Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006
Magisteruppsats om underprissättning vid IPO i Sverige (Ekvall et al. 2007)
Börsnoteringar är en av få så kallade ”special situations” där normala regler inte gäller. Småsparare har lika bra om inte bättre odds än stora spelare, finansbranschens och spararens incitament är likriktade och det finns också udda saker som t.ex. stabiliseringsåtgärder där någon tar sig an att under en period i de flesta fall upprätthålla en lägsta kurs. Denna magisteruppsats från Lunds Universitet går genom alla börsnoteringar i Sverige mellan 1981 och 2006.
Innehållsförteckning
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2026-05-10) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Därför är denna studie viktig
Om du någonsin funderat på att investera i nyintroducerade bolag behöver du veta detta: 90 procent av vinsten försvinner innan du ens kan köpa aktien. Studenter vid Lunds Universitet analyserade 340 börsintroduktioner och fann att den genomsnittliga underprissättningen på 23,7 procent nästan helt uppstår mellan teckningspris och öppningskurs.
Av Ola Ekvall, Csanad Ferencz och Max Runfeldt
Författarna genomförde denna studie som magisteruppsats vid Ekonomihögskolan i Lund 2007. Genom att kombinera kursdata från Stockholmsbörsen med information från introduktionsprospekt kunde de kartlägga både den omedelbara och långsiktiga utvecklingen för svenska börsintroduktioner. Deras noggranna uppdelning mellan primär- och sekundärmarknad ger unika insikter som saknas i mycket internationell forskning.
Så gjordes studien
Studenterna samlade data från 340 börsintroduktioner på Stockholmsbörsens A- och O-lista mellan 1981 och 2006. Kursdata hämtades från Datastream och Stockholmsbörsen, medan ägarinformation och prospektdetaljer kom från Finansinspektionen. Genom regressionsanalys testades ett antal hypoteser om vad som påverkar underprissättningen. Resultaten justerades för indexutveckling och kontrollerades statistiskt för att säkerställa tillförlitlighet.
Det chockerande huvudfyndet
Den genomsnittliga underprissättningen på 23,7 procent låter lockande, men detaljen som förändrar allt är att 90 procent av denna uppgång sker på primärmarknaden. Detta betyder att enbart de som får tilldelning i själva introduktionen kan dra nytta av underprissättningen. När börsen väl öppnar och vanliga investerare kan köpa, sjunker priset i genomsnitt med 3,2 procent under första dagen. Du kan alltså inte tjäna pengar genom att köpa när handeln startar.
När prisintervall används
Många börsintroduktioner anger ett prisintervall i prospektet för att sedan känna av marknadens efterfrågan. Studien visar att när det slutliga teckningspriset hamnar högt i detta intervall blir underprissättningen större. Detta stödjer teorin om att investmentbanker använder marknadsfeedback och att investerare kräver kompensation för att avslöja sina verkliga preferenser. Resultatet är statistiskt signifikant även när andra faktorer kontrolleras.
Marknadslägets inverkan
Indexutvecklingen under månaden före introduktionen har stark påverkan på underprissättningen. En procentenhets uppgång i Affärsvärldens Generalindex ger 1,56 procent högre underprissättning första dagen och 3 procent högre avkastning efter ett år. Detta betyder att företag som introduceras när börsen går upp tenderar att bli mer underprissatta. Sambandet är statistiskt säkerställt i studiens regressionsanalyser.
Det långsiktiga mönstret
Till skillnad från mycket internationell forskning fortsätter svenska börsintroduktioner att överprestera index även efter tre år. Den genomsnittliga treårsavkastningen justerad för index är 36,5 procent. Dock gäller en viktig nyans: de aktier som stiger mest första dagen presterar sämre långsiktigt. För varje procentenhets högre förstadag sjunker treårsavkastningen med 0,69 procent. Detta tyder på att initial hype ofta följs av besvikelse.
Vad data säger om riskkapitalbolag
Studien testade om börsintroduktioner backade av riskkapitalbolag skulle vara mindre underprissatta, men kunde inte hitta statistiskt signifikant stöd för detta. I genomsnitt var VC-backade bolag något mindre underprissatta initialt (13,3 procent mot 17,9 procent), men skillnaden var inte tillräckligt stor för att säkerställas statistiskt. Detta står i kontrast till vissa internationella studier som påvisat tydligare skillnader.
Företagets ålder spelar mindre roll
Teorier säger att äldre företag borde vara mindre underprissatta eftersom det råder mindre osäkerhet kring dem. Studien fann dock inget starkt stöd för detta initialt. På sex månaders sikt fanns visserligen en svag tendens att äldre företag var mindre underprissatta, men sambandet var bara marginellt signifikant. Detta tyder på att andra faktorer väger tyngre än företagets ålder för den svenska marknaden.
Viktiga begränsningar
Studien fokuserar endast på Stockholmsbörsens A- och O-lista vilket kan påverka generaliserbarheten till andra marknader eller mindre börser. En del bolag har köpts upp eller avnoterats under treårsperioden, vilket skapar så kallad survivorship bias i de långsiktiga beräkningarna. Dessutom användes något olika metoder för de tidiga åren (1981-1992) jämfört med senare perioder, även om författarna visar att metoderna ger liknande resultat.
Praktiska lärdomar för investerare
Försök inte köpa nyintroducerade aktier när handeln börjar i hopp om snabb vinst - priserna sjunker faktiskt i genomsnitt under första dagen. Om du verkligen vill investera i börsintroduktioner måste du få tilldelning i själva introduktionen. Var extra försiktig med bolag där priset hamnat högt i budintervallet då dessa tenderar att vara mer underprissatta initialt men kan korrigera kraftigare. Tänk långsiktigt och kom ihåg att de som rusar mest första dagen ofta presterar sämre över tid.
"90% av underprissättningen uppstår innan börsen öppnar"
"340 börsintroduktioner visar 23,7% underprissättning"
Sammanfattning av uppsatsen
Universitetsstudenter vid Lunds Universitet analyserade 340 börsintroduktioner på Stockholmsbörsen mellan 1981 och 2006 för att förstå varför nya aktier systematiskt verkar prissättas för lågt. Studien använder transaktionsdata och introduktionsprospekt för att kartlägga både den initiala utvecklingen och långsiktig avkastning upp till tre år.
Resultaten visar en genomsnittlig initial underprissättning på 23,7 procent, mätt som skillnaden mellan teckningspris och första dagens slutkurs. Men det verkligt intressanta ligger i detaljerna: hela 90 procent av denna uppgång sker på den så kallade primärmarknaden, det vill säga mellan teckningspris och öppningskurs.
Studien testar även flera hypoteser om vad som påverkar underprissättningen. När företag anger ett prisintervall i prospektet och slutpriset hamnar högt i intervallet blir underprissättningen större. Indexutvecklingen månaden före introduktionen har också stark påverkan – en procentenhets uppgång i index ger 1,56 procent högre underprissättning.
På lång sikt visar svenska data ett oväntat mönster. Till skillnad från internationell forskning som ofta påvisar överprissättning fortsätter underprissättningen även efter tre år. Dock gäller ett viktigt samband: de aktier som stiger mest initialt presterar sämre långsiktigt. En procentenhets högre förstadag ger 0,69 procent lägre avkastning efter tre år.
För svenska sparare innebär detta att strategin att köpa nyintroducerade aktier när handeln väl börjat inte fungerar. Vinsten har redan tagits av de som fick tilldelning i själva introduktionen.
