Hur går det genomsnittliga plus- och minusåret?

En graf som sammanfattar nästan 100 år av börshumör

Grafen ovan innehåller bara två staplar, men med nästan ett sekel av data. Den visar hur ett genomsnittligt plusår och ett genomsnittligt minusår har sett ut på den amerikanska börsen (S&P 500) mellan 1928 och 2024, baserat på siffror från förvaltaren och författaren Ben Carlson på A Wealth of Common Sense. Anledningen att jag gillar den här typen av jordnära statistik är att den ger rimliga förväntningar. De flesta av oss har nämligen en känsla för att börsen ”går upp över tid”, men ganska få vet hur ett vanligt år faktiskt brukar se ut. Det är synd, för det är precis den kunskapen som avgör om man sitter still nästa gång det skakar.

Snittuppåret ger +21 % och snittnedåret slutar på -13 %

De år som S&P 500 slutar på plus har uppgången i genomsnitt varit +21 % och de år som slutar på minus har nedgången i genomsnitt varit -13 % (1928–2024). Det är hela grafen, och ändå är det en av de mest underskattade asymmetrierna i sparandet: uppåren är i snitt 8 procentenheter större än nedåren är djupa.

Notera att siffrorna gäller den amerikanska börsen i dollar. För oss svenskar är det ändå högst relevant, eftersom USA utgör större delen av en bred, billig och global indexfond. På Stockholmsbörsen har mönstret historiskt varit detsamma, fast med ännu större svängar: enligt Avanzas genomgång av börshistoriken har svenska plusår i snitt gett runt +25 % och minusår runt -18,5 %.

Nedgångar känns ungefär dubbelt så mycket som uppgångar, det är väl belagt i forskningen om förlustaversion. Men datan säger alltså raka motsatsen mot vad magen känner. Det genomsnittliga uppåret är större än det genomsnittliga nedåret.

Plusåren är nästan tre gånger vanligare än minusåren

Snittsiffrorna säger inget om hur ofta plus- och minusår inträffar, och det är frekvensen som gör asymmetrin riktigt kraftfull. Ur Carlsons genomgång av ungefär 100 år S&P 500-data:

• Börsen har slutat året på plus ungefär 3 år av 4.
• Den har slutat på +20 % eller mer ungefär 4 år av 10.
• Sedan 2009 har den varit upp 15 av 17 år.

De vanligaste åren är plusår, och plusåren är dessutom i snitt större än minusåren. Det är därför tid i marknaden historiskt har slagit nästan alla försök att hoppa in och ut, något vi har vänt och vridit på i avsnittet om att din kompis med börsintresse nog hade sämre avkastning än dig. Oddsen sitter inte i att pricka rätt år, de sitter i att vara med alla år.

Även plusåren bjuder på en rejäl nedgång längs vägen

Det luriga med kalenderårssiffror är att de bara visar var börsen slutade, inte hur resan dit såg ut. Sedan 1928 har den genomsnittliga nedgången inom ett kalenderår, från årets topp till årets botten, varit ungefär -16 % enligt Carlson. Det gäller alltså i snitt, även under år som slutade på plus.

“Going back to 1928, the average peak-to-trough drawdown in a given calendar year is -16%.”

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense (2025)

Någon gång under ett helt vanligt börsår kommer ditt sparande sannolikt att vid något tillfälle vara ner tvåsiffrigt. Det är inte ett undantag eller ett tecken på att något är trasigt, det är så ett normalt år ser ut på insidan. Vi har illustrerat samma sak från ett annat håll i grafen över hur stor andel av tiden börsen är ner. Den som vet det i förväg blir betydligt svårare att skrämma ur marknaden i mars, augusti eller vilken månad det nu råkar skaka.

Genomsnittsåret finns inte

Snittsiffror är bra tumregler men dåliga prognoser, för nästan inget enskilt år landar i närheten av snittet. Börsen levererar extremer som +30 % eller -20 % betydligt oftare än den levererar ett ”lagom” år, och på kort sikt är börsen i praktiken slumpmässig. Den som vill grotta i rådatan kan ladda ner Damodarans dataset med alla årsavkastningar 1928–2024 från NYU Stern och räkna själv.

Med det sagt finns det en matematisk hake att känna till: procent är inte symmetriska. En nedgång kräver alltid en större uppgång för att ta igen förlusten, vilket tabellen nedan visar.

Det är en av anledningarna till att vi alltid tjatar om att räkna konservativt på långsiktig avkastning och anpassa risken efter sin tidshorisont, t.ex. med fyra-hinkar-modellen. Min praktiska slutsats efter snart 30 år på börsen är ändå enkel: räkna med att vart fjärde år blir ett minusår på i snitt -13 %, gläds åt att de andra tre i snitt ger +21 %, och låt bli att försöka gissa vilket år som blir vilket.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i börsens svängningar och vad de betyder för ditt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten med över 150 år av data.
• Vad är en rimlig avkastning att räkna på långsiktigt? – studien bakom våra konservativa kalkylantaganden.
• Hur stor andel av tiden är börsen ner? – bildspel om frekvensen av nedgångar.
• Avkastning som behövs för att återhämta en förlust – asymmetrin i procentmatematiken illustrerad.
• Vad gör man när börsen kraschar? – avsnittet att spara till nästa riktiga nedgång.
• Hur mycket går ett börsår upp i snitt? – samma siffror i kort videoformat.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.