Snittavkastning per månad på börsen

Därför gjorde vi en graf av en gammal börsklyscha

”Sell in May and go away” är en av börsens äldsta klyschor: sälj i maj, kom tillbaka till hösten. Jag har hört den i snart trettio år, och länge avfärdade jag den som ren vidskepelse. Men när jag tittade på datan blev jag lite förvånad: mönstret syns faktiskt. Sedan 1950 har det amerikanska indexet S&P 500 i snitt gått klart bättre under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Grafen på den här sidan visar snittavkastningen per kalendermånad, baserad på data från YCharts via Visual Capitalist. Så ja, mönstret finns. Frågan är om det betyder något för dig som sparare. Mitt korta svar: nej. Men vägen dit är både rolig och allmänbildande.

November bäst och september sämst sedan 1950

November är historiskt börsens bästa månad med +1,82 procent i snitt, och september är sämst med −0,72 procent, mätt på S&P 500 sedan 1950. Skillnaden mellan bästa och sämsta månaden är alltså 2,54 procentenheter. Nio av tolv månader har positivt snitt, och de två ”förlorarna” utöver september, februari och augusti, ligger på −0,01 procent. Det vill säga: i praktiken noll.

Så här ser hela året ut:

Mönstret är tydligt: månaderna november till april är starka, maj till oktober svaga, med juli som glatt undantag. Det är exakt det mönster forskarna Sven Bouman och Ben Jacobsen dokumenterade i sin studie ”The Halloween Indicator” i American Economic Review 2002, där de hittade effekten på de allra flesta av världens börser. En klyscha med ovanligt bra meritlista, med andra ord.

Oktober är inte boven, trots sitt rykte

Oktober har börsens sämsta rykte men är i snitt en helt okej månad med +0,91 procent. Krascherna 1929 och 1987 inträffade båda i oktober, och det är sådant vi människor minns. Snittet säger något annat: den månad som faktiskt tyngt avkastningen sedan 1950 är september.

Här är grejen: ett snitt döljer spridningen. Att september i snitt backat 0,72 procent betyder inte att september backar varje år. Enskilda septembrar har varit riktigt starka, och enskilda novembrar har varit usla. Snittet är ett mönster i backspegeln, inte en prognos för nästa år. Det är samma fälla som när man hör att börsen i snitt ger ungefär 7 procent per år, trots att ett enskilt år nästan aldrig landar på just 7 procent. Vår hjärna älskar mönster, särskilt sådana med dramatiska årtal, men enligt datan behöver du inte frukta någon särskild månad.

Tre skäl att inte agera på säsongsmönstret

Även om mönstret är verkligt är min bestämda uppfattning att det inte är värt att agera på. Det finns framför allt tre skäl:

1. Även den svaga perioden är positiv. Maj till oktober summerar till cirka 1,87 procentenheter i månadssnitt. Den som säljer i maj kliver alltså av en period som i snitt går upp, och missar dessutom juli (+1,28 procent).
2. Du måste pricka rätt två gånger. En ”sell in may”-strategi kräver att både utgång och återinträde tajmas, år efter år. Forskningen vi sammanfattat i Hold the dip visar att även till synes smarta tajmingstrategier förlorar mot att bara köpa och behålla. Plus skatt och avgifter på köpet, beroende på kontotyp.
3. Mönstret är inte stabilt. En uppföljningsstudie från 2021 visar att Halloween-effekten varierar kraftigt mellan perioder och marknader. Kalendereffekter har en tendens att försvagas när de blivit kända, och 2,5 procentenheter i snittskillnad är en tunn marginal att bygga en strategi på.

Lägg därtill det vi sett i en av mina favoritstudier: ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de. Varje extra beslut är en extra chans att göra fel.

Det enkla slår det smarta, även här

Den rimliga slutsatsen av grafen är att inte göra någonting alls med den. Månadsspara i en bred, billig, global indexfond, oavsett om det är februari eller november, och låt kalendern vara kuriosa. Det är dessutom dyrt att avvika från index, och den som väntar på ”rätt månad” med en klumpsumma gör i praktiken samma misstag som den som inte vågar köpa på toppen.

Försök inte tajma marknaden.

Ett av våra mest återkommande råd på RikaTillsammans, sedan många år

Personligen ser jag den här grafen som allmänbildning av bästa sort: kul på en middag, värdelös som investeringsstrategi. Vilka fonder vi själva gillar och äger hittar du i vår genomgång av bästa fonderna. Således: njut av mönstret, men låt det inte röra dina pengar.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i varför vi inte tror på tajming och vad man bör göra i stället, har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Bästa fonderna – vilka breda, billiga och globala indexfonder vi själva gillar.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – forskning om varför tajmingstrategier förlorar.
• Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – studien om beteendekostnaden av att pilla.
• Det är dyrt att avvika från index – varför avvikelser från index oftast kostar mer än de smakar.
• Var inte rädd att köpa på toppen – varför det historiskt gått bra att köpa även på en topp.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten med 150 år av data.
• Försök inte tajma marknaden – kärnprincipen bakom hela resonemanget i den här grafen.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.