Rikedom i livet – värdena som går bortom pengar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: rikedom i livet bortom pengar
2. Vad är en välmående privatekonomi?
3. Trygghet och frihet, idag och i framtiden
4. Tre teser om pengar
5. Varför uppstår obalansen?
6. Det sämsta rådet inom finans
7. Fel resurs vid fel tid
8. Buffett-bettet: vad värderar vi högst?
9. Att gå i pension på sina minnen
10. Fyra teser om lycka och mening
11. iPhone-kameran och dagboksappen
12. Tänk om livet handlar om att samla livsupplevelser
13. Robin Hood och prins John
14. En klockformad förmögenhetskurva
15. Definiera ditt rika liv och räkna baklänges
16. Pengar, tid och hälsa genom livet
17. Forumutmaningen: använd lite av din avkastning
18. Att göra sparandet verkligt för familjen
19. Novemberutmaningen och tankespjärnet
20. Varför sparar vi egentligen?
21. Ekonomisk oro: false evidence appearing real
22. Vad är ett rikt liv för mig?
23. Dykdalben: ett rikt liv vilar på tre ben
24. Ben ett: livskompassen
25. Ben två: den ekonomiska livsplanen
26. Ben tre: den finansiella planen
27. Den lilla pengamaskinen: vad skulle du göra mer av?
28. Ordmolnet: 400 svar om vad man vill göra mer av
29. Regler för att spara, men inte för att spendera
30. Forskningen om att spendera rätt
31. Fler små nöjen, betala först
32. Var generös mot andra
33. Life experience points
34. Grupprabatt och att göra saker tillsammans
35. Börja med dina upplevelser idag
36. Att köpa sig tid för relationer
37. Tidshinkar: time buckets
38. Det mentala överskottet
39. Den brutala varianten: att stirra döden i vitögat
40. Resan till Polen: barnet får bestämma
41. Reklam: RikaTillsammans-programmet
42. Mer eller mindre pengar: vad gör livet rikare?
43. Spendera extravagant på det viktiga
44. Fem saker vi ångrar innan vi dör
45. Att våga testa och lägga pengar på det man vill
46. Tidsfönster som snart stängs
47. Den personliga upplevelseräntan
48. Vad blir du sugen på att göra nu?

Introduktion: rikedom i livet bortom pengar

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Det här är dagens avsnitt. Idag har vi en introduktion till rikedom i livet bortom pengar. Vi brukar alltid säga att RikaTillsammans handlar om privatekonomi och om rikedom i livet. Många tänker ofta att det handlar om pengar, men det tänker jag att det inte gör. Det handlar om hur jag får ett rikt liv och vad ett rikt liv är för mig. Så det handlar om frågor som: hur använder jag mina pengar mest effektivt? Hur får jag mest effekt för dem? Hur använder jag dem som ett verktyg? Det här är verkligen ett komplement till avsnitt 339 och 340. 339 handlade om att spara och investera rätt och lätt, och sen hade vi bästa fonderna 2024. Så det här är som ett insteg till frågan: vad är ett rikt liv? Nu när vi har fått igång sparandet, vad gör vi med pengarna då?

Caroline: Och det kommer ju fler frågor som bidrar till att man kan göra sitt liv rikare.

Jan: Ja, men exakt. I dagens avsnitt kommer du få ett antal frågor som du kan reflektera över själv. Men vi rekommenderar att prata med din partner, en vän, en kollega, ett syskon, dina föräldrar, en kompis. Och känner du att du verkligen inte har någon att prata med, då kan du prata med oss i forumet. Jag älskar den här typen av reflektioner och frågor. Sen är det viktigt att säga att inget i det här avsnittet, eftersom det handlar om ett rikt liv, är helt och hållet unikt för var och en. Det är inget rätt eller fel, sant eller falskt. Det finns forskning som säger: köp den här breda, billiga, globala indexfonden. Det finns inget riktigt sånt svar när det gäller vad ett rikt liv är. Däremot kommer vi absolut referera till böcker, studier och forskning kring både lycka, glädje och tillfredsställelse i livet. Och det roliga är att många av er kommer tycka att jag har fel. Det är därför jag tycker att det kommer vara så roligt att höra era kommentarer i forumet. Så jag tänker: vi gör det inte svårare än så, vi kör igång.

Vad är en välmående privatekonomi?

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson. Varmt välkommen till avsnitt 341.

Caroline: Jag tänker att det här också är lite tankespjärn, lite utmaning i tanken, lite hjärngympa att fundera på. Men samtidigt också ett väldigt viktigt avsnitt.

Jan: Jag tror att för de flesta så bör mål-bilden i livet, eller med privatekonomin, vara att ha en välmående privatekonomi. Och då tänker jag: vad är en harmonisk eller välmående privatekonomi? Ett av de bästa svaren jag hittat kommer från amerikanska Consumer Financial Protection Bureau, alltså ungefär det amerikanska konsumentverket, som jag tolkar det. De gjorde en undersökning om just financial well-being. De definierade det som två faktorer och två dimensioner. Det handlar om trygghet och om frihet, eller valfrihet, som de pratar om egentligen. Och så handlar det om att titta på det i ett kort perspektiv idag och sen i ett långt perspektiv i framtiden.

Jan: Trygghet idag handlar om att jag har koll. Jag känner att jag har koll på den löpande ekonomin. Det är jag som styr min ekonomi. Det är inte som att jag träffar ett monster i slutet av månaden. Sen handlar det om trygghet i framtiden, att jag har kapaciteten att absorbera en oförutsedd ekonomisk händelse. Händer det något i framtiden, jag blir arbetslös eller någon blir sjuk, eller bilen går sönder, eller kylen går sönder, så kan jag hantera det utan att behöva ligga sömnlös på natten. Och här vet vi ju, vad var det jag sa när jag undersökte för Svea Ekonomi för något år sedan, att 30 procent av Sveriges befolkning klarar inte en oförutsedd utgift på 5 000 spänn. Sen tror jag att det var SCB som gav ut någon siffra om att en lite större andel inte klarade 13 000 kronor utan att ta lån.

Trygghet och frihet, idag och i framtiden

Jan: Så trygghet idag och i framtiden. Och sen tror jag att för många handlar det också om frihet idag. Den ekonomiska möjligheten att kunna göra de val man vill för att kunna njuta av livet där man är idag. Och på samma sätt att jag är på spår att kunna nå mina framtida mål. Många gånger behöver vi inte vara framme för att må bra med ett resultat. Till exempel om man pratar om att gå ner i vikt. Många gånger, i alla fall för mig, funkar det att man bara är igång och tränar. Jag behöver inte ha nått min målvikt, men det känns bra redan när jag är på spår, jag vet att det kommer hända.

Caroline: Du tänker likadant med ekonomin, att när man är på väg...

Jan: Ja, precis. Absolut.

Caroline: Vad det nu är.

Jan: Ja, men exakt. Vi har ju haft avsnitt med Kronofogden, och vi har haft avsnitt med folk som har haft tuffa ekonomiska situationer. Energin får man ju redan när det vänder.

Caroline: Jag tror det handlar om att man känner att man har kontroll, så det är inte något annat som är ute och går med en.

Jan: Ja, men vi vill ju kunna känna att det jag gör, gör skillnad. Och varför jag börjar med det här är för att jag påstår att vissa som lyssnar på det här avsnittet borde ta med sig: shit, jag borde spara mer, så att jag kan nå mina ekonomiska mål i framtiden. Och några som lyssnar på det här, förmodligen en majoritet eftersom man inte lyssnar på oss om man inte är intresserad av ekonomi, borde kanske spara lite mindre och konsumera eller använda sina pengar lite mer. Jag vet att det kommer vara en ganska kontroversiell åsikt. Vi har ju haft ett avsnitt som heter Sparfällan.

Caroline: Men den åsikten står du för. Du har ju sagt det många gånger.

Jan: Jag gillar att provocera. Men jag vill därmed säga att det inte är som att poängen i det här avsnittet är att göra ett rikt liv utifrån där du är, fundera på det utifrån trygghet och frihetsperspektiv, fundera idag och imorgon.

Tre teser om pengar

Jan: Jag tänker att det är några teser jag tänkte presentera kring pengar. Och du, här får du gärna, du brukar ju inte vara med i förberedelsen, så du får gärna protestera eller förtydliga. Men jag tänker så här: pengar är inte allt, de löser vissa problem och skapar vissa möjligheter i livet. Tar man det till sin överdrift kan man säga att det är jättesvårt att betala hyran eller bostadsrättsföreningsavgiften med kärlek. Å andra sidan är det svårt att köpa sig ett rikt liv, som ofta består av tid eller relationer, för pengar. Jag kan inte ha ett liv utan pengar, och jag bör inte ha ett liv som bara handlar om pengar. Pengar är inte allt, men de löser vissa specifika problem.

Jan: Den andra tesen är att de flesta sparar fel summa. Många sparar alldeles för lite. Det har vi också sett siffror på, att halva Sveriges befolkning inte äger en fond utanför pensionssystemet. Det är bara två av tio som äger enskilda aktier. Det är bara mindre än hälften som har ett ISK-konto och så vidare. Det är väldigt många som sparar alldeles för lite. Men jag skulle säga att det är ganska många som också sparar alldeles för mycket. Det ser man i forumtrådarna. Hur mycket sparar du? Där det inte är ovanligt att se svar på 5 000–10 000. Jag har till och med sett någon som sparar 25 000 i månaden. Och tesen där är också att när vi dör har vi inte så himla stor glädje av pengar. Så jag tänker att målet bör vara en balans mellan medveten konsumtion idag, att använda sina pengar. Och när jag pratar om konsumtion behöver det inte nödvändigtvis vara att man måste köpa prylar, alltså flest prylar när man dör vinner. Det är inte det. Man kan använda pengar för att till exempel köpa sig tid. Jag gillar ju att tid är den osynliga avkastningen på pengar. Det kan många gånger handla om att köpa sig tid. Att gå ner i arbetstid, att köpa sig tiden att kunna gå och träna, att köpa sig tiden att kunna vara mer med sina barn. Många av oss säljer vår tid till vår arbetsgivare eller till våra kunder, om man driver eget. Men att liksom köpa tillbaka den.

Varför uppstår obalansen?

Caroline: Du, jag tänkte på den här obalansen. Varför tror du att det är en sådan obalans? Du kanske kommer komma till det?

Jan: Jag tror det kommer komma. Jag har massor av teser vi kommer komma till, men en av dem är till exempel att få har tänkt ut vad balansen är mellan att använda mina pengar idag och spara för framtiden. Och eftersom den uträkningen är ganska svår, inte för att det är svår matte, utan för att det är svårt för oss att tänka kring hur jag vill att framtiden ska vara, vilket är det det här avsnittet kommer handla om, så blir det mycket enklare att använda egentligen ganska kassa tumregler. Som att säga: jag ska spara 10 procent av min lön, eller jag ska spara 20 procent av min lön.

Caroline: Det är väl bra att börja med, om man kanske inte sparar, men senare.

Jan: Exakt. Men tittar man på det så är det så här: någon som är ung och bor hemma kanske bör spara 50 eller 60 procent. Sen flyttar man hemifrån under en period, då kanske man ska spara 0 procent. Man kanske till och med ska låna pengar för att investera. Sen tar man kanske examen, är så här dink, double income, no kids. Ja, men då kanske man också ska spara 40 procent. Och sen får man barn och flyttar till ett större boende, då sparar man 0.

Caroline: Ja, men också för då har man lagt undan så mycket pengar kanske. När man väl vill ha ett större hus eller skaffar barn, att man har förmågan att bära...

Jan: Ja, fast jag skulle säga att de flesta har som minst pengar när man har barn.

Caroline: Jo, jo, men jag tänkte på när man är dink. För då förbereder man sig på något annat. Just nu är jag dink, men jag vet att det kan komma något.

Jan: Ja, ofta bostad.

Caroline: Så det kräver ju ändå lite planering och tankeförmåga kring vad pengarna ska gå till.

Jan: Exakt. Och det är därför, till exempel när man sen är 50 och barnen börjar flytta hemifrån, kanske när man är 55–65, då kanske man ska spara mycket igen, för då vill man bygga upp till pensionen. Man vill balansera, man sparar olika i olika perioder. Men det är mycket svårare att tänka kring.

Caroline: Ja, precis. Som du säger, att man kanske sparar samma, förlåt, samma procent av sina inkomster hela tiden.

Jan: Ja, det är ganska dumt.

Caroline: Och kanske strugglar också för att klara det.

Det sämsta rådet inom finans

Jan: Ja, men vi hade ju vår kompis Niklas som drev företag under corona. Alla uppdrag försvann. Han var så här, skitjobbigt och sånt. Och jag bara: men du har en buffert.

Caroline: Ja, men buffert använder man ju bara.

Jan: Men det är nu du ska använda bufferten. Det är ju det här som är coronapandemin. Det är inga kunder. Och varför jag vill kasta ljus på det här, för det här avsnittet är egentligen också en följd av det som Erik Strand sa till oss för många, många år sedan nu. Han sa att han tyckte att det sämsta rådet inom finans var månadssparande. Och så skrattade han lite. Men sen sa han: jo, men om det är så att vi sparar och sen har en hög med pengar när vi dör, då kan man fråga sig, har jag använt min tid och min energi på det smartaste sättet? Och det är väl det jag kommer prata om nu. Det handlar inte om att inte spara, utan om att balansera de olika resurserna.

Om vi sparar och sen har en hög med pengar när vi dör, då kan man fråga sig: har jag använt min tid och min energi på det smartaste sättet?

Jan: Och det här att pengar, det här är den tredje tesen, är en av flera resurser för att göra livet rikare och göra det möjligt att leva det liv man vill leva. Att leva det liv man älskar och älska det liv man lever. Det handlar återigen hela tiden om hela den här balansen. Det tror jag är jätteviktigt. En av de bästa böckerna, som vi har gjort flera avsnitt om, är Bill Perkins Die With Zero. Jag kommer använda rätt mycket illustrationer från den. Du som bara lyssnar behöver inte göra något annat, det är bara att lyssna med. Vi kommer beskriva figurerna, men du kan också som vanligt ladda ner bildspelet och bläddra igenom det i efterhand.

Fel resurs vid fel tid

Jan: Pengar är en resurs av flera. Här har vi använt en del illustrationer från boken Die With Zero av Bill Perkins, som jag tycker fångar det här bäst. Om vi tar att pengar är en resurs av flera för ett rikare liv, så säger han till exempel att mellan 20 och 30 har man lite mindre pengar, mycket tid och ganska mycket hälsa.

Caroline: Ja, men eller hur. Man är en frisk 25-åring.

Jan: Man är på toppen. Man är fattig student, man har mycket tid, man har mycket hälsa. Man har inte så här ont i ryggen. Det är som man brukar skämta, träffar du en 50-åring kan du alltid fråga: hur är det med ryggen? Sen är man 30 till 60. Då har man kanske lika mycket tid som pengar, och hyfsat bra hälsa också.

Caroline: Ja, precis. Så man är i någon slags balans.

Jan: Ja, precis. Och sen när man är 60 plus.

Caroline: Ja, kanske lite sämre på hälsobiten. Mycket pengar och mycket tid.

Jan: Ja, så det är lite en paradox också, att vi har fel resurs vid fel tid. När man har som mest tid och hälsa, när man är ung, då har man inga pengar. Och när man är gammal har man mycket pengar och mycket tid, men man pallar inte resa. Man kan inte åka till stranden Mystique och visa upp sin kropp när man är 61. Man pallar inte det. Man skulle haft pengarna när man var 20.

Caroline: Ja, men exakt, exakt.

Buffett-bettet: vad värderar vi högst?

Jan: Och där är en amerikansk föreläsare, Peter Attia, som höll en föreläsning 2017. Han gav följande fråga till sina åhörare, och du kan svara på vad du tänker. Om du skulle bli erbjuden Warren Buffett, en av världens mest framgångsrika investerare. Hans förmögenhet var flera miljarder US-dollar. Men det enda du behövde byta var hans ålder. Och han är 93 år gammal. Alltså, jag skulle få förmögenheten och hans ålder, och bli 93 år.

Caroline: Nej, jag hade inte tagit det.

Jan: Och jag tror väldigt få hade tagit det bettet. Så redan där märker vi. Och ska vi vända på det, tror du att han hade tagit att vara 47 och pank?

Caroline: Ja.

Jan: Ja, eller hur. Så där tänker jag att det blir ganska intressant. Det är en ganska enkel fråga. Så märker vi att vi värderar inte pengar högst.

Caroline: Nej, det gör vi ju inte. Nej, det är väldigt intressant.

Jan: Jaså, vadå? Vad tänker du?

Caroline: Ja, men det är inte så tankarna går, eller narrativet går där ute. Man tänker inte på det man redan har.

Jan: Nej.

Caroline: Och det är kanske ungdom, eller hälsa.

Jan: Ja, eller familj.

Caroline: Alltså, det är så sjukt.

Jan: Ja, eller hur. Nej, men här tänker jag att även om de flesta av oss har möjligheten att kunna tjäna mer pengar i framtiden, så är det återigen ingen av oss som har möjligheten att få tillbaka tid som redan har passerat. Eller hur? Men ändå är det ibland så att vi oroar oss för att slösa på pengar. Vi ska inte använda pengar till dumma saker. När vi egentligen borde oroa oss mer för att slösa på tid och möjligheter som vi har idag, som vi inte kommer kunna ha i framtiden. Så jag tycker ibland att det är felriktat. Vi oroar oss för spenderingen av pengar, men vi oroar oss inte för spenderingen av vår tid.

Att gå i pension på sina minnen

Jan: Och särskilt viktigt blir det här när man tänker att man går i pension på sina minnen. När man ligger där och är gammal och inte kommer kunna göra så himla mycket, vad är det man kommer ha då? Jo, då kommer man ha sina minnen. Och man kommer utvärdera sitt liv utifrån de upplevelser man har varit med om.

Caroline: Och att äldre människor borde kunna ge mer råd.

Jan: Jaså?

Caroline: Höja rösten! Nej, men seriöst, jag funderar nu på när jag jobbade på ålderdomshem, när jag var i 20-årsåldern. Fick jag några sådana här livsvisdomar?

Jan: Alltså, man fick säkert det. Ta vara på tiden, eller passa på att göra saker.

Caroline: Men jag vet inte ifall jag lyssnade på det då.

Jan: Man ska vara snart 50 för att passa på och göra saker.

Caroline: Ja, men exakt.

Fyra teser om lycka och mening

Jan: Så då kommer vi till ett par teser kring lycka eller meningen med livet. Återigen, inget som är sant, falskt, rätt eller fel, en naturlag. Bara ett sätt att tänka. Och de här sätten gillar jag. Det är inte ens som att du har skrivit under på dem. Så jag tänker: ett rikt liv är unikt för oss alla. Men tänk om lycka, eller om livet, går ut på att, ett, komma på vad som gör en lycklig och sedan göra det, och använda pengar för att omvandla pengar till lycka. Till det här som gör mig lycklig.

Jan: Nummer två: tänk om lycka är att skapa minnen tillsammans med människor man tycker om. Eller sagt på ett annat sätt, och det här är Bill Perkins citat, tänk om lycka är att skapa minnen som man kan bli nostalgisk över som gammal. Ett fjärde och sista perspektiv är: tänk om lycka, eller ett rikt liv, är att få lösa problem, inom citationstecken, som man själv gillar att lösa. Det kommer från Mark Manson i boken The Subtle Art of Not Giving a Fuck.

Caroline: Ja, den ja.

Jan: Den handlar om att vi alltid kommer ha ett antal problem. Ett problem kan vara: vad ska vi hitta på med familjen? Vilka problem vill man ha? Kunder, lösa problem på jobbet. Så det är inte problem som tappar energi, utan problem som: jag vill lära mig teckna, måla.

Caroline: Ja, men det är så här. Kanske saker som gör att det känns meningsfullt. Jag tänker när du säger lycka på alla de här, så tänker jag istället för mig själv, i alla fall, vad som känns meningsfullt för mig. Det är inte nödvändigtvis så att jag känner lycka i de ögonblicken, men något som känns som att tillvaron blir meningsfull.

Jan: Ja, men exakt. Och det blir den ju om jag har sådana problem som jag gillar att lösa.

Caroline: Ja, och att skapa minnen.

Jan: Jag har ju lite gått all in på det här.

Caroline: Ja, det har du verkligen.

Jan: Och jag är med och får lösa problem som jag själv gillar att lösa.

Caroline: Ja, men exakt.

iPhone-kameran och dagboksappen

Jan: Du skrattade, nu vill jag höra.

Caroline: Ja, men nu har du ju skaffat den nya iPhonen. Och sen så blev du liksom... Jag tror inte du insåg vad som skulle hända när du gjorde det. Du har ju hållit på och dragit på det skitlänge. Sen när du väl skaffade den kände du: åh, men den här kameran har ju ändå livat upp min gamla hobby att ta foton. Och sen i kombination med att Apple har en sån här dagboksfunktion nu, där man kan lägga in foton och göra någon liten anteckning. Så har man liksom typ livet där i den dagboken, i form av foton och text om man vill. Det är väl det som du har... Du har gått igång på det och sagt: ja, du ska använda den här dagboksfunktionen.

Jan: Jag bara, jag vet inte vad jag ska lägga in där. Men det är nog inte samma som du.

Caroline: Så det summerar väl din känsla av att du gillar att skapa minnen.

Jan: Ja, men det är super. Alla som har en iPhone, om ni inte har testat, testa den här som kom i iOS 17.2. Då kommer Apples egen dagboksapp. Och du vet, för mig var det så här, det här var som Facebook var för 15 år sedan, men där skulle man ju lägga ut det. När Facebook var bra byggde man sin livshistoria. Men sen blev det så mycket reklam, och det skulle visas upp för andra, så tröttnade jag, för jag vill inte. Jag gör inte det här för någon annans skull. Jag gör det för min egen skull. Och det som är fint med appen, den heter Journal eller Dagbok, är att den föreslår, för den är ju med. Den vet att idag var du där, du tog den här bilden, vill du göra en dagboksanteckning? Så behöver man bara trycka. Du kan ha på sådana tillåtna notiser.

Caroline: Jag tycker inte om det riktigt.

Jan: Men kör du på det.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Rekommenderas, rekommenderas bara. Och där, för övrigt, för de som har haft kickoff eller ska göra en kickoff, så är det också en jättefin idé. Gå tillbaka till kamerarullen och kolla på vad som har hänt under förra året. För jag upplever att om jag inte har tagit bilder, så minns jag inte lika mycket vad som har hänt. Bilderna hjälper mig att ta fram minnena. "Ja, just det. Vi gjorde ju det där. Vi var där." Och jag försöker göra sådana smågrejer också. Nu käkar vi lunch, nu spelar jag datorspel, eller Playstation.

Tänk om livet handlar om att samla livsupplevelser

Jan: Men i alla fall, jag tänker att tänk om livet handlar om att samla på sig livsupplevelser. Och återigen, här är en vanlig fallgrop, att många tror att det handlar om pengar, eller att man måste använda massor av pengar. Det ska vara resor, det ska vara heroiska hjältedåd. Men det behöver det inte vara. Det här kan vara så här: häromdagen var det snö för en gångs skull i Malmö. Så jag var ute och åkte pulka med Elsa och vi busade, det var den galna pulkan som försökte kasta av henne. Det var jätteroligt. Så det kan vara den typen av upplevelser, när jag pratar om upplevelser.

Jan: Så jag tänker: tänk om livet inte går ut på att maximera mängden pengar. Och då har jag här en graf som kommer från Daniel Waldenström, professor som hade skrivit rapporten Fondägandet i Sverige. Vi har intervjuat honom i ett tidigare avsnitt. Den visar en graf från att folk är 20 tills de är 90. Och hur ser medelförväntningen ut? Förlåt, medelförmögenheten. Alltså hur mycket pengar har snitt-40-åringen versus snitt-60-åringen, och så vidare. Om du skulle beskriva grafen, hur ser den ut?

Caroline: Ja, men det är en skarp uppåtgående kurva, kan man säga. Från noll år till...

Jan: Ja, man är som fattigast vid 20 och som rikast där man är 90, och sen dör man. Så kurvan går ganska mycket upp.

Robin Hood och prins John

Jan: Och jag tycker det här är ganska roligt, för jag tror att de flesta av oss har på julafton sett den här Robin Hood. Disneys Robin Hood, när Robin Hood är inne hos prins John och skickar ut de här...

Caroline: Pengapåsarna.

Jan: Ja, genom fönstret. Då tror jag de flesta av oss köper någonstans den här sensmoralen, ta från de rika, ge till de fattiga. Prins John, alldeles för fäst vid sina pengar. Han sover med dem.

Caroline: Ja, men exakt. Det är dåligt.

Jan: Och ändå tror jag att de flesta av oss är mer som John än som Robin Hood. För när vi sparar pengar, särskilt när vi översparar, så tar vi ju pengar från mitt fattiga jag idag och ger till mitt rika jag imorgon eller i framtiden. Det är ju det Daniel Waldenströms graf visar. Det är även det som, där jag plockade fram snitt- och mediansiffror för Avanzas kunder, för de har släppt så här är snittkunden, så mycket pengar har snittkunden hos oss vid olika åldrar. Och den är också så att den bara ökar. Den kurvan är ränta på ränta, den börjar på lite och slutar på mycket. Då kan man ju ställa sig att de flesta som sparar, inte alla, inte de som inte sparar, men de flesta som sparar, är på väg mot att vara som rikast när man dör. Och då kan man fråga sig: vad är poängen med att vara som rikast när man dör? Jag tror det är få av oss som har målet att vara rikast på kyrkogården.

Vad är poängen med att vara som rikast när man dör? Jag tror det är få av oss som har målet att vara rikast på kyrkogården.

En klockformad förmögenhetskurva

Caroline: Ja, du, jag tänkte på det. Om den kurvan inte skulle sett ut så, om den kanske skulle varit mer som en klocka, du vet den här bell curve, alltså att man anskaffar sig medel när man är yngre, och sen har man kanske som mest på toppen av sin karriär, jag vet inte, vid 50 kanske. Och sen går det långsamt ner, då skulle vi kanske också varit lite oroliga. För det hade ju inte visat sig på den kurvan att pengarna går till upplevelser och minnen, utan man skulle varit orolig över att dagens pensionärer inte har så mycket sparat. Är du med? Jag bara kommer att tänka på det.

Jan: Absolut. Men jag tänker att det är ju egentligen det som vore det smarta, att jag borde använda den stora summan som växer efter 50 för att precis få en bättre...

Caroline: Ja, du har en sån fiktiv...

Jan: Fiktiv, precis.

Caroline: Kurva som går upp och sen går ner igen mot slutet på livet.

Jan: Precis. Och tittar vi på Bill Perkins, han har ju också illustrerat det så att tänk om vi peakade någonstans runt 50–60 med mest pengar. Han har till och med ett resonemang i sin bok som heter: tänk om vi skulle bestämma en peak-förmögenhet. Vi skulle bestämma: när är vi som rikast? Och tricket, som han säger, är att tänka på det som ett datum och inte som ett belopp. Alltså, när...

Caroline: Ett datum i livet.

Jan: Ett datum i livet som säger: okej, nu ska jag vara som rikast, och härifrån ska jag gå ner och börja använda upp mina pengar.

Caroline: Men man har ändå pengarna. Man använder upp dem, så de hamnar liksom inte som en siffra på ett konto. Är det det du menar?

Jan: Nej, nej.

Caroline: Nej, okej, jag fattar nog inte.

Definiera ditt rika liv och räkna baklänges

Jan: Nej, jag menar så här. Nu har vi i de två tidigare avsnitten pratat om hur du kommer igång med ditt sparande, hur du sparar rätt och lätt. Och hela vår poäng var: var passiv, lat, oengagerad, oinloggad och ointresserad. Så när du har satt igång ditt sparande är det färdigt. Och då är många: ja, men vad ska jag då göra? Ja, men låt oss nu göra det som är lite klurigt. Fundera: vad vill jag ha i livet? Vad är ett rikt liv för mig? Vad vill jag göra och när? Vi kommer prata om time buckets och så. Så definiera vad som är viktigt för dig i ditt liv. Sätt prislapp på de grejerna. Vilken standard vill jag ha i livet? Vad vill jag göra? Räkna ut hur mycket pengar det är. Sen jobbar du och sätter igång din pengamaskin, så att du når det målet med stor sannolikhet vid en viss ålder. Kanske med lite marginal, om saker skiter sig, för vi vet ju inte hur livet kommer se ut framgent. Men när du har nått det, så finns det ingen mening att låta pengarna jobba ännu mer, utan då börjar man använda pengarna. Det kan vara så enkelt som att jag börjar jobba mindre. Jag går i pension lite tidigare, så att jag peakar och tar ner det. Det handlar inte om att späka sig eller ha ett fattigare liv, utan om att vid något tillfälle i livet säga: nu behöver jag inte spara. Nu ska jag börja använda mina pengar.

Caroline: Men använder man inte dem hela tiden? Vi gör ju det.

Jan: Ja, fast vi sparar ju ändå.

Caroline: Och vi sparar ändå, naturligtvis.

Jan: Och vår kurva är så här, går inte börsen ner så blir vi ju rikare och rikare för varje år. Min poäng här, och Bill Perkins poäng, är att du behöver inte mer pengar än du behöver. Om du är en ekorre och du behöver 100 nötter, samla 100 nötter, samla kanske 120 nötter, så att du har 20 procents marginal. Men om jag kommer dit med en lastbil med ett ton nötter, det är inte som att ekorrens liv kommer bli bättre.

Caroline: Nej.

Pengar, tid och hälsa genom livet

Jan: Förstår du? Det blir liksom, för när vi lägger på andra perspektiv på det här med pengar, till exempel om vi lägger på perspektivet hälsa, så säger vi: okej, pengar är bara en resurs av flera. En annan är till exempel tid och hälsa. Så kan man säga: om min förmögenhet ökar genom livet, att jag är rikare när jag är 35 än när jag var 20, jag är rikare när jag är 45 än när jag var 35, jag är rikare när jag är 55 än 35, och så vidare, så har jag en uppåtgående rising wealth-kurva, en ökande förmögenhet. Lägg på då att när jag är 20 har jag kanske peak-hälsa, och sen går den hälsan neråt. Den kan gå neråt olika snabbt. Missköter jag mig är jag kanske på 50 procent hälsa när jag är 45. Medan tar jag jättebra hand om min hälsa, så kanske den inte går ner till hälften förrän jag är 65. Men oavsett när jag tittar, så går den ner. Och en 65-åring kommer inte göra lika många skidåk som en 20-åring. Förmågan att göra fysiska aktiviteter minskar med tid. Är du med? Och då tänker jag att det kanske är så att vi ska använda vår tid för att köpa oss möjligheten att göra de här aktiviteterna när jag är yngre.

Forumutmaningen: använd lite av din avkastning

Jan: Och hur det här avsnittet artade sig, var för att om vi tittar på hur 2023 gick på börsen, så brukar vi alltid prata om en global aktieindexfond. De vi brukar rekommendera, typ DNB Global Indeks, Avanza Global, Länsförsäkringar Global, alla gick runt plus 20 procent. Hade man investerat i en svensk indexfond, som till exempel PLUS Allabolag, gick den ungefär 19 procent. Hade man Lysa, 100 procent aktier, också ungefär 20 procent, typ 18. Till och med om man hade 50/50, eller 60 procent aktier, alltså 60/40, så gick man plus 13 procent. Lägger vi på en svensk snittsparare som har 50 000 i kapital, så tänker jag att de flesta som har varit investerade hela året, utan att ha pillat på sitt sparande, bör ha tjänat någonstans över 10 000 kronor, om man har 50 000. Och då la jag ut en tråd i forumet som hette: gick du plus på dina investeringar 2023, och om ja, då utmanar jag dig härmed till att ta ut en liten del av dina pengar och använda dem till något som gör livet rikare.

Caroline: Ja. Hur föll det ut, Jan?

Jan: Ja, du kan kolla där själv.

Caroline: Det var ändå fler som hade gått minus, eller inte gått plus.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, vänta, jag måste se. Frågan är: är du med och använder lite av dina pengar till att göra något som gör ditt liv rikare? Majoriteten svarade nej.

Jan: Ja, det var det som jag såg.

Caroline: Okej, så folk vill inte använda kanske de 10 000 som de...

Jan: De ska inte använda alla 10 000.

Caroline: Var det rätt med 500 spänn?

Jan: Ja, absolut. Bjud med din familj på en glass eller något. Gör det verkligt att det här sparandet du håller på med faktiskt har någon påverkan, en positiv påverkan på vardagen. För familjen också, inte bara för dig.

Caroline: För familjen, återigen minnen.

Jan: Utomstående. Lycka är att skapa minnen tillsammans med andra.

Caroline: Ja.

Att göra sparandet verkligt för familjen

Jan: Du ser ut som...

Caroline: Ja, förlåt mig, jag är bara lite överväldigad.

Jan: Känns det som vadå då?

Caroline: Nej, men jag tycker det är lite synd att inte fler... att det var fler som sa nej. Och sen är det faktiskt en väldigt viktig tanke, det du säger, att det sparandet jag håller på med inte bara är något som pappa eller mamma gör, utan något som får verkliga konsekvenser också, som är trevliga i livet för resten av familjen.

Jan: Gå på Pinchos eller något och så säger jag: den här middagen har våra pengar tjänat in.

Caroline: Ja, det kan vi berätta för barnen, och de kommer nog undra: hur då? Hur gick det till?

Jan: Ja, och så har man liksom ett samtal om pengar. Min fru, eller så här: köp en flaska champagne eller en vinflaska. Det handlar inte om mer pengar, det måste vara en resa.

Caroline: Nej, det handlar bara om att stanna upp, reflektera. Jag har gjort något bra, mina pengar tjänar pengar, nu förflyttar jag det till verkligheten.

Jan: Men hur har de förklarat, de som svarar nej, hur de resonerade?

Caroline: Ja, men det var allt som: jag har redan köpt någonting i höstas, jag har bytt kylskåp.

Jan: Alltså, att byta kylskåp, det måste vara det tråkigaste att använda mina avkastningspengar till. Du hade behövt byta kylskåpet i alla fall. Det har ju ingenting med avkastning på dina pengar att göra.

Caroline: Ja, det är ganska osexigt faktiskt. Och det är inget illa menat.

Jan: Nej, nej, men det är osexigt att säga "jag har redan köpt kylskåp". Okej.

Novemberutmaningen och tankespjärnet

Jan: Ja, och jag märker, jag hade en novemberutmaning i forumet också, som var: men vet du vad? Den här månaden, sätt inte in nya pengar. Ta ut ditt månadssparande och gör något roligt. Samma sak, du behöver inte ta ut dina pengar. Sätt inte in nya pengar den här månaden, som kommer nu i januari eller februari. Och många är så här: nej, men jag vill inte. Det här är ju pengarna som jag ska ha för framtiden, och som ska bygga min pengamaskin. Och då är vi tillbaka på det vi har pratat om tidigare, varför jag pratar om att pengar inte är allt, utan börjar relatera det till något annat.

Caroline: Men det är väl som du säger i början här, att det blir lite tankespjärn.

Jan: Ja.

Caroline: Så att man kan få mer utrymme i huvudet kring vad man kan göra.

Jan: Och du ska ändå inte hålla på och pilla med din portfölj. Då kan du lika gärna fundera på den här frågan. Eller på de här frågorna. Och här hade vi en tråd tidigare i forumet, där HT-Guy, Erik tror jag, skrev: varför, eller vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket som du gör för framtiden? Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket som du gör för framtiden? Sjukt bra fråga, som man borde ta med sig. Alla, inklusive jag.

Vad tror du är anledningen till att du sparar så mycket som du gör för framtiden?

Jan: Och jag tänker att nu och framgent i avsnittet kommer vi ge ganska många sådana här frågor. Du behöver inte bara svara och sen gå vidare. Ta med dig den här frågan i en vecka, i två veckor. Skriv ner den i kalendern. Unna dig tiden att fundera, att prata med din partner, prata med en vän, prata med syskon. Säg: vet du vad, jag lyssnade på en podd eller tittade på en YouTube-video, och då sa de den här frågan. Vad tänker du?

Caroline: Ja. Man kommer ju kanske i kontakt också med känslor då.

Jan: Ja.

Caroline: Jag tycker ju att det är kul, men jag tycker också inte om de känslorna som kommer.

Varför sparar vi egentligen?

Jan: Ja. Så, till exempel, du sparar ju också ganska mycket. Varför tror du att du sparar?

Caroline: Ja, för att jag är rädd för vad som ska hända. Jag vill ha en sån här krockkudde för framtidens alla katastrofer som kan ske. Det är nog faktiskt nästan det enda. Men sen så skulle jag vilja svara, ja, för att vi sparar till att kunna åka på skidresa varenda år. Det skulle jag vilja säga. Och ändå hade vi inte skidresa planerat innan vi gjorde kickoffen.

Jan: Nej, nej, nej. Avsnitt 234. Vad tänkte du kring det då?

Caroline: Nej, men att jag tror att du också är en av dem som översparar.

Jan: Ja, jo, jo, men nu kan jag ju åka på skidresan för att jag har översparat.

Caroline: Ja.

Jan: Eller?

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Tänker jag fel?

Caroline: Nej. Nej.

Jan: Vi har ju med flit gjort så här. Vi har tagit ut, och sen var det: oj, vad mycket pengar det blev. Till skidresan.

Caroline: Till skidresan.

Jan: Men så känner vi: nej, men det är värt att göra det. Så det var tvunget att utmana det här tankespjärnet. Gå ut i det här jobbiga, för det är enklare att spara. Det är mer rätt att spara. Och då känner jag, jag kommer inte ens lida den veckan om att vi inte åker på sånt här.

Caroline: Nej.

Jan: Det kommer bara vara samma i livet.

Caroline: Exakt. Som det har varit innan, ja.

Jan: Medan jag var också så här, tänk vad mycket fina bilder.

Caroline: Jag kommer att kräva upplevelser av Elsa som ska åka i förväg.

Jan: Och det kommer vi också in på. Vad sa du? Elsa som ska åka?

Caroline: Ska åka i förväg. Vårt barn som är fem år. Som ska åka skidor.

Jan: Som ska åka skidor, ja.

Caroline: Och hur roligt vi har haft redan nu, att vi har testat skidglasögon och vi pratar om skidresan. Och vi pratar om det och gör så att vi har börjat hämta energi från den resan redan nu. Trots att det är flera veckor kvar.

Jan: Och gläder oss, ja. Så jag påstår att skidresorna har ju redan gjort vårt liv rikare idag.

Caroline: Ja.

Ekonomisk oro: false evidence appearing real

Jan: Mitt svar är: vi har gjort ett helt avsnitt om det där med ekonomisk oro. Så för mig handlar det också om oro. Och då kan man också fråga sig: hur mycket av den här oron är relevant? Och hur mycket är bara, som på engelskan, det här uttrycket fear, som jag gillar, false evidence appearing real. Att det är en känsla, men den har egentligen inget i verkligheten att göra.

Jan: Så om vi hoppar tillbaka till Bill Perkins och säger: tänk om vi, istället för att ha en ganska jämn spenderingskurva genom livet, tänk om vi peakade spenderingen någonstans mellan 50 och 60. För där brukar vi hamna i att vi har pengarna, vi har barn som ofta till exempel kan vara med på många olika upplevelser. Och sen drar vi det neråt så att vi får ner den här förmögenhetskurvan. För vi får ner förmögenhetskurvan genom att spendera och använda våra pengar.

Ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera i livet.

Jan: Och då vet jag att, för att provocera lite med tankespjärnet, skulle jag säga: ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera. Ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera i livet. Och jag vet att när jag säger det här så kommer jag få: Jan, för helvete. Och det kommer vara lika mycket förfasning som att man blir arg. Men jag spenderar bara 180 000 kronor per år och jag lever gott på det och är FIRE. Vi har ju haft människor som är jätteduktiga på att ha låga utgifter. Och det kanske funkar...

Caroline: Det är de, och jag känner mig inte som en av dem, kan jag säga. Tyvärr inte.

Jan: Nej, och då är vi tillbaka. Det betyder inte att de gör fel.

Caroline: Absolut inte.

Vad är ett rikt liv för mig?

Jan: Utan då är vi tillbaka på: vad är ett rikt liv för mig? Och då är det till exempel för oss så här, om vi tar vår skidresa. Vi hade alternativet att köra upp med bil, liksom tio timmar i bil, eller så var vi så här, okej, vi kan köra tio timmar i bil, det blir liksom två dagar upp, förmodligen, eftersom vi har barn, och sen ner. Eller så här, vi flyger på en och en halv timme, Malmö–Sälen.

Caroline: Ja.

Jan: Och då var det så att det kostade 8 000 kronor, så där har vi direkt lagt högre utgifter, men det passar oss bättre. Vi värderar den där en och en halva timmen på flyg gentemot tio timmar i bil. Och jag hade haft så här: kommer vi hitta en laddstolpe? Och då hade jag förmodligen haft lite räckviddsångest. Så min poäng här är inte att spendera för spenderandets skull, utan tvärtom. Det finns studier från till exempel Cambridge som handlar om att människor som spenderar i linje med sin psykologiska profil har upplevt en större nivå av tillfredsställelse och lycka än människor som inte gör det. Så återigen, användningen av pengar ska vara medveten, den ska vara i linje med det jag brukar kalla för en livskompass.

Dykdalben: ett rikt liv vilar på tre ben

Jan: Och här påstår jag att det här är tesen som jag och vår vän Moa Diseborn brukar prata om, att ett rikt liv vilar på tre ben. Det här är hennes metafor om en dykdalb. Man kan ju ha lite frågesport, om det är någon som vet vad en dykdalb är för något. En dykdalb är helt enkelt en gammal uppfinning som man hade i hamnar, där man satte ner tre trästockar mot varandra och band dem, och sen fäster man skeppen vid de här tre trästockarna som är lutade mot varandra. Och det fina är att oavsett hur havet går, när havet går åt ena hållet, så åker den ena trästocken ner och stabiliserar...

Caroline: Alltså i sanden då kanske?

Jan: I sanden, i botten, och stabiliserar de andra två, och vice versa. Så det är en extremt stabil konstruktion.

Caroline: Vi håller på med sånt i scouterna också, men då kallar vi det att surra. Men där står det också väldigt stabilt, kan jag säga.

Ben ett: livskompassen

Jan: Ja, och då påstår vi, efter att vi har jobbat med både utbildningar och med klienter, att den första trästocken i den här dykdalben, det första benet, är en livskompass. En livskompass handlar om att peka ut den känslomässiga riktningen i livet. Vad är det som är viktigt för mig? Vilka värderingar har jag? Vad är min intention i livet? Vad är mina grundläggande egenskaper? Vad får mitt hjärta att sjunga? Hur ser en idealperiod i mitt liv ut? Så att jag kan känna efter. Och ofta är det så här, när livet skaver, att till exempel jag hade en tråd i forumet nu: jag har ett obelånat hus, jag har 600 000 på kontot, och livet känns inget bra. Då är det ofta att pengarna finns där, men livskompassen, du går inte i linje med din kompass. Du går inte i den riktning som ditt undermedvetna, eller din känsla, vill. Så livskompassen, det är det första.

Ben två: den ekonomiska livsplanen

Jan: Den andra delen handlar om, när jag vet vart livskompassen pekar, att skapa en ekonomisk livsplan. När behöver jag vilken summa? Jag vill göra en skidresa om året, eller jag vill kunna bo i Frankrike, eller jag vill köpa ett fritidshus, jobba deltid när barnen är små. Jag vill kunna gå i pension när jag är 58, eller vad det nu än må vara. Helt och hållet unikt för var och en. Att göra den här planen och sätta in det: här är mitt liv, jag är 42 år gammal, här dör jag när jag är 100, här vill jag uppleva de här sakerna, sätta prislapp och sen göra beräkningen. Så här mycket kommer jag få i pension, så här mycket pengar kommer jag tjäna, så här mycket pengar kan jag ta ut från mina investeringar.

Caroline: Det låter som jättemycket jobb, Jan. Jag bara skojar, men det blir liksom så att man kan bli lite överväldigad kanske.

Jan: Absolut, men å andra sidan tänker jag två grejer. Ett, vad ska du ändå göra om du är intresserad av lite ekonomi och du inte ska pilla på ditt sparande. Nummer två, det här är ett engångsjobb. Nummer tre, du behöver inte göra det här själv. Jag kommer prata om det sen, vi har RikaTillsammans-programmet där vi gör det här. Men vi har också massa avsnitt, och många av frågorna du får i det här avsnittet handlar ju om livskompassen.

Caroline: Ja, ja, det behöver ju inte gå så snabbt. Man kan låta det ta tid.

Jan: Ja, och återigen, det är i stora delar ett engångsjobb som du sen behöver uppdatera. Och ja, jag tycker alla borde lägga den tiden. Och som sagt, vill man göra det med oss så kan man göra det med oss, då hjälper vi till. Vill man göra det med någon annan eller göra det själv, så går det alldeles utmärkt. Men jag påstår att gå igenom livet... När jag jobbade på ett annat företag brukade vi säga: det är mycket enklare att skapa sig sin framtid än att försöka förutse den. Och jag tror att väldigt många av oss säger: det blir vad det blir. Medan jag är lite så här, låt oss vara mer intentional. Låt oss ha en intention kring hur vi vill att det ska bli. Men då behöver jag ställa mig några frågor som jag behöver reflektera över. Och ja, det är svårare än att sätta igång ett sparande i en indexfond.

Ben tre: den finansiella planen

Caroline: Ja, men vad sa du nu? Livskompass och ekonomisk livsplan. Och vad var det tredje benet?

Jan: Det tredje benet är ju det absolut enklaste. Det är den finansiella planen. Hur investerar jag mina pengar för att få dem att räcka till livsplanen? Och det fina är att livsplanen kommer berätta för dig: du behöver så här mycket pengar. Då kan vi räkna baklänges. Ja, då måste du spara så här mycket, eller spara så här lite. Och för vissa är det: du behöver spara mer, för att kunna ha det liv du vill ha. Och för vissa kommer det vara: sluta spara för helvete, använd pengarna. Och den finansiella planen är ju jätteenkel, för den är: spara regelbundet, långsiktigt, passivt i en bred, global aktieindexfond med låga avgifter, komplettera med räntor för att balansera risken. Just keep buying. Det är den finansiella planen. Men ofta går vi till finansiella rådgivare för att få hjälp med det. Vilken fond ska jag köpa? Istället för att be om hjälp med att ta fram min livskompass. Hjälp mig ta fram min ekonomiska livsplan, tänker jag.

Caroline: Bra.

Den lilla pengamaskinen: vad skulle du göra mer av?

Jan: Vad är det något annat du tänker?

Caroline: Bra, och jag tror att i grunden handlar det om att ställa sig, nu kommer en sån här fråga, att fundera över både livskompassen och livsplanen. Om du hade en liten pengamaskin som gav dig någon hundralapp eller någon tusenlapp extra. Vad skulle du gjort mer av i livet? Alternativt, vad skulle du göra mindre av i livet?

Jan: Och det här är egentligen samma fråga som heter: varför tycker du det är viktigt att spara? Så du kan få svara. Vad skulle jag ha gjort mer av?

Caroline: Ja. Jättesvårt att svara på sådana här uppslag liksom. Jag gör ju redan de grejerna som jag vill. Jag har inte någon sådan tidspress i tillvaron. Jag har inte någon ekonomisk press. Jag är väldigt nöjd så. Men om jag hade, låt säga att jag hade jobbat på något annat ställe 100 procent, då hade jag gått ner i tid. Det hade jag gjort.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Att ha mer tid för sina hobbyer eller sina intressen, tänker jag.

Ordmolnet: 400 svar om vad man vill göra mer av

Jan: Jag ställde ju den här frågan, vi hade ju en sån här inspirationsföreläsning som vi håller någon gång ute. Antingen brukar jag hålla den ute på företag, men vi hade den nu digitalt, även för alla. Då fick vi in 400 svar i ett sånt här ordmoln, ett word cloud. Och du kan ju läsa några, vad de hade skrivit. Den som flest hade svarat var jobba mindre.

Caroline: Och resa mer kanske. Jättemånga som har skrivit rest mer, resa mer, resa. Många skriver mer frihet, frihet, spelat golf, äta ute, oroa mig mindre. Spelat golf kan det inte vara så många som...

Jan: Jo, golf. Du ser golf där under, jobba mindre.

Caroline: Man trodde det var en sport på utdöende, men icke. Mer tid med familjen, spara för framtiden, familj, ha roligt, tid med mina barn, tid med barnen.

Jan: Jag tror att anledningen till att barnen inte sticker ut mer är att den inte räknar ihop tid med barnen och har roligt med barnen. Det är två olika orsaker.

Caroline: Så då vill han inte att det ska vara samma?

Jan: Nej.

Caroline: Spara till huset, ja, hobby. Jobba mindre sticker ut.

Jan: Jobba mindre, ja, men absolut. Och barnen och resor, skulle jag säga.

Caroline: Restaurang, äta, unnat mig.

Jan: Ja, så jag tror att det är väl liksom där det handlar om, stressa mindre. Det är det också många som har skrivit. Äta gott, skapa egna projekt, köpa tillgångar, hade någon gjort. Sluta jobba tidigare. Ja, du ser. Och jag tycker det här är värdiga mål. Det är ju saker som verkligen gör livet rikare.

Regler för att spara, men inte för att spendera

Jan: Och då tänker jag också, om jag säger som innan, att livet inte handlar om hur lite du och jag kan spendera, så tror jag att många av oss har ganska mycket regler kring vår ekonomi. Men många av de här reglerna handlar om vad jag inte ska göra, eller vad jag ska undvika. Ta inte sms-lån, handla inte på kredit. Vi har massa sådana. Eller så, några av oss som hänger mycket i communityn, vi har mycket regler kring sparande. Att jag ska ha en buffert på så här många månader, jag ska ha så här mycket i den hinken, jag ska spara x procent i månaden, pengar inom 0–2 år 100 procent bankkonto, pengar 10 år plus aktieindexfond. Vi har många sådana här regler. Men vi har ganska få regler kring hur vi ska använda våra pengar. Än mer kring hur man ska spendera sina pengar på ett medvetet och ansvarigt sätt.

Forskningen om att spendera rätt

Jan: Och här tänker jag också att man kan titta på forskningen. För det har gjorts jättemycket forskning. En av de roligaste studierna, som jag gillar, tror jag gjordes 2010, där titeln var ungefär: om inte pengar gör dig lycklig, då använder du dem fel. Och så sa de: det är inte konstigt om vi tar en person som aldrig har samlat på viner, att den personen kommer vara ganska dålig på att köpa viner. Medan en person som har tränat, som har en stor vinsamling och gjort det i många år, kommer vara mycket bättre på att köpa viner och få mer vin för sina pengar. Det vill säga, deras poäng var att få ut lycka för sina pengar är en erfarenhets- och en träningsgrej. Det är inget vi är duktiga på från början. Och många har trillat i många fällor och tycker därför att pengar inte gör mig lycklig.

Caroline: Men vadå för fällor, till exempel?

Jan: Till exempel säger de här i rapporten, vi har gjort ett avsnitt om det, avsnitt 116, där vi pratar om det i nästan två timmar. Men: köp upplevelser hellre än materiella saker. Hur länge känner vi den goa känslan av en ny bil? Det är så där 14 dagar. Sen är det bara som vilken grej som helst. För materiella saker känner vi ofta bara en tillfredsställelse när vi använder dem. Sedan tappar vi bort dem, medan en upplevelse har vi ofta något att se fram emot. Som vi berättar nu om skidresan. Vi hade någon i RikaTillsammans-programmet som också bestämde sig för att lägga pengar på en resa med familjen, bjuda sina syskon och åka med barnen, för det var liksom sista chansen innan barnen flyttade hemifrån. Och de var så här: det var så fint, vi hade nedräkning och stor kalender och vi pratade om vad vi skulle göra där. Det var en grej innan. Sen hade de själva semestern som var fantastisk. Och sen har de pratat om det typ varje gång de har träffats efteråt. Så du får mycket mer emotionell avkastning på en upplevelse, särskilt en som ligger i framtiden.

Köp upplevelser hellre än materiella saker. Du får mycket mer emotionell avkastning på en upplevelse, särskilt en som ligger i framtiden och som du gör tillsammans med andra.

Caroline: Och som man gör tillsammans.

Jan: Och som man gör tillsammans med andra. Så då har man liksom stärkt en massa positiva avkastningsfaktorer.

Fler små nöjen, betala först

Jan: De säger också: hellre många små nöjen istället för få stora. Att göra något hellre flera gånger, som kostar mycket mindre. Gå hellre och spela bowling, nu bara hittar jag på, fem gånger, än den där helgen på Liseberg som är en engångsgrej. Så hellre många små nöjen istället för stora. Att unna sig då och då var också en annan grej. Och så: betala nu och konsumera sedan. Att inte göra tvärtom som många gör. När du upplever den här upplevelsen, till exempel semestern eller att du är ledig, då har du redan betalat. Så den kommer inte på eftersläp sen på ett negativt sätt.

Caroline: Nej, exakt. Men det som vi ibland hör, det är mammor eller pappor som tar fredag ledigt och går på badhuset med barnen. Det är en typisk sån grej, tror jag, som är liten. Man köper sig tid och man gör något tillsammans. Och så har man det som en positiv upplevelse.

Jan: Och så tar man lite bilder och sätter in det i sin dagbok, så får du dessutom avkastning på det som gammal.

Caroline: Lite inne i badhuset, men visst.

Jan: Ja, exakt.

Var generös mot andra

Jan: Och där har vi också nästa: var generös mot andra. Många gånger kan det vara svårt att vara generös mot sig själv. Men det är mycket enklare att vara generös mot barnen. Men där brukar den här generositeten någonstans också sluta. Och där är verkligen ett tips från RikaTillsammans-programmet nu under 2023, då hade en deltagare sagt: vi har en god ekonomisk situation, men det är typ ingen som har råd att göra de grejerna vi vill göra. Och min insikt var: jag ska bjuda med min bror och hans familj. Jag tyckte det var så jättebra, det var den bästa resan vi har gjort. Plötsligt kunde man liksom utöka det här och ge bort till någon annan. Och det gav väldigt, väldigt mycket livsenergi, det gav väldigt mycket minnen, det gav väldigt hög avkastning på de använda pengarna.

Jan: Så det här är en kombination, det finns en bok som heter Happy Money: The Science of Happier Spending. Jag tror vi kommer komma tillbaka och göra ett avsnitt om den i framtiden. Och sen den här, if your money doesn't buy happiness, you're probably spending it wrong. Avsnitt 116.

Life experience points

Jan: Och det här är också ett resonemang från Bill Perkins bok, att han säger: eftersom vi inte tar med oss pengarna när vi dör, tänk om livet är ett spel där vi ska samla på oss life experience points. Vi ska uppleva de här sakerna. Och sen säger han: jo, jag fattar att det kan låta konstigt, men många som är intresserade av pengar fattar grejen att pengar kan ge avkastning. Ja, men låt oss också se på upplevelser som något som ger avkastning, att jag kan få en emotionell avkastning på min spenderade krona. Och då blir det också en sån här bra fråga att fundera på. Var får jag som mest emotionell avkastning på mina pengar? Hur kan jag maxa känslan per krona? Det är det som är spelet.

Jan: Och det blir också så att, till exempel, om vi bara leker att vi tar ett slumpmässigt år. Jag är 25 och så ser vi att jag har noll upplevelser innan jag är 25, bara för att det ska vara enkelt för modellen. Så okej, vid 25 har jag liksom 100 erfarenhetspoäng där jag är, men jag har inga minnespoäng. Okej, år två, när jag är 26, då har jag med mig minnena från när jag var 25, plus de nya minnen jag skapar när jag är 26. Och när jag är 27, då har jag det jag upplever när jag är 27, men jag har dessutom minnena från när jag var 25 och 26. Och så fortsätter det, så när jag är 70, om jag har jobbat med det här, då har jag massa minnen som jag har samlat på mig från de tidigare åren. Och det är ju därför jag gillar den här dagboksappen. För jag vet att det här spelet kommer göra att jag kommer känna att jag har mycket mer erfarenhetspoäng och minnespoäng.

Caroline: Du kommer uppleva dem om och om igen.

Jan: Ja.

Caroline: Och jag ser det att när jag gör det där dagboksinlägget i den här, så är det precis som när jag månadssparar. Jag månadssparar in ett minne i den här, som jag sen kommer kunna skrolla i.

Jan: Du garvar åt mig.

Caroline: Ja, men absolut.

Grupprabatt och att göra saker tillsammans

Caroline: Men jag tänkte på det där med att man ibland får sån mängd rabatt när man ska göra saker. Eller, inte mängdrabatt, för grupprabatt kan man väl säga. Är ni två så går ni för det här priset som är billigare än om du går en. Det är ju också ett schysst sätt för dem som säljer någon upplevelse, att hjälpa en att uppleva något tillsammans med någon annan, kom jag på.

Jan: Ja, ja, men absolut. Och ofta är det så att man fått bättre priser om man är många. Om man nu tycker om att göra saker i grupp.

Caroline: Jag kommer ju göra något med vår 12-åring. Lära oss längdskidåkning när vi åker på skidresa. Först tänkte jag att jag skulle göra det själv. Och sen började jag förstå att vår 12-åring började bli tillräckligt stor för att hänga med på allt möjligt. Som man själv innan tyckte att de är för små och barnen får göra det själv. Och då fick vi också grupprabatt.

Jan: Ja, jag var här. Men jag har aldrig tänkt på det förrän vi pratade om det nu vid det här tillfället. Så jag gillar att, vi har kompetensen att tänka i månadssparande, tänka långsiktigt, tänka uppskjuten belöning, tänka ränta på ränta. Ja, men bra, vi tar den kompetensen och så gör vi den på minnen och emotion och maxar avkastningen, fast i ett annat område. Och det är då jag tänker att pengar är bara en resurs av flera. Och så kan man ju tänka kring energi också.

Börja med dina upplevelser idag

Jan: Så jag tänker återigen, om vi skulle säga som vi pratar om, bästa tillfället att börja spara var 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag. Börja tidigt. Börja så tidigt som möjligt med ditt sparande. Samma sak med dina upplevelser. Börja fundera på vilka upplevelser du vill ha i livet och hur ofta. Och börja fundera på dem redan idag. Det kan vara stora upplevelser, det kan vara små upplevelser, det kan vara dyra upplevelser, det kan vara gratisupplevelser, de kan vara hedoniska eller eudaimoniska. Jag var tvungen att ta med det, jag tyckte det var ball. Hedoniska är tillfredsställelse direkt, och eudaimoniska är uppskjuten belöning, ett marshmallow-test. Men poängen är: börja tänka på dem redan idag. Vad vill jag uppleva? Vad vill jag vara med om? Och återigen, nu har jag sagt det tjatigt om, det behöver inte vara medelklassgrejen i Sverige, jag ska åka till solen. Det här kan vara att åka pulka med barnen, hämta barnen på dagis tidigare, ta en promenad, ha middag med dem på söndagar, åka och hälsa på.

Att köpa sig tid för relationer

Jan: Återigen, RikaTillsammans-programmet, för där har jag liksom under hela 2023 haft den här konversationen gående med dem. Då hade jag ett par i Göteborg som har en jättefin ekonomisk situation. De har sålt sitt företag, har pengar, jobbar kvar i det. Och de var så här: jag har de senaste tio åren haft allt fokus på företaget eller på barnen och familjen. Men jag har inte hunnit träffa så många vänner. Och nu har jag mina vänner, de bor i en annan del av landet. Så var jag så här: varför inte bara göra en sån här crazy grej? Bara ring till dem, vet du vad, i morgon kommer vi upp, jag kommer upp till Stockholm och så tar vi en fika. Det hade ju varit att använda sina pengar, köpa sig tiden att åka iväg, träffa sina kompisar, en vardag. Det var bara någon timme med tåg.

Caroline: Ja.

Jan: Förstår du? Så det kan vara den typen av upplevelse också. Det kan vara att träffa sina föräldrar. Du vet, det är också så här, räkna hur många gånger du träffar dina föräldrar per år. Det kan vara tre gånger per år man träffar sina föräldrar för vissa. Om de är 70 eller 60, ja då har du kanske, tills de lever, de lever tills de är 85, då har du 25 år kvar. Tre gånger om året, det är 75. Du har 75 tillfällen kvar att träffa dina föräldrar. Jag tror inte vi tänker så, men det är ett ganska bra sätt att säga: nej, men jag vill göra de grejerna.

Tidshinkar: time buckets

Jan: Och ett mer konkret sätt, som förenklar det här, är att tänka i sådana här time buckets, alltså tidshinkar. Att tänka: okej, vilka upplevelser vill jag ha till exempel i femårsperioder? Okej, jag är till exempel 42 nu, så vilka upplevelser vill jag ha mellan 40 och 45? Vilka upplevelser vill jag ha mellan 45 och 50? Vilka upplevelser vill jag ha mellan 50 och 55? Så att man kan bara göra en kolumn, en tidslinje, och bara skriva.

Caroline: Ja, det kanske kan hjälpa.

Jan: Tycker man det är för jobbigt, att det är för kort intervall, gör så här 30-årsintervall. Så här 0–30, om man är 20 och lyssnar på det här, mellan 30 och 60, och efter 60. Det finns ingen rätt tidsperiod att göra det, men det underlättar bara att göra så här. Man får testa lite olika sådana tidsperioder.

Caroline: Ja, eller ta tioårs.

Jan: Ja.

Caroline: Jag tänker snarare ettårs. Alltså jag klarar inte av att tänka så långt.

Jan: Ja, treårs kanske.

Caroline: Ja, fast det blir också knasigt, Caroline.

Jan: Ja, berätta för mig.

Caroline: Jo, men alltså, ja, treårs. Vad gör vi när barnen flyttar hemifrån? Ja, men det har vi umgåtts lite med de tankarna. Det är inte om tre år.

Jan: Nej, nej, det är inte om tre år.

Caroline: Men då har jag tänkt, ja, men då kanske vi bor utomlands och så där. Vi har bara umgåtts med de tankarna.

Jan: Ja. Uppspaltat i någon tabell eller så?

Caroline: Nej. Eller på något annat vis. Men vi kan ju prata om det.

Jan: Ja, men absolut. Vi kan ha en liten extra kickoff och prata om vad som ska hända när vi är 55 plus.

Caroline: Ja, ja, men exakt.

Det mentala överskottet

Jan: Och utmaningen här är att man behöver ha det mentala överskottet, som vi pratade om i ett avsnitt. Mentalt överskott, att orka tänka det. Att orka tänka den här frågan, att orka ha med sig den här frågan över en middag, eller en vecka eller två eller tre. Men vi ska ju vara så snabba. Jag ska svara direkt. Kan jag inte svara direkt, så är det en dålig fråga. Eller jag vet inte. Och så går vi vidare. Så när svaret är "jag vet inte", då kan man hjälpa den andra och säga: men om du visste. Om du skulle gissa. Om du skulle spåna. Det här klassiska. Om du skulle drömma lite eller vara crazy. Och det är därför jag uppmanar att de här frågorna görs bäst i par. Med din partner, eller en vän eller syskon eller förälder. Du kan göra det här med dina föräldrar. De har ju också fem år kvar. Sannolikheten är hög att de har fem år kvar att leva. Vad vill man göra i de här perioderna? Och ha det kanske som en lista på kylskåpet. Fylla på efterhand. Så tänker jag. Så vilka upplevelser vill du vara med om i olika perioder i livet?

Den brutala varianten: att stirra döden i vitögat

Jan: En lite mer brutal variant av den här frågan, nu säger Caroline så här, kolla på mig, är väl att stirra döden i vitögat och tänka: om jag skulle dö imorgon, vad skulle jag ångra då? Så kan man absolut göra. Eller om du blev sjuk eller fick cancer. Vad skulle du göra? Det är absolut. Jag tänker, för oss som har barn, så är en bra sån här fråga: hur vill du att dina barn ska minnas dig? Vilka upplevelser vill du ha tillsammans med dina barn? Inte att det går bort. Det sjuka är för mig då, är det inte så här, vi skulle bestiga Kilimanjaro tillsammans och sånt. Det är inte sånt.

Caroline: Det kan vara.

Jan: Men då är det att jag hade tid för dem, att vi lärde oss saker tillsammans.

Caroline: Sådana stillsamma aktiviteter är det egentligen.

Jan: Ja, exakt.

Caroline: Men man tror, eller jag tror, alltid att det ska vara något sånt där spektakulärt. Att de kommer ihåg att man var så jädra bra talhållare. Eller att man fixade studenten som ingen annan har gjort förut. Eller whatever. Jag kommer nog ha en stickkurs med mitt barn ungefär.

Jan: Ja, exakt. Stillsamt.

Caroline: Ja, men exakt.

Jan: Så också en sån här fråga: hur vill du att dina barn ska minnas dig? Eller, vilka upplevelser vill du ha tillsammans med dem? Jag tycker att det här är viktiga frågor.

Resan till Polen: barnet får bestämma

Jan: Och här tog jag till exempel inspiration i forumet när jag förra året åkte till Polen med vår äldsta. För det var någon som skrev i forumet: jag var iväg en weekend med min son som var 13 år. Och tricket med resan var att han fick bestämma allt. Och jag tog med mig det. Vi åkte till Polen, vi satt på hotellrummet, så frågade jag: vad vill du göra nu? Jag vill kolla på Netflix på hotellrummet. Hade det varit Jan version 1.0, så hade jag sagt: vi har för fan inte åkt till Warszawa för att sitta på hotellrummet. Och nu var jag så här: perfekt, då gör vi det. Och sen bara, ville hon gå ut? Ja, men då gjorde vi det. Och nu när vi hade nyår och frågan var vad som var en av de bästa grejerna med 2023, då kom ju det upp. Att de gillade resan där.

Caroline: Ja, att det var bland det bästa.

Jan: Ja.

Caroline: Och jag tänker, precis som du säger, att det kan ju vara verkligen trist om man åker iväg och reser och man upplever att det är ett jävla kör. Att man ska uppleva så mycket som möjligt och sen åkte man hem. Man hann inte ta det lugnt eller hinna prata tillsammans, för man hade två timmar på orten.

Jan: Exakt. Jag vill också att mina barn ska minnas att jag alltid hade tid för dem. Det här låter ju skitkonstigt. Men om de säger: pappa jobbade mycket, men han hade alltid tid för mig. Då är jag så här: I nailed it.

Caroline: Bra.

Reklam: RikaTillsammans-programmet

Jan: Jag tänkte göra bara en kort reklam här. Vi har varit inne på det här med RikaTillsammans-programmet. Så en minut reklam. RikaTillsammans-programmet är ett program där syftet är att göra ditt liv rikt, så som ett rikt liv är för dig. Och för till exempel 2023-deltagarna har det inneburit att man har gjort allt från att byta jobb, till att få 100 procent koll på sin ekonomi, fått bättre relationer. Man har prioriterat, till exempel barnen, man har prioriterat en resa. Vissa har flyttat fram saker i tiden, att de har tänkt: ja, men när vi är 55 så ska vi göra det där. Och nu gjorde de det när de var 48. Någon har räknat: jag kommer kunna gå i pension med min man, för jag har gjort min ekonomiska livssituation, och min man är åtta år äldre. Jag ser att jag kommer kunna gå i pension samtidigt som honom, trots att jag är under 60. Det är folk som har gett bort arv till sina barn tidigare, för de inser att det är viktigare för våra barn att få en mindre summa tidigare i livet än att vi ger dem en hög summa sen. Andra skulle säga: du vet, jag umgås med mina barn utan min mobiltelefon. Massor av den typen, att man har skapat sin livskompass. Jag vet vad som är mer viktigt för mig. Jag oroar mig inte för pengar framgent. Den typen av resultat.

Jan: Och vi gör det här genom att under tolv månader ha ett typ träningsprogram. Jag brukar ibland säga att det är som att gå på gymmet. Du får maskiner att träna i och du får instruktioner för att träna på maskinerna. Och sen kör vi gruppass ibland, när vi går till gymmet allihop och tränar tillsammans, där vi pratar om övningar. Hur använder man dem? Hur gick det när du använde dem? Vad lärde du dig? Vilka misstag gjorde du? Vad kan vi göra annorlunda? Så rent konkret handlar det om att skapa sin livskompass, många av de här frågorna, men att göra det i lugn och ro under ett år. Inte pregga in det i ett avsnitt. Det handlar om att göra den här ekonomiska livsplanen som vi har pratat om. Att göra, hur vill jag att min ekonomi ska se ut mellan 42 och 100, eller vilken ålder du nu är, och göra olika scenarier. Det här är mitt worst case, det här är mitt best case. Och sen att göra saker som är viktiga, men som inte är akuta.

Jan: Och investeringen i det här är att du kommer behöva lägga ett par timmar per månad på att investera i dig själv. Att fundera på de här frågorna. Att ta den där lunchen med din partner, eller med ditt syskon, eller en vän som du gör programmet med. Att prata om de här viktiga sakerna. Det handlar inte om att du ska leverera någon rapport, utan det är mycket: prata, fundera, reflektera. Och priset är ungefär 550 kronor i månaden, det vill säga ungefär 6 600, som ett gymkort i Malmö. Men det är faktiskt billigare än ett gymkort i Malmö, eftersom ni går två för det här priset. För erfarenheten från 2023 var att de som gjorde det med sin partner tyckte att det var jättebra, och sen var det vissa som gjorde det med sin vän. Så: jag har ingen partner men vill göra det här i alla fall. Då var jag så här, ja, men har du någon kompis som vill göra det här? Så jag har Lena och Lena, som är fantastiska deltagare. De sa: vi har blivit mycket bättre vänner, för vi har pratat om saker vi aldrig har pratat om tidigare. Och vi har så roligt tillsammans. Och vi har lärt känna varandra mycket, mycket bättre. Så man går två för priset av en, helt enkelt. Finns info på rikatillsammans.se/programmet. Länk i beskrivningen. Programmet kör igång i början av 2024. Är det så att du lyssnar på det här i efterhand, så går det ofta att hoppa på och jobba ikapp. Och annars kommer vi, jag tror inte vi kommer köra 2025, men vi kommer ha en variant på det, för jag tycker inte att de här frågorna kommer vara mindre viktiga 2025. Så då kan man ofta lägga ett mejl till mig. Är det i början av 2024, anmäl dig till programmet. Är det efter sommaren 2024 du lyssnar på det här, hör av dig, så kan jag berätta vad vi gör just nu. Slutreklam.

Caroline: Bra.

Mer eller mindre pengar: vad gör livet rikare?

Jan: Så, om vi tar ytterligare en sån här fråga att fundera på, till exempel: vad skulle göra mitt liv rikare om jag la mer pengar, eller la mindre pengar, på något? Det kan återigen vara en sån här grej. Vad svarar du på den frågan?

Caroline: Ja, men till exempel, det var ju väldigt uppenbart att kameran, den där telefonen, gav oproportionerligt mycket energi. För det blev en ny hobby. Och jag underskattade...

Jan: Det blev inte en ny hobby, det är en hobby som du plockade upp liksom.

Caroline: Ja, igen.

Jan: Ja, igen ja. Fotograferandet.

Caroline: Ja, och sen köpte jag mig en sån här digital kurs, bli en bättre iPhone-fotograf, som jag ska gå nu under våren. Så det är en sån grej jag tänker.

Jan: Bra. Snyggt.

Spendera extravagant på det viktiga

Jan: Sen när vi pratade om de här sakerna, hur man kan använda sina pengar. Jag tänkte att vi måste säga den här från avsnitt 314, där vi går igenom massa olika pengaregler som är positiva för att just använda sina pengar. Kommer du ihåg det avsnittet? Då hade vi från Ramit Sethi, vi hade från Allan Roth, vi hade från massa finansiella rådgivare, deras bästa tips. Men två som jag gillade jättemycket, det är ju Ramit Sethi. Ska du berätta hans, den här spendera extravagant-regeln?

Caroline: Spendera extravagant på det som är viktigt för dig, och var brutalt snål med det som inte är viktigt för dig. Och där har han gett exempel på människor som, där det har varit jätteviktigt att äta ute god mat och sånt. Men själva inredningen hemma i lägenheten har inte varit intressant för fem öre.

Jan: Nej, man ses ute och äter tillsammans och umgås där.

Caroline: Så då har den personen lagt jättemycket pengar på restaurang och lunch och så. Men inte varit särskilt spendersam i sin inredning hemma. Och jag tycker det är ganska befriande. För det blir liksom inte som att man måste nå en viss nivå av hur det ska vara i livet, för annars ser andra ner på en. Utan man väljer själv.

Jan: Återigen, medveten användning och gå till extremerna istället för att vara mellanmjölk.

Caroline: Ja, jag gillar det jättemycket.

Jan: Om man är på den att man är så här: åh, Jan, jag tycker det här är jobbigt, kan du inte ge mig en sparregel? Så är det så här, Nick Maggiulli i boken Just Keep Buying: lägg in lika mycket i ditt sparande som det du köper. Så köper du skor för 1 000 kronor, lägg in 1 000 kronor extra. Så du köper inte skorna förrän du har 2 000 kronor.

Caroline: Mer.

Jan: Ja.

Caroline: Så man sparar ihop 2 000. Jag hatar den. Jag tycker den är så... Jag förstår att vissa gillar den. Men jag är så här: jag skulle inte handlat någonting då ju.

Jan: Jag skulle nog inte det.

Caroline: Nej.

Jan: Och sen har vi ju sådana, vi har alltid en flaska champagne i kylskåpet.

Caroline: Det stämmer.

Jan: Ja, så det är lite roligare.

Caroline: Bra.

Fem saker vi ångrar innan vi dör

Jan: Jag tänker så här, man kan... Jag tänker att vi ska runda av, men vi har ett avsnitt, 294, som handlar om det här, fem saker vi ofta ångrar innan vi dör. Från Bronnie Ware, som är en australiensisk kvinna som jobbade typ som hospice hemma hos folk som var döende. Och hon konstaterade att det människor ofta ångrar är att de säger i slutskedet av livet: jag önskar att jag hade haft modet att leva ett liv sant mot mig själv, och inte det liv andra förväntade sig av mig. De brukar ofta säga: jag önskar att jag inte hade jobbat så himla mycket.

Jag önskar att jag inte hade sparat så mycket. Att jag kanske hade använt den tiden och de pengarna till något annat.

Jan: Och här är RikaTillsammans-varianten på den. Jag önskar att jag inte hade sparat så mycket. Att jag kanske hade använt den tiden och de pengarna till något annat. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor. Jag önskar att jag hade hållit kontakten med mina vänner. Och jag önskar att jag hade låtit mig själv vara lyckligare.

Caroline: De är spännande alltså.

Jan: Ja, och där Jordan Grubman, som har skrivit typ Läkarens guide till ett rikt liv. Han är ekonomiskt FIRE, men jobbar på hospice. Han brukar uppmana sina lyssnare och följare att ställa sig den här frågan: jag ångrar att jag inte har haft tid, energi eller modet att... Fyll i själv. Ja, och fundera på den frågan redan idag. Är det något du ångrar?

Att våga testa och lägga pengar på det man vill

Caroline: Nej, men i och med att vi har haft den här konversationen nu under ett tag. Det här med både vad man ångrar om man inte gör det, och att man ska våga lägga pengar på det man vill göra, och låta sig själv vara lycklig, så har jag ju börjat så. Vi går den här stickkursen. Vi bokar den här längdskidåkningen. Man får faktiskt lov att skaffa sig skridskor, även om man inte använder dem mer än två gånger om året i Malmö eller whatever. Så att jag inte är så noggrann med att det ska komma till sådan användning hela tiden. Vi kommer kanske inte sticka sen när vi har gått den här stickkursen. Det vet inte jag. Utan jag har blivit bättre faktiskt på det. För vi har haft den konversationen gående.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Ett visst tag nu.

Jan: Ja, jag försöker ju hålla den här flaggan högt. Ja, vad tänker du om den frågan då?

Caroline: Nej, men jag tänker så himla mycket på den. Jag testar... Jag är så rädd för att ångra mig i framtiden. Så jag testar ju mycket idag. Och ibland blir det bra, ibland blir det dåligt. Men jag känner faktiskt inte att jag ångrar så himla mycket. Jag vet att jag borde prioritera min hälsa mer än vad jag gör, till exempel.

Jan: Om många av dina utmaningar inte handlar om pengar, utan om tid, ja, men använd pengarna för att köpa dig tid. Och där gör vi också, jag kommer göra ett ganska stort experiment under 2024, men det kommer i kommande avsnitt.

Caroline: Jaha, jag vet inte vad det är.

Jan: Jo, det vet du. Det är bara att du inte tänker på det just nu.

Caroline: Men vet du vad jag tänkte med den här frågan? Jag ångrar att jag inte hade haft tid, energi eller mod. Jo, det är ju att jag vill göra allting själv. Jag vill hålla på med saker själv. Låt mig vara ifred.

Jan: Ja.

Caroline: Och nu har jag insett att det är trevligt att göra saker med alla.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, precis. Jag tror inte att jag hade tänkt... Jag tror att om jag hade tänkt att jag skulle göra allting själv, så hade det dels inte blivit av.

Jan: Ja.

Caroline: Det kan ju vara det här att ta längdskidåkningslektion. Äh, det är bara jag som ska göra det. Det spelar ingen roll. Men nu ska jag göra den tillsammans med någon annan. Då blir det helt plötsligt lite roligare.

Jan: Ja, och mer på allvar.

Caroline: Mer på allvar, ja. Ja, men precis.

Jan: Snyggt.

Tidsfönster som snart stängs

Jan: Det sista jag tänkte att vi ska ta, det är bara så här: vilka tids- eller möjlighetsfönster har du i ditt liv just nu som snart kanske stängs? Och tidsfönster är det här att vissa saker bara är möjliga under en viss tidsperiod. Till exempel för att barnen bor hemma, eller föräldrarna är friska, eller för att det passar innan vi har barn. Eller till exempel mycket enklare att resa med barn innan det är skolplikt. Efter 20 så är kanske barnen inte så himla sugna på att göra saker, för att de har sitt eget liv. Studerar eller så. Så tidsfönster, några frågor att fundera på. Vilka tidsfönster har jag i livet som jag borde investera i just nu? Och då är stödfrågorna, för det är lite klurigt, vilka upplevelser i livet kan du ha idag som du kanske inte kommer kunna ha senare i livet? Hur kan du investera tid och pengar för att förbättra din hälsa, för att i framtiden kunna uppleva fler saker? Och om din begränsning är mer i tid än pengar eller hälsa, hur skulle du kunna använda pengar för att frigöra mer tid idag?

Caroline: Ja.

Jan: Så det handlar väldigt mycket om vad som är möjligt nu som inte kommer vara möjligt i framtiden.

Caroline: Jag gillar ju det resonemanget jättemycket, med tidsfönster. Vilka tidsfönster har vi idag som vi inte kommer kunna ha sen?

Jan: Och lägga... För oss handlar det mycket om, just nu har vi en tolvåring och vi har en femåring.

Caroline: Ja, det är ju de. Och det är fem år.

Jan: Fem år.

Den personliga upplevelseräntan

Jan: Så, avslutningsvis, sista resonemanget, bara för att runda av, är något som Bill Perkins kallar för din personliga upplevelseränta. Och då säger han: vilken ränta är du villig att acceptera för att skjuta upp en upplevelse? Till exempel en resa till ett ställe som du har drömt om. Du vill resa någonstans, och så kommer jag till dig och säger: Caroline, skitbra, men vet du vad, om du reser nästa år så får du den 25 procent billigare. Och då kan man säga, om man är 20, då är sannolikheten ganska hög att man tar den.

Caroline: Ja, ja.

Jan: För det spelar inte så stor roll om vi gör det här nu eller nästa år. Spara 25 procent, det är nästan att jag kan göra en liten extra bonusgrej för de pengarna. Om jag skulle säga att du är 75, och jag kommer så här, Caroline, du vet, du kan göra den här resan nästa år, du får 25 procent av pengarna. Caroline skakar på huvudet.

Caroline: Nej, nej. Vem vet.

Jan: Ja, då vill man ha en ganska hög ränta, eller hur?

Caroline: Jättehög ränta. Man vet ju inte ifall man kommer vara kvar.

Jan: Nej. När man är dödssjuk, alltså, det finns ingen ränta då. Då är det oändligt högt, eller hur? Så det här är ett ganska, för dig som gillar pengar och avkastning, så är det här ett ganska naturligt resonemang. Men det visar ju att tiden spelar roll, att pengarna inte är så himla viktiga, och ju äldre vi blir, desto mindre intresserade borde vi vara av att skjuta på upplevelser. Eller hur? Men vi agerar inte på det här sättet i vardagen. Så jag vill verkligen skicka med det här, skjut inte upp grejer, utan börja fundera redan idag på det.

Ju äldre vi blir, desto mindre intresserade borde vi vara av att skjuta upp upplevelser. Men vi agerar inte på det sättet i vardagen.

Vad blir du sugen på att göra nu?

Caroline: Snyggt.

Jan: Jag tänker, jag hade skrivit här en slide, vad blir du sugen på att göra nu? Det är verkligen en sån där grej att agera på. Och om jag får komma med tips till någon som lyssnat ända hit, skicka ett sms till en kompis eller en vän eller din partner och säg: vet du vad, vi ska ha ett samtal här med några viktiga frågor. Boka in...

Caroline: Några trevliga, viktiga frågor.

Jan: Ja, precis. Eller så här, bjud på en lunch, eller whatever. Jag tror att det här är viktigt att prata om. Jag tror att det här är rikedom i livet. Och jag tror att det här kommer vara mycket viktigare för vår lycka än att det kommer vara mycket pengar på kontot. Och naturligtvis, är det så att man får jättemycket lycka av sina pengar på kontot, à la bonheur, kör på. Det handlar inte om att jag har rätt i det här, utan återigen, do whatever rocks your boat.

Jan: Så nästa steg, kolla gärna länkarna till de andra avsnitten vi har pratat om, för det här var ett samlingsavsnitt. Unna dig tid och reflektera, prata med någon annan. Häng med oss gärna i RikaTillsammans-programmet under året. Häng med oss på Patreon i vår community, där vi brukar prata om det här. Och sen är det väl egentligen bara att säga tack. Är det något du tänker?

Caroline: Nej, jag är jätteglad att vi har den här konversationen gående. Och vi har ju gjort andra avsnitt också som har berört det.

Jan: Ja, men precis. Så uppskattar du det här avsnittet, prenumerera, gilla, kommentera, ställ en fråga i forumet. Det kommer vara jättespännande att höra vad du tänker, vad ni andra tänker. Och så får du gärna dela det här vidare. Tack så mycket.