Morningstar-betyg dåliga på att hitta vinnarfonder

Fondbetygen är bra på att identifiera de dåliga fonderna, men inte de bra (Blake & Morey, 1999)

Blake, Christopher R. and Morey, Matthew R., Morningstar Ratings and Mutual Fund Performance (March 15, 1999). Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=168668
Blake, Christopher R. and Morey, Matthew R., Morningstar Ratings and Mutual Fund Performance (March 15, 1999). SSRN: https://ssrn.com/abstract=168668

Morningstar-stjärnor är inte meningslösa. Det är nästan det viktigaste att säga först.

Blake och Moreys studie visar en mer användbar, men mindre säljbar, slutsats: låga betyg kan fungera som varningsflagga, men höga betyg är dåliga på att peka ut framtida vinnare. Fem stjärnor betyder inte att fonden har bättre framtidsutsikter än tre eller fyra stjärnor.

Den nyansen spelar stor roll för hur du använder fondbetyg.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Låga betyg varnar bättre än höga betyg vägleder

Studien testade amerikanska tillväxtfonder 1992–1997 och frågade om Morningstars femstjärniga system kunde förutsäga framtida avkastning. Urvalet var 135–184 fonder per årskull med minst tio års historik. Datan var fri från survivorship bias, justerad för köp- och säljavgifter (loads) och testades över 1, 3 och 5 år.

Resultatet var asymmetriskt.

Fonder med 1–2 stjärnor fortsatte ofta att gå sämre: i 12 av 24 jämförelser i Sharpe-kvotsanalysen var de signifikant sämre än de femstjärniga. Där fungerade betyget som varningssignal. Men när forskarna jämförde femstjärniga fonder med tre- och fyrstjärniga hittade de inget stöd för att toppbetyget pekade ut framtida vinnare.

I samma analys var 0 av 24 koefficienter som mätte skillnaden mellan 5-stjärniga och 4-/3-stjärniga fonder statistiskt signifikanta.

Den praktiska poängen: stjärnorna kan hjälpa dig undvika vissa dåliga fonder. De hjälper dig betydligt sämre att hitta nästa vinnare.

Toppbetyget skilde inte ut framtida vinnare

Det här går rakt emot hur många sparare använder betyget.

Vi sorterar på fem stjärnor och tänker att det är kvalitet. Men Morningstar själva har varit tydliga med att stjärnorna är en achievement mark, en historisk utmärkelse, inte en prognos.

Blake och Morey fann att fondens genomsnittliga månadsavkastning de tio föregående åren förutsade framtiden ungefär lika bra som Morningstar-betyget. Möjligen var stjärnorna marginellt bättre på att peka ut de framtida förlorarna: 12 signifikanta negativa koefficienter mot 8. Det är inte ett särskilt smickrande resultat för ett betygssystem som många läser som mer sofistikerat.

Värt att komma ihåg är också att förklaringsgraden var låg åt båda hållen. R² låg på 0,02–0,22 i ettårsfönstren, så betyget förklarade bara en liten del av variationen i framtida avkastning oavsett riktning.

Men det betyder inte att systemet var värdelöst. Nedsidan syntes bättre än uppsidan, och låga betyg var mer användbara än höga.

Skillnaden är mellan ”använd aldrig” och ”använd rätt”.

Kapitalet jagar ändå stjärnorna

Studien citerar tidigare data om att cirka 97 % av nyinflödet till no-load aktiefonder under januari–augusti 1995 gick till 4- eller 5-stjärniga fonder. Fonder under 3 stjärnor hade nettoutflöde. Siffran är alltså inte studiens eget upptäckt, utan en undersökning författarna återger.

Beteendet är inte svårt att förstå. Fem stjärnor känns tryggt. Det är en enkel signal i en värld som är svår att förstå.

Problemet är att kapitalflödet jagar just den signal som studien visar är svagast på uppsidan. Sparare använder betyget som köpsignal, medan det fungerar bättre som undvik-signal.

Det är som att använda en brandvarnare som GPS. Den kan varna för problem, men den säger inte vart du ska.

Den stora brasklappen är att systemet har ändrats

Det vore slarvigt att använda den här studien som en dom över dagens Morningstar-system.

Studien analyserade det gamla betygssystemet, före Morningstars stora metodändring 2002. Författarnas egen uppföljning (Morey och Gottesman, 2006) fann att det omdesignade systemet förutsade framtida avkastning bättre. Undersökningen gäller dessutom enbart amerikanska tillväxtfonder, med amerikansk avgifts- och skattestruktur, inte svenska fonder eller andra tillgångsslag.

En detalj för den som vill syna korten: studien fick finansiellt stöd av pensionsförvaltaren TIAA-CREF:s forskningsavdelning. Författarna redovisar det öppet, och inget i upplägget talar för att stödet påverkade fyndet, men det är ändå värt att påpeka.

Alltså: säg inte att ”Morningstar-betyg är värdelösa”. Säg hellre att den klassiska forskningen visar en återkommande risk: sparare övertolkar historiska betyg som framtidsprognoser.

Den risken finns fortfarande. Samma mänskliga beteende finns kvar, även om metodiken har ändrats.

Så använder jag fondbetyg i praktiken

Min ordning hade varit:

  1. Välj först risknivå och tillgångsslag.
  2. Välj bred exponering.
  3. Sortera på avgift.
  4. Använd stjärnor som ett möjligt varningsfilter, inte som köpsignal.

Om en fond har låg rating, hög avgift och svag historik kan det vara ett skäl att gå vidare. Men om en fond har fem stjärnor och hög avgift är det inte tillräckligt för att köpa.

Det som fungerat bäst för mig är att minska antalet beslut. Ju fler topplistor och betyg jag tittar på, desto lättare blir det att tro att jag ser något som egentligen bara är historik.

En bred, billig global indexfond är inte beroende av att jag tolkar stjärnor rätt. Det är en stor fördel.

NYHETSBREVET

Få guldkornen direkt i din inkorg

Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet →

Läs vidare

Vanliga frågor

Är Morningstar-betyg användbara när man väljer fonder?
Slår femstjärniga fonder tre- och fyrstjärniga fonder?
Varför följer investerare ändå fondbetyg?
Gäller studien dagens Morningstar-system?
Hur bör man använda fondbetyg praktiskt?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Konkreta saker du kan göra nu

Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.

Använd betyg främst för att undvika 1-2 stjärniga fonder

5 minuter

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Vad är FIRE och hur börjar man?40
#476
1 tim 32 min

Vad är FIRE och hur börjar man?

Med Jesper som gjorde FIRE vid 50 år.

Kan en AI investera bättre än en indexfond?32

Kan en AI investera bättre än en indexfond?

Forskare vid Edinburgh, UCLA och Oxford lät AI-agenter handla aktier. Slutsatserna: köp-och-behåll vann i samtliga urval och AI:n gjorde samma misstag som vi människor.

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll27
#475
1 tim 30 min

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, om hur 0,7 procentenheter mer tillväxt skulle göra både landet och befolkningen rikare på tio år.

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv33
#474
1 tim 9 min

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv

Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.

Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé40
#473
1 tim 11 min

Skuldsatt: när obetalda lån blev en lysande affärsidé

Ett avsnitt med journalisten Lena Pettersson, om varför 400 000 svenskar är fast hos Kronofogden, hur systemet är riggat emot dem och de fördomar vi andra har om dem. .

Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män32
#472
1 tim 55 min

Vår parterapeut Tommy Waad om tillit, pengabråk och tysta män

Problem i en parrelation handlar sällan om det man först tror oavsett om pengar, sex eller närvaro. Efter vårens egna sessioner bjöd vi in Tommy på återbesök. .