Förklaring av aktier och räntor på 8 minuter

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Två huvudtyper av tillgångar
2. Bonden, utsädet och den första räntan
3. Vad som definierar ett lån
4. Kreditrisk: kompisen som aldrig betalar tillbaka
5. Skeppen till Indien och aktiens födelse
6. Att dela på vinst och förlust
7. Fonden: alla ägg inte i samma korg
8. En kort introduktion, mer kommer

Två huvudtyper av tillgångar

Jan: Det finns egentligen bara två huvudtyper av tillgångar, aktier och räntor. Och det här kan ju ibland vara lite klurigt. Så vad är det där egentligen? Jag har hört talas om det många gånger, men vad är det rent konkret? Var kommer det ifrån?

Häromveckan hade jag ett samtal med två syskonbarn och min egen dotter, och då försökte jag förklara vad skillnaden är. Om vi börjar med räntor, eller räntebärande tillgångar, så handlar det helt enkelt om lån. Och här, jag vet inte om det är sant, men det sägs att man har hittat stentavlor som är flera tusen år gamla, där det handlade om att man lånade till vete.

Bonden, utsädet och den första räntan

Jan: Jag beskrev det så här: föreställ dig att du är en bonde och ska plantera säd. Du behöver utsäde, men du har inte råd att hyra marken eller köpa allt utsäde. Då går du till någon som har pengar och säger: "Vet du vad? Jag behöver låna 100 kronor i år. Jag kommer att köpa utsäde, plantera det och sedan skörda. När jag har skördat får du tillbaka dina 100 kronor, plus 10 kronor extra för hundralappen, som tack för hjälpen. För att du lånade ut de här pengarna."

Det här var den första typen av lån. Jag som hade pengar lånade ut dem till någon som använde dem till något produktivt, något som gjorde att de kunde tjäna pengar. När de hade tjänat pengar tog de en del av sin vinst och betalade tillbaka räntan till mig. Win win.

En räntebärande tillgång är alltid ett lån till någon annan.

Idag kan det vara ett lån till ett företag, till en stat, till massor av privatpersoner eller liknande.

Vad som definierar ett lån

Jan: Det som ett lån nästan alltid definieras av är längden på lånet, alltså hur länge jag lånar ut pengarna. Det här brukar kallas duration på ekonomispråk, och det kan man se för olika typer av räntefonder, som vi kommer att komma in på.

Det andra är att man ofta bestämmer en bestämd ränta, alltså vad ersättningen för lånet är. Sedan brukar man också bestämma en valuta, alltså vad jag ska få betalt i. Ska jag få betalt i vete, i svenska kronor, i USD eller något annat?

Väldigt ofta i samband med de här lånen tog man också en säkerhet. Förr i tiden, för flera tusen år sedan, kunde säkerheten vara att du fick jobba åt mig. Du blev typ en slav. Tack och lov har vi inte det längre idag. Idag, om vi lånar pengar på banken för att köpa en bostadsrätt, då tar banken så kallade pantbrev, en säkerhet i mitt boende.

Kreditrisk: kompisen som aldrig betalar tillbaka

Jan: Så om jag sammanfattar en räntebärande tillgång: det är ett lån till någon annan under en viss tidsperiod, för en förutbestämd ersättning, där jag tar en viss säkerhet och ofta har en valuta. Och jag som lånar ut pengar, det enda jag egentligen bedömer är hur stor sannolikheten är att jag inte får tillbaka mina pengar, det vill säga kreditrisken.

Det känner vi ju ofta igen. Vi har vissa kompisar som är jättebra på att betala tillbaka, som betalar tillbaka direkt. För dem är det en låg risk, så då tar vi ganska liten ränta. Sedan har vi den där kompisen som aldrig betalar tillbaka, och då vill vi ha en jättehög ränta. Det är det som kallas kreditrisk.

Så här höll man på i flera tusen år, från 2000–3000 år före Kristus ända fram till 1700-talet.

Skeppen till Indien och aktiens födelse

Jan: På 1700-talet hade man börjat med handel till både USA och Indien genom att segla skepp. Problemet var att det var ganska hög risk att segla de här skeppen. Väldigt många skepp kom inte tillbaka, och då funkade inte lån så himla bra längre, för det fanns inget att ta säkerhet i. Då konstaterade man att man behövde dela på risken på ett annat sätt än bara genom lån.

Det var då, ungefär på 1700-talet, som man uppfann aktier, eller det vi idag mer kallar riskbärande tillgångar. Då sa man så här: okej, jag är köpman. Jag vill segla, jag vill finansiera ett skepp som ska gå till Indien, där vi ska handla massa kryddor, teer och tyger. Sedan ska vi ta tillbaka det till England. Det här var Ostindiska kompaniet.

Men jag ville inte satsa hus och hem som säkerhet för att låna pengar, för det var jättestor risk att skeppet inte kom tillbaka. Då konstaterade man i stället: vet du vad? Tänk om vi är flera stycken som går ihop och delar på risken och delar på vinsten.

Att dela på vinst och förlust

Jan: Om skeppet kommer tillbaka får vi en del av den jättestora vinsten, och kommer skeppet inte tillbaka, ja, då har vi förlorat hela insatsen. Så plötsligt delar vi på vinst och vi delar på förlust. Det var det som var grunden till aktier.

Om skeppet behövde 1 000 kronor för att finansieras och jag la in 100 av de där 1 000 kronorna, då ägde jag 10 %. Då ägde jag 10 % av skeppet och 10 % av den vinst som skulle komma när skeppet kom tillbaka.

Så det här är bakgrunden till räntor och aktier. Det har vi haft de senaste 300–400 åren. Och på typ 60-talet, eller på 20-talet, tror jag den första idén kom kring fonder. Man insåg att det är ganska stökigt för mig att låna ut pengar till en bonde i taget, eller låna ut pengar till ett företag i taget, eller köpa andel i ett företag, alltså ett sådant där skepp, i taget.

Fonden: alla ägg inte i samma korg

Jan: Då insåg man så här: om vi är 1 000 personer som går ihop och lägger ihop vår hundralapp, ja, då har vi plötsligt 100 000. Då är det mycket enklare att sprida det här. Om vi tar metaforen med skeppen: i stället för att jag äger 10 % i ett skepp är det bättre att jag äger 1 % i tio skepp, för då har jag minskat min risk. Jag har diversifierat.

Genom det här fondkonceptet kunde jag sprida riskerna betydligt mer. Jag kunde bli delägare i fler skepp, fler bolag, fler aktier. På samma sätt om jag investerar i en räntefond. I stället för att jag bara lånar ut pengar till svenska staten kunde jag låna ut min hundralapp till både den svenska, tyska, franska och brittiska staten.

En fond är ett fantastiskt sätt att diversifiera, att inte lägga alla äggen i samma korg.

En kort introduktion, mer kommer

Jan: Det här var en kort förklaring, eller introduktion, till räntebärande och riskbärande tillgångar och hur det hänger ihop med en aktie- och räntefond. Sedan finns det naturligtvis massor mer att säga, men som en introduktion hoppas jag att det här var bra.

Du får gärna kolla på nästa videoklipp. Det vi också pratade om med de här syskonbarnen var ränta på ränta, men jag tänker att det tar vi i ett separat litet avsnitt. Så tack för att du hänger. Gilla, följ, dela. Skriv en kommentar om det är något du vill att jag ska prata mer om. Så ses vi på RikaTillsammans-forumet eller på något annat ställe. Tack så mycket.