Effektiva marknadshypotesen och dess begränsningar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Marknaden är varken helt effektiv eller helt ineffektiv
2. Vilka avsnitt du bör lyssna på först
3. Det här är Howard Marks idéer, inte våra
4. Att tänka annorlunda räcker inte, du måste ha rätt
5. Michael Burry och The Big Short
6. Svarta svanar och Mark Spitznagel
7. Forumet svarade med över 200 kommentarer
8. Tesla, Hertz och hur marknaden värderar
9. Marknaden är full av känslor
10. PSG-metaforen och att slå tant Agda
11. Tur kontra skicklighet över tid
12. Kärnan: det är inte enkelt att slå index
13. Det andra alternativet: bli en bättre schackspelare
14. Hegel och feedbacken om att vi grälade
15. En värderingsfråga: effekt eller utmaning
16. En minut reklam för communityn på Patreon
17. Idag: den effektiva marknadshypotesen
18. Antagande ett: många deltagare med samma information
19. Antagande två: information prissätts in direkt
20. Antagande tre: ingen kan konsekvent hitta felen
21. Aktiemarknaden går upp, men varje transaktion är ett nollsummespel
22. Antagande fyra: ingen free lunch utan högre risk
23. Sammanfattning av hypotesen
24. Marks reflektion: efficient betyder snabb, inte rätt
25. Investerare reagerar snabbt, men har inte alltid rätt
26. Vad betyder "rätt" egentligen?
27. Värdeökningen som inte motiveras av vinsten
28. Icke-konsensus räcker inte utan rätt timing
29. Svårigheten: hur vet jag att jag har rätt?
30. Indexfonden ger dig genomsnittet, vilket räcker långt
31. Svårt att dra andra slutsatser av samma information
32. Har alla verkligen samma information?
33. Men proffsen har samma verktyg som varandra
34. Att Warren Buffett är en kändis bevisar hur ovanligt det är
35. Som att köra till jobbet kontra att åka ut i rymden
36. Warren Buffett har också "fuskat"
37. Riskpremier i olika tillgångsslag
38. Antagandet att skicklighet inte existerar
39. EMH-fundamentalisternas två standardsvar
40. Vissa marknader är väldigt effektiva
41. Socialt accepterade marknader är effektivare
42. Förståeliga tillgångar prissätts effektivare
43. Caroline fastnar i porr-, vapen- och vindkraftsbolaget
44. När är marknaden ineffektiv?
45. Marks kopplar ihop second level thinking och ineffektivitet
46. Stämmer antagandena om investerarna?
47. Alla investerar inte i alla tillgångar
48. Kännetecken på en ineffektiv marknad
49. Stora bolag rör sig bara någon procent
50. Ineffektiva marknader ger inte gratis vinst
51. Ingen marknad är helt effektiv eller helt ineffektiv
52. Respektera marknadseffektiviteten också
53. Regulatoriska begränsningar gör marknaden ineffektiv
54. Frågorna en sund investerare ställer sig
55. Vet du verkligen mer än säljaren?
56. En Bloomberg-terminal gör dig inte till en bättre investerare
57. Frågorna kräver ödmjukhet
58. Storskogen: varför kunde inte fonderna gå in tidigare?
59. De bästa affärerna finns där andra inte kan eller vill agera
60. Michael Burry blev stämd för att vara tidig
61. Dags att runda av
62. Marks helikopterperspektiv hjälper en att tänka
63. Tips på communityn och nästa avsnitt

Marknaden är varken helt effektiv eller helt ineffektiv

Jan: Det är det som jag gillar så mycket med Howard Marks syn, att det inte är antingen eller. Antingen att marknaden är totalt effektiv och att det inte går att slå index, så att man bara måste ha indexfonder, eller att marknaden är totalt ineffektiv och att det är enkelt att slå index. Nej, det är en gråzon. Och genom att känna till den här gråzonen kan man tjäna pengar på det mest effektiva sättet.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 227, och idag fortsätter vi på vår serie om...

Caroline: Du bara skrattar. Säg vilken serie det är.

Jan: Ja, men det är vår serie om vad som krävs för att slå index, utifrån boken av Howard Marks som heter "The Most Important Thing". Vi gjorde det, jag tror det var avsnitt 224, och vi kommer prata lite om fortsättningen. Det jag tänker att vi har fått feedback på, och som vi ska bli tydliga med, är att detta inte är ett nybörjaravsnitt. Detta är inte det första avsnittet du ska lyssna på, kanske inte ens det andra eller tredje heller.

Vilka avsnitt du bör lyssna på först

Jan: Utan detta är, vi brukar rekommendera avsnitt 99 för den som inte har lyssnat, som handlar om hur man kommer igång med sitt sparande, varför vi rekommenderar indexfonder och fondrobot. Och avsnitt 190, som handlar om de fyra hinkarna.

Caroline: Ja, hur man delar upp sin ekonomi, till exempel.

Jan: Detta är inte heller ett avsnitt om att byta strategi, utan det handlar om följande: om man vill anstränga sig på marknaden, om man vill spela det här spelet att slå index, det vill säga att vara bättre än de andra aktörerna på marknaden. Om vi vill spela i elitserien i hockey, hur spelar vi i elitserien?

Caroline: Ja, visst. Nej, jag skrattade lite åt att du sa hockey, för det är ju lite så. Du tog ett sådant exempel vid ett tidigare tillfälle, att det är lite som någon typ av sportarena där ute. Och man är lite från korpen och spelar med sina små aktier som man har. Och sen spelar man egentligen mot PSG, Paris.

Jan: Saint-Germain, där vi tog exemplet. De har lika många tränare som de har spelare, om inte fler. Man har inte samma förutsättningar.

Caroline: Nej, och ingen hade väl gått in och tänkt så här. Jag gjorde det lite, jag är med i en aktiesparargrupp, min lilla fotbollsklubb här, och vi tittar på aktier, och sen spelar man mot det. Men vi återkommer till det också, tänker jag.

Jan: Ja, det gör vi.

Det här är Howard Marks idéer, inte våra

Jan: Och sen ska vi naturligtvis säga att detta inte är våra idéer, utan det är Howard Marks idéer, som vi återspeglar med vår erfarenhet och våra kommentarer. Viktigt också att säga i de här sammanhangen att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, att detta inte är finansiell rådgivning och att mer information finns på bloggen, rikatillsammans.se/villkor.

Men jag tänker så här, om vi ska ta bara en kort repetition. Detta är en fortsättning på avsnitt 224, så man kan nästan hoppa tillbaka dit. Och eftersom detta inte är ett nybörjaravsnitt kommer vi inte heller förklara supermycket vad index är, eller de här termerna. Detta är ett fördjupningsavsnitt. Del 1, kommer du ihåg vad del 1 handlade om, Caro?

Caroline: Ja. Jo, det var det här med second level thinking, var det inte det?

Jan: Precis. Och second level thinking, om man skulle sammanfatta det i en enda mening, handlar om så här: du kan inte göra samma sak som alla andra och förvänta dig ett annat resultat. Du kan inte investera som marknaden och förvänta dig att få ett bättre resultat än marknaden. Så för att få superior return, för att få en bättre avkastning än marknaden, det vill säga än andra aktörer, behöver du tänka annorlunda.

Du kan inte investera som marknaden och förvänta dig att få ett bättre resultat än marknaden.

Att tänka annorlunda räcker inte, du måste ha rätt

Jan: Alltså att man behöver ha den här icke konsensus-synen. Och det räcker inte bara att ha icke konsensus-syn, för det är enkelt. Du måste dessutom ha rätt. Det spelar ingen roll att tänka så här: jag tror att Tesla ska gå ner. Det är ju en icke konsensus-syn. Och sen går den upp. Ja, men då har du ju inte...

Caroline: Du har inte tänkt rätt.

Jan: Du har inte tänkt rätt och du har inte tjänat några pengar, utan tvärtom, du har förlorat. Något som jag upplevde i somras, eller var det förra sommaren? Jag vet inte.

Caroline: Du har ju blankat de här Tesla-aktierna länge nu, känns det som.

Jan: Ja, men det var länge sedan jag gick ur den.

Caroline: Ja, det var bra.

Jan: Så det här med att tänka annorlunda, det är egentligen bara första steget. Det var väl det som kanske inte riktigt framkom i förra avsnittet, att det bara är första steget. När man väl har tänkt annorlunda, då kommer all research. Jag tog exempel på att vi gjorde en analys, jag och ett par kompisar gjorde en analys av Storskogen, eftersom vi har en ganska stor position i det. Och det var så här: ett, vi tänker annorlunda än marknaden kring det, men sen la vi nästan 100 timmar på en analys. Så tanken var enkel, det var researchen sedan som var mer jobb. Den analysen finns i forumet.

Michael Burry och The Big Short

Jan: Men sen hade vi faktiskt ett avsnitt som vi spelade in, men som inte publicerades, med Caspian, vår kollega. Och det var roligt, för han kastade två ljus till på det här med second level thinking på Michael Burry, som är en av huvudpersonerna i filmen The Big Short. Boken är av Michael Lewis och handlar om den amerikanska fastighetskrisen 2008, hur han var en av få fondförvaltare som redan två, tre år innan tänkte så här: fastighetsmarknaden i USA kommer att gå åt skogen, det är en bubbla. Och sen börjar han positionera sig mot det.

Caroline: Ja, och du tycker att det var...

Jan: Nej, det var ett exempel på second level thinking, och framför allt visar det också på svårigheterna med second level thinking. För du är ensam i din syn, du behöver ha rätt. Du vet, alla skrattade åt honom, alla trodde att han var idioten i rummet. Han blev till och med stämd, för hans investerare trodde inte på honom och ville ha ut sina pengar, och han stängde fonden. Det blev liksom katastrof. Jättebra film. Har man inte sett den filmen och är intresserad av ekonomi, så kan man se den.

Caroline: Jag minns det som att de förklarar lite sådana begrepp i den filmen också. Kändisar hoppar in och förklarar begrepp. Eller är det den, eller är det en annan film?

Jan: Jag tror att det är en annan. Jag tror den heter Inside Job.

Svarta svanar och Mark Spitznagel

Jan: Andra exempel som Caspian också kom med, det var Mark, inte Michael, Mark Spitznagel, på Universa, som vi hade i ett avsnitt för typ ett år sedan. Jag kommer lägga länk i beskrivningen där vi pratade om det här med svarta svanar utifrån Nassim Talebs bok. Vår syn är att svarta svanar inträffar mycket oftare än vad man tror, och då kan man tjäna 440 000 procent som de gjorde under coronakraschen. Och sen går de back varenda månad däremellan. Så det är också att ha en totalt annorlunda syn. När de får rätt tjänar de väldigt mycket pengar.

Så min poäng här är att second level thinking egentligen bara var det första steget. Och som vi skojade om, det var det första kapitlet i boken, det var bara typ sju sidor.

Caroline: Ett tufft kapitel.

Jan: Eftersom det är så mycket som kommer med det, om man själv ska ägna sig åt second level thinking. Alltså tänka flera steg i förväg kring en grej och sen dessutom ha rätt kring det. Det finns många olika steg. Det vet vilken schackspelare som helst.

Caroline: Ja, och det handlar om ytterligare 20 kapitel, och sen blev det mycket diskussion på forumet som jag tänkte att vi skulle ta. Och det handlar inte alltid om att man måste vara intellektuellt smartare, utan detta var bara ett steg. Sen handlar det om tålamod, erfarenhet, att undvika misstag, alltså hundra andra saker.

Forumet svarade med över 200 kommentarer

Jan: Men det var roligt, för förra avsnittet, 224, gav upphov till mycket diskussion på forumet. Vi har en tråd, som jag också länkar till i beskrivningen, där det var över 200 kommentarer. Så det var ett engagerande ämne. Några saker som jag reflekterade över: det är lätt att lura sig själv, det är lätt att tänka att man tänker på andra nivån eller tredje nivån, när man fortfarande är på första.

Caroline: Men det var ju också det som var svårt, att förstå vad second level thinking egentligen är.

Jan: Ja, precis. Och i förra avsnittet hade vi en massa frågor som hjälper till att identifiera det. Men den väldigt enkla frågan, eller det väldigt enkla lackmustestet, är så här: om informationen är känd av alla, så är den värdelös. Som Marks berättade, han tränade sin son i att vara investerare, och sonen kom bara: ja, men jag tror Ford kommer släppa en ny modell och de kommer öka försäljningen jättemycket och det kommer gå skitbra för Ford. Och då var Howard Marks, pappans, första fråga alltid: okej, skitbra, vem har inte den här informationen? Om det var allmänt känt, ja, men då är det inte en fördel gentemot andra spelare på marknaden.

Om informationen är känd av alla, så är den värdelös.

Tesla, Hertz och hur marknaden värderar

Jan: Och sedan var det också en sådan sak där jag hela tiden går fel, där jag gick fel bara förra veckan igen: att ta hänsyn till hur andra aktörer kommer bedöma informationen. Jag skrev här lex Tesla. Det kan man säga, du som bara lyssnar på avsnittet, om du vill kolla på bildspelet behöver du inte göra det, men det finns på bloggen. Där finns till och med en transkribering om man hellre vill läsa.

Tesla fick en order av Hertz, biluthyrningsföretaget. Tesla sålde 100 000 bilar på ett bräde. Och då var jag så här: ja, det var bra jobbat. Sen kom det också fram att de hade sålt bilarna utan rabatt. Så var jag: good on you, Elon Musk. Ordervärdet var väl ungefär 4 miljarder dollar. Så 40 miljarder kronor. Och då tänkte jag: ja, men allt är inte ens vinst, utan det är väl kanske 30 procent av det som är vinst på Tesla. Det är mycket, men det är fortfarande bara 12 miljarder kronor, eller 1,2 miljarder US-dollar.

Men aktiekursen, återigen, jag missbedömde hur marknaden skulle värdera det. Marknaden blev ju helt till sig och ökade värdet på Tesla med över 100 miljarder US-dollar. Och i min värld är det så här: okej, de tjänade de facto mindre än en miljard i vinst. Det motiverar inte 100 gånger högre värde på bolaget. Jag är notoriskt dålig på att inte ta hänsyn till hur andra kommer agera. Vad tänker du?

Marknaden är full av känslor

Caroline: Ja, jag tänker att det är så mycket känslor, verkar det som, på börsen.

Jan: Ja, precis. Och många samtidigt, många som samtidigt har samma känsla, då blir det så. Det är en sådan överreaktion.

Caroline: Ja, och ditt misstag är så här: nej, men alla är rationella. Alla tittar på vad detta är värt.

Jan: Ja, du är inte rationell heller.

Caroline: Nej, men det är klart. Just när du tänker där i den stunden, hur mycket de tjänar och sånt, det är bra. Då är du rationell.

Jan: Ja.

Caroline: Men vi är ju inte det, någon av oss egentligen, bara i korta stunder.

Jan: Ja, men absolut. Min poäng här är att jag är dålig på att ta hänsyn till hur marknaden kommer reagera på detta. För jag tänker så här: nej, men det där är ologiskt. I min värld är det totalt ologiskt att värdet på bolaget borde öka med 100 miljarder för att de har tjänat en miljard i vinst. Det är inte logiskt. Och den tanken kostar mig pengar, har kostat mig mer pengar än vad jag någonsin vill räkna på.

Caroline: Ja, vi går vidare.

PSG-metaforen och att slå tant Agda

Jan: Och sen har vi PSG-metaforen, kring att på börsen har vi inte som i fotboll att om du bara spelar en timme i veckan, då spelar du i division 7 eller i korpen, eller hyr en bana på lokala bandyklubben. Utan här spelar alla på samma plan. Och då var det många som argumenterade på forumet och sa: ja, men det räcker ju att du slår den andra småspararen, att du slår tant Agda där ute eller någon. Men det är inte heller sant, för det är inte som att tant Agda har lika mycket pengar som PSG. Så i en affär är det större sannolikhet att du möter de professionella förvaltarna, eftersom de har en större mängd pengar.

Så man kan inte tänka så här: om man är jagad av någon som vill slå ihjäl en, det räcker att man springer fortare än den som är trögast. Den metaforen funkar inte riktigt på börsen. För man måste mer tänka, hur är kapitalallokeringen, snarare än antalet. Du behöver inte vara bättre än 50 procent av investerarna, du behöver vara bättre än mängden pengar. Så det var också en sådan grej som var där.

Tur kontra skicklighet över tid

Jan: Och sen något som vi också var inne på, och som Howard Marks tar upp i dagens kapitel, är att du kan ha ett, två, tre, fyra, fem år som är bra på ren tur. Det är ju som att singla slant. Där kommer finnas ett antal personer som singlar samma i ett antal steg. Jag tror att Howard Marks skriver att tittar man rent statistiskt på det, så behöver man ha 64 års historik. Men grejen är att ingen förvaltar pengar i 64 år. Som i avsnitt 209, kommer du ihåg när vi hade pensionsexperten Christian Tjurhuvud? Han sa så här: när du har slagit index i tio år, då kanske du har något.

Caroline: För det var också poppis i två år. Då kan du fundera över om du ska ändra strategi.

Jan: Ja, eller behålla. Om du har slagit, då behöver du inte ändra strategi. Men om du har hållit dig till en strategi i tio år och den har slagit index, då kanske du har något där.

Caroline: Ja.

Jan: Folk på nätet gillar att publicera så här: åh, titta, jag har slagit index i ett år eller två. Då blev jag lite trött, så då publicerade jag också: jag har slagit index sedan 2014. Men grejen är att jag vet att det betyder ingenting.

Kärnan: det är inte enkelt att slå index

Jan: Och här kommer vi väl egentligen till kärnan, både i dagens avsnitt och i förra veckans avsnitt 224. Howard Marks poäng i boken är så här: det är inte enkelt att slå index. Jag säger inte att det är omöjligt, men det är inte enkelt. Och metaforen blir så här: hur slår man en schackmästare? Om jag tänker på hur man ska slå en schackmästare, så finns det två alternativ. Det ena alternativet är att man fuskar. Och då tänker jag inte att man fuskar genom att flytta pjäserna annorlunda, utan man fuskar genom att...

Caroline: Man har hjälp i örat, menar du? Av någon annan schackmästare?

Jan: Nej, det är inte så heller. Jag tänkte mycket enklare än så. Du spelar inte schack. Du tar med honom eller henne och springer 100 meter, eller slåss, eller gör något annat. Och hur översätter man det till börsen? Jo, man tar till exempel en indexfond mot småbolag, eller en så kallad faktortilt. Vi tar småbolag, eller vi tar värdebolag i stället för tillväxtbolag, eller vi använder hävstång, eller vi rör oss på en marknad som inte är effektiv, som är regulatoriskt begränsad. Alltså att man utnyttjar ett annat spel, helt enkelt.

Det andra alternativet: bli en bättre schackspelare

Jan: Det andra alternativet för att slå en schackmästare är så här: man tränar, man spelar sjukt mycket schack i hela sitt liv, man skaffar sig erfarenhet och man blir en bättre schackspelare än schackmästaren. Utmaningen som jag upplever här, när jag tittar på de här två, och den här serien handlar ju om alternativ två: hur blir jag en bättre schackspelare, hur blir jag en bättre schackmästare än andra? Jag upplever att den ansträngningen tar väldigt mycket tid, och jag har inte den uthålligheten, det intresset att spela så sjukt mycket schack att jag blir en bättre schackspelare.

Så därför, by default, gillar jag alternativ ett. Att nej, men då spelar jag inte det spelet, det där verkar tråkigt, det verkar svårt, det tar massor av tid. Ja, men hur kan jag fuska, hur kan jag utnyttja ineffektivitet på marknaden? Och det är det som dagens avsnitt lite handlar om. Det är ju det mycket vi gör på Patreon, till exempel. På Patreon pratar vi om vad jag kan göra för investeringar där jag vill ha en bättre avkastning än index och en fondrobot, men jag vill inte ta en onödigt mycket högre risk.

Hegel och feedbacken om att vi grälade

Jan: Och sen måste jag säga att det var lite roligt, för det kom till och med in citat av filosofen Hegel, och att detta kunde jämföras med sökandet efter den absoluta sanningen. Sen måste jag också säga, jag vet inte om du tänkte på det, men vi har fått feedback på förra avsnittet: ni grälade.

Caroline: Gjorde vi?

Jan: Ja. En lyssnare skrev så här: avsnittet hade med lätthet kunnat klippas ner. När Caroline och jag började diskutera huruvida det är en värderingsfråga att vilja vara smart eller inte, så spårade avsnittet ur. Tyckte alla. Men då var det användaren PQC som skrev faktiskt det jag tyckte var en klockren analys. Kan du läsa vad PQC skrev?

Caroline: Diskussionen kring om man bör ägna sig åt second level thinking eller ej ser jag som en ren misskommunikation. Som jag ser det kokar det ner till att Jan tycker att han inte får lön eller cash värt mödan för arbetet, medan Caro tycker att den intellektuella utmaningen, för djävel och annat gött, väger upp mellanrummet till lönen värt mödan.

En värderingsfråga: effekt eller utmaning

Jan: Ja, och jag tyckte det var en klockren analys på mig, att jag vill få så mycket effekt med så lite ansträngning som möjligt. Jag tänker så här: kan jag slå index på andra sätt än att göra jobbet, ja, då väljer jag hellre det sättet.

Caroline: Ja, men det är en värderingsfråga för dig och mig. Jag tycker ju det är roligt med gåtor och sådana saker, och du tycker så här: nej.

Jan: Jag hatar gåtor.

Caroline: Ja, men vi sitter ju ibland, Freja gillar gåtor, hon är tio.

Jan: Men var det analys på dig med, att du gillar?

Caroline: Ja, det var väl en ganska bra analys.

Jan: Och det är det som också blir roligt, för jag tänker ofta att index och fonder, det kan alla göra. Men när vi börjar prata om, vi har haft i de senaste avsnitten, ekonomisk frihet, som till exempel Monica-avsnittet, eller Elisabeth Svensson, då blir det ofta på värderingsnivå vad man tycker är kul, och som är unikt. Det blir lätt att man fastnar i de värderingsfrågorna. Bra. Så detta var lite recap på 224, lite kommentarer till det. Jag kan verkligen rekommendera tråden. Jätteintressant. Mycket bra kommentarer.

En minut reklam för communityn på Patreon

Jan: Så jag tänkte också, bara en kort minut reklam här, för vår Patreon-community. Vi har RikaTillsammans-community på Patreon, där vi nu faktiskt har väldigt mycket roligt. Vi har vår första träff planerad till 17 november i Stockholm. Vi har haft sådana här "analyserat tillsammans", digitala träffar, där vi tittat just på alternativa investeringar. Hur kan man göra om man har sitt sparande på plats, man har sin indexfond, man har sin fondrobot, och man vill komplettera med något? Ja, men hur kan man göra det? Vi har haft mycket diskussioner kring det, och mycket annat. Bokklubb.

Caroline: I forumet eller communityn?

Jan: Förlåt, i communityn. Gillar man det kan man titta in, hälsa, säga hej, vara med en månad. Gillar man inte det kan man naturligtvis lämna, det finns inga sådana här att du anmäler dig för alltid. På patreon.com/rikatillsammans kan man göra det, och det finns såklart länk i beskrivningen till dig också.

Caroline: Bra.

Idag: den effektiva marknadshypotesen

Jan: Så som sagt, boken bygger på Howard Marks, och boken har han sammanfattat utifrån vad han brukar skriva, breven till sina aktieägare från sitt företag Oaktree Capital. Och de här memon är nästan alltid läsvärda. Idag kommer det handla om den effektiva marknadshypotesen.

Caroline: Och detta är från boken?

Jan: Detta är från boken, detta är kapitel 2. Den effektiva marknadshypotesen, eller EMH, är den forskning som fick Nobelpris, som började på 60-talet och som vi bygger mycket av filosofin på, på bloggen. I korthet, vi kommer gå igenom exakt vad den är, men det är den som kommer fram till att det bästa man kan göra är att investera långsiktigt och regelbundet i alla företag, i alla branscher, i alla företagsstorlekar. Och att det kommer ge den bästa avkastningen över tid.

Jag tänker att du ska få läsa här fyra antaganden. Han skriver så här: den effektiva marknadshypotesen säger att, och detta är citat från boken, vi har tagit det på originalspråk på engelska, för jag upplever alltid att översättningar blir lite knasiga. Men vi kommer prata om varje del.

Antagande ett: många deltagare med samma information

Caroline: Okej, ett. There are many participants in the markets, and they share roughly equal access to all relevant information. They are intelligent, objective, highly motivated and hard working. Their analytical models are widely known and employed.

Jan: Ja, så här: på börsen finns det väldigt många deltagare och väldigt många investerare. De har ungefär samma tillgång till all relevant information. De är smarta, de är objektiva, de är motiverade, de jobbar hårt, och deras modeller är ungefär samma. Det är inte som att en analytiker använder en modell och någon annan använder en annan modell och kommer fram till ett helt annat resultat. Utan det är typ sådana här DCF-modeller, discounted cash flow, eller kassaflödesmodeller, eller så använder man ungefär samma nyckeltal. Så man säger att det är ungefär rättvist. Sen kommer nästa.

Antagande två: information prissätts in direkt

Caroline: Okej, två. Because of the collective efforts of these participants, information is reflected fully and immediately in the market price of each asset. And because market participants will move instantly to buy any asset that's too cheap or sell one that's too dear, assets are priced fairly in the absolute and relative to each other.

Jan: Så då säger man så här: eftersom den här informationen är tillgänglig för alla investerare, så kommer, om ett företag kommer med en vinstvarning, eller ett företag kommer med att vi kommer göra en högre vinst än beräknat, eller nu har vi köpt det här bolaget. I samma stund som den informationen når marknaden, kommer alla investerare antingen dra upp priset eller sänka priset, tills det hamnar i någon slags balans mellan köpare och säljare. Och då har vi ett rättvist pris i förhållande till andra aktier, men även ett rättvist pris i förhållande till det underliggande värdet. Det är som att när informationen sprids, då går marknaden från en jämvikt till en annan jämvikt. Marknaden är alltid i jämvikt. Make sense. Vad tänker du kring det? Är det något?

Caroline: Nej, vi kör på. Det var fyra stycken, eller hur?

Jan: Ja, där är två.

Caroline: Det känns som att då kan man börja säga något.

Antagande tre: ingen kan konsekvent hitta felen

Caroline: Tre. Thus, market prices represent accurate estimates of assets' intrinsic value, and no participant can consistently identify and profit from instances where they are wrong.

Jan: Ja, då säger man så här: marknaden har inte fel, eftersom det är rätt priser, vi är i jämvikt hela tiden, så kommer ingen deltagare att konsekvent över tid kunna hitta, kunna identifiera och tjäna på de tillfällen då det är fel, för tiden mellan en jämvikt och en ny jämvikt går så snabbt. Du kan ha tur och vara bland de första, men över tid är det slump, och du kan inte konsekvent alltid vara den som tjänar pengar på den här förändringen.

Caroline: Nej. Och särskilt, ja.

Jan: Och särskilt?

Caroline: Nej, men särskilt inte om all information sprids till alla aktörer samtidigt.

Jan: Vi kommer till det nu. Ja, du kan ha information som andra inte har, men det har också marknadens aktörer försökt stävja, för det är det vi kallar för insiderinformation. Om du har information som inte andra har, så får du inte handla på den, för då blir det inte rättvist gentemot andra.

Caroline: Nej, precis.

Jan: Vi har en lagstiftning som vill att det ska vara så rättvist som möjligt för alla aktörer på marknaden.

Caroline: Ja, också att man inte ska tjäna pengar på bekostnad av andra. På ett väldigt orättvist sätt, som insiderinformation ju är.

Aktiemarknaden går upp, men varje transaktion är ett nollsummespel

Jan: Och det var ju också, jag tror det var Christian eller Nightowl som påpekade det. Även om aktiemarknaden som marknad går upp över tid, eftersom vi har utdelningar, vi har det här drivet att vi vill växa, vi vill få det bättre imorgon än vad vi har det idag, så går aktiemarknaden upp. Men utan att någon behöver förlora på det. Det har kommit in vinster från utanför aktiemarknaden in på aktiemarknaden, när företag till exempel delar ut sina vinster. Men varje transaktion är ett nollsummespel. Om jag tjänar pengar på en transaktion, så måste någon annan förlora pengar på den transaktionen.

Caroline: Ska vi ta sista då, fjärde påståendet?

Jan: Ja.

Antagande fyra: ingen free lunch utan högre risk

Caroline: Fyra. Assets therefore sell at prices from which they can be expected to deliver risk-adjusted returns that are fair relative to other assets. Riskier assets must offer higher returns in order to attract buyers. The market will set prices so that appears to be the case, but it won't provide a free lunch. That is, there will be no incremental return that is not related to incremental risk.

Jan: Ja, så vad man säger här är att marknaden kommer hitta det här jämviktsläget, och där kommer den ge den bästa riskjusterade avkastningen. För om någon ser att avkastningen här är högre, att jag får en free lunch, då kommer man vara beredd att betala ett högre pris. Är man beredd att betala ett högre pris så sjunker den förväntade avkastningen. Och man är beredd att betala ett högre pris tills man kommer till den risk man upplever är relevant för den tillgången. Så på det sättet säger man att det enda sättet, enligt den effektiva marknadshypotesen, att få en högre avkastning är att ta en högre risk. Det vill säga att köpa tillgångar som är mer riskabla. Så ingen högre avkastning utan högre risk.

Detta är vad den effektiva marknadshypotesen sammanfattar. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja. Jag tycker absolut det känns förståeligt.

Jan: Om det nu är så att man tycker att det inte känns förståeligt, så kommer vi få veta det sedan i forumet.

Sammanfattning av hypotesen

Jan: Så om vi ska sammanfatta: det finns många investerare. Investerarna är som stora massan likvärdiga, i alla fall kapitalmässigt. De som har mycket kapital på marknaden är ganska lika. Det är inte som att någon som jobbar på JP Morgan är supermycket smartare än någon som jobbar på Goldman Sachs eller på SEB. Sen finns det skillnader, men det spannet är ganska litet. Eftersom informationen rör sig fritt kommer marknaden hitta jämvikt i förhållande till den informationen. För att kunna få högre avkastning måste man ta en högre risk, eftersom marknaden korrekt prissätter tillgångar. Och därmed kan man inte slå index, eftersom marknaden hela tiden är prissatt.

Alltså är det bästa man kan göra att köpa hela marknaden. Då får du alla tillgångar, alla bolag, alla branscher, i alla storlekar, i alla delar av världen. Det blir den logiska slutsatsen. Och detta är det man har byggt indexfondstrategin på.

Marks reflektion: efficient betyder snabb, inte rätt

Jan: Och då har Marks en reflektion på den här marknadshypotesen. Jag tycker detta är superspännande, för vad många andra böcker gör här, det är att de avfärdar den som fel. Det finns böcker som säger att marknadshypotesen inte stämmer, och så tar man upp några exempel för varför den inte stämmer. Och sen finns det andra böcker som säger att indexfonder är the shit, det enda som finns, och alla som försöker slå marknaden är fool's game, man är dum i huvudet, man har bara inte läst på.

Caroline: Är det inte bara bokbranschen, att man alltid ska ha någon sådan där extrem vinkling?

Jan: Nej, men det är inte bara det, det är investerare också. Och så blir det hela tiden det här kriget mellan indexkramare och aktiva förvaltare. Det är en pågående konflikt. Det är bara att titta på forumet. Vi har ju trådar också, kan man slå marknaden? Jag är lite mer agnostisk i detta. Och det som jag gillar så mycket med den här boken är att den kastar ljus på, eller han sätter ord på, en syn som jag gillar, som resonerar väldigt väl med mig. Och så här skriver han i sin bok. Ska du läsa?

Caroline: When I speak of this theory, I also use the word efficient, but I mean it in the sense of speedy, quick to incorporate information, not right.

Investerare reagerar snabbt, men har inte alltid rätt

Jan: Ja, för på engelska heter det efficient market hypothesis. Och han säger så här: ja, jag gillar efficient, men de flesta misstolkar efficient till right. Och i stället, om du byter betydelsen av effektiv till att den är snabb, snabb på att ta hand om informationen, så får man lite andra verktyg. Då säger han så här.

Caroline: I agree that investors work hard to evaluate every new piece of information. Asset prices immediately reflect the consensus view of the information's significance.

Jan: Ja, så han håller med om att investerare kommer ta till sig ny information, och den nya informationen kommer reflektera konsensus-synen på den här informationen. Men nu kommer man till hans nyckel här.

Caroline: I do not, however, believe that the consensus view is necessarily correct. In January 2000, Yahoo sold at 237 dollars. In April 2001, it was 11 dollars. It had to have been wrong on at least one of those occasions, but that doesn't mean that many investors were able to detect and act on the market's error.

Jan: Och här tänker jag också att vårt Tesla-exempel kommer in. Det kom ny information: Tesla har sålt 100 000 bilar till Hertz. Marknaden tar till sig den informationen och värderar in den i aktiepriset. Är du med? Och om vi använder den effektiva definitionen, speedy, quick to incorporate information, så var det precis vad som hände. Sen behöver det inte vara korrekt. Jag ansåg ju inte att det var korrekt, men jag tjänade inga pengar på det, utan tvärtom, hade jag till exempel blankat, så hade jag förlorat pengar på det.

Vad betyder "rätt" egentligen?

Jan: Så han säger så här: ja, marknaden kommer inkorporera ny information, det kommer bli en ny konsensus-jämvikt, men det betyder inte att konsensus har rätt.

Caroline: Men vad är det här "rätt" egentligen? Det undrar jag. Jag förstår vad han menar, men samtidigt inte. Jag försöker bara få grepp om det här. Marknaden tycker att Yahoo var värt 11 dollar i april 2001, och i januari 2000 var den värd 237.

Jan: Ja.

Caroline: Och då tänker jag så här: ja, men okej, då har den sjunkit i värde till april 2001. Och då är det så att, spelar det någon roll om det är rätt eller fel? Det är bara som det är då. Eller förstår du vad jag menar?

Jan: Men frågan att ställa sig är så här, det är en faktor 20.

Caroline: Ja. Och då kan man ställa sig så här. Ja, man blir chockad.

Jan: Nej, men så här, om man tittar på själva företaget, man skiter i aktiekursen, har det skett sådana stora förändringar i bolaget att det motiverar en skillnad på en faktor 20 i värdering? Förstår du?

Caroline: Med Tesla-exemplet förstår jag. Där förstår jag.

Värdeökningen som inte motiveras av vinsten

Jan: Så till exempel, jag anser inte att en order som ger 12 miljarder i vinst motiverar en värdeökning på 1 200 miljarder. Är du med? Jag anser att det inte är så.

Caroline: Absolut, och jag kan vara lite så, jag har viftat bort det här innan. Det som ger mig puls, det ger andra puls. Och då sker det saker på det viset, som med Tesla till exempel. Men jag har en känsla här av att du kommer säga att det är viktigt att förstå vad som är rätt, då kanske, och varför.

Jan: Ja, och det är, så här, vart vi är på väg, som Marks gör väldigt bra, är att han är på väg att koppla ihop den effektiva marknadshypotesen med second level thinking. För vi pratar om att den effektiva marknadshypotesen visar konsensus-synen. Och för att tjäna en överavkastning kan du inte ha konsensus-synen, utan du måste ha en annorlunda syn. Nu blir jag helt torr i munnen här. Du måste ha en annorlunda syn, och du måste ha rätt. Är du med?

Caroline: Ja, jag gillar det. Jag gillar det jättemycket. Jag vill också veta vad som är rätt.

Icke-konsensus räcker inte utan rätt timing

Jan: Ja, och just nu, om vi återigen tar Tesla-exemplet. Jag har en icke-konsensus-syn på värdet av Tesla, men jag har inte rätt.

Caroline: Nej, alltså tjänar du inga pengar.

Jan: Så för att kunna tjäna pengar på Tesla-grejen hade jag kunnat ha min icke-konsensus-syn, som är att Tesla är övervärderat. Och okej, om jag tror att jag har rätt om det, då skulle jag ha blankat Tesla.

Caroline: Ja, fast du måste göra det i rätt ögonblick också, väl? Du kan inte göra det nu och sen hoppas att det kommer slå in, om det nu är så att...

Jan: Ja, tricket är att om jag har gjort jobbet, så behöver jag inte hoppas.

Caroline: Nej, precis.

Jan: För jag har rätt.

Caroline: Ännu mer. Men du måste också veta när, väl?

Jan: Ja, men det ligger i rätt. Det ligger i att ha gjort jobbet och ha rätt. Och då, på tillräckligt lång sikt, som Arne Talving, kavastu på Twitter, brukar säga: att investera är ganska enkelt. Det är bara att gå ut i skogen, hitta kantarellerna, och sen väntar man där tills de andra kommer dit och upptäcker kantarellerna, tills marknaden kommer dit.

Att investera är som att gå ut i skogen, hitta kantarellerna och vänta tills marknaden kommer dit.

Svårigheten: hur vet jag att jag har rätt?

Jan: Och det är väl samma sak här. Om jag har rätt i det här Tesla-caset, så borde jag blanka den, och sen gå och sätta mig i skogen och vänta tills aktiekursen kommer dit där jag har sagt att den är rätt.

Caroline: Ja.

Jan: Och då kommer vi också in på svårigheterna. För hur vet jag att jag har rätt? Sjukt svårt.

Caroline: Det kan ju hända andra grejer dessutom som gör att Tesla inte faller i värde. Vilket har varit caset de senaste åren?

Jan: Ja, visst. Men om vi fortsätter. Jag tycker detta är briljant skrivet.

Caroline: Okej. Prices in efficient markets already reflect the consensus. Then sharing the consensus view will make you likely to earn just an average return. To beat the market you must hold a non-consensus view.

Jan: Ja. Detta vet vi ju.

Indexfonden ger dig genomsnittet, vilket räcker långt

Caroline: Ja, och detta är så briljant.

Jan: På den effektiva marknaden är priset på en aktie konsensus-synen. Och genom att dela konsensus-synen kommer jag få marknadens genomsnittliga avkastning. Indexfond. Genom vår indexfond äger vi Tesla till den värdering som är konsensus, vilket ger oss en genomsnittlig avkastning. Vilket i min värld, eftersom vi sedan vet att de flesta inte ens får den genomsnittliga avkastningen, kommer ge oss en bättre avkastning än de flesta andra.

Så där har vi första steget, schackmästaren: spela inte schack. Du behöver inte slå honom eller henne, bara lämna walk over, och så nöjer jag mig med att ha den genomsnittliga avkastningen. Det kräver ingen tid, kräver ingen kompetens, kräver ingen ansträngning. Jag kan vara lat och jag kan vara passiv, jag kan göra andra saker i mitt liv. Enkelt.

Och sen kommer vi till: to beat the market you must hold a non-consensus view. Det vill säga, okej, om jag nu ska slå schackmästaren, då måste jag spela bättre än honom eller henne. Så om vi fortsätter.

Svårt att dra andra slutsatser av samma information

Caroline: The bottom line for me is that, although the more efficient markets often misvalue assets, it is not easy for any one person, working with the same information as everybody else and subject to the same psychological influences, to consistently hold views that are different from the consensus and closer to being right.

Jan: Ja, då säger han så här: okej, det är jättesvårt att få samma information som alla andra, skapa sig en annan åsikt, dra andra slutsatser. Vi tittar alla på samma information, men jag som vill slå index måste dra andra slutsatser från samma information som alla andra har, och vara närmare sanningen än vad andra är.

Caroline: Jo, men det är intressant det här med att man har samma information som alla andra. Men egentligen mest på ett ytligt plan, ju.

Jan: Ja.

Har alla verkligen samma information?

Jan: Sen kommer vi också ifrågasätta, som han gör: har alla tillgång till samma information? Nja, så är det ju inte. Om vi bara tar det enklaste exemplet. Ta till exempel Andreas och Henrik på Coeli. De har, som två fondförvaltare, till exempel Bloomberg, som har realtidskurser på allt. Och de betalar för det. De betalar massor av pengar för det, jag tror det kostar 14 000 i månaden. Medan någon som bara är kund, eller inte ens är kund på Avanza, får uppdatering varje kvart. Är ni med? För det är en fördröjning på 15 minuter. Så redan där ser man att alla aktörer inte har exakt samma information.

Sen är det aktörer som lyssnar in på varje kvartalsrapport, läser varje kvartalsrapport, varje årsredovisning, går på investerarträffarna, ringer till investor relations på ett företag, har följt ett företag i flera år. De agerar på det som de vill få information om. De har mer information än någon som bara googlat fram det i en lista. Så alla har möjlighet, kanske inte till samma information, men det är där jobbet kommer in. Aktörer lägger ner hundratals timmar, miljoner kronor, på att skaffa sig lite bättre information utifrån en större ansträngning. Där kan jag påverka med skicklighet, kan jag skaffa mig mer information.

Men proffsen har samma verktyg som varandra

Jan: Men återigen, tar vi Goldman Sachs, JP Morgan och Pictet eller någon annan, då har alla Bloomberg. Du får inte dubbelt så bra Bloomberg för att du betalar dubbelt så mycket. Du får inte andra kvartalsredovisningar än vad andra får. Så de spelare som gör jobbet, kommer göra jobbet på samma sätt. Och det är här jag menar att vi skiljer på PSG som har 27 personer som hjälptränare, jämfört med att jag spelar lite korpen, för jag spelade fotboll när jag var liten. Ska vi ta nästa?

Jan: Och sen kan man argumentera så här: ja, men jag har slagit index. Då har vi det här tidsperspektivet. Ja, men ett år, två år, tre år, spelar ingen större roll, utan vi pratar konsistent över längre tidsperioder. Och han skriver faktiskt en briljant mening också, som jag tyckte.

Caroline: The fact that Warren Buffetts of this world attract as much attention...

Jan: Nej.

Caroline: The fact that Warren Buffetts of this world, alltså de som man, kändisarna. The fact that Warren Buffetts of this world attract as much attention as they do is an indication that consistent outperformers are exceptional.

Att Warren Buffett är en kändis bevisar hur ovanligt det är

Jan: Ja, det vill säga att om det vore enkelt att slå index konsistent eller konsekvent över tid, då hade vi inte haft superstjärnor. För det hade ju varit en icke-nyhet.

Caroline: Ja, men jag tänkte på det innan, när vi pratade om informationen. Nu är jag inte insatt i hur det funkar ute i finansbranschen på något vis. Men kan det vara så ibland att man fokuserar på fel, tar fram fel information, eller information som kanske inte egentligen ger en det som man behöver för att outperforma?

Jan: Ja, så är det ju. Och sen är det många som tolkar, läser informationen och tolkar den fel.

Caroline: Ja, precis. Det är ju subjektivt också.

Jan: Ja. Och att man är slarvig. Det såg vi till exempel, återigen, det närmaste där jag har gjort jobbet och haft en informationsfördel, det är Storskogen-caset. Och där märkte jag plötsligt hur till exempel Affärsvärlden gjorde fel. Direkt fel. De läste slarvigt. Då har vi en annan tråd om det.

Som att köra till jobbet kontra att åka ut i rymden

Jan: Så poängen här är att, du vet, om det var så här: alla klarar av att köra till jobbet. Därför blir det ingen nyhet, "åh, Jan kom fram till jobbet idag också". Medan det är extremt ovanligt att någon åker ut till rymden. Som vi har haft, Bezos nu, eller Elon Musk, de åkte upp i rymden. Men när det blir vardagsmat, då är det ingen som kommer rapportera om det. "Öh, nytt rymdskepp med turister ut i rymden." Förstår du vad jag menar?

Caroline: Nej, exakt. Jag ska bara säga en parentes här. Har Elon Musk varit ute i rymden? Var det inte några andra som?

Jan: Nej, jag vet inte. Jag tror inte han har varit ute i rymden.

Caroline: Ja, men okej.

Jan: Nej, jag vet inte. Så kan det ju vara. Strunt samma. Men då menar jag att just i och med att man pratar om Warren Buffett eller Peter Lynch eller Jim Rogers eller Jack Bogle, att de här kända profilerna finns, det visar på att det är exceptionellt och att de är exceptionella. Tänker jag.

Warren Buffett har också "fuskat"

Jan: Sen har vi också haft andra samtal, till exempel att Warren Buffett också har fuskat. Han har inte bara spelat bättre schack än schackmästarna. För han har fuskat genom att till exempel köpa hela bolag, fuskat genom hävstång. Han har fuskat genom att ha billigare hävstång än alla andra. Och en massa andra anledningar. Så vi kommer också till det.

Så då säger Marks så här, om vi sammanfattar teserna i den effektiva marknadshypotesen: människor föredrar generellt lägre risk än högre. För om jag ska ta på mig mer risk, så vill jag ha mer betalt. Om jag ska köpa något med högre risk, så vill jag ha en högre avkastning. Till exempel, om jag kan få ett bankkonto med insättningsgaranti, där jag inte kan förlora pengar, då accepterar jag 1 procent eller 0,5 eller till och med 0 procent ränta. Är ni med? Om någon säger så här: vi placerar dina pengar här på aktiemarknaden, du kan förlora alla pengarna, då kommer jag inte acceptera 0,5 procents avkastning, för då kan jag ju hellre sätta pengarna på bankkontot med insättningsgaranti och få 0,5 procents avkastning.

Riskpremier i olika tillgångsslag

Jan: Så ska jag välja aktier där jag kan förlora pengarna, då vill jag ha mer betalt, jag vill ha en högre avkastning. Och det är därför vi har det som vi kallar för riskpremier. Riskpremien för en räntefond är högre än riskpremien för ett bankkonto, riskpremien för en aktie är högre än riskpremien för en räntefond. Och riskpremien för ett onoterat bolag är högre än för ett noterat bolag. Du ser, har du zonat ut?

Caroline: Nej, nej, men jag tror jag tänkte på det du sa om Warren Buffett, hur han fuskar, men jag tycker det är svårt att säga vad som är fusk och vad som inte är fusk.

Jan: Okej, fusk i min betydelse är så här: jag utnyttjar, vi är på väg dit, var marknaden inte är effektiv. Jag pratar inte om olagliga saker. Man kan fuska med olagliga sätt också, men vi är alltid inom lagen här. Fusk i det här fallet är ett annat spel.

Caroline: Men spelar man inte ett annat spel om man ägnar sig åt second level thinking?

Jan: Ja, det beror på. Vi kommer dit. Häng kvar, häng kvar med den frågan.

Antagandet att skicklighet inte existerar

Jan: Så människor, antaganden som den effektiva marknadshypotesen gör: människor föredrar hellre lägre risk än högre. Ska man bära högre risk vill man ha mer betalt. Och därför kommer marknaden, baserat på känd fakta och gängse uppfattning, prissätta så att högre risk ger högre avkastning. Make sense.

Och sen säger den effektiva marknadshypotesen att eftersom marknaden alltid är i jämvikt, så går det inte att överprestera mot index över lång tid. Alltså finns det inte något som heter investeringsfärdigheter, det finns inte skill. De flesta fonder, till exempel som Barras studie 2010, de flesta fonder ligger över en 30-årsperiod i linje med index. En del av dem underpresterar, och bara 6 av 1 000 fondförvaltare slår index konsekvent. Så då säger EMH att det är så pass lite, de där 6 av 1 000, att det kan vara en statistisk anomali.

Så om vi ska förklara avkastningen mellan två olika investerare, att den ena har fått bättre avkastning än den andra, så kommer det bero på att den personen har burit en högre risk. Och ibland kan man prata om hidden risk. Ibland kan det till och med vara så att den personen har burit en högre risk som den personen inte har varit medveten om. Så högre avkastning har alltid återspeglats i högre risk.

EMH-fundamentalisternas två standardsvar

Jan: Och så är det, fundamentalister i den effektiva marknadshypotesen kommer alltid säga två saker. De kommer säga så här: ja, men om du fick högre avkastning, så är det för att du tog högre risk, eller den riskjusterade avkastningen är lägre. Eller så kommer de säga: ja, det kan vara en statistisk anomali, du har inte tillräckligt med historik. Och relevanta invändningar.

Och då säger Marks så här: ja, så här är det. I perioder då marknaden är lugn, som vi har haft de senaste tio åren, så har du fått en högre avkastning för att ta mer risk. Men när marknaden blir stressad och vi börjar göra beteendemisstag, så slutar det att fungera. Och så säger han en väldigt enkel, logisk slutsats, som blir hans största invändning mot den effektiva marknadshypotesen. Han säger så här: om investeringar med högre risk alltid skulle ge en högre avkastning, så skulle de inte ha högre risk.

Caroline: Jag är med, för att om de högre investeringarna... Det köper jag.

Om investeringar med högre risk alltid skulle ge en högre avkastning, så skulle de inte ha högre risk.

Vissa marknader är väldigt effektiva

Jan: Det var roligt, för jag fick läsa det typ tio gånger innan jag fattade det.

Caroline: Ja, men nu har du benat ut grejerna här i en massa bullet points.

Jan: Ja, vad skönt.

Caroline: Jag har försökt i alla fall.

Jan: Om man kunde lita på att en investering med högre risk alltid gav en högre avkastning, så hade ju marknaden prisat ner risken och avkastningen. Och då säger Marks så här: att vissa tillgångsslag, eller vissa investeringar, eller vissa marknader är väldigt effektiva, eftersom de är allmänt kända och man har många som följer dem. Till exempel Stockholmsbörsens large cap, stora bolag, eller S&P 500, USA:s 500 största bolag. Det är många som följer dem. Det är många fonder som köper bolagen. Många indexfonder har bolagen. Det finns många analytiker.

Till exempel, återigen, Storskogen. Jag tror att innan Storskogen var noterat så hade det inte en enda analytiker som följde bolaget, alltså som hade arbetsuppgiften: din uppgift är att följa informationsflödet om det här bolaget. Efter börsnotering på large cap tror jag att de fick åtta eller nio i samma stund. Är ni med?

Socialt accepterade marknader är effektivare

Jan: Så en marknad som är allmänt känd, har många som följer den, har många analytiker, är effektivare än en marknad som inte har många analytiker. Eller en marknad, en tillgång, en aktie, som är socialt accepterad. Till exempel, att investera i porr eller vapen eller oljebolag. Marknaden för oljebolag eller porrföretag eller vapenföretag är mindre effektiv än en marknad som handlar om grön energi, som är mycket mer socialt acceptabel idag. Till exempel, att investera i ett bolag nu som säger: vi skiter i elbilar, vårt mål är att göra bilar med så mycket bränsleförbrukning som möjligt, kommer ha svårare än Tesla.

Caroline: Ja, det kan jag tänka mig. Men gud, vad roligt ändå. Jag gillar ju det när man bara så här: jag skiter i er, jag gör min egen grej. Nu blir det helt error i hjärnan på mig.

Jan: Ja, men det är...

Caroline: Ja.

Jan: Och kan du då tänka att du har det i företaget, men sen kommer investeraren så här: ja, men du vet, jag gillar det, jag investerar i det.

Caroline: Jag gillar hur du tänker. Okej, fortsätt, så kommer den investeraren.

Jan: Ja, eller den som dessutom ska förklara för sina delägare. Ja, men här har vi ett företag som tänker annorlunda.

Caroline: Ja, precis. Ja.

Förståeliga tillgångar prissätts effektivare

Jan: En marknad, eller en tillgång, som har tydliga och förståeliga fördelar, kommer också vara mer effektiv. Företag man fattar verksamheten i, eller aktier som är enklare att förstå, är effektivare än till exempel direktlån till börsnoterade bolag. Alltså det som kallas för private debt. Nästan ingen vet vad private debt är. Och varför skulle ett börsnoterat bolag låna för 8–10 procents ränta? Då har jag hört så här: ja, men det är som sms-lån för börsbolag. Ja, men om du skrapar på ytan, så kanske det är så här att det här börsbolaget vill göra ett uppköp. Man vill egentligen inte ge ut en ränteobligation, för det tar tid. Man kan inte låna av banken, för man har redan lånat ett par miljarder, så bankerna får inte låna ut mer. Och då vill du göra ett sådant här lån under radarn. Ja, men då är det värt att kanske ta ett lån på 8–10 procent.

Så en aktiemarknad kommer fungera mycket bättre än en private debt-marknad. Motsvarigheten till private equity för övrigt. Och en marknad, eller aktie, eller tillgång, där informationen sprids tydligt och brett kommer också vara effektivare än en annan. Så, ja. Vad tänker du?

Caroline fastnar i porr-, vapen- och vindkraftsbolaget

Caroline: Nej, förlåt mig. Jag har bara fastnat i något. En bransch i tabu, ni förstår inte problemet det. Vi vill göra ett porrbolag bara, men vi har alltid el från vindkraftverk. Vi tillverkar bara våra vapen med återvunnet.

Jan: Låt oss gå vidare.

Caroline: Jag var bara kvar i det. Men jag har lyssnat på vad du har sagt här nu. Ett rätt gör inte två fel. Var helt klotlös. Jag fattar.

När är marknaden ineffektiv?

Jan: Och vänder man på de här fyra punkterna, så kan man också se ineffektivitet. Okej, så när är marknaden ineffektiv? Jo, den är ineffektiv på en marknad som inte är allmänt känd. Till exempel, i ett globalt perspektiv är Sverige mycket mindre känt än USA. Svenska marknaden kommer vara mer ineffektiv än den amerikanska. En marknad är ineffektiv om det inte är många som följer den. Till exempel följs småbolag inte alls lika mycket som stora bolag. Socialt accepterade, precis, vad är det som är out of favor, vad är det som är kontroversiellt? Att äga banker efter finanskrisen var ganska kontroversiellt. Det är ganska många bolag som är tabu att äga. Så där börjar det finnas förutsättningar för att marknaden inte är effektiv. Så det är hellre de spelen jag vill spela.

Och framför allt, där informationen inte sprids tydligt och brett, exempelvis onoterade bolag. Där finns inga krav på kvartalsrapporter. Där finns inga krav på att man ska investera i träffar. Det finns inga krav på att man ska publicera saker på hemsidan. Så där har du en mycket mer ineffektiv marknad. Mycket högre potential till avkastning. Mycket mer skicklighet. Eftersom du får betalt för skicklighet mer än vad du får på en S&P 500-marknad. Häng med, för detta är viktigt, tänker jag.

Marks kopplar ihop second level thinking och ineffektivitet

Jan: Så om du läser vad han skriver.

Caroline: Second level thinkers know that, to achieve superior results, they have to have an edge in either information or analysis or both. The first question is always the same. Who doesn't know that?

Jan: Så här börjar han göra den här kopplingen mellan second level thinking och den effektiva marknadshypotesen. Och så skriver han så här.

Caroline: Second level thinkers depend on inefficiency. To me, describing the market as inefficient is a high-flown way of saying that the market is prone to making mistakes that can be taken advantage of.

Jan: Ja, så för att jag ska kunna få glädje av min second level thinking, så måste jag kunna utnyttja en ineffektivitet på marknaden. En ineffektivitet på marknaden betyder att det är en felprissättning. En felprissättning kan vara att priset är för högt eller att priset är för lågt. Men jag kan inte tjäna en överavkastning om priset är rätt. Så han säger så här: att säga att marknaden är ineffektiv är egentligen bara ett fint sätt att säga att marknaden gör misstag, och de här misstagen kan man tjäna pengar på.

Att säga att marknaden är ineffektiv är egentligen bara ett fint sätt att säga att marknaden gör misstag, och de misstagen kan man tjäna pengar på.

Stämmer antagandena om investerarna?

Jan: Och då pratar han om att, återigen, antagandena som man gör. Varför man kan skjuta ner den effektiva marknadshypotesen, är så här: marknaden, det finns många investerare på marknaden, de jobbar hårt. Det säger ju EMH. Den säger också att investerarna är intelligenta, flitiga, objektiva, motiverade och välutrustade, att de har tillgång till verktyg och information. De har alla tillgång till tillgänglig information, och deras tillgång till informationen är likvärdig. De kan alla utnyttja marknadens tillgängliga verktyg, det vill säga att de kan köpa, sälja eller blanka varje tillgång.

Och tittar man på de här antagandena, är det korrekt? Finns det många investerare? Ja, det är korrekt. Jobbar alla hårt? Nej, alla gör kanske inte det.

Caroline: Nej, det gör de inte.

Jan: Framför allt smarta investerare. Alla har inte heller samma information. Den som bara är med på Avanza har 15 minuters fördröjning. Nej, det är inte heller rätt i alla case. Och sen den sista, alla investerare utnyttjar marknadens tillgängliga verktyg, köpa, sälja, blanka. Nej, så är det inte heller. Det är många som inte blankar, eller inte ens vet vad blanka är. Att jag lånar en aktie som jag säljer, det vill säga att jag tjänar pengar på nedgången, spekulerar mot, jag tjänar pengar på att en aktie går ner i värde.

Alla investerar inte i alla tillgångar

Jan: Och det är dessutom så här, alla investerar inte i alla tillgångar. Det har vi också pratat om. Om vi tar Carl Armfelt och Erik Sprinchorn, som kör Tin Ny Teknik. De är duktiga, men de säger så här: vi investerar bara i nordiska småbolag inom tech och medicin. Ish. Så de investerar inte i marknadens hela spektrum. Och sen är de förmodligen också begränsade, de får till exempel inte blanka, utan de måste bara köpa eller sälja. Och de får dessutom inte ha mer än 10 procent i en enda aktie, för där är UCITS-begränsningar.

Så ja, den effektiva marknadshypotesen funkar tillräckligt bra. Den har gett Nobelpris, och det är ingen som har motbevisat den. Men när vi börjar skrapa på ytan, så finns det förutsättningar för att den är som en flod, men att det i den här floden finns virvlar där den inte fungerar.

Caroline: Nej, men absolut.

Jan: Sen är vi tillbaka på det där: är det värt jobbet att hitta de där virvlarna, utnyttja dem och ta den där extra risken, hoppa ner i virveln, i stället för att bara hänga med floden och känna att utan tid och ansträngning så har jag min indexfond som ger en bra avkastning?

Kännetecken på en ineffektiv marknad

Jan: Så vad man kan säga, hur man kännetecknar en ineffektiv marknad, det är så här: priserna på en ineffektiv marknad är ofta fel. Det är svårt att få tag på information, det är svårt att göra en analys, och har man fel information så kommer man ofta göra en felaktig analys, och det leder till felaktiga priser. Ett typiskt exempel är onoterat, återigen, jättesvårt att få tag på information, svårt att göra en korrekt värdering, därför är risken med möjligheterna i till exempel onoterade bolag högre. Onoterade bolag, sådana som inte handlas på Avanza eller Nordnet, i korthet.

En ineffektiv marknad kommer också ha en felprissatt riskjusterad avkastning. Det vill säga att det här värdet kommer vara långt ifrån det verkliga värdet, helt enkelt. Och vissa investerare på en ineffektiv marknad överpresterar konsekvent. Och det är då till följd av att de upptäcker de här felprissättningarna och kan utnyttja dem genom att göra vinst.

Så hur känner man igen en ineffektiv marknad? Jo, att det ofta är stora rörelser i priserna. Att priset kan hoppa. Det är sällan ett bolag på S&P 500 eller Stockholmsbörsen hoppar med 20, 25, 50, 100 procent. Felprissättningen är jättestor. Onoterade bolag, inte ovanligt att de kan uppvärderas med 50 procent på sex månader. Eller ett år, ännu mer. För det är svårt att göra en korrekt analys.

Stora bolag rör sig bara någon procent

Jan: Medan stora bolag med många analytiker, med stort värde, med många investerare, flyttas ofta bara någon procent.

Caroline: Ja, precis. Det måste hända väldigt speciella grejer för att något annat ska ske med aktiens värde.

Jan: Ja, och ofta blir det också handelsstopp, och ofta är det något konstigt som har hänt då. Wirecard, att det är bedrägerier.

Caroline: Jag tänkte på Yahoo, det var ju något som hände där.

Jan: Ja, men det var it-bubblan. Så där föll allt.

Caroline: Jag visste det var 2001, ja.

Jan: Så Marks kommentar, han säger så här: just när man kan se en marknad där det finns vissa investerare som konsekvent får en högre avkastning än andra, till exempel Warren Buffett som fick högre avkastning än alla andra, då har han ju upptäckt felprissättningar och kunnat göra vinst på dem med viss regelbundenhet. Sen har vi pratat i andra avsnitt, till exempel att den vinst som Warren Buffett har gjort de senaste 20 åren är mycket lägre än den vinst han gjorde mellan 80 och 2000, än mellan 2000 och 2020. Så det har blivit svårare för honom, för marknaderna har blivit mer effektiva.

Ineffektiva marknader ger inte gratis vinst

Jan: Men då säger Marks så här.

Caroline: The last point is very important in terms of what it does and does not mean. Inefficient markets do not necessarily give their participants generous returns. Rather, it's my view that they provide the raw material, mispricings, that can allow some people to win and others to lose on the basis of differential skill.

Jan: Ja, så bara för att en marknad är ineffektiv, eller vi pratar om onoterade bolag, bara för att man ger sig in i onoterade bolag, så är man inte garanterad vinst. Tvärtom, bara genom att jämföra till exempel onoterad marknad med noterad marknad, så säger vi att den onoterade marknaden kommer ha fler felprissättningar än den noterade marknaden. Små bolag, till exempel Small Cap eller First North, kommer ha fler felprissättningar än Large Cap. Stockholmsbörsen kommer ha fler felprissättningar än amerikanska S&P 500. Men bara för att jag agerar på Stockholmsbörsen betyder inte det att jag kommer tjäna pengar, utan bara att möjligheterna att tjäna pengar är fler, baserat på att min färdighet kommer spela en större roll. Är det förståeligt?

Caroline: Ja, men det är begripligt. Ska vi säga? If prices can be wrong, that means it is possible to find bargains or overpay. For every person who gets a good buy in an inefficient market, someone else sells too cheap.

Jan: Ja.

Ingen marknad är helt effektiv eller helt ineffektiv

Caroline: Och så fortsätter han. I have concluded that no market is completely inefficient or efficient. It's just a matter of degree. I wholeheartedly appreciate the opportunities that inefficiency can provide, but I also respect the concept of market efficiency, and I believe strongly that mainstream securities markets can be so efficient that it's largely a waste of time to work at finding winners there.

Jan: Vilken komplicerad mening.

Caroline: Bryt ner den.

Jan: Jo, men då säger han, och detta är, jag älskar detta, detta är nästan kärnan i hela det här avsnittet, kärnan som jag tänker bara sno rakt av. Han säger så här: min åsikt är att ingen marknad är helt ineffektiv eller helt effektiv. Det finns inte en, "denna marknad är ineffektiv, denna är effektiv". Det kan dessutom variera i tid. Han säger så här, det är bara a matter of degree, alltså att den är till viss del ineffektiv eller till viss del effektiv. Att det är en skala. Det är inte antingen eller.

Ingen marknad är helt ineffektiv eller helt effektiv. Det är bara en gradskillnad.

Respektera marknadseffektiviteten också

Jan: Och han säger så här: jag uppskattar de här möjligheterna som en ineffektiv marknad kan ge mig, men jag respekterar också konceptet marknadseffektivitet. Det finns marknadseffektivitet också, den här EMH:n stämmer till en viss grad. Och han säger att den stämmer till exempel på de mainstream-marknaderna, alltså till exempel börserna, de noterade. Vi tar amerikanska börsen som exempel, eller large cap på Stockholmsbörsen. Där de flesta fonderna befinner sig, där analytikerna befinner sig, där de flesta sparare befinner sig, till exempel investmentbolag i Sverige.

Och då säger han så här: mainstream securities markets can be so efficient that it's largely a waste of time to work at finding winners there. Och det är väl det som jag konstaterade själv för ett antal år sedan. Nej, jag kan inte göra en bättre analys av H&M än andra analytiker på H&M. Det är inte värt för mig att köpa H&M eller spekulera i H&M, eller i Tesla, eller de här andra. Utan om jag vill slå index, för jag har ju också den drivkraften och tävlingskraften, då försöker jag inte vinna över schackmästaren i schack, utan jag behöver fuska, jag behöver spela ett annat spel, jag behöver hitta där marknaden är ineffektiv, och där jag får mer betalt för min skicklighet, eller jag får mer betalt för kontakter, eller jag får mer betalt för att jag kan regulatoriska krav.

Regulatoriska begränsningar gör marknaden ineffektiv

Jan: Och detta var till exempel något vi gjorde på Patreon, att jag bjöd in Coeli, Coelis Private Banking, Wealth Management. Och då pratade vi om just det här, att vissa investeringar kommer man inte åt som investerare, om man inte har kanske en miljon, för där kommer en regulatorisk begränsning. Bolagen säger att du inte kan köpa det här om du inte kan köpa för en miljon, för då behöver de inte skapa ett prospekt, för då kan de anta att du är en professionell investerare. Och då får man inte lov att sälja den på Avanza och Nordnet. Alltså blir marknaden ineffektiv, alla har inte tillgång till samma information, alla kan inte göra köpet, alla har inte kontakterna, det finns inte hur mycket pengar som helst. Och då blir det enklare att agera.

Caroline: Ja, men detta är ändå kul, att det är på det viset. Det är inte kul om man inte har en miljon och vill in i den här typen, men det verkar ju finnas många sätt som marknaden är ineffektiv på. Eller många ställen. Men det som är klurigt är att ta reda på var det är, och om man intresserar sig tillräckligt mycket för att vilja gå in där.

Jan: Ja, precis. Men min upplevelse är att många inte tänker så här: var är den ineffektiv? Utan man lär sig, och så ska man spela på spelplanen som är crowded, alltså på mainstream market.

Caroline: Ja, men det är väl där man börjar. Men sen kan jag tänka mig ändå att det finns de som inte tänker att det kallas att marknaden är ineffektiv, utan att de hittar sina hål.

Jan: Så måste det ju vara.

Frågorna en sund investerare ställer sig

Jan: Så då avslutar Marks här. Vi ska runda av alldeles strax. Det är ett sunt synsätt att ställa sig några frågor. Då kan du läsa vad han skriver.

Caroline: Why should a bargain exist despite the presence of thousands of investors who stand ready and willing to bid up the price of anything that's too cheap?

Jan: Så varför finns den här affären? Vad är det de vet som inte jag vet? Eller vad är det jag vet som inte de vet?

Caroline: If the return appears so generous in proportion to the risk, might you be overlooking some hidden risk?

Jan: Ja. Jag älskar de två frågorna. Vad är det jag vet som inte andra vet? Och vad är det andra vet som inte jag vet?

Caroline: Why would the seller of the asset be willing to part with it at a price from which it will give you an excessive return?

Jan: Det är en sjukt bra fråga. Varför skulle säljaren vilja sälja den här tillgången som kommer ge dig en överavkastning? Varför behåller de inte överavkastningen för sig själva?

Caroline: Och ibland kan det väl vara svårt att svara på den frågan?

Jan: Ja, men det är en högst relevant fråga, ja.

Vet du verkligen mer än säljaren?

Caroline: Do you really know more about the asset than the seller does?

Jan: Också en sjukt viktig fråga.

Caroline: Men här pratar vi inte bara om börsen, väl?

Jan: Nej, vi pratar om vilken tillgång som helst.

Caroline: Vilken tillgång som helst, ja. För jag tänkte på det du och professorn från Handelshögskolan pratade om, vad heter han, Soudini? Att han tänker alltid att när någon säljer en tillgång, till exempel på börsen, så funderar han över vad är det den personen vet som inte jag vet? Att han tänker alltid att någon är smartare. Att säljaren är smartare än han.

Jan: Ja, men du vet, det är en trivial, helt meningslös grej. Någon kanske behöver pengar för sjutton.

Caroline: Ja, fast ändå. Så kan det absolut vara.

Jan: Men en trivial, helt icke-väsentlig fråga är så här: har jag en Bloomberg-terminal? Har jag realtidskurser? Har jag alla betalda analyser för det här bolaget? Det är en reality check, eller vad man kallar det.

Caroline: Ja, precis.

En Bloomberg-terminal gör dig inte till en bättre investerare

Jan: Det är en sjukt enkel och basic grej. En som egentligen inte betyder någonting. För det är bara ett problem som man kan kasta pengar på. Är du med? En Bloomberg-terminal kostar ett antal tusen i månaden. Så vem som helst som har lite pengar kan köpa sig en sådan. Det betyder inte att man är en bättre investerare överhuvudtaget.

Men om man börjar dra det att majoriteten av pengarna på marknaden är under professionell förvaltning, ja, då är sannolikheten stor att jag försöker handla med en professionell förvaltare. Eller hur? Och då är det så här: har jag den utbildningen, hur många års erfarenhet har jag? Är jag nybörjare? Vad är min edge? Vad är det jag vet som inte de vet? Sen upplever jag att många gånger handlar folk på den här Greater fool theory. Jag köper det här för jag hoppas att det är någon annan som jag kan sälja det här till dyrare.

Caroline: Ja.

Jan: Och detta är också en briljant fråga.

Caroline: If it's such a great proposition, why hasn't somebody else snapped it up?

Jan: Ja. Att om det är en sådan fantastisk deal, om det här är en sådan fantastisk affär, varför gör inte någon annan den?

Caroline: Mm.

Frågorna kräver ödmjukhet

Jan: Men alla de här frågorna utgår från att du inte tror att du är smartare själv, och att du är lite ödmjuk. Eller hur? Att du är nyfiken på: är det verkligen så smart att göra den här affären för mig?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och detta är så svåra frågor. Och detta är därför jag ogillar att spela mot schackmästaren. För det kräver mycket tid och energi. Sen har jag gjort jobbet i vissa sammanhang. På Patreon har vi gjort det ibland, så att jag kan svara exakt på de här frågorna. Till exempel, jag gillar att fuska med likviditet. Att till exempel onoterade bolag, eller att du inte kan sälja när du vill. Så jag är ofta beredd att byta dålig likviditet mot en högre avkastning. Jag kan säga att pengarna här är låsta ett år, två år, tre år, fyra år, jag vet inte. Jag köper en risk i likviditet. Men å andra sidan vill jag då ha högre avkastning.

Medan det kan till exempel inte en UCITS-fond göra. En fond kan inte säga så här: nej, men nu gör vi den här investeringen och pengarna är låsta i sex år. För regelverket för en fond säger att om alla sparare tar ut alla sina pengar ur fonden, så måste ni kunna betala ut alla de pengarna till marknadsvärde. Medan jag kan säga: nej, men jag tar risken att jag inte vet när jag får ut mina pengar. De är låsta, och behöver jag ta ut dem, så är det så här: ja, det var otur att du ville ta ut dem, för de är låsta. Så där är ett svar på en fråga: varför gör inte alla detta?

Storskogen: varför kunde inte fonderna gå in tidigare?

Jan: Och återigen, Storskogen. Vi köpte ju in oss två år innan notering. Vid notering var det Swedbank Robur, Creades, AMF, alltså massa andra fonder, som kom in. Varför har de inte gjort det? Why hasn't somebody else snapped it up? Nej, för regulatoriskt kunde de inte göra det innan börsnoteringen. Så det är ett relevant svar på den frågan.

Caroline: Absolut.

Jan: Där, Marks, fortsätt.

Caroline: For investors to get an edge, there have to be inefficiencies to take advantage of. That inefficiency is to take advantage of. That alone is not a sufficient condition for outperformance. That just means some prices are too high and some are too low.

Jan: Så för att en investerare ska kunna överprestera mot marknaden, slå schackmästaren i schack, så måste schackmästaren göra misstag. Men bara för att schackmästaren gör misstag, så är det inte garanterat att jag kommer vinna. Det betyder bara att han eller hon har gjort misstag. Det betyder bara att vissa priser är för höga, vissa är för låga. Jag måste fortfarande kunna identifiera vilket pris som är för lågt, vilket som är för högt. Sen behöver jag dessutom komma in i affären. Jag måste ha kapitalet, jag måste ha det regulatoriska tillståndet, jag måste ha en mängd andra faktorer.

De bästa affärerna finns där andra inte kan eller vill agera

Caroline: You still have to be more insightful than others in order to regularly buy more of the former than the latter. Many of the best bargains at any point in time are found... In time, förlåt. In time, in time. Jag var trött. ...are found among the things that other investors can't or won't do. Ibland finns det sådana ord här som inte jag känner igen.

Jan: Ja, men det är för att jag har dålig planering.

Caroline: Det är jag som är dålig på engelska, som inte vet vad detta betyder.

Jan: Nej, men detta tycker jag också är intressant, att many of the best bargains at any point in time are found among the things other investors can't or won't do. Det är vissa saker man inte rör, till exempel. Och detta är också en stor anledning till varför jag tror många proffs inte slår marknaden. För de bästa affärerna görs i sådant som är tabu. Du vet, att köpa upp banker i finanskrisen var inte kosher. Är du med? Du kunde inte göra det. Tänk att banker har gått ner, banker håller på att gå i konkurs, till vänster, Lehman Brothers, Bear Stearns, Morgan Stanley. Och så säger du så här: nej, men jag har en affär, nu börjar vi köpa de här. Då är folk så här: är du dum i huvudet?

Michael Burry blev stämd för att vara tidig

Jan: Alltså, ja, men fastighetsmarknaden är på rekordnivå, men då blankar vi fastighetsmarknaden. Du vet, bara ta Michael Burry, han blev stämd. Och han blev stämd, inte av sina investerare. Och hans investerare, det var inga amatörer, utan det var typ Joel Greenblatt, som har skrivit boken The Magic Formula.

Så detta är liksom. Många proffs kommer underprestera mot marknaden för att de behöver ta kortsiktiga beslut, att man måste prestera på en kort horisont, i stället för att säga så här: det är klart att vi kommer behöva banker om tio år, så nu köper jag den här skiten, och sen blundar jag och håller för näsan i tio år. Det kommer bli en bra affär. Medan att göra det anställd på Swedbank Robur, det hade kunnat vara en karriärrisk. Särskilt när det sen hamnar i media, till exempel. Jag tycker det är sjukt intressant. Bra.

Många av de bästa affärerna finns i det som andra investerare inte kan eller inte vill göra.

Dags att runda av

Jan: Så jag tänker att nu rundar vi av här. Och jag tänker att det säkert kommer bli jättemycket diskussion kring det här avsnittet också. Jag hoppas det i alla fall. Jag tycker att det är väldigt spännande. Då kan man göra det i forumet, bara gå in på rikatillsammans.se/forum. Jag kommer starta en ny tråd. Jag gör faktiskt så på forumet nu, att för varje avsnitt startar vi en tråd. En diskussion, och så kan man komma med frågor, kommentarer, feedback.

Caroline: Det låter jättebra.

Jan: Vad har du nu tagit med dig från det här avsnittet?

Caroline: Jag gillar de här detaljerna, att han urskiljer till exempel: nej, men ingen marknad är totalt effektiv eller totalt ineffektiv. Att den är ineffektiv betyder bara att information assimileras snabbt. Det betyder inte att den är rätt. Att den är ineffektiv betyder inte att du kommer tjäna pengar, utan att den är ineffektiv betyder att råmaterialet finns där. Att det finns felprissättningar, och att jag kan få mer betalt för min färdighet om det finns en ineffektivitet. Och att det är en skala också, att kanske den mest fungerande marknaden är S&P 500, medan svenska småbolag är en ganska ineffektiv marknad. Där kan man tjäna mer pengar på färdighet. Du själv då?

Marks helikopterperspektiv hjälper en att tänka

Jan: Jag tog med mig att han försöker koppla ihop second level thinking och marknadens ineffektivitet. Det är det han har, ett helikopterperspektiv här, hur det är han gör. Jobbar efter, verkar det som. Men nu urskiljer han det i en bok. Det blir lite så att det hjälper mig att bli smartare också. Förstår du vad jag menar? Jag gillar att det finns en tanke, men sen har han ju gjort det här sedan 60-talet.

Caroline: Jo, men han har väl arbetat fram en metod.

Jan: Men det handlar också om att förstå, varför funkar min metod? Vad är det egentligen som funkar?

Caroline: Man måste ändå kunna skriva och tänka de här sakerna. Det är till hjälp för många.

Jan: Ja, precis. Och återigen, detta är inte allt. Detta är fortfarande, vi är på kapitel två av tjugo. Och vi har pratat tre timmar, 200 inlägg. Så jag ser fram emot resten av serien faktiskt. För jag upplever så här att jag får ord, jag får etiketter på saker, jag har tänkt, men inte riktigt kunnat urskilja det till den delen, och sätta ord på det.

Tips på communityn och nästa avsnitt

Jan: Och sen, naturligtvis, vill jag alltid rekommendera vår RikaTillsammans-community, alltså på Patreon. Det är verkligen där man får mervärdet, där tittar vi också på de här, vi har den här "analyserat tillsammans". Där tittar vi, okej, basen är alltid ett sparande i indexfonder, i en fondrobot, men det finns områden där man kan fuska, där marknaden inte är effektiv. Och där tittar vi på lite sådana delar. Men det är på Patreon.

Caroline: Grymt.

Jan: Då tänker jag att vi håller där. Nästa vecka gör vi ett litet avsteg. Då blir det intervju med Savr och Daniel Aarenstrup, som äntligen har introducerat indexfonder på Savr också. Så det kommer vi prata mer om. Och sen, ja, snart är det jul. Vi har en hel serie, jag tror Caspian har planerat alla avsnitten fram till februari.

Caroline: Ja, det är bra.

Jan: Det är mycket spännande på gång. Så jag tänker att vi ses där ute. Och då har jag fått feedback.

Caroline: Vad menar du, där ute?

Jan: Ja, då menar jag typ...

Caroline: Caspian undrar, vad är "där ute" egentligen? Du menar på forumet kanske?

Jan: På forumet eller på Patreon, eller faktiskt nu, till och med fysiskt kanske, du vet, några av oss kommer ses i stan. Stockholm, på vår fika tillsammans. Tack för att du hänger med oss, och på återseende.