Bästa fonderna 2024 och hur du väljer ut dem

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad är det här kortavsnittet?
2. Ta avstamp i forskningen
3. Aktieindexfonder – att äga hela höstacken
4. Placeringsinriktning och låg avgift
5. Historisk avkastning spelar ingen roll
6. Fondbetyg och stjärnor
7. Marknadsföringsstorier från fondförvaltaren
8. Risken med att investera
9. Lyssna inte på betyg, historier eller bankrådgivare
10. Hur kombinerar man fonderna?
11. Nivå två – tre byggblock
12. 70-20-10-trappan
13. Räntedelen
14. Sätt ihop portföljen och lycka till

Vad är det här kortavsnittet?

Vilken fond ska man välja? Vilka fonder är de bästa? Vad ska man titta på när man väljer en fond?

Det är det jag tänkte prata om i det här kortavsnittet, som är en sammanfattning av vårt avsnitt 340 som går lite mer på djupet och som du hittar där poddar finns eller på YouTube.

Så det du kommer få här i kortavsnittet är helt enkelt guldkornen, sammanfattningen, de viktigaste sakerna.

Jag rekommenderar också att gå in på länken som finns i beskrivningen för listan på de bästa fonderna 2024 per bank. För det är tyvärr så att de bästa fonderna inte finns på alla banker, så man behöver titta på respektive banks fondutbud och välja där utifrån den listan. Så det får du här i beskrivningen.

Ta avstamp i forskningen

Men det första, när man börjar titta på vilken fond eller vilka fonder man ska välja, tycker jag att man ska ta avstamp i forskningen. Det går vi igenom i avsnitt 339, men i korthet kan man säga att det handlar om att spara och investera regelbundet, långsiktigt och automatiskt i breda, billiga, passiva, globala aktieindexfonder eller en fondrobot.

Och det fina med en fondrobot är att det är som en all inclusive-tjänst. Använder du en sådan så behöver du egentligen inte lyssna på det här avsnittet, utan det här avsnittet är mer till för dig som vill välja någonting i din tjänstepension, inte kan välja en fondrobot eller inte vill välja en fondrobot. Annars är ju en fondrobot lösningen på det här problemet.

Sen säger forskningen så här: balansera risken med sparkonto och räntor. Och därefter var lat, passiv, oinloggad, oengagerad, ointresserad. För över en lång tidsperiod, kanske 10, 15, 20 år, har det med stor sannolikhet varit den strategin som hamnar bland topp 10, topp 25 % av alla investerare.

Att vara passiv, det är liksom nyckeln.

Och det här brukar vi ju sammanfatta som just keep buying. Vill du veta mer, titta på avsnitt 339.

Aktieindexfonder – att äga hela höstacken

Och om vi börjar nysta i det här, så är det första att det vi i RikaTillsammans-community alltid föredrar är de här aktieindexfonderna. Aktieindexfonder är som att äga hela höstacken, att man äger allt. Man säger precis som forskningen säger: jag kan inte välja ut vilka vinneraktierna eller vinnerfonderna är, eller vilka förlorarna kommer vara, så vi är inte ens med i tävlingen. Vi köper och äger allt, och det är en mycket bättre strategi.

Så redan där har vi plockat bort en jättestor mängd fonder som säger att vi investerar bara i medtechbolag, eller vi investerar i de bästa bolagen i Sverige, eller vi investerar på det här sättet. Och då säger vi: nej, det vill inte vi ha. Vi vill bara ha de här breda, väldiversifierade aktieindexfonderna.

Placeringsinriktning och låg avgift

Och när vi ska välja de här breda globala aktieindexfonderna går vi egentligen bara på två saker. Vi går på placeringsinriktning, alltså är de placerade mot USA, mot Sverige, mot Europa, mot tillväxtmarknader. Alltså vilken höstack är det vi köper?

Och när vi har tittat på vilken höstack vi köper – vi vill till exempel ha en aktieindexfond för Sverige med alla svenska bolag – då går vi på nästa faktor, som är den absolut viktigaste och som har mest korrelation med framtida avkastning. Och det är helt enkelt låg avgift. Så låg avgift, och här är låg avgift max 0,4 procent. Är det inom en pensionslösning så ser Pensionsmyndigheten 0,2 procent, och vi håller med.

Så det första är placeringsinriktning – det ska vara passivt, det ska vara indexnära, det ska vara brett. Och sen ska det vara billigt. Det är liksom de två viktigaste faktorerna.

Historisk avkastning spelar ingen roll

Sen är det väldigt många andra faktorer som jag påstår inte spelar någon som helst roll, men som är väldigt populära att kolla på där ute. Och det är till exempel historisk avkastning. Den har ingen relevans överhuvudtaget, utan tvärtom säger ju alla alltid att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Det finns studier, teori och empiri.

God avkastning i en period säger ingenting om god avkastning i en annan period. God avkastning är historisk, tenderar inte att hålla i sig och så vidare. Min starka rekommendation är: välj aldrig fond för att någon säger att titta så bra den har gått historiskt.

Fondbetyg och stjärnor

En variation på detta är att man ofta brukar prata om fondbetyg. Alltså, den här fonden har tre eller fem stjärnor. Och så blir vi lite lurade att tro att det är som en stekpanna, att fem stjärnor på en stekpanna är bättre än en stekpanna med tre stjärnor. Men som vi vet inom sparande är det ofta tvärtom, för att det handlar om slump.

Så en fond som har fyra eller fem stjärnor har större sannolikhet att bli av med sina stjärnor än att den behåller dem. Det finns jättemycket att säga om det – vi går igenom det i detalj på en och en halv timme i avsnitt 123 för dig som vill titta närmare på det. Till och med bolaget självt som ger ut de här stjärnorna, Morningstar, säger att man inte ska fatta beslut på antalet stjärnor, och ändå gör många det.

Marknadsföringsstorier från fondförvaltaren

En annan faktor som inte heller spelar någon som helst roll är marknadsföringsstorien från fondförvaltaren. För de flesta tänker inte på att fondförvaltare lägger lika mycket tid på försäljning av sin fond som de lägger på förvaltning av den.

Så ofta säger man: vi investerar i de bästa bolagen i Sverige, eller vi investerar i innovativa företag som ska göra X. Skit i det. Det finns inte heller någon substans, för att det liksom funkar. Och tror du inte mig, så kolla på det som är fondfaktablad, som är reglerad information till den som ska köpa en fond, om vad som är med och vad som inte är med. Historisk avkastning är inte med, marknadsföringsstorier är inte heller med och den typen av saker. Utan det som är med är placeringsinriktning, det är avgift och det är liksom risken. För det är de tre grejerna som är relevanta.

Risken med att investera

Och när vi pratar risk är det viktigt att komma ihåg att alla pengar man investerar, där tar man en risk, och de kommer både öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela beloppet. Men det pratar vi också om i avsnitt 99. Vad är riskerna med att investera i de här aktieindexfonderna? Så kolla gärna där.

Sen, när vi ändå är inne på det här med historisk avkastning: jag såg i forumet att det var någon som hade tittat på fonder som hade ökat med 100 % det senaste året, och så tittade han på hur det gick för dem framgent. Han konstaterade att de kommande tre åren var snittavkastningen minus 12 %, och 70 % av fonderna fanns inte kvar efter tre år.

Och det där handlar om att om man ska vara en vinnarfond ett år, så måste man ta en så hög risk som man sällan klarar av de efterkommande åren.

Lyssna inte på betyg, historier eller bankrådgivare

Så lite så här: välj inte fond på historisk avkastning, välj inte fond på fondbetyg, välj inte fond på historien som berättas om dem. Välj inte fond på vad bankrådgivarna säger, för även om det finns undantag så kommer de flesta bankrådgivare som jobbar på Swedbank aldrig rekommendera en fond på Handelsbanken och vice versa, för att det är på gränsen till tjänstefel.

Och sen, det sista: ska man lyssna på folk i sociala medier? Här inser jag ironin i att prata om det här, men då får man ofta gå och kolla på historien. Hur länge har de pratat om det här? Rekommenderar de fonder i linje med forskningen? Följer de fonder? Refererar de till forskningen? Eller väljer de fond på just historisk avkastning, fondbetyg eller vad de själva tyckte har gått bra?

Hur kombinerar man fonderna?

Så när vi nu har valt ut de här billiga, breda fonderna, så kan man titta på hur man kombinerar ihop dem. Och här har vi haft jättelånga diskussioner i RikaTillsammans-forumet, men det vi landade i är att basrekommendationen för alla är en fondrobot.

Vill man inte ha en fondrobot, eller kan man inte ta en fondrobot, då kommer steg nummer ett för aktieindexfonderna. Det är att välja en så bred och billig global aktieindexfond som möjligt. Max avgift 0,4, max avgift 0,2 om det är inom pension. Här finns det ganska många bra exempel nu, de flesta bankerna har en bra, billig, bred global aktieindexfond.

Några vanliga exempel som vi gillar i forumet är DNB Global Index, Avanza Global, Länsförsäkringar Global Index och Swedbank Access Global. Storebrand All Countries Global är också en bra sådan fond. Men kolla gärna listan i forumet. Här kan jag också säga att vi inte har fått betalt för att nämna någon specifik fond, utan det här är vad vi har diskuterat fram i 200 kommentarer eller mer.

Nivå två – tre byggblock

Så det är då basrekommendation fondrobot, nivå två bredaste och billigaste globala aktieindexfonden.

Nivå två, om man vill ta det lite längre: av historiska skäl, när man skapade de här globala aktieindexfonderna 1969, då kom det här MSCI World, då var inte de asiatiska länderna eller tillväxtländerna särskilt stora, för då hade inte Sydkorea avslutat sin framgångsresa. Så Sydkorea är inte med, Indien är inte med, Kina är inte med, för de var inga stora ekonomier på 60-talet. Därför exkluderar man dem.

Så därför brukar vi säga så här: i steg nummer två kan man tänka att man vill ha tre byggblock i sin portfölj. Att 0–100 % i den här breda globala aktieindexfonden. Sen kan man ha till exempel 10 % i en sådan här tillväxtmarknadsfond. Och sen kan man faktiskt ha 20 % i en Sverigeindexfond, eftersom vi bor i Sverige. Och där har vi också en lång diskussion i forumet om varför man kan ha en liten överexponering mot Sverige.

70-20-10-trappan

Så då har vi en 70-20-10-trappa. 70 % bred global aktieindexfond, 20 % i en bred billig svensk aktieindexfond och sen 10 % i en tillväxtmarknadsfond eller någonting annat. Den här sista 10 % brukar vi säga är typ elevens val eller eget val, där du själv kan välja till exempel om du vill ha en investmentbolagsfond, tillväxtmarknadsfond, småbolagsfond eller liknande.

Och med det här klarar du alla scenarion du behöver för att få tillväxt på dina pengar för den delen av portföljen. Alltså den långsiktiga delen som ska vara på 5, 10 eller flera år.

Om vi då repeterar det: basrekommendation fondrobot, nivå två bred billig global aktieindexfond. Nivå tre blir helt enkelt basen bred global aktieindexfond, 70–20 % bred billig svensk aktieindexfond, och sista 10 % ett eget val, till exempel tillväxtmarknadsfond.

Räntedelen

Sista delen blir då räntorna. Och räntorna är ganska mycket klurigare än aktier. Så där ser vi liksom nivå ett fondrobot. Kan du inte välja fondrobot, så antingen bankkonto eller en korträntefond. Alltså en billig korträntefond på 0,1–0,2 % som placerar med låg risk. Alltså extremt låg risk. Så du vill nästan ha bankkontolik avkastning. Så det är nivå två.

Nivå tre kan man ta en korträntefond, alltså återigen låg risk, låg duration, och kombinera det med en mixräntefond. Och det kan vara en sådan här AMF Räntefond Mix som finns på de flesta ställen. Så då tar man 50 % AMF Räntefond Mix, 50 % AMF Räntefond Kort eller Storebrand Räntefond Kort. Nästan alla banker har en sådan.

Och sen har vi ett överkursresonemang, för med räntor kan man faktiskt göra andra saker också. Man kan skydda, man kan diversifiera, man kan skapa avkastning. Men det ligger liksom utanför sammanfattningen för det här kortavsnittet. Men återigen, kolla i forumet för dig som vill läsa på mer.

Sätt ihop portföljen och lycka till

Så det här, och sen kan man kombinera ihop de här två portföljerna. Vill jag ha 50 % aktier, då har jag 35 % bred global indexfond, 10 % Sverigeindexfond, 5 % eget val, 25 % kort räntefond och 25 % räntefond mix. Och så har man en fantastisk portfölj för just den sparhorisonten eller den uppgiften.

Snyggt. Så jag tänker att det här var allt. Kolla i forumet, ställ frågor, glöm inte bort det här med risken. Kolla listan med vilka som är de bästa fonderna i din bank. Och lycka till med sparandet helt enkelt.

Och om du gillade den här sammanfattningen, prenumerera, gilla, skicka vidare, skriv en kommentar, så ses vi där ute.