sker samma dag.

Jan: Okej, så det är inte så att ni har den ett tag?

Daniel: Nej. Det sker i princip på förmiddagen, så får du tillbaka kickbacken och sedan tar vi nio punkter betalt. Så vi ser till att det alltid finns pengar på kontot när det görs.

Tydligheten i avgiftsredovisningen

Jan: Och det är inte mer, alltså till exempel har jag Länsförsäkringar Global så är det 0,22 procent inklusive de 0,09.

Daniel: Ja, det är bra att det är så tydligt.

Jan: Ja, för ibland var det någon så här, 0,22 plus 0,09.

Daniel: Ja, det är väldigt vanligt. Vi jobbar på att göra det supertydligt. Men precis, när vi säger 0,22, då har du redan betalt 0,09. Det är det du betalar. Så fort du ser en fondavgift hos oss så har vi redan bäddat in det som kostar till oss. Så det är ingenting ovanpå det.

Jan: Det kan absolut vara lätt att missa det. Men ja. Kan vi inte göra så att vi bryter ner en sådan här fondavgift? Vad är det som ingår i den? Det är förvaltningsavgift, årlig avgift, transaktionskostnader, plattformsavgift. Om vi tar förvaltningsavgift, hur tänker du kring det?

Daniel: Förvaltningsavgiften är den avgift som ofta marknadsförs och visas upp. Det är den som du ska betala till förvaltaren. Ovanpå förvaltningsavgiften kan det ofta ligga någonting som heter transaktionsavgift. Det är att fonden redovisar kostnaderna för courtage och valutaväxling och allting som sker i fonden. Det är rena transaktionsrelaterade kostnader.

Transaktionsavgiften, en uppskattning

Jan: Och när du tittar på en fondavgift och ser att det är en transaktionsavgift, vad säger den egentligen? Vad var transaktionsavgiften?

Daniel: Jag tror det är olika vad de redovisar, men för kvartalet, säg vi. Så det är egentligen mer en uppskattning på vad den kommer vara framåt. Om du investerar i den här fonden nu, fondförvaltaren kan ju inte veta, beroende på hur mycket de behöver köpa och sälja, och courtage, vilka kostnader som blir i fonden. Det kommer visa sig framåt. Men den du ser är vad den var senast, det är en uppskattning. Den är alltid ovanpå, och den är samma var du än köper. Men så har du då förvaltningsavgiften.

Jan: Förlåt, får jag bara stanna kvar där. Den är ju lite klurig, för den beror också mycket på fondens storlek, har jag tänkt på. Till exempel Avanza, tror jag, och ni var ju först ut med att börja redovisa den här. Då vet jag till exempel för Länsförsäkringar Global, som är en mastodontfond, alltså, det är så här en punkt kanske. Medan för en nystartad fond kunde det vara så att förvaltningsavgiften var 0,2 och sedan var transaktionsavgiften 0,3, för att de fick in stora inflöden och då blev plötsligt de kostnaderna procentuellt sett väldigt stora. För det vet jag att då fick jag vid ett tillfälle frågan, hur kan du säga att avgiften är 0,2 när det står 0,5? Men jag bara, ja fast det är temporärt.

Daniel: Exakt.

Jan: Och det gör det lite lurigt.

Nordnet och den dolda transaktionsavgiften

Daniel: Väldigt lurigt. Framför allt, jag tror fortfarande inte Nordnet redovisar den, och vi får det ju hela tiden när någon kommer och säger, men den här fonden är ju billigare på Nordnet. Och då är det ofta för att de inte visar att det finns den här transaktionsavgiften. Så den tillkommer var du än köper den, även om den inte syns där, så lovar jag att den är inbyggd i fonden. Som du säger, det beror på hur mycket, om fonden omallokerar och gör mycket transaktioner, som när det är volatilt på börsen. Det kan vara höga transaktionsavgifter när de måste parera och köpa och sälja, eller när det är stora in- och utflöden. Jag ska inte säga att man kan bortse från den, det är inte heller rätt, för den har en betydelse, men det är precis som att om du hade köpt aktierna själv så hade du också fått ett courtage. Så den är lite oundviklig på ett sätt.

Jan: Brukar man räkna in skatt och sådant där?

Daniel: Detta är, jag vet inte.

Jan: Jag blev osäker, för jag kommer ihåg att vi hade en rätt nördig diskussion på forumet kring, det var länge sedan nu, jag tror två år sedan, kring Avanza Global och Länsförsäkringar Global. För då var det så att Avanza Global, båda är jättebra fonder, så vi ska inte basha någon av dem, men jag tror att Avanza Global hade 0,11 i summa i avgift och transaktionsavgift, och Länsförsäkringar hade 0,22.

Fatca-nörderiet om utdelningsskatt

Jan: Men sedan visade det sig att Avanza-fonden är placerad i Luxemburg och den andra är placerad i Sverige eller på Irland. Och då var skatten på utdelning från amerikanska aktier, som är typ hälften av innehavet, då var den lägre i Sverige än den var i Luxemburg. Så det visade sig att då hade ändå den som hade 0,22 högre intern avgift än den andra. Länsförsäkringar-fonden var billigare trots att den hade en högre avgift.

Daniel: Märkte man av det sedan då?

Jan: Nej, man märker ju inte detta.

Daniel: För man måste ju ändå betala det någonstans.

Jan: Nej, men det syns inte alls, utan det syns bara att kursen på fonden blir lägre. Och detta var ju så nördigt. Det var en skatteexpert som jobbar i finansbranschen som var så här, Jan, du har fel. Jag får väldigt många sådana, Jan, du har fel. Och sedan bara, jag är expert på Fatca-lagstiftning. Jag var så här, vad fan är Fatca? Det började där. Amerikansk lagstiftning.

Daniel: Men vet du om det är någon sådan...

Jan: Nej, det kändes som att jag inte skulle gå in och överskrida de här... Ja. Jag kan lägga en länk till den konversationen, för den var ganska intressant.

Daniel: Nej, men jag tror att vad du sammanfattar bra där är väl att just den biten är superkomplex. Och den är väl, återigen, kanske inte att man ska bortse från den, men du kan i alla fall veta att den är likadan var du än köper fonden. Så kommer det inte spela någon roll. På det sättet kan du bortse från den.

Jan: Exakt. Jag håller med.

Vem på Savr har koll på allt detta?

Jan: Men vad har ni för folk på Savr som har koll på alla de här grejerna?

Daniel: Nu är vi 42 anställda. Vi ska vara 120 stycken om ett år.

Jan: Har ni någon expert på Fatca?

Daniel: Det blir person 124.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Det är inte det första vi började med, men absolut. Vi har många duktiga människor som har kommit från mer konventionella fondbranschen än vad jag själv har gjort, som kan svara på de här frågorna.

Jan: Då får vi ta med, får jag ta hjälp nästa gång?

Daniel: Ja, men det är väl så.

Jan: Men vi var på förvaltningsavgift, vi var på transaktionskostnader, sedan årlig avgift.

Daniel: Ja, precis. Den är också en sådan här, den är ofta väldigt, väldigt lik förvaltningsavgiften. Där kan det också vara lite extra administrativa kostnader som ligger inbakade. Det är förvaltningsavgift och årlig avgift, det ska vara väldigt likadant. Det är också väldigt tekniskt vad som ingår och inte ingår i dem. Men förvaltningsavgiften är väl det som kickbacken i centrum utgår ifrån.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Jag vet inte, nu blir jag lite snillen som spekulerar, men jag tror att det ofta är distribution, marknad. Det är lite de till overheadkostnader, som inte har med själva förvaltningen att göra.

Räkneexemplet med 1,5 procent

Jan: Och sedan i detta kommer då en plattformsavgift på 0,09 och den rabatten som jag får som Savr-kund.

Daniel: Precis, så där kan du då, vi fortsätter med 1,5 procent, så i regel är det hälften i kickback. Så 0,75 får du tillbaka, du betalar andra halvan, 0,75. Och sedan är det vår plattformsavgift, 0,09, ovanpå det. Totalt 0,84 kommer du att betala då. 0,75 plus 0,09. Och det är den sammanställningen som du ser var du än läser.

Jan: Ja, precis. Bra. Vilken är den dyraste fonden du ser?

Daniel: Om vi pratar om de här fondavgifterna, så kan man faktiskt lägga till ytterligare en avgift ovanpå. Det är, nu tappar jag det svenska ordet, men performance fee, prestationsbaserad avgift. Det finns ju fonder som har en avgift ifall de överpresterar sitt index, så tar de en högre avgift bara på den delen som är över.

Jan: Och sitt index, är det som de själva bestämmer då?

Daniel: Nej, de jämför sig med... Ja, de bestämmer ju själva vad de vill jämföra sig med. Men det ska ju vara någonting som, om det är en småbolagsfond, så är det småbolagsindex, eller en Sverigefond, eller Sverigeindex.

Jan: Men hur ofta händer det att de gör det, att de behöver ta den här avgiften då?

Performance fee och high watermark

Daniel: Väljer man ett väldigt svagt index, så händer det väldigt ofta. Det beror på hur schysst man är som förvaltare. Den ska man vara lite försiktig med. Det finns absolut de som kan ge ett väldigt snällt index att jämföra sig med. Då är det väldigt lätt att ta den här avgiften. Men tar du riktigt bra fonder, så kan de slå index med väldigt, väldigt mycket. Och då kan de också generera väldigt mycket avgifter. Men då har du också slått index med väldigt mycket.

Problemet med det här, vilket man ofta kan se i hedgefonder, hedgefonder tar nästan alltid en prestationsbaserad avgift, är att om fonden slår index tre år i rad, då tar de ut den här extra avgiften tre år i rad. Men fjärde året så missar de index jättemycket. Det är ju inte så att du får tillbaka din avgift som du betalade in. Och det är det som är problematiken med hedgefonder, att de på det sättet tar väldigt mycket risk, och så får de den här extra avgiften. Sedan något år, tar du väldigt mycket risk, så är det en tidsfråga innan du kommer gå fel. Då tar de inte den.

Jan: Då kan de inte ta den, men samtidigt så måste de ofta jobba sig tillbaka upp igen för att få lov att ta den avgiften igen. Är det inte det som kallas high watermark?

Daniel: Exakt.

Den dyraste fonden hos Savr

Jan: Men det året som den... Men jag bara undrar, vad är en dyr fond hos er då, till exempel? Vad kan den ligga på?

Daniel: Den dyraste, om man säger en förvaltningsavgift, så är det väldigt ovanligt att det är över 2-2,5 procent. Sedan blir det ju hälften hos oss, så då hade den ju 1,25 i så fall. Men det finns fonder som du har betalat 10-15 procent avgift på. Men då har de också gått otroligt bra och tagit en avgift för den delen.

Sedan ska jag också säga så här, att i Sverige är vi bortskämda. Även om vi sitter och klagar på höga fondavgifter, så i ett globalt eller ett europeiskt perspektiv är vi ändå ganska bortskämda. Den generella fonden, alltså genomsnittsfonden i Sverige, är mycket billigare än genomsnittsfonden i till exempel Norge eller Danmark eller andra länder. Där är det inte ovanligt att ha en vanlig genomsnittsfond som kostar 2 procent.

Jan: Men varför är det så?

Daniel: I Sverige har vi, i och med pensionsreformen som vi hade, att alla svenskar skulle spara i fonder, så fonder är väldigt accepterat. Alla svenskar vet mer eller mindre vad en fond är och att de har fonder. Medan utomlands, till exempel bara i Danmark, är man inte jätteförtjust i aktiefonder.

Jan: Vad gör man där då?

Daniel: Räntefonder och enskilda aktier. Novo Nordisk och räntefonder. Vestas.

Spararbeteende i andra länder

Jan: Det finns ännu värre länder.

Daniel: Tyskland, till exempel, sparar de ju nästan bara i räntor och obligationer.

Jan: Så precis som du säger. Jag tror att sex av tio svenskar har fonder. Då räknar vi alla svenskar, sex av tio. Och det är bland de absolut högsta i världen. Men det låter som att de inte får så bra avkastning på sina pengar i Tyskland.

Daniel: Faktiskt inte. Nej, de får inte det, om man tittar på det över tid, framför allt i deras pensioner och så. Vi i Sverige, vi har ju AP-fonderna, och i standard så ligger nästan allting i aktier i våra pensioner. Medan tyskarna ligger i mycket räntor, även på lång, lång sikt. Så det har ju märkts.

Jan: Man kan klaga mycket på svenska pensionssystemet, men det var ändå i stora drag så att man gjorde väldigt rätt. Sedan gjorde man i sig så att, nu vet jag inte hur tyska pensionssystemet är, men i Sverige lämpade man ju över ansvaret på individer, men man gav dem också möjlighet att spara på aktiemarknaden. Och att spara 20-30 år på aktiemarknaden, det är ju väldigt svårt att misslyckas med.

Daniel: Ja, faktiskt.

Insättningsgaranti och investerarskydd

Jan: Men du, jag tänker en lite annan grej, apropå hygienfaktorer, för jag vet att ni skrev det också på hemsidan. Vi har insättningsgaranti, investerarskydd, regleras av Finansinspektionen, och så vidare. Men jag upplever, när jag får frågor, att det är ganska mycket missuppfattningar kring både insättningsgaranti och investerarskydd. Får ni också frågor kring, gäller insättningsgarantin? Men de brukar säga, nej men den gäller inte så fort du har köpt din fond.

Daniel: Ja, ta detta.

Jan: Jag har hört det.

Daniel: Ja, du får förklara.

Jan: Du skickar den till mig där i stället.

Daniel: Ja, precis. Insättningsgarantin gäller ju bara kontanter, alltså likvida medel. Jag tror man höjde den nu, det var 950 000.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Jag tror 1 050 000.

Jan: Ja, precis.

Daniel: Så den gäller om du sätter in kontanter hos oss, fram tills du har köpt fonden. Då har du precis samma skydd som vilken bank som helst. Det är inte vi som Savr som håller dina kontanter, utan det är en underliggande bank som håller dem. Så på det sättet är det precis likadant. Men sedan, så fort du investerat i fonden, då har dina pengar gått in i fonden, och sedan har fondförvaltaren placerat och köpt aktier för de pengarna. Så de ligger inte som cash på samma sätt. Även om du ser saldo hos oss, så är det saldot vad din fond är värd.

Vad investerarskyddet faktiskt täcker

Daniel: Och då går ju nästa, det här statliga investerarskyddet, in. Det handlar mer om ett skydd ifall vi skulle försvinna, gå i konkurs eller stänga ner, att dina fondandelar kan skyddas och komma tillbaka. Och det finns skydd mot att ifall vi skulle ha slarvat bort eller förskingrat vem som äger dina fonder och liknande. Då finns det ett skydd där. Så den fungerar lite annorlunda. Hänger du med, Caroline? Du ser fundersam ut.

Caroline: Nej, inget.

Daniel: Det är sällan den har använts, men absolut i rena kriminella lägen, som det alltid har funnits.

Jan: Nej, men det var just bara min poäng där också, att insättningsgarantin slutar ju gälla så fort man har köpt en räntefond eller så fort du har köpt en aktiefond. Och det är precis som du säger, det spelar ingen roll, om det är hos Avanza eller Nordnet eller Swedbank, alla de andra sakerna hänger ihop också.

Hundralappens resa, steg för steg

Jan: Någonting som jag tänkte, om vi nördar lite. Detta är en sådan här fråga som jag har fått ibland, och så känner jag att jag kan förklara vissa delar, men frågan är väldigt enkel och den låter så här: hur ser resan ut för en hundralapp? Från att Caroline har hundralappen, sätter in den, tills den hamnar ute i fonden. Är du med? För det är ju en massa aktörer längs vägen, det är inte bara ni. Och vem rör pengarna, för om jag förstår det rätt så blir det så att ni rör egentligen aldrig pengarna. Så kan du inte beskriva, och här får du, här nördar vi, detta är en överkursfråga, så här nördar vi med Fondab och MFEX och allthopa. Kan du inte walk us through it?

Daniel: Ja, men vi börjar med, 100 kronor ligger på ditt lönekonto eller din bank. Den överföringen, du begär en överföring till oss via appen. De pengarna går egentligen direkt från din bank in till vår bank. I bakgrunden är det Danske Bank. Och där har vi också lärt oss, det går via Riksbanken. Så vi går från Swedbank, till Riksbanken, till Danske Bank.

Jan: Ja, bra.

Daniel: Då ligger pengarna där, då ser du i appen ett saldo hos oss. Vi egentligen bara speglar vad som ligger på Danske Bank. Sedan gör du en köporder i en fond. Och där kan man gå hur nördigt som helst.

Jan: Ja, nördigt.

Daniel: Då får jag nästan ringa vår tekniska chef, tänkte jag säga.

Vad MFEX är

Jan: Vi testar tillsammans.

Daniel: När du begär att köpa en fond, så skickas den fondordern en gång om dagen. Det finns olika brytpunkter, det är ofta runt lunch. Då skickas den fondordern till MFEX.

Jan: För att förklara vad MFEX är.

Daniel: Ja, förlåt, absolut. MFEX skulle jag säga, i det här fallet, skulle på ett sätt kunna jämföras med en börs. Alltså fonder, det är inte riktigt sant. Men jag skulle också kunna kalla det för någon form av getingmidja mellan alla olika distributörer som vill komma åt en massa olika fonder. Så går de genom MFEX i det här läget.

Jan: Så det är lite som en infrastruktur för fondhandeln.

Daniel: Så fondordern skickas dit. Och sedan ska din order betalas för. Och då går dina 100 kronor från Danske Bank hos oss, genom, här är också lite av en svart låda för mig, exakt hur det fungerar på MFEX. Så vi får missa något där. Men de här pengarna går genom MFEX till fondbolaget. Och även fondbolaget får egentligen aldrig hålla kontanter, för de har ett förvaltande institut.

Jan: Ja, alltså ett litet fondbolag.

Daniel: Det finns ju fondbolag som är, det är klart, det är ganska krävande för de tillstånden, men du kan ändå ha ett fondbolag på två och tre anställda. Det är inte så att de får ha dina pengar på sitt konto.

Jan: Nej, de måste också ha en bank.

Från order till fondandel

Daniel: Så egentligen går pengarna till den banken då. Och sedan ska de placera de här pengarna som hela tiden kommer in. Alla nya insättningar som görs ska ju placeras, det ska köpas aktier för dem. Och då gör de ett köp på de olika börserna, eller vad det nu är för tillgångar de vill investera i. Och där fortsätter det ut.

Jan: Där är det ytterligare kanske...

Daniel: Exakt, vad Stockholmsbörsen gör där, då får vi ta in en annan gäst på. Men dit. Och sedan handlar det om, okej, nu gäller det att hålla koll på att du faktiskt har köpt de här fondandelarna. Då har vi ett depåinstitut som heter Fondab. De håller koll på och har register på att du nu inte längre har 100 kronor, utan du har 1,068 andelar i TIN Ny Teknik. Och det är det som du ser, saldot hos oss, du har så mycket andelar, du har så mycket värde. Då kan man se hur mycket de här andelarna går upp och ner i värde, och det är det som blir din värdeförändring. Och sedan vill du sälja dem, ja, under banan, kontanterna kommer tillbaka till oss, eller till vår bank.

Jan: Är det därför det tar lång tid? Det är många steg för att man ska köpa en fondandel.

Daniel: Ja, det är flera steg.

Varför fondhandeln är så manuell

Jan: Man tänker att det bara ska ske automatiskt, och att det går ganska snabbt. Men det gör det inte. Det går inte på sekunder.

Daniel: Nej, man skulle bli mörkrädd om man såg hur mycket som är papper och så. Det kanske inte är en vanlig fondorder, inte längre papper, men det är fortfarande manuellt mycket i bakgrunden.

Jan: Men varför är det det? Varför gör man inte... Det måste vara lättare.

Daniel: För att det är gamla system.

Jan: Jag förstår att det är gamla system. Men varför har man gamla system då? Det är bara intressant. Jag har en kompis som sa till mig så här: Jan, om folk bara visste hur mycket av finansvärlden som görs i Excel-filer som ligger på olika datorer, så hade man blivit mörkrädd.

Caroline: Ja, därför att datorn kan krascha eller man har ingen backup.

Jan: Ja, Excel är ju inte... Det är ju lätt att göra fel i Excel.

Caroline: Ja.

Daniel: Och det sker mänskliga fel hela tiden.

Caroline: Ja. Absolut.

Jan: Så jag tänker precis som du, Caroline, någon borde tänka ut ett smidigare flöde.

Caroline: Jag tänker också för att man ska slippa felen. Det kan ju kosta dem som sitter med Excel om det blir fel. Man tänker, nu måste vi modernisera det här, det ska bli lättare för oss. Kanske mindre löneutbetalningar och så, till alla de som sitter med... Eller? Är det inte så att man skulle sparat pengar på...?

Att byta system medan planet flyger

Daniel: Nej, för det kostar ju... Folk kan systemen, och de systemen är integrerade med andra system.

Caroline: Det är jobbigare att göra något åt det än att göra nytt. Är det så det?

Daniel: Ja, men jag har ju liksom... Jag vill inte nämna företagsnamn, men jag har varit i kontakt med depåinstitut som har bytt system. Sedan kunde de inte byta system, så de fick rulla tillbaka det. Du vet, frustration hos de anställda, frustration under tiden du byter. Har du tur så går det på två veckor. Men under de två veckorna kan du inte göra några affärer. Eller ett annat, jag skulle ha ut aktier från en kapitalförsäkring. Då hade man bytt system, då gick inte det. Då skulle man vara tvungen att ringa. Och mäklaren var så här, ja, jag ber om ursäkt, jag kan inte skynda på detta, och det är ett helvete. Så det är en massa sådana saker. Det är ju det ena perspektivet.

Det andra perspektivet är att när det kommer aktörer som ni, som är digital first, så får man ju en enorm fördel gentemot många av de här andra. För man bygger system som har API, man bygger integrerade system. Och det gör att ni kan göra samma sak på 40 personer, som ett annat företag kanske behöver 100 personer för. Så det är klart att ni får en jättemycket större fördel.

Daniel: Ja, och det är precis som problemet med att byta ut eller bygga om system. Man drar liknelsen att bygga planet medan det faller. Så här skulle jämförelsen vara att bygga om planet medan det flyger.

När du har den här realtidshandeln, du kan inte bara stänga ner en vecka och byta ut systemet, utan du måste verkligen byta ut saker medan det fortfarande ska fungera.

"Du försvarar de gamla systemen"

Jan: Men jag tänkte att man kan ha ett flygplan som flyger bredvid.

Daniel: Det är nästan så man gör. Men det är enormt svårt. Sedan har du alltid de där specialfallen, som kommer, men jag vill ha det i den valutan, eller jag har det i den kapitalförsäkringen, på den banken, och så går det liksom åt skogen.

Jan: Jag tycker det låter som ursäkter från dig. Du försvarar de gamla systemen.

Daniel: Nej, men det är väl utvecklaren i mig som vet hur komplext det är, och när folk kommer och säger, men Jan, det är väl bara att byta, bara. Nja, nej.

Jan: Men, får jag runda... Så vi behöver inte hålla på med detta nu. Men om jag får runda tillbaka. När jag insåg det här, först blev det så här, oh shit shit, vad mycket jag inte kan. Men sedan när jag väl hade landat i det, så insåg jag, fan, alltså det är ändå någon som har tänkt till. För till exempel, när jag fick en fråga kring er de första gångerna, så var det så här, är Savr tryggt? Och då sa jag, ja, jag upplever det tryggt, för att Savr hanterar aldrig dina pengar. Savr kan inte bara gå in och sno pengarna.

Caroline: Ja, men det är väl det som är i frågan. Vad betyder det?

Varför Savr aldrig håller dina pengar

Jan: Nej, men det är tryggt, men jag menar som till exempel att fonderna förvaltar inte pengarna, för de har förvaltande institut. Ni förvaltar aldrig pengar, ni har aldrig pengarna på ert konto, utan ni speglar Danske Bank. Och sedan har ju, om jag inte minns fel, Danske Bank, eller de här förvaltarna, ganska stora krav på tillsyn och avstämningar, och att det ska stämma. Så det är många checks and balances, som jag tror att man många gånger inte vet om att man har.

Daniel: Nej, och man kan tycka mycket om Finansinspektionen och vi som jobbar med det och alla krav och regleringar på det. Men det är precis här som det kommer in, som du säger, alla de här tuffa kraven på alla aktörerna i hela den här värdekedjan är ju reglerade, övervakade och måste rapportera allting de gör. Och det ser ju faktiskt till att ta bort de här svaga punkterna. Som du säger, vi kan inte bara gå in och ta pengar någonstans. Vi kan inte slarva bort det. Eller även om vi skulle släcka lampan och gå hem, så gör det ingen skillnad. Pengarna ligger inte hos oss på det sättet.

Och det är också en fördel att det är nya aktörer som kan fokusera på att bygga bra produkter i stället, och ändå ha med sig den grundläggande infrastrukturen och tryggheten. Annars hade det varit, om vi var tvungna att bygga en hel bank för att ens komma ut med någonting, då hade det ju aldrig kommit någon ny aktör eller någon ny Apple-produkt.

Tjänstepension på gång

Jan: Precis. Bra. Jag tänker, någonting som jag också fick en fråga kring, är att ni erbjuder i dagsläget inte tjänstepension, aktier eller obligationer.

Daniel: Korrekt.

Jan: Jag tyckte jag läste någonstans att typ tjänstepension låg högt på din önskelista. Eller?

Daniel: Det stämmer. Nu börjar vi bli riktigt nära. Vi har hållit på att bygga i över ett år nu. Men vi börjar verkligen närma oss. Jag vill inte, mina utvecklare blir inte glada på mig om jag ger någon deadline. Men det är en ambition. Vi håller på, det är nära. Det kommer bli en väldigt bra tjänstepensionsprodukt.

Det finns egentligen två sätt, två affärer kring tjänstepension. Antingen så går du till de olika arbetsgivarna och säljer in att de ska sätta den löpande tjänstepensionen hos dig. Det är ju där som Max Matthiessen och Söderberg & Partners är väldigt bra på att få de olika stora arbetsgivarna att sätta in tjänstepension via dem. Den andra är att du som privatperson, som har en massa olika tjänstepensioner liggande på olika ställen från olika jobb du haft, ska kunna flytta in alla gamla försäkringar, flytta dem till ett nytt ställe där du betalar mindre avgifter och får mer att välja på. Och det är det som vi fokuserar på.

Flytta in gamla pensioner

Daniel: Du som kund hos Savr kommer att kunna väldigt enkelt, digitalt, flytta in alla gamla pensioner du har liggande, Skandia och Länsförsäkringar och SPP och allt vad de kan ligga i. Flytta in dem på det sättet för samma lägre avgifter som du får privat, få tillbaka kickbacksen även där. Och där kan det ju bli väldigt, väldigt mycket pengar i avgifter. Där är det hela vägen till pensionen, garanterat. Och du kommer att ha tillgång till hela vårt fondutbud också.

Det är ett problem med tjänstepension ofta, på olika ställen, att du bara får välja på de fonder som de har valt ut åt dig. Det kan ibland låta som, vi har valt ut ett gäng fonder åt dig, så att du inte behöver göra det, så du har bara de här 50 att välja på. Men det råkar vara de som vi får mest kickback från också, men det är framgången. Så det blir samma fondtorg då, även på tjänstepension.

Jan: Men jag tänker att vi ska ta lite läsarfrågor också. Caro, ska du?

Caroline: Jag kan läsa lite. Vanlig fråga, står här.

Jan: Ja, detta är en av de vanligaste frågorna som jag får.

Läsarfråga: flytta fonder utanför ISK

Caroline: Okej, den lyder: "Ska jag flytta mina fonder som inte ligger i en kapitalförsäkring eller ett ISK?"

Jan: Ja, alltså att man har sin fond, typ till exempel den här, säg Coeli Global, på ett ställe, och så betalar man 1,7 procent. Men om man säljer den, så kommer det utlösa en skatt. Och är det värt att utlösa skatten och flytta den till er och få den lägre avgiften?

Daniel: Då är det faktiskt så att det här är ganska nytt, jag tror vi släppte det här i somras. Vi kan faktiskt flytta in de här gamla aktie- och fonddepåerna nu. Så om du har dina fonder utanför en ISK eller en KF, så kan du flytta in det och då triggas det ingen skatt. För det säljs inte, det flyttas bara rakt in till oss. Så då kan du få den lägre avgiften på aktie- och fonddepåer rakt av, utan att trigga någonting. Och det är faktiskt, idag hör man ju bara om ISK. Det finns ingen som sätter pengar självmant i en fonddepå idag. Men jag tror det ligger nästan lika mycket pengar kvar i de gamla depåerna som det gör i nya ISK.

Jan: Men du, nu fick jag, detta visste faktiskt inte jag. Kan man flytta in... Nej, jag tänkte fel. Jag hade gjort det när jag tänkte. Jag tänkte om man kunde flytta in en fond som låg i en AF och sedan byta den, flytta in den i ett ISK, så tänkte jag nej, det blir väl skattefel.

Daniel: Den kommer du inte undan. Men om du bara vill komma åt den lägre avgiften utan att byta till en ISK, då kan du göra det.

Flyttverktyget med Tink och BankID

Daniel: Och då har vi ett verktyg, ett flyttverktyg, du trycker bara på vilken bank eller nätbank dina fonder ligger på idag. Sedan använder vi Tink och Open Banking och alla möjliga fräsiga verktyg i bakgrunden för att hämta, så du får se, här är de fonderna du har, och sedan kan du bara signera med BankID, så sker en helt automatisk flytt av dem in till oss utan att de säljs.

Jan: Men du sa att om de inte ligger i en KF eller en ISK.

Daniel: Mm.

Jan: Så de ligger i de här gamla...

Daniel: Ja, och då kan man bara flytta det. Utan att det utlöser någon skatt.

Jan: Men om man har det i en kapitalförsäkring eller på ett ISK, hur var det då?

Daniel: Har du en ISK så kan du göra precis likadant. Så då kan du också bara använda det här verktyget, så flyttas det automatiskt, så slipper du sälja, ta ut pengarna, sätta in pengarna och köpa det igen. Då är det bara en automatisk flytt, signerar med BankID så sköter vi resten. Kapitalförsäkringar har vi inte stöd för ännu. Det är också en sak som vi jobbar på. Så där kan vi inte ta in ännu. Men ISK...

Caroline: Det är bra att det är lätt att flytta. Det hade varit svårt för er, tror jag, eller svårare att få in nya kunder, om det hade varit svårt att flytta över.

Daniel: Precis, vi har ju väldigt mycket kunder som redan har fonder. Sex av tio svenskar har redan fonder. Så det handlar väldigt mycket om att flytta in smidigt.

Läsarfråga: varför tar flytten så lång tid?

Jan: Men när vi ändå är inne på flytt, vi har fått en del frågor kring det där. Vissa läsare har skrivit att det ibland tar väldigt lång tid med den här flytten.

Daniel: Vad är lång tid då?

Jan: Jag tror att ni på hemsidan skriver mellan 4-8 veckor. Och att det för några av oss skrev att det var stolpe in vecka 8. Men till er kredd så var det så att ni är duktiga på att informera. Men om jag får gissa, så tror jag inte alltid att det bara beror på er.

Daniel: Nej, det är väl lätt att skylla ifrån sig i det här läget. Men det stämmer, vi har haft långa tider på det. Och det är väl sådant här, jag skojar om att det är lyxproblem, att det är många som velat flytta in. Men det har faktiskt varit så att de som har flyttat ut, från andra håll, kanske inte riktigt varit beredda på det flödet och den mängden. Så det har varit den utflyttande sidan som inte riktigt hunnit med att ta hand om det här.

Jan: För, tillbaka, jag vet ju hur det ofta ser ut. Det är ofta en manuell process.

Daniel: Det här är definitivt en manuell process.

Jan: Ja, för det är ju sådant att man bygger ett system...

Daniel: Vi lägger inte mycket tid på att folk ska flytta ut sina pengar från oss. Det är inte högsta prioriteten. Och vi hade många, många tusentals flyttar över sommaren. Hur mycket som helst, och det var lite olika delar i den här värdekedjan som vi inte riktigt hann med. Men det har vi styrt upp nu och har börjat komma ikapp. Så de tiderna ska börja närma sig 4-8 veckor igen.

Pengarna ligger alltid kvar i marknaden

Daniel: Men det som är värt att nämna är att om du signerar att du vill göra en flytt, så ligger dina pengar aldrig utanför marknaden.

Jan: Nej, det tänkte jag fråga. Det är inte så att det tog 8 veckor, men då var mina pengar borta i 8 veckor och jag fick ingen avkastning?

Daniel: Nej, så är det inte. Pengarna ligger ju i fonden hela tiden. Det är bara det att det kan ta ett tag innan du kan börja se dem och hantera dem hos Savr i stället. Men under den tiden är dina pengar fortfarande i marknaden och trygga på alla sätt.

Jan: Men ligger de då hos den som man vill flytta från?

Daniel: Ja.

Jan: Och sedan när de väl har gjort det manuella... Men det läskiga är som vissa kunder beskriver, jag fattar ju detta om man inte är van och inte vet hur detta fungerar. Vi är ändå ganska insatta och vi kan tycka att det ibland är en svart låda. Kan du då tänka dig om man är ytterligare ett steg bak och inte har en aning, och så plötsligt gör man en flytt, och sedan försvinner pengarna från ens Avanza-konto, och så dyker de inte upp på fyra veckor hos Savr. Och då är man så här, var fan är mina pengar?

Daniel: Jo.

"Var är mina pengar?"

Jan: Men de sa också att ni var duktiga på att informera.

Daniel: Ja, vi har ju blivit duktiga på att informera, av behovet.

Jan: Jag fattar ju att folk kan bli stressade för mindre.

Daniel: Ja, absolut.

Caroline: Jag hade ringt och skickat mail. Om jag inte hade vetat så hade jag klart undrat.

Jan: Nej, men jag ska inte peka fingrar på alla här.

Daniel: Nej, och så skulle det ju inte vara. Tanken är ju att de ska försvinna från där du flyttar ut, och flytta in och så tätt inpå som möjligt synas hos oss. Men det var tider där det tog så lång tid på det utflyttande att det kunde se ut som att de inte fanns någonstans. Det är ju såklart stressande. Så det där har vi lappat ihop.

Jan: Och grejen, varför jag inte tar så allvarligt på er, är att jag vet, jag har pratat med andra aktörer än er, som upplevt precis samma sak. Till exempel, jag vet att när folk skulle flytta ut till Lysa eller Opti, så hade de samma problem. De sa att utskickande part vägrade signera, eller lade dem på hög, eller hann inte med dem.

Daniel: Ja. Så det är inget unikt. Och precis, det viktiga är att komma ihåg att pengarna inte är försvunna någonstans, utan man har koll. Det är bara att systemen ska uppdateras i rätt ordning, och det görs tyvärr manuellt.

Läsarfråga: belåning av depåer

Jan: Bra. Ska vi ta en fråga från Pellepannan och Big Mac? Kommer ni att erbjuda belåning av depåerna?

Daniel: Det är ingenting som jag ska säga ligger nära, det skulle jag inte säga. Om man tar ett steg tillbaka i den frågan, vad är vi intresserade av att bygga och varför? Så skulle jag säga att det vi vill bygga är den bästa känslan och plattformen för ett långsiktigt sparande, långsiktigt investerande. En annan vanlig fråga är ju om vi kommer göra aktier. Vi utesluter inte att vi kommer att göra aktier. Men då kommer vi göra det på ett sätt som handlar om ett långsiktigt sparande, långsiktigt investerande i aktier. Vi vill inte bygga en plattform som är för daytrading, trading, den typen av kortsiktigt spekulativt beteende, utan där bygger vi hellre en lite smalare produkt, kanske en avancerad ordning, som i många fall gör lite av allt, utan att fokusera på att bygga det som är långsiktighet. Och då är definitivt aktier med i den planen.

Och belåning, är det en bra långsiktig lösning, en långsiktig produkt? Det kan man ju diskutera, men om vi gör belåning kommer vi göra det på ett sätt så att det caterar för det beteendet. Så det är väl ett lite mer helikopterperspektiv på den frågan. Men det är så vi tänker, det är det som är visionen. Att alltid behålla långsiktigheten i allting.

Jan: Jag tycker att det är bra. Sedan skulle jag argumentera för att riktigt långsiktigt sparande, belåning, absolut en grej. För kortsiktigt så skulle jag, precis som du, säga nej, avråda alltid från spekulation.

Läsarfråga: valutaväxling

Jan: Ska vi ta en tuff fråga, Pellepannan? Det verkar som att ni på Savr är dyrare på valutaväxling än konkurrenterna. Och då får man ju också säga att valutaväxling sker i de tillfällen man köper en fond som inte handlas i SEK.

Daniel: Ja.

Jan: Vanligtvis dollar eller euro.

Daniel: Nej, men precis. Och det här är egentligen, jag tror jag har svarat på det någon gång tidigare, men det här är någonting som vi vill sänka. Så det är ingenting som är ett sätt att tjäna pengar på i stället. Det handlar om att vi helt enkelt fortfarande är så pass små, och vi har fortfarande vissa saker som vi behöver växa in i och bygga ut våra system och få bättre villkor på olika saker. Och vi kan inte få lägre valutaväxlingsavgift ännu. Vi tjänar inga pengar alls på dem, utan det är exakt vad det kostar för oss att växla. Så det är inget dolt sätt att tjäna pengar, utan det är någonting som vi förhoppningsvis inom väldigt kort, vi jobbar på det, kunna få ner till 0,25, som är väl standard.

Jan: Ja, men super. Och nu ligger ni på typ 1 procent, tror jag?

Daniel: En halv procent. Vi har lyckats få ner det till en halv procent.

Jan: Ja, för ni låg på en förut.

Daniel: När vi lanserade så var det det, nu har vi fått ner det till en halv, vi jobbar på det upp till 0,25.

Jan: Det kommer med. Men sedan tänker jag, det är väl mest när man handlar med börshandlade fonder. Har ni många i USD eller euro? Det känns som en majoritet av fonderna är ju i SEK.

Daniel: Ja, det finns ju så många svenska fonder. Det är ganska sällan, volymmässigt, som det är i dollar eller euro. Det är inte jättevanligt.

Läsarfråga: börshandlade fonder

Jan: Ska vi ta Jonas? Jonas här. Kommer ni erbjuda börshandlade fonder framgent? Jag kan tänka mig att ni har täckt börshandlade fonder och vad det är och innebär i många lägen. Du kan ta en kortis.

Daniel: Nu är jag inne på ditt område, hur känns det som sådär? Jag ska söka. Nej, men det är ju en fond som i stället köps liknande en aktie på en börs, en börshandlad fond. Du kan köpa den på ett annat sätt, köpa den i realtid, och lite andra skillnader. Men i princip är det som en aktie. Så det kommer komma, i så fall, med att vi öppnar upp för aktiehandel. Och en börshandlad fond, eller en ETF, är ju definitivt en bra produkt för ett långsiktigt sparande tycker vi. Så det skulle jag absolut säga är i vårt scope.

Jan: Bra. Alexander, ska vi ta Alexander, kör? Ja, har ni en iPad-app på gång?

Daniel: Nej, det skulle jag inte säga att vi har. Det finns otroligt mycket saker man vill göra. Men vi har bra koll på hur många som använder iPad jämfört med iPhones, datan. Vi håller ögonen på datan och beteendet hos kunderna. Jag förstår att är man ett iPad-fan så vill man ha det, men det är rätt ovanligt faktiskt.

Jan: Vad är, de flesta kör telefon?

Daniel: Ja, 85 procent.

Läsarfråga: app eller webb?

Jan: Nu kommer det ju framkomma min okunskap här, men jag är ju alltid så här dator first. Jag använder ju alltid datorn i första hand och telefonen i sista hand. Har ni någon app som är en dedikerad app, eller är det att man loggar in via...?

Daniel: Nej, vi finns både på iOS och Android. Så det finns en riktig app. Så iOS, Android eller mobilt webb. Och Savr.com på webb, eller på dator. Det går ju att använda, som allt. iPad kan man ju använda, men vi har inget dedikerat, nej tyvärr.

Jan: Ska vi ta nästa? Ja, ta du.

Caroline: Det är du som tycker att du ska moderera frågorna.

Jan: Nej, men du behöver inte. Du kan ta dem.

Caroline: Vi tar dem rakt upp och ner. Max Fredrik: "Jag upplever att ni ibland är lite sena med uppdateringar av fondkurser jämfört med till exempel Avanza."

Jan: Så fondkurser kallas ju också för NAV-kurs. Det är vad fonden kostade igår då. Fondkurser uppdateras ju inte i realtid som en aktie, utan den uppdateras en gång om dagen.

Daniel: Vi får faktiskt våra kurser från MFEX och från fondbolagen. Så jag skulle säga att vi faktiskt inte är någon flaskhals. Ibland kan det vara vi som är senare, ibland är det någon annan som är senare. Det kanske inte är manuellt just med NAV-kurserna, men det är så många steg däremellan, så att det kan hända att ibland får vi inte dagens kurs från något visst fondbolag. Det kan hända oss och det kan hända någon annan. Så förhoppningsvis händer det inte oftare hos oss än någon annan. Men det är lite sådant med fonder.

Jan: Men jag brukar, vet du vad, där brukar jag faktiskt när jag får sådana frågor säga, det är svårt att både vara först, billigast, ha högst tillförlitlighet och längst erfarenhet.

Läsarfråga: hur hanteras dödsfall?

Caroline: Ja, då har vi en fråga från John Doe. Den här personen vill veta hur ni hanterar dödsfall av kunder som investerar hos er. Är ni digitala i dessa rutiner eller krävs det massa papper och snigelpost? Upptäcker ni dödsfallet automatiskt, eller måste efterlevande komma med en pappersbunt?

Daniel: Vi upptäcker det inte automatiskt, men avtagare kontaktar oss, och så får man instruktioner om precis hur man går till väga. Det händer ju tyvärr när man får volym också. Vi har en process för det, men det är bara att kontakta oss digitalt, så får man instruktioner.

Jan: Apropå sådana saker man inte tänker på när man startar, att man ska ha en process. Om man startar ett sådant här bolag för fem år sedan, så var inte detta det man tänkte.

Daniel: Nej, det första man tänkte på. Men gud ja, sådant där händer hela tiden.

Läsarfråga: egna fonder?

Caroline: Alexander undrar, ser ni några planer på egna fonder, passiva eller aktiva?

Daniel: Nej, det har vi faktiskt inte. Och det är en ganska viktig grej för oss att inte ha det. För det man ser nu, skulle jag säga, är ju hos Avanza och Nordnet, som också är de två exemplen, att man tittar på, okej, men vad är deras långsiktiga strategi nu då om kickbacks är på väg bort? De tjänar väldigt mycket pengar på kickbacks idag, och de behöver se, ska vi fortsätta ha en bra affär. Då skulle jag säga att de väljer lite den här strategin att ta fram fler och fler egna fonder. För fördelen med att ha en egen fond är att då behöver du inte dela med dig av någon kickback, utan då behåller du hela avgiften själv.

Den här modellen har man ju sett i helt andra branscher när någon aktör eller distributör blir väldigt stor. Ska vi ta ett annat exempel, vi tar Ica. De har ju tagit fram fler och fler egna Ica-produkter. Så i stället för att dela på intäkten med Barilla eller Santa Maria, så tar du fram Ica-pasta, Ica-tacokrydda, och så sätter du det på bästa stället i hyllan, har det någon krona billigare, men du behåller hela marginalen själv. Supersmart när du har en jättestor distribution. Amazon har gjort samma sak.

Oberoendet som löfte till fondbolagen

Daniel: Och det är väl lite det man ser med Avanza, som tar fram väldigt mycket egna fonder nu. De har ju till och med gått in i aktiva, med småbolagsfond och teknikfond och liknande. Och det är väl ett smart strategiskt drag av dem. Men problematiken då är lite det här med oberoendet. Det blir liksom en annan twist på det stället, du säljer dina egna produkter på bästa stället, och andra oberoende fondbolag hamnar i baksätet. Så där tror vi, jag nämnde innan att vi vill vara den här lite oberoende, fria, öppna marknadsplatsen, och där är det rätt viktigt för oss att vi undviker intressekonflikter så mycket som möjligt. Ett steg i det är att inte ha egna produkter, utan bara låta kunderna själva objektivt välja bland alla fonder som finns. Så nej, det är väl också ett av de löften vi gett mot fondbolagen, att vi inte vill konkurrera med dem.

Jan: Ett långt nej blev det på den frågan.

Läsarfråga: varför så få indexfonder?

Jan: Paul Nilsson undrar, varför har Savr så lite indexfonder?

Daniel: Ett problem med indexfonder är ju att om de har så pass låg avgift redan, så ligger den här kickbacken och plattformsavgiften så pass nära varandra. Det var därför som vi inte fick till Länsförsäkringars fonder först. Nu har vi, förhoppningsvis är det en lite äldre fråga, för ganska nyligen fick vi äntligen in alla Länsförsäkringars indexfonder. Så nu har vi väldigt bra på fötterna där.

Jan: Vi har ju Plusfonderna också, vet jag, som jag också gillar. De är väldigt populära. Där tror jag till och med att du får lite rabatt på dem också.

Daniel: Jag tror det var en eller två punkter.

Jan: Ja, något sådant.

Daniel: Nu ska det vara bättre.

Jan: Ja.

Läsarfråga: ser sidan ut som en spelsajt?

Caroline: "Är det ett medvetet val att få sidan och appen att se ut som en spelsajt, podcastplattform eller hotellsajt?" Det var angående din...

Daniel: Spelsajt skulle jag inte hoppas att det ser ut som.

Jan: Jag tänker nog att personen försöker säga att den ser lite kul ut. Eller någonting, jag vet inte.

Daniel: Ja, men vi har ju försökt, faktiskt medvetet har vi gjort det, försöka göra det lite roligare och kanske ta bort den här Excel-liknande upplevelsen.

Jan: Ja, lägga in lite grafik och så.

Daniel: Så det har väl varit medvetet.

Jan: Men har ni till exempel mycket att folk omsätter sin portfölj, eller att de byter ofta? Jag kan ju alltid bli så där nyfiken. När jag pratade med Lysa så sa de, du vet, det vi inte trodde var att folk hoppade in och ombalanserade flera gånger om dagen. Så de var så här, ja, till slut fick vi ju hindra det, att du bara fick ändra en gång i veckan. Har ni också att folk loggar in och gör mycket fondbyten? För jag tänker, för er borde det egentligen inte spela, ni tjänar ju inte mer pengar på att folk väljer en dyrare fond. Där finns ju ingen uppsell, du vet, du har denna, men om du byter till denna.

Daniel: Nej.

Aktiva sparare sparar mer

Jan: Nej, man skulle kunna säga att vi kan se på det på två olika sätt. Det äldre sättet att se på det är lite så här, okej, bara låt kunden vara, om de inte loggar in då kommer de inte sälja, och då kommer de glömma bort att de har sina fonder, och på det sättet bara...

Caroline: Det är bra för dem, pengarna.

Daniel: Då behöver vi inte göra någon aktivitet, bara låt dem vara. Men vi tror väl nästan mer faktiskt att om du ändå intresserar dig och vill vara lite aktiv i ditt sparande och ditt investerande, i slutändan tror vi att det blir en nettopositiv effekt, och att du kommer spara mer om du faktiskt tycker det är kul. Du går in och sätter dig in i investeringar och läser, och du följer vad som händer. Då kommer du prata med andra människor om det, du kommer se över ditt sparande, och du kommer spara mer. Så även om vi inte på något sätt varken tjänar pengar på eller vill uppmuntra att du ska gå in och köpa och sälja och köpa och sälja, vi tjänar inte mer för att du köper och säljer.

Jan: Nej, jag tänkte tvärtom.

Daniel: Nej, precis.

Jan: Men som du säger att man kanske intresserar sig lite mer. Är det också så att ni designar sidan utifrån det? Att om man är inne och intresserar sig mycket för sina pengar, att man då får kanske mer innehåll och vet att man kan läsa den här, jag kan sätta mig in mer. Är du med på vad jag menar?

Tätare relation mellan sparare och förvaltare

Daniel: Jag är med på vad du menar. Där har vi väldigt mycket saker vi vill göra som vi inte har gjort, som vi var inne och täckte lite där. Jag skulle vilja få en tätare relation mellan spararen och förvaltaren. Man tar vissa, de som är riktigt duktiga på det här, jag tycker att Carl och Erik på TIN är väl typexempel. De är duktiga med social media, de har livevideosändningar, och de engagerar hela tiden sina kunder, sina investerare med vad de skapar, den här känslan. Okej, de är faktiskt ute och träffar bolag, de är ute och verkligen gör saker för min fondavgift som jag betalar, och sedan berättar de om vad de gör. Jag skulle vilja bygga in det mer i Savr-upplevelsen, så att du faktiskt kan logga in och kolla, okej, jag har fyra fonder, alltså jag har fyra team här som jobbar för mig, och ibland kan jag bara komma in, logga in och kolla vad de gör. Har ni tagit något beslut, har ni varit ute och träffat något bolag, vad tror ni på för trender? Den känslan hade jag velat skapa mer. Vi är inte där nu, men...

Jan: Framför allt gäller det, för mig, ganska konservativa förvaltare. Jag har ju pratat mycket med Andreas och Henrik om det här, i Coeli Global. Jag vet att Henrik var högst skeptisk. Du vet, ni kan ju ta en bild när ni är ute och träffar ett företag. Jag är ingen sådan som gör sådant på Instagram. Men jag bara, du vet, fast vi är några som tycker om att göra det. Nu har de gjort det i ett år, alltså det är ganska roligt.

Förvaltare som engagerar sina sparare

Daniel: Ja men det, ja verkligen. Och jag tror att det är fler och fler som börjar inse det, men det är fortfarande väldigt få som gör det. Vi har ju nämnt Erik Strand, han är ju också otroligt duktig på att engagera sina investerare. Jag tycker Protean, som också är duktiga på det där. Och vi märker att det är ju de populäraste fonderna på plattformen. Så det finns ju ett värde för dem att jobba på att ha ett förhållande till sina...

Jan: Verkligen.

Daniel: Och fler och fler börjar inse det. Men det är ganska svårt, framför allt om det sitter i gamla, torra varumärken och torra hemsidor.

Jan: Som ditt tips, jag tycker det var ett bra tips, att gå in och prenumerera på nyhetsbrev. Du satte in hundratusentals kronor till ett litet gäng som tar hand om dina pengar, det minsta du kan göra är ju att kanske signa upp på nyhetsbrev och se lite vad de sysslar med.

Daniel: Du sa att de var bra nyhetsbrev också, för det mesta?

Jan: Jag kan vara så att jag inte läser vissa nyhetsbrev ens. För jag tänker, det kommer vara tråkigt. Okej, nu får vi ta det med en nypa salt, jag får inte så många nyhetsbrev, men de jag får säger jag, jag läser det sedan. Men om det är så att din uppfattning, för vi har ju samma...

Daniel: Nej, de är inte så bra som företag som jobbar med digital marknadsföring.

Jan: Nej, det är de inte.

Investor relations för fonder

Daniel: Men om man nu är intresserad av ämnet, man gillar till exempel Carl eller Erik som kör TIN Ny Teknik, man gillar ny teknik, då är det ju roligt att höra lite bakom kulisserna.

Jan: Om man nu investerar, direkt investerar i aktier, ring in på en sådan här kvartalsrapportsdragning, eller ring till vd:n och lyssna. Det är ju deras jobb. Stora företag har ju så här investor relations. Deras uppgift är ju att vara i relation med dig som investerar. Men ofta har Avanza och de här gjort att det är en sådan distans, att vi inte tänker på att detta är mitt team, detta är ändå mina surt förvärvade pengar. Det är trots allt biljarder vi ska veta.

Daniel: Ja, men jag tycker det är ett jätteintressant ämne, det med investor relations.

Jan: Ska vi ta de sista tre, fyra frågorna här? Vad har vi här nu? Erik. Ja, precis.

Läsarfråga: fler Vanguard-fonder?

Jan: Erik undrar, finns det planer på att ta in fler Vanguard-fonder? Jag tänker specifikt på Vanguards Admiral Shares-fonder, som har riktigt låga avgifter, men som kan kräva en första investering på upp emot 100 000 kronor. Jag har sett att ni är bland de första som tog in Vanguard-fonder. Men sedan, jag tror ni har tre, och de är ändå ganska dyra.

Daniel: Ja, vi har planer på att ta in fler Vanguard-fonder. Vi har nämnt Vanguard några gånger nu. Man kan väl säga att det som är unikt med Vanguard, och anledningen till att vi är de enda och de första som har det, är att de by policy inte ger kickbacks. Överhuvudtaget, någonstans i världen. Och om man inte ger kickbacks, då har det inte funnits någon som har velat ta in dem i Sverige. Alla vill ha kickbacks. Så när vi öppnade, så hörde de av sig till oss och sa, äntligen finns det en plattform i Sverige som inte behöver ta kickbacks. Och då blev vi först med dem.

Och det är någonting som kallas för nettoklasser, clean share. Det vill säga att fonden kostar redan hälften. Du får inte, den kostar inte först 1,50 och så får du tillbaka 0,75. Utan en clean share hade då kostat 0,75 från början, och så finns det inga kickbacks överhuvudtaget. Och det är så det fungerar i ganska många delar av Europa nu för tiden, man tar bort kickbacks. Så att det är som en bra Vanguard, och det är därför som jag tror fortfarande bara vi som har dem. Men vi ska försöka få in fler, absolut.

Läsarfråga: aktie- och fondkonto

Jan: Vi har en sista fråga här, Steff. Varför får man inte ha ett aktie- och fondkonto? Men det kan man väl nu?

Daniel: Precis, så det löste vi faktiskt i somras.

Jan: Det är ju fortfarande väldigt, väldigt ovanligt att man...

Daniel: Att man har kvar eller?

Jan: Nja, att man startar ett idag.

Daniel: Men jag säger att det ligger, och jag såg någon siffra, jag tror det är närmare 400 miljarder någonting, som fortfarande ligger i gamla aktie- och fondkonton. Och det är ju ofta för att man inte vill realisera skatten. Men då har vi det här flyttverktyget, så att du kan flytta in det, det blir ingen skatteeffekt, och då kommer du också åt de där avgifterna.

Jan: Jag tänkte också säga en grej som du sa att ni håller på med, men inte riktigt har släppt än. Det är ju det här, vad sa du, ett verktyg som ska hjälpa till att sätta ihop en fondportfölj.

Verktyg för att sätta ihop en portfölj

Daniel: Precis, precis. Så det vi ser är att idag har vi byggt hela den här fondbutiksupplevelsen, du kan bläddra och hitta olika temastrategier. Men du behöver fortfarande sätta ihop din egen portfölj. Du behöver göra det här med att balansera risk och exponering, som såklart kan vara svårt. Så det är också någonting vi bygger nu, att ha lite verktyg för att hjälpa dig med det. Då släpper vi det första, och det är inom väldigt kort här, så att du egentligen säger, filtrera på vad som är viktigt för dig. Är det högst Morningstar-betyg, är det låga avgifter, eller är det hållbarhet? Och på vilken horisont sparar du? Och då filtreras de fram, lämpliga fonder som passar det. Och då kan du enkelt...

Jan: Kommer man kunna ha så här ombalansering mellan dem? Att du säger att jag vill ha 60-40 aktier-räntefonder, till exempel, att den håller det.

Daniel: Då kommer ju utgångsläget komma, när du sätter en horisont så tar vi den, så får du fram den balanseringen. Men att löpande göra det åt dig, då blir det en diskretionär förvaltning. Det blir en lite annan sak. Men med det sagt så kan det absolut vara någonting som vi tittar på att göra. Men det här är ett första enkelt sätt att bara få ihop en portfölj på fyra, fem fonder. Så kan vi göra det enklare.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: Vi brukar ha en sådan här fråga: sämsta rådet i finansbranschen, eller sämsta rådet du har fått som företag? Vi har inte ens pratat om din företagsresa, men det får bli ett annat företagsavsnitt. Är det något råd som du vet, detta ska man fan inte lyssna på?

Daniel: Nej, man får ju en hel del sådana, framför allt i början. Det är väl en balans mellan att, nu ska jag lyssna på de som har gjort den här typen av saker och resor innan, lyssna på dem. Men den naturliga reaktionen, om du kommer med en affärsidé till någon, och den är lite halvgalen kanske, som Savr då, det första de personerna tänker på är ju alla anledningar till varför det inte skulle fungera. Det är liksom, har du tänkt på det här, och det kommer inte gå på grund av detta och detta. Personen i sig vill ju inget illa med det, vill ju väl, och vill ju att du ska uppmärksamma dig på de här problemen. Men det är tufft.

Jan: Och ändå bara så här, det kan döda.

Daniel: Ja, det kan döda för väldigt många. Och oftast är det ju de som är en närmast.

Jan: För det är ju de som tycker om en mest.

Daniel: Som vill avråda. Eller berätta om alla problem.

Magkänslan: när lyssna, när köra på

Jan: Nej, men det är inte svart eller vitt där.

Daniel: Så det är att, hur enveten och stark du än är, och du känner att jag kan övervinna alla hinder. Jag menar, ibland har personerna såklart rätt. Ibland finns det saker som du ska lyssna på. Don't do this. Men ibland måste man ändå gå sin egen väg, eller hur, och prova den, så att man kan komma dit sedan, 40 år senare, och säga, ja okej, ja det var kanske rätt, men det andra gjorde jag bra. I told you so, som man kan säga.

Jan: Nej.

Daniel: Så där är magkänslan på, när man ska push through och när man faktiskt ska lyssna och ta ett steg tillbaka. Och den balansen är ju tuff. Men ja, i många lägen så har jag kört på i alla fall.

Jan: Ja, jag brukar också tänka så här, vad är det värsta som kan hända? Det är en lek.

Likheten mellan att träna och att spara

Jan: Men du, nu var det en grej som bara slog mig med researchen. För jag ska släppa dig snart, men jag tycker det är så mycket spännande. Du hade ju en träningsapp innan, och så tror jag att du skrev så här i någon intervju, jag har läst så många intervjuer som du har gjort, ja, men det är rätt många likheter mellan att få människor att börja träna och att få människor att börja spara.

Daniel: Ja.

Jan: Vad är likheten?

Daniel: Likheten. Man kan väl nästan titta på januaribeteendet.

Jan: Ja, det är väldigt likt. Nu ska jag minsann spara.

Daniel: Nu ska jag minsann springa maraton. Ja, det är ungefär samma psykologi och samma säsongsbeteende i det. Det ser vi i datan supertydligt, det är vi faktiskt. Det ena är det, och det andra är väl lite det här med, vad säger, instant gratification och den långsiktiga gratification. Det kan vara tufft nu att träna, för det är jobbigt. Och det kan vara tufft nu att spara, för du tar pengar från någonting som är kul och placerar det i någonting som du får nytta av längre fram. Det är samma sak med träning, det är svårt att se det framför sig.

Du behöver ta den smärtan, som det handlar om i träning, men i sparande handlar det om att du får göra kompromisser.

Smärtan i både träning och sparande

Jan: Ja, du behöver liksom... Man behöver verkligen visualisera eller bita ihop.

Daniel: Du behöver ta den smärtan, som det kanske handlar om i träning, men i sparande handlar det om att du får göra kompromisser. Alltså någonting, det finns något kortsiktigt som hade varit jäkligt kul att göra. Det hade varit roligare att åka på semestern och köpa den här prylen. Du får göra den kompromissen, det uppoffrandet, för en långsiktig gain. Den psykologin tycker jag är väldigt lik träning.

Jan: Sedan skulle jag absolut säga att det är rätt mycket smärta i sparande också. När man ser corona, 30 procent ner på tre veckor, då är det i alla fall i mitt livs smärta.

Daniel: I mångas liv.

Jan: Ja, precis.

Avrundning och tack

Jan: Du, Daniel, fantastiskt att få höra. Vi har ju pratat mer än en och en halv timme. Det känns som att det är mycket vi hade kunnat prata om, företagande och mål, vad är målet i livet, att bygga vidare. Men jag tänker att det får bli ett kommande, ett annat avsnitt. Och framför allt, stort tack för att ni gör detta med Savr. Jag tycker detta är jätteviktigt. Framför allt för att det sätter dessutom, apropå det som vi pratade om, pressen på andra, att det blir liksom...

Daniel: Den hälsosamma pressen.

Jan: Den hälsosamma pressen. Och det är ju roligt också att ni får, att folk uppskattar det.

Daniel: Och jag blev ju glad, för jag testade och sedan var det så här, jag saknar mina indexfonder. Jag kommer fortfarande ihåg det samtalet. Jag har haft det efter mig sedan dess. Och sedan ringde din kollega och bara, ja, ja, nu har vi Länsförsäkringar. Du är typ den första vi ringer. Jag bara, åh, toppen.

Jan: Sedan ringde du. Det är fantastiskt roligt. Stort tack, och hoppas att du vill komma tillbaka senare.

Daniel: Absolut. Tack så mycket.