Sannolikheten för olika stora nedgångar på börsen

Börsen faller nästan varje år och det är helt normalt

I 92 procent av alla år sedan 1951 har börsen någon gång under året varit ner minst 5 procent. Det är grafen ovan i en mening. Den visar hur ofta den amerikanska börsen S&P 500 har fallit olika mycket under ett enskilt kalenderår, mätt i USD mellan 1951 och 2025, baserat på data från Ben Carlson.

Anledningen att jag gillar den här grafen är att den svarar på frågan de flesta av oss egentligen ställer när börsen skakar: är det här normalt, eller är det nu det smäller? Min upplevelse efter snart 30 år på börsen är att de flesta av oss har en dåligt kalibrerad känsla för det. Vi behandlar varje nedgång som en potentiell katastrof, trots att siffrorna säger något helt annat.

Siffrorna 1951–2025: så ofta faller börsen

Mer än vartannat år, 55 procent av åren, har börsen någon gång under året varit ner minst 10 procent. Ju större nedgång, desto snabbare faller frekvensen. Så här ser hela fördelningen ut för S&P 500 under de 75 åren 1951–2025:

Notera att det handlar om nedgång någon gång under året, inte hur året slutade. Det är en viktig skillnad. Enligt J.P. Morgans Guide to the Markets har det genomsnittliga fallet inom ett år varit kring 14 procent, ändå har ungefär tre av fyra år slutat på plus. Börsen kan alltså dippa tvåsiffrigt i mars och ändå stänga året med vinst.

Kalibrera din kraschradar

En nedgång på 10 procent är vardagsmat, en nedgång på 30 procent är något du upplever kanske fem gånger under ett 75-årigt sparliv. Det är den kalibreringen grafen ger oss. Att 5-procentiga nedgångar inträffar nästan varje år betyder att de inte är en varningssignal, de är börsens normala andning. Den som blir nervös vid varje 5-procentare kommer vara orolig i princip hela tiden.

Ben Carlson, vars data grafen bygger på, räknar med liknande frekvenser sedan 1950: en korrektion på minst 10 procent ungefär vartannat år, en björnmarknad på minst 20 procent ungefär vart sjunde år och en krasch på minst 30 procent ungefär vart tolfte år.

Bear markets and crashes are rare. If history is any guide, there is a higher probability this is simply a regular correction as opposed to the end of the world.

Ben Carlson, A Wealth of Common Sense (2022)

Det är värt att ha i bakhuvudet nästa gång rubrikerna skriker om börsras, som senast under oron kring Iran och oljan i våras. Mediernas dramatik är konstant, men statistiskt sett är det du tittar på nästan alltid en helt vanlig nedgång.

Det enskilda året döljer de största krascherna

Att börsen aldrig fallit 50 procent under ett enskilt år betyder inte att den aldrig fallit 50 procent. Grafen mäter per kalenderår, men de riktigt stora nedgångarna sträcker sig ofta över flera år. Under IT-kraschen 2000–2002 halverades S&P 500 ungefär, och under björnmarknaden 1973–1974 föll indexet 48 procent enligt Carlsons genomgång. Inget av de enskilda åren visar hela fallet.

Två brasklappar till. Datat är S&P 500 i USD, och som svensk sparare får du växelkursen ovanpå, något vi grävt i på sidan om valutarisk i indexfonder. Och det gäller ett brett index. Enskilda aktier är en annan sport: där är nedgångar på 85 procent vanliga och bara hälften återhämtar sig. Det är ett av de starkaste argumenten för en bred, billig och global indexfond.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden, men 75 års frekvensdata är en betydligt bättre kompass än magkänslan en röd torsdag.

Bestäm dig i förväg: så använder du siffrorna i ditt sparande

Det vanligaste och dyraste misstaget är att sälja i panik under en nedgång som i efterhand visar sig vara helt normal. Forskningen vi sammanfattat i Hold the dip-studien pekar dessutom på att köp-och-behåll slår försöken att tajma dipparna. Så här skulle jag använda grafen som en mental checklista:

• Ner 5–10 procent: normalläge, händer nästan varje år. Gör ingenting, fortsätt månadsspara.
• Ner 10–20 procent: händer mer än vartannat år. Håll kursen, det här ingick i planen.
• Ner 20–30 procent: ungefär vart sjätte år. Fortfarande inom det förväntade, historiskt ofta ett bra köpläge för den med lång horisont.
• Ner 30 procent eller mer: ovanligt, cirka 5 år av 75. Kontrollera att pengar du behöver inom kort inte ligger på börsen, i övrigt gäller samma sak: sitta still i båten.

Förutsättningen för att klara det är att risknivån är rätt från början. Pengar som ska användas inom ett par år hör inte hemma på börsen, vilket är hela poängen med fyra-hinkar-modellen. Har du rätt pengar i rätt hink är en 20-procentig nedgång ett pris du betalar, inte en kris du hanterar. Det vill säga: bestäm dig idag, när börsen är lugn, för hur du ska agera när den faller. Då slipper du fatta beslutet den dag det känns som världens undergång, trots att statistiken säger att det nästan aldrig är det.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i risk, börsnedgångar och hur du bygger ett sparande som tål dem har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den! – risk är biljetten vi betalar för att pengarna ska växa.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturen som gör att du kan sitta still när det stormar.
• Vad gör man när börsen kraschar? – konkret handlingsplan när nedgången väl kommer.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy the dip – studien som visar varför du inte behöver tajma nedgångar.
• 85 % nedgång i enskilda aktier är vanligt – kontrasten mellan index och enskilda aktier.
• Fem experters bästa tips när börsen skakar – beteendestöd från fem olika perspektiv.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – den svenska motsvarigheten med 150+ års data.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.