Genomgång av svenska börsnoteringar 1981-2006

Magisteruppsats om underprissättning vid IPO i Sverige (Ekvall et al. 2007)

Ekvall, O., Ferencz, C. och Runfeldt, M. (2007) Under- och överprissättning av IPOs – En studie på lång och kort sikt. Magisteruppsats. Lunds Universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Varje gång ett omtalat bolag ska börsnoteras dyker samma fråga upp: ska jag teckna och sälja direkt? En magisteruppsats från Lunds universitet (Ekvall, Ferencz och Runfeldt, 2007) gick igenom 340 svenska börsintroduktioner på Stockholmsbörsen 1981–2006 och ger ett svenskt faktaunderlag för vad som faktiskt händer.

Svaret är obekvämt för den som hoppas på snabba pengar. Introduktionerna var i snitt underprissatta med 23,7 % jämfört med index, men vinsten mäts på teckningskursen och tillfaller därmed bara den som fick tilldelning. Den som köper när handeln väl öppnat får i snitt en förlust på köpet.

Kom ihåg att det här är en studentuppsats utan peer review och att datan slutar 2006. Resultaten vilar på historisk svensk data, inte på hur IPO-marknaden ser ut i dag.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Pengarna är ofta tagna innan handeln börjar

Studiens mest användbara fynd handlar om var i förloppet vinsten uppstår. I delurvalet på 128 introduktioner gav steget från teckningskurs till öppningskurs +18,9 % i snitt. Under själva första handelsdagen, från öppning till stängning, föll kursen i stället med i snitt 3,2 %. Det är alltså stor skillnad på att få tilldelning och att köpa när alla andra redan fått se kursen.

Heta introduktioner övertecknas dessutom ofta, så även du som tecknar får sällan alla aktier du bett om. Snittsiffran 23,7 % är en beräknad vinst på teckningskursen, före ransonering och courtage, inte en avkastning som marknaden delar ut till alla.

Kursuppgången första handelsdagen har krympt över tid

Underprissättningen mer än halverades under perioden: 35,0 % under 1981–1992 (150 introduktioner) mot 14,8 % under 1993–2006 (190 introduktioner), en skillnad på 20,2 procentenheter. Författarnas förklaring är att informationen blivit jämnare fördelad mellan bolag, rådgivare och investerare. Snittet döljer samtidigt stor spridning från år till år. Enskilda introduktionsår spänner från −21,6 % (1991) till +62,0 % (1986).

Nyare svensk data pekar åt samma håll, fast brantare. Av de 156 bolag som noterades under rekordåret 2021 var ungefär vart fjärde avnoterat vid utgången av 2025, enligt revisionsbolaget BDO. Att något fungerade i 80-talets Sverige betyder inte att det är en strategi idag.

Den hetaste noteringen är inte alltid den bästa

Studien noterar också ett mönster: ju mer en aktie rusade första dagen, desto sämre gick den sedan jämfört med börsen i stort under de kommande tre åren. För varje procentenhet högre rusning blev avkastningen ungefär 0,69 procent lägre. Värt att nämna är att mönstret är relativt svagt, och att det bara fångar en liten del av vad som faktiskt skilde bolagen åt, så det säger inte så mycket om ett enskilt fall. En hög rusning på IPO-dagen kan alltså tolkas som en varningssignal, men inte mycket mer än så.

På lång sikt hittar studien, tvärtemot en stor del av den internationella forskningen, att samtliga introduktioner som grupp i snitt slog index med 36,5 procent efter tre år för hela perioden. Men resultatet vilar tungt på de tidiga åren. För delperioden 1993–2006 är däremot treårseffekten inte statistiskt säkerställd, och bolag som avnoterades eller köptes upp föll ur beräkningen. Den survivorship bias som författarna själva flaggar för drar alltså upp de långsiktiga siffrorna.

IPO:er hör hemma i lekhinken

Det finns situationer där teckning kan vara rationell, särskilt om du faktiskt får tilldelning till teckningskurs. Men för kärnsparandet är enskilda börsintroduktioner en dålig grund: utfallen spretar kraftigt mellan åren, avnoteringsrisken är verklig och snittvinsten tillfaller den som redan är inne, inte den som jagar tåget efter öppning.

Lägg eventuell IPO-lust i lekhinken, den lilla del av portföljen (upp till cirka 10 %) där du spekulerar med pengar du har råd att förlora, och håll basen i breda billiga indexfonder.

NYHETSBREVET

Få guldkornen direkt i din inkorg

Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet →

Läs vidare

Vanliga frågor

Lönar det sig att teckna börsintroduktioner?
Vad händer första handelsdagen vid en IPO?
Är svenska IPO:er bra på lång sikt?
Var ska IPO-spekulation ligga i portföljen?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline Bolmeson

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline Bolmeson

Senaste nytt på RikaTillsammans

Miljonärers psykologi: rikast i rummet, mest orolig i vardagen30

Miljonärers psykologi: rikast i rummet, mest orolig i vardagen

Paul Dolan vid LSE frågade ut 200 pundmiljonärer åt förmögenhetsbolaget Y TREE.

Vad är FIRE och hur börjar man?38
#476
1 tim 32 min

Vad är FIRE och hur börjar man?

Med Jesper som gjorde FIRE vid 50 år.

Kan en AI investera bättre än en indexfond?30

Kan en AI investera bättre än en indexfond?

Forskare vid Edinburgh, UCLA och Oxford lät AI-agenter handla aktier. Slutsatserna: köp-och-behåll vann i samtliga urval och AI:n gjorde samma misstag som vi människor.

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll30
#475
1 tim 30 min

Högre tillväxt skulle ge 100 000 kr per hushåll

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, om hur 0,7 procentenheter mer tillväxt skulle göra både landet och befolkningen rikare på tio år.

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv31
#474
1 tim 9 min

Rikedomsskiftet: fyra faser och sex skiften för ett rikare liv

Avsnitt 474 med Moa Diseborn: get rich, stay rich, live rich och leave rich – och de sex förflyttningar som tar dig mellan dem.