Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006
Magisteruppsats om underprissättning vid IPO i Sverige (Ekvall et al. 2007)
Börsnoteringar är en av få så kallade ”special situations” där normala regler inte gäller. Småsparare har lika bra om inte bättre odds än stora spelare, finansbranschens och spararens incitament är likriktade och det finns också udda saker som t.ex. stabiliseringsåtgärder där någon tar sig an att under en period i de flesta fall upprätthålla en lägsta kurs. Denna magisteruppsats från Lunds Universitet går genom alla börsnoteringar i Sverige mellan 1981 och 2006.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (11 st)
- Därför är denna studie viktig
- Av Ola Ekvall, Csanad Ferencz och Max Runfeldt
- Så gjordes studien
- Det chockerande huvudfyndet
- När prisintervall används
- Marknadslägets inverkan
- Det långsiktiga mönstret
- Vad data säger om riskkapitalbolag
- Företagets ålder spelar mindre roll
- Viktiga begränsningar
- Praktiska lärdomar för investerare
- Sammanfattning av uppsatsen
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 1 månad sedan (2025-10-07) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Sammanfattning av uppsatsen
Universitetsstudenter vid Lunds Universitet analyserade 340 börsintroduktioner på Stockholmsbörsen mellan 1981 och 2006 för att förstå varför nya aktier systematiskt verkar prissättas för lågt. Studien använder transaktionsdata och introduktionsprospekt för att kartlägga både den initiala utvecklingen och långsiktig avkastning upp till tre år.
Resultaten visar en genomsnittlig initial underprissättning på 23,7 procent, mätt som skillnaden mellan teckningspris och första dagens slutkurs. Men det verkligt intressanta ligger i detaljerna: hela 90 procent av denna uppgång sker på den så kallade primärmarknaden, det vill säga mellan teckningspris och öppningskurs.
Studien testar även flera hypoteser om vad som påverkar underprissättningen. När företag anger ett prisintervall i prospektet och slutpriset hamnar högt i intervallet blir underprissättningen större. Indexutvecklingen månaden före introduktionen har också stark påverkan – en procentenhets uppgång i index ger 1,56 procent högre underprissättning.
På lång sikt visar svenska data ett oväntat mönster. Till skillnad från internationell forskning som ofta påvisar överprissättning fortsätter underprissättningen även efter tre år. Dock gäller ett viktigt samband: de aktier som stiger mest initialt presterar sämre långsiktigt. En procentenhets högre förstadag ger 0,69 procent lägre avkastning efter tre år.
För svenska sparare innebär detta att strategin att köpa nyintroducerade aktier när handeln väl börjat inte fungerar. Vinsten har redan tagits av de som fick tilldelning i själva introduktionen.
