Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006

Magisteruppsats om underprissättning vid IPO i Sverige (Ekvall et al. 2007)

Börsnoteringar är en av få så kallade ”special situations” där normala regler inte gäller. Småsparare har lika bra om inte bättre odds än stora spelare, finansbranschens och spararens incitament är likriktade och det finns också udda saker som t.ex. stabiliseringsåtgärder där någon tar sig an att under en period i de flesta fall upprätthålla en lägsta kurs. Denna magisteruppsats från Lunds Universitet går genom alla börsnoteringar i Sverige mellan 1981 och 2006.

Ekvall, O., Ferencz, C. och Runfeldt, M. (2007) Under- och överprissättning av IPOs – En studie på lång och kort sikt. Magisteruppsats. Lunds Universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 9 dagar sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Sammanfattning av uppsatsen

Universitetsstudenter vid Lunds Universitet analyserade 340 börsintroduktioner på Stockholmsbörsen mellan 1981 och 2006 för att förstå varför nya aktier systematiskt verkar prissättas för lågt. Studien använder transaktionsdata och introduktionsprospekt för att kartlägga både den initiala utvecklingen och långsiktig avkastning upp till tre år.

Resultaten visar en genomsnittlig initial underprissättning på 23,7 procent, mätt som skillnaden mellan teckningspris och första dagens slutkurs. Men det verkligt intressanta ligger i detaljerna: hela 90 procent av denna uppgång sker på den så kallade primärmarknaden, det vill säga mellan teckningspris och öppningskurs.

Studien testar även flera hypoteser om vad som påverkar underprissättningen. När företag anger ett prisintervall i prospektet och slutpriset hamnar högt i intervallet blir underprissättningen större. Indexutvecklingen månaden före introduktionen har också stark påverkan – en procentenhets uppgång i index ger 1,56 procent högre underprissättning.

På lång sikt visar svenska data ett oväntat mönster. Till skillnad från internationell forskning som ofta påvisar överprissättning fortsätter underprissättningen även efter tre år. Dock gäller ett viktigt samband: de aktier som stiger mest initialt presterar sämre långsiktigt. En procentenhets högre förstadag ger 0,69 procent lägre avkastning efter tre år.

För svenska sparare innebär detta att strategin att köpa nyintroducerade aktier när handeln väl börjat inte fungerar. Vinsten har redan tagits av de som fick tilldelning i själva introduktionen.

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Löneväxla för att gå i pension tidigare29
#K65
21 min

Löneväxla för att gå i pension tidigare

Är löneväxling värt det 2026? Gränsen går vid 56 087 kr. Pensionsexperten Monica Sjödin förklarar fallgropen som kan kosta dig nästa löneförhöjning.

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet40

FikaTillsammans: AI i vardagen och på jobbet

26 maj: En fika med tips, inspiration och erfarenhetsutbyte av AI på jobbet och i vardagen | Supporterexklusivt.

Finansbranschens tre stora problem32
#465
1 tim 44 min

Finansbranschens tre stora problem

Tre minuter med statsminister Ulf Kristersson och EU:s talman Roberta Metsola: allt det jag inte hann säga baserat på Finansinspektionens egna rapporter. Med rådgivaren Per Palmström.

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet27

Pensionärer spenderar för lite av sparkapitalet

Mental bokföring och rädsla för att pengarna tar slut gör att pensionärer unnar sig bara hälften av det som de skulle. Utdelande tillgångar ökar användningen av pengar och gör livet rikare.

Jan och Caroline Bolmeson29

Jämför bolåneränta 2026: Se din faktiska ränta direkt

Bolåneräntan är ofta familjens enskilt största utgift. Och samtidigt en av få utgifter där du kan sänka kostnaden med ett kort samtal, eller ett par knapptryck. Skillnaden mellan bankerna är större än de flesta tror, och enligt Finansinspektionen är det bara 3 av 10 svenskar som regelbundet jämför sin ränta.

SPIVA Europe Year-End 202532

SPIVA Europe 2025

100 procent av nordiska fonder slog inte sitt index på 10 år. 98% av globala fonder slog inte index. Tolfte SPIVA-rapporten i rad pekar åt samma håll.