Bästa fonderna 2024:så väljer du dem och vår lista per bank

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vilken fond ska man välja?
2. Fondroboten är all inclusive-lösningen
3. Aktieindexfonder: att äga hela höstacken
4. Placeringsinriktning och låg avgift
5. Historisk avkastning säger ingenting
6. Fondbetyg och stjärnor
7. Marknadsföringsstoryn och fondfaktabladet
8. Risken får man aldrig glömma
9. Lyssna inte på rådgivare eller sociala medier okritiskt
10. Hur kombinerar man fonderna? Basen är en fondrobot
11. Inte betalt för att nämna någon fond
12. 70-20-10-trappan
13. Repetition av aktiedelen
14. Räntedelen: nivåerna och överkursen
15. Att kombinera de två portföljerna

Vilken fond ska man välja?

Jan: Vilken fond ska man välja? Vilka fonder är de bästa? Vad ska man titta på när man väljer en fond? Det är det jag tänkte prata om i det här kortavsnittet, som är en sammanfattning av vårt avsnitt 340, som går lite mer på djupet och som du hittar där poddar finns eller på YouTube. Det du får här i kortavsnittet är helt enkelt guldkornen, sammanfattningen, de viktigaste sakerna.

Jag rekommenderar också att gå in på länken i beskrivningen för listan på de bästa fonderna 2024 per bank. För det är tyvärr så att de bästa fonderna inte finns på alla banker, så du behöver titta på respektive banks fondutbud och välja där utifrån listan. Det får du i beskrivningen.

Men det första, när du börjar titta på vilken fond eller vilka fonder du ska välja: jag anser, jag tycker, att man ska ta avstamp i forskningen. Det går vi igenom i avsnitt 339. I korthet kan man säga att det handlar om att spara och investera regelbundet, långsiktigt och automatiskt i breda, billiga, passiva, globala aktieindexfonder eller en fondrobot.

Fondroboten är all inclusive-lösningen

Jan: Det fina med en fondrobot är att den är som en all inclusive-tjänst. Använder du en sådan behöver du egentligen inte lyssna på det här avsnittet. Det här avsnittet är mer till för dig som vill välja någonting i din tjänstepension, som inte kan välja en fondrobot eller inte vill välja en fondrobot. Annars är ju en fondrobot lösningen på hela det här problemet.

Sedan säger forskningen så här: balansera risken med sparkonto och räntor. Och var därefter lat, passiv, oinloggad, oengagerad, ointresserad. För den som gör det över en lång tidsperiod, kanske 10, 15, 20 år, har med stor sannolikhet varit den som hamnar bland topp 10, topp 25 procent av alla investerare. Så att vara passiv, det är liksom nyckeln.

Att vara passiv, det är liksom nyckeln.

Det här brukar vi ju sammanfatta som just keep buying. Vill du veta mer, titta på avsnitt 339.

Aktieindexfonder: att äga hela höstacken

Jan: Om vi börjar nysta i det här, så det första är att det vi i RikaTillsammans-communityn alltid föredrar är de här aktieindexfonderna. En aktieindexfond är som att äga hela höstacken. Att man äger allt. Precis som forskningen säger: jag kan inte välja ut vilka vinnaraktierna eller vinnarfonderna eller förlorarna kommer att vara. Så vi är inte ens med i tävlingen, vi köper och äger allt. Det är en mycket bättre strategi.

Redan där har vi plockat bort en jättestor mängd fonder, de som säger så här: vi investerar bara i medtechbolag, eller vi investerar i de bästa bolagen i Sverige, eller vi investerar på det här sättet. Och då säger vi: nej, det vill inte vi ha. Vi vill bara ha de här breda, väldiversifierade aktieindexfonderna.

Placeringsinriktning och låg avgift

Jan: När vi ska välja de här breda, globala aktieindexfonderna går vi egentligen bara på två saker. Vi går på placeringsinriktning, alltså placerar de mot USA, mot Sverige, mot Europa, mot tillväxtmarknader. Alltså vilken höstack är det vi köper?

När vi har tittat på höstacken, vilken vi köper, vi vill till exempel ha en aktieindexfond för Sverige med alla svenska bolag, då går vi på nästa faktor. Den är den absolut viktigaste, den som har mest korrelation med framtida avkastning. Och det är helt enkelt låg avgift. Låg avgift, och här menar jag max 0,4 procent. Är det inom en pensionslösning brukar man prata om, Pensionsmyndigheten säger 0,2 procent, och vi håller med.

Så det första är: placeringsindex ska vara passande, det ska vara indexnära, det ska vara brett, och sedan ska det vara billigt. Det är liksom de två viktigaste faktorerna.

Historisk avkastning säger ingenting

Jan: Sedan finns det väldigt många andra faktorer som jag påstår inte spelar någon som helst roll, men som är väldigt populära där ute att kolla på. Det är till exempel historisk avkastning. Den har ingen relevans överhuvudtaget. Tvärtom säger ju alla alltid så här: historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det finns studier, teori och empiri som säger att god avkastning i en period säger ingenting om god avkastning i en annan period. God avkastning är historisk, den tenderar inte att hålla i sig.

Välj aldrig fond för att någon säger: titta så bra den har gått historiskt.

Min starka rekommendation är: välj aldrig fond för att någon säger så här, titta så bra den har gått historiskt.

Fondbetyg och stjärnor

Jan: En variation på det här är att man ofta pratar om fondbetyg. Alltså, den här fonden har tre eller fem stjärnor. Och så blir vi lite lurade att tro att det är som en stekpanna, att fem stjärnor på en stekpanna är bättre än en stekpanna med tre stjärnor. Men som vi vet inom sparande är det ofta tvärtom, för det handlar om slump. En fond som har fyra eller fem stjärnor har större sannolikhet att bli av med sina stjärnor än att den behåller dem.

Det finns jättemycket studier, vi går igenom det här i detalj på en och en halv timme i avsnitt 123 för dig som vill titta närmare på det. Till och med bolaget självt som ger ut de här stjärnorna, Morningstar, säger att man inte ska fatta beslut på antalet stjärnor. Och ändå gör många det.

Marknadsföringsstoryn och fondfaktabladet

Jan: En annan faktor som inte heller spelar någon som helst roll, det är marknadsföringsstoryn från fondförvaltaren. De flesta tänker inte på att en fondförvaltare lägger lika mycket tid på försäljning av sin fond som på förvaltning av sin fond. Så ofta säger man: vi investerar i de bästa bolagen i Sverige, eller vi vill investera i innovativa företag som ska göra X. Skit i det. Det finns ingen substans för att det funkar.

Och tror du inte mig, så kolla på fondfaktabladet, som är reglerad information till dig som ska köpa en fond. Titta på vad som är med där och vad som inte är med. Historisk avkastning är inte med. Marknadsföringsstories är inte heller med. Det som är med är placeringsinriktning, avgift och risken. Det är de tre grejerna som är relevanta.

Risken får man aldrig glömma

Jan: När vi pratar risker är det viktigt att komma ihåg att alla pengar man investerar, där tar man en risk. De kommer både öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela beloppet. Men det pratar vi också om i avsnitt 99: vad är riskerna med att investera i de här aktieindexfonderna? Så kolla gärna där.

När vi ändå är inne på det här med historisk avkastning: jag såg något i forumet, det var någon som hade tittat på fonder som hade ökat med 100 procent det senaste året och så tittat hur det gick för dem framgent. Personen konstaterade att de kommande tre åren var snittavkastningen minus 12 procent. 70 procent av fonderna fanns inte kvar efter tre år. Det handlar om att om man ska vara en vinnarfond ett år, då måste man ta en så hög risk som man sällan klarar av de efterkommande åren.

Lyssna inte på rådgivare eller sociala medier okritiskt

Jan: Så lite så här: välj inte fond på historisk avkastning, välj inte fond på fondbetyg, välj inte fond på historien som berättas om dem, välj inte fond på vad bankrådgivare säger. Det finns undantag, men de flesta bankrådgivare som jobbar på Swedbank kommer aldrig att rekommendera en fond på Handelsbanken och vice versa, för det är på gränsen till tjänstefel.

Och det sista: ska man lyssna på folk i sociala medier? Här inser jag ironin i att prata om det här. Men då får man ofta gå och kolla på historien. Hur länge har de pratat om det här? Rekommenderar de fonder i linje med forskningen? Refererar de till forskningen? Eller väljer de fond på just historisk avkastning, fondbetyg eller vad de själva tyckte har gått bra?

Hur kombinerar man fonderna? Basen är en fondrobot

Jan: När vi nu har valt ut de här billiga, breda fonderna kan man titta på hur man kombinerar ihop dem. Här har vi haft jättelånga diskussioner i RikaTillsammans-forumet, men det vi landade i är att basrekommendationen för alla är en fondrobot.

Vill man inte ha en fondrobot, eller kan man inte ha en fondrobot, då kommer steg nummer ett för aktieindexfonderna. Det är att välja en så bred och billig global aktieindexfond som möjligt. Max avgift 0,4 procent, max avgift 0,2 procent om det är inom pension.

Här finns det ganska många bra exempel nu, de flesta banker har en bra, billig, bred global aktieindexfond. Några vanliga exempel som vi gillar i forumet är DNB Global Index, Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index har varit en, Swedbank Access Global är en bra sådan fond. Storebrand All Countries Global är också en bra sådan. Men kolla gärna listan i forumet.

Inte betalt för att nämna någon fond

Jan: Här kan jag också säga så här: vi har inte fått betalt för att nämna någon specifik fond, utan det här är vad vi har diskuterat fram i 200 kommentarer eller mer.

Så det är då: basrekommendation fondrobot, nivå 2 den bredaste, billigaste globala aktieindexfonden. Nivå 3, om man vill ta det lite längre. Av historiska skäl, när man skapade de här globala aktieindexfonderna 1969, då kom det här MSCI World, då var inte de asiatiska länderna eller tillväxtländerna särskilt stora. Då hade inte Sydkorea avslutat sin framgångsresa. Så Sydkorea är inte med, Indien är inte med, Kina är inte med, för de var inga stora ekonomier på 60-talet. Därför exkluderar man dem.

70-20-10-trappan

Jan: Därför brukar vi säga så här: i steg nummer två kan man tänka att man vill ha tre byggblock i sin portfölj. Att man har 0 till 100 procent i den här breda globala aktieindexfonden. Sedan kan man ha till exempel 10 procent i en sådan här tillväxtmarknadsfond. Och sedan kan man faktiskt ha 20 procent i en Sverigeindexfond, eftersom vi bor i Sverige. Där har vi också en lång diskussion i forumet om varför man kan ha en liten överexponering mot Sverige.

Så då har vi en 70-20-10-trappa. 70 procent bred global aktieindexfond, 20 procent i en bred, billig svensk aktieindexfond och sedan 10 procent i en tillväxtmarknadsfond. Eller något annat, den här sista tiondelen brukar vi kalla elevens val. Eller eget val, där du själv kan välja. Till exempel om du vill ha en investmentbolagsfond, tillväxtmarknadsfond, småbolagsfond eller liknande.

Med det här klarar du liksom alla scenarier du behöver för att få tillväxt på dina pengar för den delen av portföljen. Alltså den långsiktiga delen som ska vara på fem, tio eller flera år.

Repetition av aktiedelen

Jan: Vi kan ta och repetera det. Basrekommendation fondrobot. Nivå 2, bred, billig global aktieindexfond. Nivå 3, då blir basen bred global aktieindexfond 70 procent, 20 procent bred billig svensk aktieindexfond, sista 10 procent ett eget val, till exempel tillväxtmarknadsfond.

Sista delen blir då räntorna. Räntorna är ganska mycket klurigare än aktier. Där säger vi nivå 1, fondrobot. Kan du inte välja fondrobot, så antingen bankkonto eller en korträntefond. Alltså en billig korträntefond, 0,1 till 0,2 procent, som placerar med låg risk, alltså extremt låg risk. Du vill nästan ha bankkontolik avkastning. Det är nivå 2.

Räntedelen: nivåerna och överkursen

Jan: Nivå 3, då kan man ta en sådan här kort räntefond, alltså återigen låg risk, låg duration, och kombinera det kanske med en mixräntefond. Det kan vara så här: AMF Räntefond Mix finns på de flesta ställen. Har man till exempel 50 procent AMF Räntefond Mix och 50 procent AMF Räntefond Kort, eller Storebrand Räntefond Kort. Nästan alla banker har en sådan.

Sedan har vi ett överkursresonemang, för med räntor kan man faktiskt göra andra saker också. Man kan skydda, man kan diversifiera, man kan skapa avkastning. Men det ligger liksom utanför sammanfattningen för det här kortavsnittet. Men återigen, kolla i forumet för dig som vill läsa på mer.

Att kombinera de två portföljerna

Jan: Det här, och sedan kan man kombinera ihop de här två portföljerna. Vill jag ha 50 procent aktier, ja, då har jag 35 procent bred global indexfond, 10 procent Sverigeindexfond, 5 procent eget val, 25 procent kort räntefond och 25 procent räntefond mix. Då har man en fantastisk portfölj för just den sparhorisonten eller den uppgiften.

Snyggt. Så jag tänker att det här var allt. Kolla i forumet, ställ frågor. Glöm inte bort det här med risken. Kolla listan med vilka som är de bästa fonderna utifrån din bank. Och lycka till med sparandet helt enkelt.

Om du gillade den här sammanfattningen: prenumerera, gilla, skicka vidare, skriv en kommentar, så ses vi där ute.